Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:52 Tisdagen den 9 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:52

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:52 Tisdagen den 9 februari Kl. 14.00 - 14.31

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerade protokollen för den 2 och 3 februari.

2 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 11 februari kl. 14.00 skulle följande stats-
råd närvara:
Finansminister Erik Åsbrink, jordbruksminister
Margareta Winberg, kulturminister Marita Ulvskog,
statsrådet Mona Sahlin, statsrådet Leif Pagrotsky,
näringsminister Björn Rosengren, statsrådet Ingegerd
Wärnersson och statsrådet Britta Lejon.

3 § Meddelande om information från regering-
en

Talmannen meddelade att torsdagen den
11 februari kl. 13.00 skulle statsrådet Mona Sahlin
lämna information om regeringens beslut om rekom-
mendationen från analysgruppen i Estoniafrågan.

4 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1998/99:119

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:119 av Birgitta Sellén (c)
om kultur i glesbygd.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är att vi inte kunnat finna en
debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 4 februari 1999
Marita Ulvskog

Interpellation 1998/99:133

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:133 av Gunnel Wallin om
bostadslösheten.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 4 februari 1999
Lars Engqvist

Interpellation 1998/99:144

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:144 av Ewa Larsson om de
prostituerades livssituation.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 4 februari 1999
Lars Engqvist

Interpellation 1998/99:148

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:148 av Kerstin Heinemann
om tandvård.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 4 februari 1999
Lars Engqvist

Interpellation 1998/99:149

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:149 av Ragnwi Marcelind
om det statliga stödet till brottsoffren.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är att jag inte kunnat finna
en debattdag som passar både interpellanten och mig.
Stockholm den 5 februari 1999
Laila Freivalds

Interpellation 1998/99:145

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:145 av Birgitta Wistrand
om AB Svensk Bilprovning.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 11 mars 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Näringsdepartementet
Enligt uppdrag
C H Fallenius
Expeditionschef

Interpellation 1998/99:122

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:122 av Erik Arthur Eger-
värn om forskningsresurser vid mindre och medelsto-
ra högskolor.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är beredningen inom depar-
tementet.
Stockholm den 2 februari 1999
Thomas Östros

Interpellation 1998/99:134

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:134 av Sofia Jonsson om
utbildningsnivån i glesbygden.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är beredningen inom depar-
tementet.
Stockholm den 2 februari 1999
Thomas Östros

5 § Svar på interpellation 1998/99:112 om F-
skattsedel

Anf. 1 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Margareta Andersson har frågat vad
jag är beredd att vidta för åtgärder för att avbytare
som blivit uppsagda från Lantbrukets avbytartjänst
och som vill starta företag samt andra i liknande om-
ständigheter skall få sina F-skattsedlar och kunna
starta sina företag.
När systemet med F-skattsedlar infördes (prop.
1991/92:112) blev det väsentligt enklare för den som
bedrev eller avsåg att bedriva näringsverksamhet att
få en F-skattsedel än det varit att få en B-skattsedel i
det gamla systemet. Reglerna för tilldelning av F-
skattsedel har därefter ändrats (prop. 1997/98:33) så
att det blivit ännu lättare att få en sådan.
De nya reglerna innebär att alla som ansöker om
en F-skattsedel skall få det om det inte finns skälig
anledning att anta att sökanden varken bedriver nä-
ringsverksamhet eller kommer att bedriva sådan verk-
samhet. Dock finns vissa hinder, t.ex. om sökanden
har skatteskulder eller inte har fullgjort sin skyldighet
att deklarera. De nya reglerna trädde i kraft den
1 januari 1998.
Det är ytterst få som får avslag på sin ansökan om
F-skattsedel. Av de ca 70 000 fysiska och juridiska
personer som under år 1997 ansökte om F-skattsedel
var det endast 663 personer, dvs. mindre än 1 %, som
fick avslag på den grunden att näringsverksamhet inte
ansågs bedrivas. Antalet ansökningar under förra året
- som prövades mot de nya reglerna - steg till drygt
74 000. Antalet avslag på den grunden att närings-
verksamhet inte ansågs bedrivas minskade till 620.
I sak gäller att man i ett system med F-skatt inte
kan undvara en möjlighet för skattemyndigheten att
avslå en ansökan om F-skatt när det finns goda skäl
att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller
kommer att bedrivas eftersom systemet bygger på ett
direkt samband mellan F-skattsedel och näringsverk-
samhet.
Till detta kan läggas att Riksskatteverket nu gör
en översyn av utbildningen av handläggare i F-
skattefrågor för att åstadkomma en snabb, korrekt och
enhetlig bedömning av ansökningar om F-skattsedel,
och i vissa regioner har viss utbildningsverksamhet
redan genomförts.
Enligt min mening finns det inget generellt hinder
i nuvarande lagstiftning som medför att den aktuella
verksamheten inte kan hänföras till näringsverksam-
het. Om den bedrivs eller avses att bedrivas under
sådana former som krävs för näringsverksamhet en-
ligt 21 § kommunalskattelagen, dvs. yrkesmässigt och
självständigt, skall en F-skattsedel utfärdas.

