Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:51 Fredagen den 5 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:51

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:51 Fredagen den 5 februari Kl. 09.00 - 09.17

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

----------------------------------------------------------------------

1 § Anmälan om fördröjt svar på interpella-
tion

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellation 1998/99:111

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:111 av Anne Ludvigsson
(s) om problem för invandrare utan svenskt medbor-
garskap.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 12 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är att interpellationen har
överlämnats av Kulturdepartementet till Utrikesde-
partementet samt utrikes resor.
Stockholm den 3 februari 1999
Pierre Schori

2 § Svar på interpellation 1998/99:89 om sekre-
tess gällande abort på minderåriga

Anf. 1 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Ragnwi Marcelind har bl.a. frågat
mig vad jag avser att göra för att ungdomar, i ett
samhälle där alltfler skolsköterskor och kuratorer dras
in, skall kunna få den hjälp och det stöd som behövs i
en så dramatisk utvecklingsperiod som tonåren inne-
bär.
Bakgrunden till interpellationen är ett fall där en
tolvårig flicka gjort två aborter utan föräldrarnas
vetskap.
I Socialstyrelsen allmänna råd från 1989 behand-
las inte frågan särskilt om hur man skall hantera sek-
retess när det gäller minderåriga som vill göra abort.
De allmänna råden är för närvarande under omar-
betande. I den nya versionen kommer stort utrymme
att ägnas åt hur hälso- och sjukvårdspersonalen skall
hantera sekretessen när minderåriga vill göra abort.
Dessa allmänna råd beräknas utkomma någon gång
under våren 1999. Det är därför för tidigt att i dag
säga något om hur råden kommer att vara formulera-
de på den här punkten.
Huvudbestämmelserna om sekretess inom den
allmänna hälso- och sjukvården finns i 7 kap. 1 §
första stycket sekretesslagen (1980:100). Sekretess
gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en
enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhål-
landen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon honom närstående
lider men.
I vissa lägen kan en sekretesskyddad uppgift rö-
rande en patient lämnas ut utan att något samtycke
från patienten behöver efterfrågas eller övervägas.
Detta gäller t.ex. om en förälder som är vårdnadsha-
vare för sitt underåriga barn begär uppgifter om bar-
net. Barnet kan dock långt före sin myndighetsålder
ha nått sådan mognad att det självt bör kunna råda
över uppgifter som finns i hälso- och sjukvården om
sig själv och därmed också hindra att sådana uppgif-
ter lämnas ut till föräldern. Hur man skall handla
måste därför vara en avvägning i det enskilda fallet.
Om det kan antas att den underårige lider betydande
men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren gäller
sekretess även mot denne oavsett barnets ålder. Detta
gäller i det fall då det finns speciella skäl som tyder
på att uppgiften kan komma att missbrukas av vård-
nadshavaren.
Tonårsperioden är, precis som Ragnwi Marcelind
påpekar, en dramatisk utvecklingsperiod. Många
ungdomar behöver därför mycket hjälp och stöd från
både föräldrar och andra vuxna.
Skolans elevvård möter så gott som samtliga barn
och ungdomar. Skolans elevvård utgör därmed en
viktig resurs i arbetet med att stödja barn och ungdo-
mar. Det har från flera olika håll påtalats att skolans
resurser för och tillgång till elevvårdande personal
har minskat. Regeringen tillkallade våren 1998 en
särskild utredare (dir. 1998:59) med uppgift att kart-
lägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet
och funktion samt överväga lämpliga åtgärder i syfte
att höja verksamhetens kvalitet och effektivitet. I
uppdraget ligger även att presentera förslag till hur
barn och ungdomar skall kunna få bättre stöd i sko-
lan. Uppdraget skall vara slutfört senast den
15 december 1999.
En annan viktig resurs när det gäller att ge stöd till
ungdomar är ungdomsmottagningarnas verksamhet.
Ungdomsmottagningarna är ett bra exempel på en
verksamhet som vuxit fram ur ungdomarnas egna
behov, och mottagningarna drivs med ett uttalat barn-
och ungdomsperspektiv. Ungdomsmottagningarna
har som mål att förebygga fysisk och psykisk ohälsa.
Så gott som samtliga mottagningar har tillgång till
kurator, och många har tillgång till psykolog. Det är
främst flickor som söker till mottagningarna, och
pojkarnas andel av de besökande utgör endast
ca 20 %. Regeringen har gett Socialstyrelsen i upp-
drag att se över ungdomsmottagningarnas förebyg-
gande verksamhet och då särskilt pojkarnas möjlighet
till råd och stöd. Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 1999.

