Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:73 Tisdagen den 23 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:73
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:73 Tisdagen den 23 mars Kl. 14.00 - 14.33
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------------------
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 16 och 17 mars.
2 § Meddelande om frågestund
Talmannen meddelade att vid frågestunden tors- dagen den 25 mars kl. 14.00 skulle följande statsråd närvara: Justitieminister Laila Freivalds, statsrådet Pierre Schori, kulturminister Marita Ulvskog, statsrådet Mona Sahlin, statsrådet Maj-Inger Klingvall, statsrå- det Ulrica Messing, miljöminister Kjell Larsson och statsrådet Lars-Erik Lövdén.
3 § Anmälan om fördröjda svar på interpella- tioner
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:
Interpellation 1998/99:207
Till riksdagen Interpellation 1998/99:207 av Kent Olsson (m) om villkoren för företagande. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 13 april 1999. Skälet till dröjsmålet är att det varit svårt att finna en tid som passar interpellanten. Stockholm den 18 mars 1999 Näringsdepartementet Enligt uppdrag C H Fallenius Expeditionschef
Interpellation 1998/99:208
Till riksdagen Interpellation 1998/99:208 av Sten Andersson (m) om stöd till varvsnationer. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 13 april 1999. Skälet till dröjsmålet är att det varit svårt att finna en tid som passar interpellanten. Stockholm den 16 mars 1999 Näringsdepartementet Enligt uppdrag C H Fallenius Expeditionschef
Interpellation 1998/99:174
Till riksdagen Interpellation 1998/99:174 av Roy Hansson om information om utländska spel och lotterier. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 23 mars 1999. Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning. Stockholm den 18 mars 1999 Britta Lejon
Interpellation 1998/99:214
Till riksdagen Interpellation 1998/99:214 av Ingegerd Saarinen (mp) om dammbygge i Colombia. Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 27 april 1999. Skälet till dröjsmålet är bl.a. utlandsresa samt ple- nifria veckor i riksdagen. Stockholm den 19 mars 1999 Leif Pagrotsky
4 § Svar på interpellation 1998/99:150 om po- lisresurserna i Stockholms län
Anf. 1 Justitieminister LAILA FREI- VALDS (s): Fru talman! Helena Bargholtz har frågat vilka in- satser jag är beredd att göra för att tillförsäkra Stock- holmsregionen polisresurser i proportion till brotts- ligheten. Inledningsvis vill jag påminna om att det är Riks- polisstyrelsen som ansvarar för fördelningen av de resurser som riksdagen och regeringen beslutat att tilldela polisväsendet. I samband med att polisen började få ramanslag i början av 1990-talet infördes den s.k. fördelningsmo- dellen. År 1996 beslutade Rikspolisstyrelsen att modellen skulle frysas och principerna för fördelning av medel ses över. Detta har inneburit att modellen successivt fått allt mindre betydelse. I stället för Rikspolisstyrelsen varje år med led- ningen för varje polismyndighet dels en budgetdialog om medelsramarna för de tre kommande åren, dels en resultatdialog om verksamheten under föregående år. Dialogerna har blivit ett allt viktigare instrument när det gäller att fördela resurserna på ett sätt som säker- ställer en rationell polisverksamhet i hela landet. Numera får också Rikspolisstyrelsen meddela före- skrifter om hur de medel skall användas som polis- myndigheterna har fått för att säkerställa att poli- sverksamheten inriktas på de mål som statsmakterna angett. Av polisväsendets regleringsbrev för budgetåret 1999 framgår att Rikspolisstyrelsen skall ta hänsyn till myndigheternas arbetsbelastning och medborgar- nas behov vid fördelningen av medel mellan polis- myndigheterna. En viktig utgångspunkt för en diskussion om för- stärkningar eller omfördelningar av resurser måste vara att först fastställa hur de befintliga används. Polisväsendet genomgår för närvarande en om- fattande modernisering. Dessutom arbetar polisen med att rationalisera sin verksamhet. Syftet är att så långt som möjligt undanröja de hinder för ett effektivt resursutnyttjande som bl.a. Riksrevisionsverket påta- lat. Rikspolisstyrelsen har redovisat de åtgärder som vidtagits och uppger att det fortfarande finns bety- dande möjligheter till rationaliseringar. Regeringen delar den bedömningen. Polisen måste därför fortsätta att med kraft driva detta arbete. Rationaliseringsåt- gärderna är nödvändiga för att vi skall få ett polisvä- sende som kan svara mot dagens och framtidens krav på hög effektivitet och kvalitet. Åtgärderna medför att resurser frigörs som kan sättas in i kampen mot var- dagsbrottsligheten och för de prioriterade områdena. Riksrevisionsverket har fått i uppdrag att göra en slutgranskning av rationaliseringen inom polisväsen- det. