Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:55 Fredagen den 12 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:55

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:55 Fredagen den 12 februari Kl. 9.00 - 9.12

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------

1 § Meddelande om frågestund

Tredje vice talmannen meddelade att vid fråge-
stunden torsdagen den 18 februari kl. 14.00 skulle
följande statsråd närvara:
Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén, utrikesmi-
nister Anna Lindh, statsrådet Mona Sahlin, utbild-
ningsminister Thomas Östros, statsrådet Ulrica Mes-
sing, socialminister Lars Engqvist, miljöminister
Kjell Larsson och statsrådet Lars-Erik Lövdén.

2 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1998/99:129

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:129 av Agne Hansson om
EMU och regionalpolitiken.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 mars 1999.
Skälet till dröjsmålet är att interpellanten haft för-
hinder.
Stockholm den 10 februari 1999
Erik Åsbrink

Interpellation 1998/99:147

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:147 av Gudrun Lindvall
(mp) om grodor.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 mars 1999.
Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna
en debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 9 februari 1999
Kjell Larsson

Interpellation 1998/99:157

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:157 av Maud Ekandahl om
nedskärningar inom polisväsendet.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 mars 1999.
Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor.
Stockholm den 10 februari 1999
Laila Freivalds

Interpellation 1998/99:158

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:158 av Göran Hägglund
om näringspolitiken.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 12 mars 1999.
Som skäl till dröjsmålet anförs den stora anhop-
ningen av interpellationer som för tillfället råder.
Näringsdepartementet
Enligt uppdrag
C H Fallenius
Expeditionschef

3 § Svar på interpellation 1998/99:111 om pro-
blem för invandrare utan svenskt medborgar-
skap

Anf. 1 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Anne Ludvigsson har frågat om åt-
gärder för att finna bättre lösningar på vissa problem
som invandrare utan svenskt medborgarskap har.
Arbetet inom regeringen är fördelat på det sättet att
det är jag som skall svara på interpellationen.
En av de frågor som Anne Ludvigsson tar upp
gäller hur ärenden om uppehållstillstånd och svenskt
medborgarskap hanteras rent organisatoriskt. Frågan
är ställd mot bakgrund av att Invandrarverket år 1997
tog över ansvaret från polisen för att ta emot och
utreda ansökningar om uppehållstillstånd och svenskt
medborgarskap. En effekt av detta har blivit att denna
service kan lämnas på färre ställen i landet, eftersom
Invandrarverket inte har så många lokalkontor som
polisen. Enligt Anne Ludvigsson leder detta till ökade
kostnader för långa resor och förlorad arbetsförtjänst.
Den förändring som vi här talar om ingår som ett
led i regeringens strävan att modernisera hanteringen
av invandringsfrågor. En grundläggande princip har
därvid varit att i största möjliga utsträckning renodla
myndigheternas verksamhet och föra över handlägg-
ningen av ärenden rörande uppehållstillstånd och
svenskt medborgarskap till Invandrarverket. Detta är
uppgifter som inte är av polisiär karaktär. Jag kon-
staterar att också Anne Ludvigsson ser positivt på
denna förändring.
Den som ansöker om svenskt medborgarskap be-
höver inte, i normalfallet, uppsöka Invandrarverket
personligen. Förfarandet sker skriftligt. Ansökningen
sänds per post till Invandrarverket varefter eventuella
kompletteringar inhämtas skriftligen. Om ansökning-
en inte beviljas kan den sökande överklaga till Utlän-
ningsnämnden. Även detta hanteras skriftligt. Kravet
på personlig inställelse togs bort i samband med att
Invandrarverket tog över verksamheten.
Vid ansökningar om uppehållstillstånd måste där-
emot den sökande inställa sig personligen. Det är
riktigt att Invandrarverket inte har ett så stort nät av
kontor som polisen, även om Invandrarverket har
sammanlagt omkring 20 tillståndsenheter runt om i
landet. Ansökningar om uppehållstillstånd kan även
lämnas in till andra enheter inom Invandrarverket,
t.ex. mottagningsenheter. Enligt uppgift från Invand-
rarverket har man nu inlett arbetet med att utveckla
verksamheten. En fråga som kommer att uppmärk-
sammas är hur man skall kunna undvika att männi-
skor måste resa långa sträckor för att få sina ärenden
behandlade. Verket kommer att undersöka möjlighe-
terna att i högre grad tillämpa ett skriftligt förfarande
även i ärenden som rör uppehållstillstånd. Det finns
också en rad andra möjligheter att åstadkomma för-
bättringar, bl.a. genom att utnyttja modern datateknik
och samarbeta med andra myndigheter. Jag kan såle-
des svara Anne Ludvigsson att åtgärder av det slag
som hon efterlyser redan förbereds av Invandrarver-
ket och i rätt riktning.
Avgifter tas i många fall ut vid ansökningar om att
staten skall bevilja ett tillstånd eller utfärda en hand-
ling. Ett exempel som de flesta kommer i kontakt
med är avgiften för att ansöka om pass. Avgifternas
storlek beräknas utifrån genomsnittlig timkostnad för
prövningen av ett ärende och bygger på uppskattning
av handläggningstiden. I medborgarskapsärenden tas
ingen avgift ut för barn under 18 år, vilka omfattas av
en förälders ansökan. Inte heller behöver statslösa
betala avgift, om de fått flyktingförklaring eller rese-
dokument utfärdat av svensk myndighet. Även om en
avgift kan vara kännbar har jag svårt att se att just
avgiften för ansökan om svenskt medborgarskap är
oskälig. Detta gäller även vid en internationell jämfö-
relse.
Systemet med viseringar innebär utan tvekan ett
ingrepp i människors möjligheter att fritt röra sig
mellan olika länder. Ett av problemen är att det i
många fall kan vara svårt av såväl praktiska som
politiska skäl att få visering till vissa länder. Ett annat
problem är kostnaden. Som Anne Ludvigsson mycket
riktigt anmärker kan det för en familj bli ganska dyrt,
som i fallet Danmark. Men avgifter för dansk transit-
visering är helt och hållet en fråga för danska myn-
digheter.