Anf. 2 RAGNWI MARCELIND (kd):
Herr talman! Först vill jag tacka socialministern
för svaret på min interpellation, även om jag inte
tycker att jag helt fick mina frågor besvarade. Fråge-
ställningarna väcktes hos mig i samband med en rad
artiklar i bl.a. Dagens Nyheter och Expressen. Det
handlade om den elvaåriga flickan som gjort två ab-
orter under ett halvårs tid, utan att ha något stöd
hemma eftersom mamman inte visste om något.
Det kan självklart vara så att det fanns starka skäl
till att flickan inte vågade tala med sin mamma, men
min fråga kvarstår: Hur skall en ung flicka, på elva år,
anses vara mogen nog att hantera en så dramatisk
upplevelse? Hon har inget stöd hemma därför att hon
inte vågar prata med sina föräldrar, och hon har lite
stöd i skolan därför att där finns uppenbart inte till-
räckligt med resurser.
I Socialstyrelsens allmänna råd har det inte varit
tillräckligt tydligt hur sekretessen och föräldrars in-
koppling skall gå till. Nu arbetar Socialstyrelsen med
de nya allmänna råden, precis som ministern skriver i
sitt svar. I samband med detta anser jag att det är
viktigt att se över åldersgränserna. Enligt min mening
vore det rimligt att åldersgränsen jämställdes med den
åldersgräns som i dag finns för sexuellt umgänge,
alltså 15 år. Min fråga till statsrådet är om detta har
diskuterats i samband med omarbetandet av de all-
männa råden.
Enligt svensk lagstiftning anses man i dag inte va-
ra tillräckligt mogen för att ha samlag före 15 års
ålder. Män kan dömas upp till fängelse för sexuellt
umgänge med minderårig. Samtidigt anses man vara
fullt mogen att hantera en abort och den psykiska
påfrestning detta innebär utan att föräldrar eller vård-
nadshavare blir inkopplade.
Socialministern skriver i sitt svar att i vissa fall
kan sekretesskyddad uppgift lämnas utan samtycke
från patienten. Detta gäller om en vårdnadshava-
re/förälder begär uppgifter. I detta sammanhang är det
en väl långsökt tanke. Ett barn eller en ung tjej som
har blivit med barn och som inte vågar informera sina
föräldrar gör väl förmodligen allt för att dölja sin
situation, varmed föräldrarna knappast kan ana sig till
vad som står på och därmed inte heller begär in upp-
gifter.
Ministern skriver i svaret: "Barnet kan dock långt
före sin myndighetsålder ha nått sådan mognad att det
självt bör kunna råda över uppgifter som finns i häl-
so- och sjukvården om sig själv och därmed också
hindra att sådana uppgifter lämnas ut till föräldern."
Då blir min fråga till statsrådet: Bygger sekretessla-
gen på åldersgräns eller mognadskriterier? Vem skall
i så fall avgöra då mognad har uppnåtts?
Avslutningsvis kan jag bara konstatera att det är
en rad utredningar på gång då det gäller resurser till
stöd för unga i skolan. Det är mycket positivt, och jag
är övertygad om att dessa utredningar kommer att
visa det vi alla redan vet, dvs. att elevvård och skol-
hälsovård i den svenska skolan i dag inte räcker till.
Det behövs stora insatser för att möta alla de behov
som finns hos våra svenska skolbarn. Min sista fråga
är: Är socialministern överens med mig om att skolan
behöver mer resurser inom områdena elevvård och
skolhälsovård?