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 december i år. I dag har polisen bättre kontroll över sin ekonomi än vad som var fallet för ett antal år sedan. Regering- en har därför bedömt att det är möjligt att öka ansla- get till polisen för att stödja det fortsatta rationalise- ringsarbetet. I årets budgetproposition avsattes ytter- ligare 905 miljoner kronor för perioden 1999-2001. Till en del skall de nya medlen användas till förstärk- ning av de personella resurserna. Jag instämmer i att det finns problem som är sär- skilt förknippade med koncentrationen av befolkning, näringsliv och särskilda evenemang till storstäderna. Detta påverkar givetvis arten och omfattningen av såväl brottslighet som ordningsstörningar. Av de medel som tillförts skall därför en betydande del tillfalla polismyndigheterna i storstadsregionerna. Dessutom skall vid fördelningen 200 miljoner kronor engångsvis avsättas som en särskild förstärkning i de mest belastade storstadsområdena.
Anf. 2 HELENA BARGHOLTZ (fp): Fru talman! Jag får tacka justitieministern för sva- ret på min interpellation. Ett demokratiskt samhälles främsta uppgift är ju att kunna säkerställa rättssäkerheten och göra hela samhället tillgängligt för alla medborgare. Det är självklart att vi som politiker måste uppfylla vårt ansvar mot medborgarna. I den strategiska beskrivning som redovisas i verksamhetsplanen för Stockholms polisstyrelse be- träffande den kommande brottsutvecklingen framgår det väldigt klart att brottsutvecklingen kommer att uppvisa en fortsatt ökning i Stockholms län. Inte minst våld mot kvinnor ökar kraftigt, och mörkertalet är troligen stort. Samtidigt som brotten ökar måste polismyndig- heten dra ned sina resurser. Ministern nämner att Rikspolisstyrelsen skall ta hänsyn till polismyndig- heternas arbetsbelastning och medborgarnas behov vid fördelning av medlen mellan polismyndigheterna. Men de resurser som anslagits till Stockholms län har inte räckt. Redan i polismyndighetens budget för innevarande år budgeterades enligt uppgifter som jag har fått ett beräknat underskott på drygt 76 miljoner kronor, trots det extra tillskottet på 200 miljoner kro- nor som engångsvis har avsatts för en särskild för- stärkning i de mest belastade storstadsområdena, dit ju Stockholm onekligen hör. Men för att klara det här underskottet måste Stockholmspolisen minskas med 188 poliser och 96 civilanställda. Drar man inte ned antalet poliser och civilanställda ännu mer uppstår ett ännu större budgetunderskott eftersom man i dag inte har balans i budgeten. Det är inte alltid pengar som löser alla de problem som polisen dras med, men har man både ett efterslä- pande underskott och trots fortsatta nedskärningar en underbalanserad budget så föreligger ett strukturellt underskott. Statsrådet talar i sitt svar om att det finns bety- dande möjligheter till rationaliseringar. Jag vill därför fråga om rationaliseringspotentialen bedöms vara av den karaktären att man ändå klarar något sådant som hände nyligen, nämligen att hundra poliser hastigt under flera dagar drogs undan från reguljär verksam- het för att göra specialbevakningar. Det var det som hände när PKK-ledaren Öcalan greps. Då utbröt ju också oroligheter här i Stockholm. Och vi får nog räkna med att liknande incidenter kommer att inträffa ofta. Det här skapar otrygghet hos medborgarna. Det är också väldigt hårt och påfrestande att vara polis i ett storstadsområde som Stockholm med den ökade, hårdare och ofta drogpåverkade brottsligheten. Det här märks också på sjukskrivningarna bland poli- ser, som har ökat. Rätten för oss alla som invånare att känna var- dagstrygghet, att inte behöva vara oroliga för att jag själv eller mina anhöriga skall utsättas för brott, är så central för oss alla. Men i dag oroas alltför många av vad de ser och hör om brottsligheten. Jag vill därför fråga justitieministern om ministern anser att invå- narna i Stockholmsområdet kan känna en riktig var- dagstrygghet. Kommer polisens resurser att räcka till för detta i framtiden? Jag är mycket orolig för att detta inte kommer att bli fallet. Om man kommer fram till att man inte med nuvarande resurser kan uppfylla alla de åtaganden som i dag läggs på polismyndigheten måste polisled- ningen få i uppdrag att komma med förslag på upp- gifter som inte längre behöver skötas av polisen.