Anf. 2 MARGARETA ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret, för i
den här frågan är finansministern och jag tämligen
överens. Generellt sett är det väldigt positivt. Jag
tycker också att det är helt naturligt att vi har en regel
om att man även kan avslå under de förutsättningar
som finns hos skattemyndigheten. Men den springan-
de punkten som jag ser det just nu är bedömningen av
vad som är näringsverksamhet. Här har en enskild
grupp faktiskt diskriminerats i lite olika sammanhang.
Det rör sig då just om de tidigare avbytarna.
I höstas sade man från skattemyndighetens sida -
det är från Skattekontoret i Växjö som jag har de här
uppgifterna - att eftersom de här personerna tidigare
varit anställda kommer de inte att kunna bedriva sin
verksamhet som näringsverksamhet. Som finansmi-
nistern antyder i svaret har det inte varit enhetliga
bedömningar i hela landet. Kan jag då förutsätta att
det här svaret också ger vid handen att det kommer att
vara en mer enhetlig bedömning framöver, efter det
att man gjort de här undersökningarna och genomfört
den utbildning som finansministern beskriver?

Anf. 3 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Som Margareta Andersson säkert för-
står varken kan eller får jag bedöma skattemyndig-
heternas tillämpning av gällande lagstiftning i enskil-
da fall, utan jag kan bara uttala mig mera generellt.
Jag har pekat på den mycket långtgående lättnad i
flera steg som redan har genomförts och som innebär
att en överväldigande majoritet av dem som ansöker
om F-skattsedel också får det. Likväl måste en sådan
här prövningsmöjlighet för skattemyndigheten finnas
kvar.
Man kan säga att bevisbördan har kastats om. Ti-
digare var det den skattskyldige som skulle visa att
det var fråga om näringsverksamhet. Nu ligger bevis-
bördan på skattemyndigheten när det gäller att visa på
de fall där det inte är fråga om sådan verksamhet. Det
är klart att det här innebär en långtgående lättnad av
regelsystemet.
En prövning måste dock finnas kvar. Det beror
naturligtvis på att det finns fall där man inte bedriver
och inte avser att bedriva näringsverksamhet. Det är
alltid svårigheter med sådana bedömningar. Om man
går ännu längre i generositet ökar risken för att man
senare får ompröva ställningstagandet, och då går det
i motsatt riktning - dvs. den som har trott att han eller
hon får använda F-skattsedel får så småningom be-
skedet att så inte är fallet. Då händer bl.a. att den
skattskyldige ändå får betala socialavgifter i form av
egenavgifter. En del människor kan känna sig lurade
av detta. Det finns således en avigsida med att ha en
ännu generösare tillämpning.
Jag tycker således att vi generellt sett har funnit en
bra ordning. Vad som ytterligare kan göras och vad
som pågår är att med utbildningsinsatser och annat
säkerställa att tillämpningen blir så enhetlig, snabb
och korrekt som möjligt över hela landet.