Anf. 2 ANNE LUDVIGSSON (s):
Fru talman! Först vill jag tacka statsrådet för sva-
ret.
De problem som jag har tagit upp i min interpel-
lation upplevs som mycket besvärliga för många av
våra nysvenskar.
Jag delar uppfattningen att myndigheters verk-
samhet i möjligaste mån skall renodlas. Det är natur-
ligt att frågor om medborgarskap och uppehållstill-
stånd handläggs av Invandrarverket.
För många som söker uppehållstillstånd innebär
den nya ordningen längre resvägar med högre res-
kostnader och förlorad arbetsinkomst som följd. Detta
upplevs naturligtvis som en försämrad service jämfört
med tidigare, då ansökan kunde ske vid lokal polis-
myndighet.
Jag kan nämna att 1997 fick ca 37 000 personer
uppehållstillstånd i Sverige, varav 26 % var flyktingar
och 52 % anhöriga. Resterande 22 % var gäststude-
rande och liknande.
Det är tillfredsställande att den förenklingen har
genomförts att man inte behöver inställa sig personli-
gen vid ansökan om medborgarskap. Det gläder mig
att man också inom Invandrarverket har uppmärk-
sammat problemet med uppehållstillstånd och att man
nu arbetar för att på olika sätt underlätta för de grup-
per som berörs. Jag hoppas naturligtvis att arbetet
kommer att ske så snabbt som möjligt.
Fru talman! Statsrådet säger i sitt svar att en avgift
på 1 500 kr för en ansökan om svenskt medborgar-
skap kan vara kännbar men inte oskälig. Jag anser
och vet att den innebär en alldeles för stor kostnad för
många av de ca 40 000 som under ett år ansöker om
medborgarskap. Därför hoppas jag att statsrådet delar
min uppfattning att en sänkning av avgiften borde
kunna ske.
Jag är mån om att så många som möjligt skall
kunna bli svenska medborgare när övriga villkor är
uppfyllda. Omkring 4 000 människors ansökningar
om svenskt medborgarskap avslås. För dem känns det
naturligtvis extra jobbigt med en avgift på 1 500 kr.
Fru talman! Så till frågan om transitvisum för
nysvenskar utan svenskt medborgarskap. Det är bra
att statsrådet delar min uppfattning att detta är ett
ingrepp i människors möjligheter att fritt röra sig och
att det blir dyrt för en familj som kanske fått möjlig-
het att hälsa på sina anhöriga.
Enligt statsrådet är avgifterna för danskt transitvi-
sum en fråga för danska myndigheter, och det be-
tvivlar jag inte. Men detta faktum får enligt min me-
ning inte innebära att vi från svensk sida inte kan
arbeta för att förändra en situation som vi upplever
som otillfredsställande, både vad gäller danska myn-
digheter och myndigheter i övriga EU-länder. Jag
hoppas att statsrådet delar min uppfattning i frågan.