Anf. 3 Justitieminister LAILA FREI- VALDS (s): Fru talman! Inledningsvis vill jag understryka att den senaste statistiken visar att brottsligheten har minskat i Stockholmsområdet under 1997 och 1998. Tidigare fanns det en ökning. Men under de senaste två åren har det alltså skett en minskning som faktiskt motsvarar 2 %. Jag tycker inte att vi skall vara säkra på att det sker en minskning. Den minskningen kan nog endast uppkomma som ett resultat av ett mera intensivt och mångfasetterat brottsförebyggande arbete. Och ett sådant sker ju i viss utsträckning i Stockholm, men det finns fortfarande mycket kvar att göra bl.a. när det gäller att använda Stockholmspolisens kunskap om brottsligheten i Stockholmsområdet till att förhindra brottsligheten. Det finns alltså mycket kvar att göra när det gäller att öka effektiviteten och bekämpa brottsligheten. Det handlar om att rationalisera själva verksamheten men framför allt om att utveckla arbetsmetoderna, så att man faktiskt använder polisen, dess resurser och dess kunskap till att motarbeta brottsligheten. Och det finns, som sagt, mycket kvar att göra. Närpolisorganisationen har ännu inte satt sig i Stockholmsområdet. Det problemorienterade arbets- sättet bedrivs på många håll på ett mycket bra och framgångsrikt sätt, men långt ifrån överallt. När det arbetet har utvecklats och blivit betydligt effektivare kan också medborgarna i Stockholmsområdet känna en större trygghet och tilltro till myndigheternas möj- lighet att bekämpa brottslighet. När det gäller Stockholmspolisens resurser vill jag säga att Stockholmspolisen för närvarande har ett visst överskott, men det finns en underliggande skuld att hantera. Däremot kan Helena Bargholtz faktiskt inte veta hur de 200 miljonerna skall fördelas, efter- som det ännu inte är beslutat.
Anf. 4 HELENA BARGHOLTZ (fp): Fru talman! Jag har fått lite andra uppgifter när jag har tittat i verksamhetsplanen för polisstyrelsen när det gäller huruvida brottsligheten stiger eller sjunker. Jag håller med om att det kanske inte är det som är det relevanta. Det relevanta i min frågeställ- ning var om Stockholmsområdet får en tillräckligt stor andel av de resurser som avsätts för polisens verksamhet när det gäller de mycket speciella förhål- landen som råder i Stockholm. Jag tänker på de stora evenemang som finns i Stockholm. Vi har ju olika idrottsevenemang av olika slag. Demonstrationer äger ofta rum. Och det finns ett antal ambassader som också måste ha speciell bevak- ning. Jag har fått höra från flera håll att man, när det är stora evenemang, måste koncentrera polisens resurser på ett sådant sätt att det tar bort möjligheten att sköta den reguljära bevakningen ute på gator och torg. Många med mig oroar sig för hur man skall kunna klara det här. Kan man tänka sig andra lösningar? Jag funderar på om man t.ex. skulle kunna tänka sig att involvera hemvärnet som ett komplement till polisen när det är stora evenemang på gång som gör att poli- sens vanliga resurser blir hårt ansträngda. Jag vill gärna höra justitieministerns synpunkter på vad det finns för nytänkande när det gäller att öka tryggheten på gator och torg.