Anf. 4 MARGARETA ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag tror att vi är överens om att det
måste finnas en prövningsrätt och att skattemyndig-
heten inte bara kan acceptera en begäran. Avigsidorna
finns som sagt var.
Men det jag har tyckt vara olyckligt är att man har
diskriminerat en hel grupp av tidigare arbetstagare
som nu går över till att i stället vara arbetsgivare och
själva klara av det som krävs. Jag hoppas att det svar
som getts innebär att man från skattemyndigheternas
sida gör en som jag upplever det riktigare tolkning
och att alla grupper skall behandlas lika.
Jag är helt överens med finansministern om att
man inte kan låta folk hantera detta hur som helst. Att
komma tillbaka och få sitt beslut om F-skattsedel
upphävt kan få mycket svåra konsekvenser, med
kostnader som man inte hade räknat med. Men i det
aktuella fallet har det nog inte varit på det sättet. Jag
får väl uppmana mina kompisar att på nytt ansöka om
F-skattsedel och hoppas att man då försöker få fram
ett riktigare beslut i det här fallet.
Jag tror ändå inte att man helt kan negligera pro-
blemet, eftersom det rör en ganska stor grupp. Det är
människor som har en önskan om att bedriva före-
tagsverksamhet. En del av dem har löst det genom att
starta kooperativ, som t.ex. Farmartjänst. Men andra
har gått in i arbetslöshet i stället, och det är inte en
utveckling som någon kan önska, vare sig finansmi-
nistern, jag eller någon annan. Därför känner jag att
det här är en fråga som behöver tas upp på nytt om
det inte blir någon förändring.
Svaret till den sagesman jag har var också att det
här var någonting som inte gick att ändra utan att
ändra lagstiftningen. Men jag hoppas att den infor-
mations- och utbildningskampanj som bedrivs nu
kommer att göra det möjligt att ändra detta i alla fall.
Tack så mycket!

Anf. 5 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Margareta Andersson och jag är nog
överens i allt väsentligt om hur de här frågorna skall
hanteras. Återigen, jag kan inte bedöma det individu-
ella fallet. Men jag kan försäkra att regelsystemet
skall tillämpas lika för alla yrkesgrupper. Det finns
ingenting i regelsystemet, och får inte finnas någon-
ting, som missgynnar en viss yrkesgrupp. Jag hoppas
att de ökade informations- och utbildningsinsatser
som nu görs kommer att leda till en ännu större träff-
säkerhet i den framtida tillämpningen av regelsystem-
et.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på interpellation 1998/99:69 om bygg-
forskningens framtid

Anf. 6 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Inga Berggren har frågat mig om och
i så fall när jag tänker redovisa min syn på bygg-
forskningens framtid samt om och i så fall när jag
tänker lägga fram förslag om förändringar i bygg-
forskningens struktur.
Som Inga Berggren påpekar i interpellationen avi-
serade regeringen i budgetpropositionen sin avsikt att
lämna förslag till nya riktlinjer och en ny organisation
för byggforskningen under hösten 1998. Regeringen
såg då ett behov av att förändra byggforskningens
inriktning och organisation med anledning av att
anslaget för byggforskning enligt budgetpropositio-
nen skulle minska från 164 till 64 miljoner kronor för
år 1999.
I och med riksdagsbehandlingen av budgetpropo-
sitionen förändrades dock de ekonomiska ramarna för
byggforskningen under år 1999. Som Inga Berggren
känner till beslöt riksdagen att byggforskningen ut-
över det föreslagna anslaget på 64 miljoner kronor
skulle tillföras 50 miljoner kronor för forskning och
utveckling med inriktning mot en hållbar utveckling.
Regeringen ser nu en möjlighet att under 1999
sätta in frågan om den framtida byggforskningen i ett
större forskningspolitiskt sammanhang. Kommittén
för översyn av den svenska forskningspolitiken läm-
nade i slutet av 1998 överväganden och förslag som
behandlar den framtida inriktningen av statens forsk-
ningsresurser och utformningen av den statliga forsk-
ningsorganisationen. I detta sammanhang kommer
också byggforskningen att behandlas. Här förefaller
det som om interpellanten och jag har samma upp-
fattning.
Beredningen av de forskningspolitiska förslagen
har just inletts, och remissbehandlingen av betänkan-
det har ännu inte avslutats. Jag kan därför för dagen
inte ge något exakt svar på Inga Berggrens fråga om
tidpunkten för när ställningstaganden och förslag om
byggforskningen kan redovisas.
På frågan om jag tänker redovisa förslag vill jag
svara att jag självfallet kommer att göra det när tiden
är mogen.
Tack!