Anf. 3 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Jag tror att vi på alla punkter är över-
ens.
Vi har en fortlöpande dialog med Invandrarverket,
som nu befinner sig i det formativa skedet att fast-
ställa sin organisatoriska uppbyggnad och som har
fått många nya uppgifter. Det finns olika krav som vi
ställer på Invandrarverket. Det skall vara tillgänglig-
het och god service för allmänheten. Man skall arbeta
effektivt och alla skall hålla sig inom skäliga kost-
nadsramar.
När det gäller just hanteringen av uppehållstill-
stånd och medborgarskap har Invandrarverket redovi-
sat ett antal olika tänkbara åtgärder som skulle leda
till just bättre service och en effektivare resursan-
vändning, så det är på gång.
I fråga om kostnaden för att få medborgarskap
sitter just nu en utredning som arbetar med medbor-
garskapslagen. Den kommer att lämna sitt slutbetän-
kande i mars. Innan regeringen tar ställning till hur
avgifterna skall vara konstruerade i framtiden bör vi
avvakta utredningens förslag. Utredningen har nämli-
gen arbetat också med denna fråga.
När det slutligen gäller, fru talman, att påverka
Danmark på olika sätt kan man göra det genom dia-
log. Jag tycker att även riksdagens ledamöter kan ha
kontakt med sina kolleger i Danmark. Det skulle
hjälpa.

Anf. 4 ANNE LUDVIGSSON (s):
Fru talman! Det känns bra med de svar som jag
har fått av statsrådet. Jag hoppas att vi tillsammans på
olika sätt, genom den medborgarkommitté som nu
arbetar och genom vårt medlemskap i EU, skall kun-
na arbeta för att komma till rätta med de problem som
jag har tagit upp i min interpellation.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkanden
1998/99:KU11 EU-frågornas behandling i riksdag
och regering
1998/99:KU20 Riksdagens arbetsformer

Finansutskottets betänkanden
1998/99:FiU13 Utvärdering av icke-finansiella ägare
till banker
1998/99:FiU14 Ny beslutsordning på bank- och för-
säkringsområdet
1998/99:FiU15 Investerarskydd
1998/99:FiU16 Statlig fastighetsförvaltning och fas-
tighetsinvesteringsbolag

Justitieutskottets betänkanden
1998/99:JuU6 Ändringar i rättshjälpslagen
1998/99:JuU7 Åtgärder mot mc-kriminaliteten
1998/99:JuU8 Penningtvätt, m.m.

Lagutskottets betänkande
1998/99:LU10 Konsumentpolitiska frågor

Bostadsutskottets betänkanden
1998/99:BoU2 Kooperativ hyresrätt och ägarlägen-
heter
1998/99:BoU3 Hyresrätt och bostadsrätt

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 11 februari

1998/99:165 av Christel Anderberg (m) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Nordisk friskolekonvention
1998/99:166 av Elver Jonsson (fp) till finansminis-
tern
Tjänstesektorn och dess skatteregler
1998/99:167 av Rigmor Ahlstedt (c) till näringsmi-
nistern
Europaväg 4 genom Uppsala län

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 16 februari.

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 11 februari

1998/99:355 av Harald Nordlund (fp) till jordbruks-
ministern
Industriavfall som kalkningsmedel
1998/99:356 av Harald Nordlund (fp) till miljömi-
nistern
Tönningefloarna
1998/99:357 av Carina Hägg (s) till statsrådet Lars-
Erik Lövdén
Konsumentskydd på Internet

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 16 februari.

7 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 12 februari

1998/99:310 av Kenneth Johansson (c) till statsrådet
Britta Lejon
Funktionshindrades deltagande i det demokratiska
arbetet
1998/99:325 av Barbro Westerholm (fp) till justitie-
ministern
Homosexuella partners rättigheter vid EU-anställning
1998/99:335 av Eva Arvidsson (s) till justitieminis-
tern
Homosexuella par

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 16 februari.

8 § Kammaren åtskildes kl. 9.12.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.