Anf. 5 Justitieminister LAILA FREI- VALDS (s): Fru talman! När Rikspolisstyrelsen diskuterar för- delningen av resurserna med företrädare för de olika polismyndigheterna är givetvis en utgångspunkt att man skall se till de särskilda behov som storstäderna rent allmänt har och som Stockholm särskilt har, såsom huvudstad. Det finns alltså med i själva be- dömningsunderlaget. Sedan finns det givetvis oförutsedda händelser som är svåra att planera för. Då finns det naturligtvis en flexibilitet inom polismyndigheterna. Stockholm- spolisen skall ju inte ensam kunna klara särskilda händelser som kräver extrainsatser som man inte har räknat med. Då finns det möjlighet att få hjälp från andra polismyndigheter. Det pågår också ett arbete inom Stockholmspoli- sen med att överväga på vilket sätt man skulle kunna mildra arbetsbördan för polisen med utgångspunkt från att den särskilda resurs som polisen utgör skall användas för specifikt polisiärt arbete och inte för sådant som andra lika gärna kan sköta. Jag kan nämna ett sådant försök. Sedan ett par år pågår en verksamhet där man försöker använda par- keringsvakter i stället för poliser för att bevaka tunga, långa och breda transporter. Vi kommer att ha anled- ning att ta ställning till om detta är ett system som bör permanentas. Det kräver i så fall vissa lagändringar. I övrigt har polismyndigheten i Stockholm gjort en genomgång av andra arbetsuppgifter som man skulle kunna tänka sig att andra lika väl skulle kunna sköta. Och jag tror att det är viktigt att se om vi inte ibland missbrukar den värdefulla resurs som polisen utgör. Det är viktigt att se till att vi använder den för polisiära uppgifter och inte för sådant som lika gärna kan skötas av andra. Jag är övertygad om att det kommer en lång rad förslag från Stockholms polismyndigheter vad gäller förändring av arbetets omfattning.
Anf. 6 HELENA BARGHOLTZ (fp): Fru talman! Det gläder mig att justitieministern är intresserad av nya idéer. Då kan jag hänvisa till den rapport som Folkpartiet kom med före valet, där vi just pekade på behovet av att renodla polisens arbets- uppgifter. De nedskärningar som nu har ägt rum och som har drabbat den civilanställda delen av polismyndigheten har ju också gjort att många poliser får göra sådant som de inte har utbildning och kvalifikationer för. Det är det som har visat sig så olyckligt när man har gjort de här kraftiga neddragningarna av de civilan- ställda poliserna. Poliserna får sitta och skriva sådant som inte motsvarar deras riktiga kompetens. Jag hänvisar, som sagt, justitieministern till vår rapport från i somras. Vi har flera olika förslag på vilka icke-polisiära uppgifter man kan dra undan från polisen, t.ex. när det gäller att utfärda pass och så- dant. Jag är naturligtvis orolig också för den ökade sjukskrivningen. Det framgår ju av polismyndighe- tens verksamhetsberättelse att sjukskrivningarna ökar. Det är också ett tecken på att poliserna är alltför hårt ansträngda med sina nuvarande arbetsuppgifter.
Anf. 7 Justitieminister LAILA FREI- VALDS (s): Fru talman! Jag har med glädje noterat den rap- port som Folkpartiet har skrivit. Och jag har kunnat konstatera att den bygger på de tankegångar som vi hade redan i slutet av 1980-talet när det gäller att renodla rättsväsendets verksamhet över huvud taget. Det gäller naturligtvis i allra högsta grad polisen. Det är också bakgrunden till att bl.a. Stockholms polis- myndighet arbetar med att se över i vilken utsträck- ning man skulle kunna avlasta polisen en del arbets- uppgifter. Det är ibland motiverat med uppsägning av ci- vilanställda utifrån rationaliseringssynpunkter. Det framgår inte minst av Riksrevisionsverkets rapport att det finns mycket kvar att göra när det gäller polisens sätt att utföra sitt arbete. Det handlar bl.a. om att utnyttja modern teknik på ett sätt som man ännu inte gör men som är målsättningen. Det är alltså naturligt att civilanställda försvinner från den polisiära verk- samheten, precis som från många andra verksamheter i vårt samhälle. Men det är inget tvivel om att de besparingskrav som har ålagts - det största kom ju 1992 - har lett till att en del uppsägningar icke kan motiveras ur rationaliseringssynpunkt och har innebu- rit nackdelar för polisen. De nya medel som tillförs polisen skall - det har ju riksdagen och regeringen uttalat - därför kunna användas för att anställa särskild personal som kan utföra arbetsuppgifter som inte bör utföras av poliser. När det gäller polisens arbetsbelastning vill jag understryka att det är en komplex fråga som måste ses från många olika håll. Jag har också noterat den utredning som länsstyrelsen har låtit göra som visar att polisens arbetstid är sådan att den inte motsvarar medborgarnas krav. En översyn över hur arbetstiden förläggs kan ha betydelse när det gäller att få ett ef- fektivare arbete men kan också innebära att persona- len blir mindre sliten på grund av alltför mycket oplanerad övertid.