Anf. 7 INGA BERGGREN (m):
Fru talman! Tack, herr minister, för det svaret,
även om svaret i sig inte är ett särskilt imponerande
sådant. Möjligen skulle jag vilja säga att det är en
klass bättre än svaren på frågor som jag förut ställt i
olika byggfrågor till tidigare inrikesministern. Så
länge ärenden bereds finns inget att säga, var hans
devis.
Kjell Larsson har åtminstone något att tillkännage,
nämligen att det inte längre är lika angeläget att läm-
na förslag till förändrad inriktning och organisation
för byggforskningen när riksdagen har talat om för
regeringen att man inte kunde godkänna den drama-
tiska minskningen. Två tredjedelar av byggforsk-
ningsanslaget tog regeringen alltså bort. Majoriteten i
riksdagen ansåg att byggforskningen skulle tillföras
ytterligare 50 miljoner i förhållande till regeringens
förslag. Moderaterna sade: Vi vill öka med 75 miljo-
ner.
Även om detta skulle ha varit en minskning i för-
hållande till dagens anslag, gjorde vi i utskottet och vi
moderater den bedömningen, efter hörande av in-
blandade parter, att pågående och nya projekt skulle
kunna arbeta vidare i rimlig omfattning i avvaktan på
slutgiltigt ställningstagande om byggforskningens
framtid.
Det undermåliga underlaget, eller rättare sagt den
obefintliga redovisningen av konsekvenserna av rege-
ringens stora neddragning, fanns inte då och inte nu
heller redovisat någonstans. Därför kvarstår min
kritik. Fortfarande lever många inom den byggrelate-
rade verksamheten, byggarna själva, forskare och
studenter, i ovisshet om hur regeringen vill forma
byggforskningen i framtiden.
Frågorna kvarstår också: Vad händer nu? Vad sä-
ger ministern här i dag om framtiden för byggforsk-
ningen och boendeforskningen? Riksdagen har gett
byggforskningen visst andrum, så att man har möjlig-
het att jobba vidare under 1999. Och ministern skri-
ver i sitt svar att regeringen nu ser en möjlighet till
bättre samordning inom forskningspolitikens område.
Men jag känner ändå en viss oro, en oro som delas av
flera aktiva inom den här verksamheten. Vad betyder
ordvändningarna i svaret? Kommer forskningen att
försvinna i ett svart hål?
I ett flertal omgångar har regeringen aviserat en
proposition som har gått under beteckningen Vissa
byggfrågor. Det skedde redan våren 1998, även hös-
ten 1998 och nu våren 1999. Som jag har uppfattat
det skulle där stå någonting om byggforskningens
framtid. Men symtomatiskt för regeringen är att inte
ta ställning utan att skjuta upp ärendet. Ärendet be-
reds. Har verkligen inte regeringen och statsrådet
några tankar och idéer om byggforskningens framtid?
Det är just detta jag vill återkomma till. Vad hän-
der efter 1999? Kommer det någonting i den proposi-
tion som jag tror är aviserad till början av mars?
Kommer någonting att stå där om inriktning och
organisation av byggforskningen? Vad händer alltså
efter 1999?