Överläggningen var härmed avslutad.
5 § Svar på interpellation 1998/99:174 om in- formation om utländska spel och lotterier
Anf. 8 Statsrådet BRITTA LEJON (s): Fru talman! Roy Hansson har frågat justitiemi- nistern om hon avser att vidta några åtgärder så att, som han uttrycker det, dagstidningar får eller vågar publicera odds från utländska spelbolag. Han har vidare frågat om justitieministern avser att vidta någ- ra åtgärder för att klarlägga om det har någon bety- delse tryckfrihetsrättsligt hur, när och var sådan in- formation publiceras. Roy Hansson framställde nyligen en interpellation till justitieministern i samma ämne. Bakgrunden till frågan är den ändring av lotterilagen som trädde i kraft vid årsskiftet och som innebär att det i vissa fall är straffbart att främja deltagande i utländska lotterier. Roy Hansson framhöll att svenska medier genom kriminaliseringen är förhindrade att publicera t.ex. de vadhållningsodds som erbjuds av utländska spelbo- lag. Eftersom det inom regeringen är finansministern som ansvarar för lagstiftningen om lotterier besvara- des interpellationen av honom. Roy Hansson bekla- gade att inte justitieministern kom till riksdagen och redogjorde för de tryckfrihetsrättsliga konsekvenserna av ändringen i lotterilagen. Arbetet inom Justitiedepartementet är så fördelat att det är jag som ansvarar för den tryckfrihetsrättsli- ga lagstiftningen. Jag hoppas att Roy Hansson därför kan godta att han för andra gången på kort tid får svar av ett annat statsråd än det som han har framställt interpellationen till. Jag delar till fullo den uppfattning finansministern gav uttryck för i sitt svar på den tidigare interpellatio- nen. Hela regeringen står bakom propositionen om ändring i lotterilagen. Även om propositionen utar- betades på Finansdepartementet föregicks den själv- fallet av sedvanligt samråd med övriga berörda de- partement. De tryckfrihetsrättsliga spörsmål som Roy Hansson tar upp har således beretts i vederbörlig ordning i samband med utformningen av lagförslaget. Varken jag eller något annat statsråd kan som svar på en interpellation göra några närmare uttalanden om hur en av riksdagen beslutad lag skall tillämpas. Detta vet säkert Roy Hansson. Det är nu, precis som finansministern redan har framhållit, en uppgift för domstolar och andra rättstillämpare att självständigt tolka och tillämpa lotterilagen i sin nya lydelse. Det är naturligtvis alltid så att nya förhållanden kan göra det befogat att överväga den närmare ut- formningen av olika bestämmelser. De frågor som Roy Hansson har tagit upp i sin interpellation beakta- des emellertid redan vid tillkomsten av ändringen i lotterilagen. Några åtgärder av det efterfrågade slaget är därför inte aktuella för närvarande.
Anf. 9 ROY HANSSON (m): Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Britta Lejon för svaret. Jag har tidigare, vilket framgår av inter- pellationssvaret, framställt en interpellation i detta ärende som då av någon anledning överlämnades till finansministern - detta sannolikt efter ett visst hu- vudbry i Regeringskansliet, eftersom jag fick ett antal bud om när och av vilken minister som interpellatio- nen skulle besvaras. Nu blev det finansministern, och han svarade på speltekniska frågor. Om dessa var vi i stort sett över- ens. Det var bara det att min interpellation inte hand- lade om sådana frågor. Med anledning därav och på finansministerns uppmaning har jag nu återkommit i detta ärende, ett ärende som jag anser vara viktigt. Fru talman! När debatten fördes före jul här i kammaren och frågan behandlades i kulturutskottet framförde jag en farhåga om att yttrandefriheten skulle begränsas. Detta gjorde jag med stöd av re- missvar från bl.a. Tidningsutgivareföreningen. När jag sedan kom hem till Gotland och talade med en person på en av tidningarna där framkom det att de hade fått rekommendationen att inte publicera odds och resultat. Jag har senare från andra tidningar, bl.a. här i Stockholm, fått samma besked. Detta kan inte vara rätt eller bra. Jag tog i min tidigare interpellation upp det stora travloppet Prix d'Amerique i Paris som exempel dels för att det då var aktuellt, dels för att det är ett eve- nemang som röner stort intresse i Sverige. Tidigare år har tidningarnas spelbilagor följt odds och förutsättningar vid detta lopp. Inför det här året fanns ingenting om vilka odds som gällde vid banan. Jag har fått information om att denna begränsning beror på den lagstiftning som gäller från årsskiftet. Det kan inte vara rimligt i vår öppna tid att tidningar och övriga medier inte skall kunna publicera det som intresserar tidningsläsarna. Jag har vidare från en av de största tidningarna här i Stockholm fått reda på att tidningen känner sig för- hindrad att införa en annons med spelinformation. Kan detta verkligen vara rätt? Mina interpellationer handlar om rätt för en tid- ning att själv avgöra och bedöma innehållet i tidning- en, vilket faktiskt berör något av det som vi skall slå vakt om, nämligen rätten för tidningar och andra medier att fritt publicera vad som bedöms som intres- sant efter journalistiska grunder. Vi politiker skall vara aktsamma med regler på detta område - ja, t.o.m. mycket aktsamma. Enligt min mening kan publicering av odds vid ett travlopp i Paris aldrig föranleda ett ingripande i tid- ningars rätt att självständigt bedöma vad som skall stå i tidningen. Fru talman! Jag hade hoppats att få till svar att statsrådet planerade åtgärder för att klarlägga: - om en vanlig svensk dagstidning kan eller inte kan i sin spelbilaga eller på annan plats publicera odds från utländska spelbolag, - om det är någon skillnad om det sker självständigt eller som jämförelse med ett svenskt spelbolag, - om det är någon skillnad om publicering sker före eller efter sporthändelsen, - om det för tydlighetens skull går att fastslå ifall det finns någon skillnad om publiceringen sker i annons eller i redaktionell text.
Fru talman! Nu hänvisas till en prövning i dom- stol. Jag tror inte att våra ansvarsfulla tidningsutgiva- re har någon önskan att vara föremål för rättslig prövning. När nu farhågan för att det skulle bli begränsning- ar i tidningars publiceringsfrihet har slagit in beklagar jag att statsrådet inte är beredd att överväga om inte gällande regler bör överses. Fru talman! Med de nya reglerna för publice- ringsbegränsningarna har Sverige blivit tystare och kommer tydligen så att förbli.
Anf. 10 Statsrådet BRITTA LEJON (s): Fru talman! Tyvärr kommer jag inte att kunna ge Roy Hansson det besked som han vill ha här i kam- maren i dag. Men diskussionen gör ändå att jag skulle vilja erinra om vad Lagrådet yttrade i samband med att förslaget översändes till Lagrådet. Lagrådet har då främst att bedöma den nya lagstiftningens förhållande till yttrandefriheten och till EG-rätten. Jag vill gärna citera några rader ur Lagrådets yttrande när det gäller yttrandefriheten. Lagrådet skrev så här: "Vad först angår yttrandefriheten har s.k. lotteri- meddelanden redan före den nu gällande tryckfrihets- förordningen undantagits från tryckfriheten och har på grund av uttalanden i förarbetena till nämnda för- ordning ansetts utgöra en egen grupp av gärningar som är undantagna från förordningens tillämpnings- område." Lagrådet fortsätter sin argumentation och avslutar det hela med: "1961 års avgöranden får fortfarande anses vara vägledande, och detta förslag" - alltså förslaget om en ny lotterilag - "föranleder inte heller någon erinran av Lagrådet på dessa punkter". Jag tycker att det kan vara viktigt att hålla detta i minnet när vi diskuterar tryckfrihet i det här samman- hanget.