Anf. 8 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag kan nog hålla med Inga Berggren
om att svaret inte är särskilt imponerande. Det kan
möjligen bero på att interpellationen inte heller är så
imponerande.
I sakfrågan är vi egentligen överens. Som Inga
Berggren skriver i interpellationen: "Vi vill i och för
sig inte ifrågasätta behovet av en översyn av bygg-
forskningen. Denna översyn bör dock göras i ett stör-
re forskningspolitiskt sammanhang." Det är precis
den situationen vi är i för närvarande. Vi har den
stora forskningspolitiska utredningen Forskning
2000, som också har synpunkter på byggforskningen.
Miljödepartementet har lagt ut ett uppdrag på Natur-
vårdsverket att tillsammans med Forskningsråds-
nämnden titta på den ganska omdebatterade frågan
om miljöforskningen. Där finns också Byggforsk-
ningsrådets framtid.
Det finns nu ett bra tillfälle att försöka att bedöma
frågorna i ett sammanhang och komma fram till en
bra, genomtänkt och klok forskningspolitik på de tre
områdena och kanske även på ytterligare områden.
Det är angeläget att utnyttja den möjligheten.
Byggforskningsrådet har fått möjligheter att verka
på ett bra sätt under perioden innan de slutliga beske-
den kan ges. Jag har haft ganska mycket kontakt med
Byggforskningsrådet för att diskutera deras situation.
Det råder ett bra förhållande mellan Byggforsknings-
rådet och departementet.
I viss mån kommer vi inte ifrån att verksamheten
får bedrivas under en viss ovisshet, som i och för sig
inte är önskvärd men nödvändig för att kunna komma
fram till en klok och långsiktigt hållbar lösning på
detta viktiga område.
Jag utgår från att Inga Berggrens intresse för frå-
gan beror på att hon ser detta som ett viktigt forsk-
ningsområde. Där är vi också överens. Detta är också
ett viktigt område för mig som miljöminister och
ansvarig för byggmiljö- och boendemiljöfrågorna -
med en stark tilltro till forskningens och kunskaper-
nas roll i den framtida miljöpolitiken.

Anf. 9 INGA BERGGREN (m):
Fru talman! Det var efter riksdagens ingripande
som Byggforskningsrådet och de som forskar om
byggande fick ett visst andrum. Det är alldeles riktigt
att det är just denna fråga jag vill diskutera - en viktig
fråga om byggforskning. Jag vill gärna diskutera
sakfrågan. Det var därför jag hade hoppats på att få
lite mer kött på benen.
Forskning och utveckling och högkvalitativ ut-
bildning är viktiga grundstenar i ett samhälle i föränd-
ring och för tillväxt. Sambandet mellan grundforsk-
ning, tillämpad forskning och industriellt utveck-
lingsarbete är en stor angelägenhet i ett växande Sve-
rige.
Byggforskningen är till sin karaktär tvärveten-
skaplig, och den får inte glömmas bort i den pågående
diskussionen om förslagen i betänkandet Forskning
2000. Kanske har jag fått en indikation på att statsrå-
det också är angelägen om att se till att detta inte
glöms bort.
Det behövs både grundforskning och tvärveten-
skaplig forskning. Det behövs, enligt min uppfatt-
ning, en djupare analys kring konsekvenserna av de
framlagda förslagen i utredningen. Vi är överens om
att tvärvetenskaplig forskning och byggforskning inte
får ramla mellan stolarna.
Det är också viktigt att ta upp en del invändningar
jag har mött i debatten, nämligen varför byggbran-
schens insatser till FoU är förhållandevis låga jämfört
med t.ex. läkemedelsbranschen.
Jämförelsen haltar: branscherna har helt olika
strukturer och förutsättningar. Byggbranschen består
av många, små lokala bolag, egenföretagare som
sysslar med byggande och installation, fastighetsbo-
lag, arkitekter, konsulter osv. De flesta företag inom
läkemedelsbranschen är stora och arbetar många
gånger på internationell basis.
Det finns ytterligare en sak jag tycker är viktig att
ta upp i detta sammanhang. Entreprenörer inom
byggbranschen måste skydda sina nya produkter och
innovationer, de måste gardera sig för att andra inte
tar över. Läkemedelsbranschen har helt andra förut-
sättningar med hjälp av t.ex. patentskydd.
Om Skanskas chef satt på Astras vd-stol, skulle
besluten att satsa pengar till forskning och utveckling
vara helt annorlunda, än om Skanskas chef satt där
han sitter i dag. Förutsättningarna är så olika.
Samverkan och samfinansiering behövs mellan
stat och näringsliv för att se och forska fram möjlig-
heter att utveckla och lösa många och viktiga, krä-
vande uppgifter med relevans för både individ och
samhälle. Jag återkommer ändå till följande fråga.
Kan Kjell Larsson ytterligare lite grann utveckla
tanken bakom hur han ser på byggforskningens fram-
tid?

Anf. 10 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag gläder mig åt att Inga Berggren
har grunduppfattningen att det finns anledning för
staten och näringslivet att ta gemensamma tag för att
öka kunskaperna på området. Jag håller med om
jämförelsen mellan Astra och byggbranschen när det
gäller forskningsinsatser. Det går inte att säga att alla
branscher skall tillämpa exakt en viss speciell pro-
centsats. Men det finns brister när det gäller bygg-
branschens forskning och inriktning i ett ideologiskt
framtidsperspektiv. Den splittrade företagsstrukturen
som Inga Berggren ger en beskrivning av visar att de
kunskaper som finns om hur man bygger och river på
rätt sätt inte i alla stycken når ut till de minsta bygg-
företagen. Här kan också finnas uppgifter för bygg-
forskningen i samarbete med regeringen och riksda-
gen.
Inga Berggren tolkade min indikation något så när
rätt. Jag ser att forskningsområdet är viktigt, inte
minst ur mitt ekologiska framtidsperspektiv. Det blir
min uppgift att se till att de kunskaper som behövs för
den här samhällsutvecklingen också kommer att tas
fram under den beredning vi står i begrepp att arbeta
med.
Inga Berggren tog också upp en del saker som
hänt på området innan jag tillträdde som miljöminis-
ter. Under de fyra månader jag har haft detta viktiga
jobb har jag inte sett som min främsta uppgift att
gräva i det förflutna. Jag är säker på att det finns en
del argument för den tidigare regeringens agerande i
frågan som jag tyvärr inte kan överföra till Inga
Berggren.

Anf. 11 INGA BERGGREN (m):
Fru talman! Just långsiktighet är viktigt i det här
perspektivet. Det var det utskottet oroade sig för då
regeringens förslag för budget 1999 lades fram. Det
var fråga om kort sikt. Vad händer sedan?
Forskning och utveckling är nödvändigt för fram-
tiden. Jag förstår inte riktigt vad miljöministern me-
nar med att det inte alltid finns den idépolitiska in-
riktningen hos byggbranschen i det här perspektivet,
att det kanske saknas en inriktning.
Här finns en tvärvetenskap som är viktig att ta
fasta på. Byggprocessen i sig berör många olika delar
inom forskningen, t.ex. beteendevetenskaplig och
teknisk forskning i fråga om själva byggprocessen.
Inomhusklimatet är viktigt för oss alla - från de allra
minsta små till oss äldre. Det berör medicin, teknik
och beteendevetenskap.
Det finns andra viktiga ingredienser, t.ex. att klara
viktiga utmaningar i framtiden som energihushåll-
ning, effektiv resursanvändning, användning av IT
inom branschen, ändamålsenliga byggregler. För
detta behövs en gemensam samverkan.
Jag är intresserad av att diskutera sakfrågan. Frå-
gan hur regeringen under hösten har skött budgeten
kan vi glömma nu. Kommer det förslag i propositio-
nen om vissa byggfrågor i början av mars? Eller
kommer miljöministern att i vårpropositionen skriva
in inriktningen på byggforskningen i framtiden?