Anf. 11 ROY HANSSON (m): Fru talman! Statsrådet tar upp Lagrådets remiss. Det är något märkligt, eftersom Lagrådets remiss i det här ärendet var väldigt negativ till lagförslaget. Man t.o.m. avstyrkte det, eftersom det innebar begräns- ningar, dock inte på tryckfrihetsområdet - där har statsrådet citerat korrekt. På tryckfrihetsområdet hade man inget att erinra, men Lagrådet var tveksamt till principen att man över huvud taget skulle införa den- na lagstiftning. Jag tycker att det är märkligt att rege- ringen då fortsatte trots det massiva remissavstyrkan- de som Lagrådet gjorde. Men när det gäller tryckfri- heten har statsrådet citerat korrekt. Det jag hängde upp mig på var att också Tid- ningsutgivareföreningen avstyrkte det hela just på tryckfrihetsgrunder. Det har bevisligen blivit tystare i Sverige, därför att det inte längre finns några tidning- ar som publicerar detta. För någon vecka sedan, när jag förberedde det här inlägget, gick jag in på Internet och knappade in mig på ett bolag som jag i dag inte kommer ihåg namnet på. Det var fullt möjligt för mig att här i Riksdagshu- set spela genom detta bolag. Då undrar jag vem i så fall som hade främjat min möjlighet att spela. Nu gjorde jag det inte, eftersom jag normalt sett inte spelar, men möjligheten finns och då kan också de som har tillgång till Internet göra det. De som normalt sett har spelat tidigare, men som inte har tillgång till Internet, har ingen möjlighet att spela, eftersom tid- ningarna inte har rätt att publicera odds i utländska spelbolag. Jag tycker att det är illa. Det är synd att statsrådet inte är beredd att se över det här och göra så att tidningarna, i likhet med tidi- gare, kan publicera det som onekligen intresserar många. Många tidningsredaktioner är bekymrade över att de har den här begränsningen. Som jag sade i mitt inlägg tidigare, tror jag inte att några ansvariga utgivare vill vara i domstolarna för att få den här saken prövad. Jag beklagar att statsrådet inte är beredd att ompröva och förtydliga det här beslutet, så att vi får ett mindre tyst Sverige.
Anf. 12 Statsrådet BRITTA LEJON (s): Fru talman! Roy Hansson känner säkert till för- hållandena mer än vad jag gör när det gäller tidnings- redaktionernas oro över den här frågan. Jag har ännu inte blivit uppmärksammad på att det skulle vara ett stort problem, men det är möjligt att det är det. Jag skall träffa tidningsutgivarna senare i vår, och jag tror att de tänker ta upp ett antal olika frågor med mig - kanske är det här en sådan fråga. Jag är, liksom Roy Hansson, övertygad om att tidningsredaktioner och ansvariga utgivare inte alls vill stå i domstol och försvara sitt handlande, men jag är också övertygad om att den här lagstiftningen i mycket liknar den lagstiftning vi hade före 1995. Om man skall prata om ett tystare Sverige finns det kanske frågor som är värre än den här. Jag kan i alla fall försäkra Roy Hansson att jag tänker följa den kommande händelseutvecklingen på det här området, och då får vi se om det finns anledning att återkom- ma. För närvarande finns det ingen anledning.
Anf. 13 ROY HANSSON (m): Fru talman! Det sista inlägget bekymrar mig nå- got. Om det finns frågor som är värre än den här undrar jag varför statsrådet inte redan har förändrat det som är ett förhinder. Det borde vara den första åtgärd som man ägnar sig åt. Jag noterar ändå en liten öppning hos statsrådet, att man skall ta upp en diskussion med tidningarna om de här frågorna. Kanhända det kommer en öpp- ning, och det vore välkommet. Det sämsta som kunde hända var om det kom politiska beslut som begränsar redaktionernas rätt att i tidningarna införa det som deras läsare bedömer vara intressant. Det är galet att det finns restriktioner som gör att tidningar inte kan ta in en annons med information. Det borde vara tillåtet i vårt öppna samhälle.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades Motioner 1998/99:L6 och L7 till lagutskottet
7 § Förnyad bordläggning
Föredrogs men bordlades åter Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1998/99:MJU7 Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU21 Lagutskottets betänkanden 1998/99:LU14 och LU15 Trafikutskottets betänkande 1998/99:TU6 Bostadsutskottets betänkanden 1998/99:BoU5-BoU7
8 § Bordläggning
Anmäldes och bordlades Skrivelse 1998/99:50 Meddelande om kommande förslag om ändring av reglerna för beskattning vid omstruktu- reringar
Motioner med anledning av prop. 1998/99:95 Postal in- frastruktur 1998/99:T13 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) 1998/99:T14 av Per-Richard Molén m.fl. (m) 1998/99:T15 av Sven Bergström m.fl. (c) 1998/99:T16 av Mikael Johansson m.fl. (mp) 1998/99:T17 av Dan Ericsson m.fl. (kd)
Justitieutskottets betänkanden 1998/99:JuU15 Drograttfylleri och sjöfylleri 1998/99:JuU16 EU-bedrägerier och korruption 1998/99:JuU17 Särskild utlänningskontroll 1998/99:JuU18 Chefsförsörjningen inom polisväsen- det 1998/99:JuU19 Unga lagöverträdare
Näringsutskottets betänkanden 1998/99:NU6 Vissa näringspolitiska frågor 1998/99:NU8 Vissa energipolitiska frågor
Utbildningsutskottets betänkanden 1998/99:UbU5 Distansutbildning m.m. 1998/99:UbU6 Jämställdhetsfrågor inom utbildnings- väsendet 1998/99:UbU7 Högskolefrågor
9 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 23 mars
1998/99:220 av Gun Hellsvik (m) till justitieministern Öresundsförbindelsen
den 22 mars
1998/99:221 av Anne-Katrine Dunker (m) till social- ministern Sexuella övergrepp mot barn 1998/99:222 av Magnus Jacobsson (kd) till närings- ministern Bengtsfors
den 23 mars
1998/99:223 av Michael Hagberg (s) till näringsmi- nistern Hamnpolitik 1998/99:224 av Lars Hjertén (m) till kulturministern Regional försöksverksamhet inom kultursektorn
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 13 april.
10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts
den 19 mars
1998/99:474 av Ulla Hoffmann (v) till finansminis- tern Konsumentskydd på det finansiella området 1998/99:475 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Lars-Erik Lövdén Jämställdhet och kostnadsutjämning 1998/99:476 av Chatrine Pålsson (kd) till socialmi- nistern Tandvård till personer med ätstörningar 1998/99:477 av Yvonne Oscarsson (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall Återbetalningsskyldighet för nyblivna pappor 1998/99:478 av Yvonne Oscarsson (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall Föräldraledighet 1998/99:479 av Tuve Skånberg (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson Tätare betygssteg 1998/99:480 av Tuve Skånberg (kd) till utrikesmi- nistern Svenska diplomaters besök av Orient House i Jeru- salem 1998/99:481 av Amanda Grönlund (kd) till försvars- ministern Kompensation till ungdomar som får ändrat inskriv- ningsbeslut 1998/99:482 av Sten Tolgfors (m) till finansministern EMU-utanförskapet och politiskt inflytande
den 23 mars
1998/99:483 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) till justi- tieministern Rättshjälpen 1998/99:484 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) till justi- tieministern Brottsförebyggande Centrum i Värmland 1998/99:485 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till jordbruksministern Undersökning av strömmingsbeståndet
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda- gens snabbprotokoll tisdagen den 13 april.
11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor
Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in- kommit
den 19 mars
1998/99:436 av Johan Lönnroth (v) till statsministern Forskarna och sekretessen 1998/99:442 av tredje vice talman Rose-Marie Freb- ran (kd) till justitieministern Forskningen om IB
Svaren redovisas i bilaga som fogas till detta snabbprotokoll.
12 § Kammaren åtskildes kl. 14.33.
Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.