Anf. 12 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Vi får ju välja. Inga Berggren har ju i
interpellationen sagt att det är viktigt att man be-
handlar byggforskningen i ett större forskningspoli-
tiskt sammanhang. Det kommer vi inte att kunna göra
om vi skall ha siktet inställt på att ge de slutliga be-
skeden i en proposition i vår eller i vårpropositionen.
Det kommer att ta lite längre tid. Och jag menar ju att
det är värt att lägga ned ytterligare några månader på
det här för att få en ordentlig, genomtänkt, långsiktig
lösning på ett område som vi är överens om är viktigt.
Min tanke när det gäller byggföretagens forskning
är den att på området finns det mer att forska om. Det
här är ett väldigt viktigt område. Det finns också
brister i kunskapsöverföringen av den kunskap som
ändå finns om hur man bygger och inrättar bostäder
och lokaler. Det är en viktig uppgift för byggforsk-
ningen, men också för oss andra som är aktiva på det
här området.
Det blev inte så att säga de blodiga knivarnas dis-
kussion, det här, och jag tror att det beror på att Inga
Berggren och jag nog är ganska överens om den här
hanteringen. Jag ser fram emot att få diskutera det här
med Inga Berggren när vi har haft den tid som behövs
för att få fram ett bra, långsiktigt förslag och en bra,
långsiktig inriktning på byggforskningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU9
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
1998/99:MJU8
Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99:KU17
Justitieutskottets betänkanden 1998/99:JuU10 och
JuU11
Lagutskottets betänkanden 1998/99:LU6-LU9

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Proposition
1998/99:49 Sökerhetsrådgivare för transport av farligt
gods m.m.

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 5 februari

1998/99:153 av Sten Andersson (m) till statsrådet
Ulrica Messing
Integrationspolitiken

den 8 februari

1998/99:154 av Kjell-Erik Karlsson (v) till jord-
bruksministern
Industrifiske i Östersjön

den 9 februari

1998/99:155 av Barbro Westerholm (fp) till social-
ministern
Medicinska tester i arbetslivet
1998/99:156 av Barbro Westerholm (fp) till social-
ministern
Kostnader för in vitrofertilisering
1998/99:157 av Maud Ekendahl (m) till justitiemi-
nistern
Nedskärningar inom polisväsendet
1998/99:158 av Göran Hägglund (kd) till näringsmi-
nistern
Näringspolitiken

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 16 februari.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 5 februari

1998/99:328 av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbild-
ningsministern
Tilldelning av högskoleplatser
1998/99:329 av Carina Moberg (s) till
miljöministern
Finansiering av projekt rörande byggd miljö och
stadsplanering
1998/99:330 av Johan Pehrson (fp) till finansminis-
tern
Regler för reavinstbeskattning
1998/99:331 av Yvonne Ångström (fp) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Arbetsmiljölagen
1998/99:332 av Eva Flyborg (fp) till statsministern
Oberoende revision
1998/99:333 av Eva Flyborg (fp) till näringsministern
Affären mellan Telia och Telenor
1998/99:334 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
Emotionell intelligens
1998/99:335 av Eva Arvidsson (s) till justitieminis-
tern
Homosexuella par
1998/99:336 av Owe Hellberg (v) till statsrådet Maj-
Inger Klingvall
De preliminära bostadsbidragen
1998/99:337 av Britt-Marie Danestig (v) till utbild-
ningsministern
Åldersgränser för vissa bidrag och förmåner

den 8 februari

1998/99:338 av Henrik Westman (m) till finansmi-
nistern
Fastighetsskatten

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 16 februari.

11 § Anmälan om skriftligt svar på fråga

Anmäldes att skriftligt svar på följande frågor in-
kommit

den 9 februari

1998/99:306 av Rolf Gunnarsson (m) till försvarsmi-
nistern
Hemvärnet

Svaret redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 16 februari.

12 § Kammaren åtskildes kl. 14.31.

Förhandlingarna leddes av talmannen.