Anf. 3 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Problemet med den debatt som
Ragnwi Marcelind vill föra är att det handlar om ett
enskilt ärende, som är prövat av justitieombudsman-
nen. Justitieombudsmannen har gått igenom fallet,
grundat på de yttranden som kommit från berörda
kommunala instanser och också yttrande från Social-
styrelsen. Justitieombudsmannen kritiserar handlägg-
ningen på två områden. Det ena är att man kritiserar
skolan och därmed också skolsköterskan för att inte
ha informerat socialtjänsten. Man kritiserar dessutom
skolsköterskan för att inte tillräckligt ha övervägt
möjligheten att informera föräldrarna.
Så gick det till i det enskilda fallet, och det tänker
jag inte kommentera vidare. Det är alltså prövat av
justitieombudsmannen.
Den principiella frågan är en annan, nämligen vil-
ken respekt vi skall ge den enskilda kvinnan som
söker abort. Abortlagstiftningen utgår från kvinnans
eget beslut. Det gäller också kvinnor som är under 18
år.
Jag vill fråga Ragnwi Marcelind: Är det en rimlig
princip att kvinnan själv bestämmer och i så fall från
vilken ålder?
I abortlagstiftningen finns ingen åldersgräns satt.
Däremot finns det en rad andra lagstiftningar som
handlar om hänsyn till minderåriga och informations-
skyldighet gentemot föräldern.
Den grundläggande principen är att vårdnadshava-
ren skall ha all information. Men det finns faktiskt
allvarliga skäl för undantag. Information till en vård-
nadshavare kan vara till allvarligt men för den berör-
da patienten - i det här fallet kvinnan. Detta är den
svåra avvägningen. Man kan inte fastställa en absolut
gräns för i vilket ögonblick man skall informera
vårdnadshavaren om det faktiskt föreligger risk för
allvarliga men.
De allmänna råden kommer nu att utredas ytterli-
gare av Socialstyrelsen. Man överväger att också mer
precist ange när man tycker att det finns en övervä-
gande skyldighet att informera vårdnadshavaren, men
det är komplicerat.
Jag skulle vilja fråga Ragnwi Marcelind följande:
Skall det finnas en skyldighet att informera vårdnads-
havaren om en kvinna är 14 ½ år och det finns en
allvarlig risk för att hon skulle lida men av detta?

Anf. 4 RAGNWI MARCELIND (kd):
Herr talman! Socialministern vet mycket väl att
det finns nedtecknat i de allmänna råden redan i dag
att man om det finns särskilda skäl skall ta hänsyn till
att flickan inte vill att föräldrarna skall få informa-
tion. Det kommer säkerligen att finnas kvar i de nya
allmänna råden.
Jag tycker självklart, precis som socialministern
och alla i denna riksdag, att det är kvinnans sak att
själv besluta om abort. Min fråga gäller om en elva-
årig flicka är mogen nog att hantera allt som följer
med att genomgå en abort. Vad jag är ute efter är att
hon skall få ett stöd så att hon inte skall behöva känna
sig ensam i den här situationen.
Jag tycker att åldersgränsen är en viktig princip,
som naturligtvis kan frångås när det finns särskilda
skäl. Vi vet också att det finns många unga invandrar-
flickor som säger att de går hem till sina föräldrar
med risk för sina liv. Det har jag stor respekt för.
Det är principen som jag tycker är viktig. Jag
tycker att den är viktig utifrån att vi i andra avseen-
den, i en annan lagstiftning, kan säga att man inte är
mogen för sexuellt umgänge i en viss ålder. Sker det
kan en man dömas för brott. För mig krockar detta
lite grann. Det var de tankarna som väcktes i samband
med artikeln, som vi inte behöver gå in på ytterligare.
Vi vet att den har blivit granskad.
Det är väldigt viktigt att de lagar man stiftar är så
tydliga att varken sjukhuspersonal eller skolsköterska,
skolpsykolog, socialnämnd behöver känna sig tvek-
samma. Det är en komplicerad situation, men jag tror
att vi kan göra det bättre och lättare. Det absolut vik-
tigaste av allt är att den unga flickan får så mycket
stöd som möjligt. Som mamma kan jag känna att min
elvaåriga dotter inte skall behöva genomgå någonting
sådant ensam. Jag vill finnas med som stöd och som
tröst.

Anf. 5 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Först vill jag göra ett viktigt klarläg-
gande. Någon ändring av åldersgränsen för frivilligt
sexuellt umgänge är inte aktuell. Det förs inga sådana
diskussioner. 1998 års sexualbrottskommitté gör för
närvarande en översyn av lagstiftningen kring sexual-
brott. När direktiven till denna kommitté skrevs prö-
vades inte frågan om att göra en översyn av ålders-
gränsen för frivilligt sexuellt umgänge. Åldersgränsen
15 år gäller.
Det är naturligtvis inte rimligt om detta samtidigt
innebär att man automatiskt skall informera föräld-
rarna till flickor som blir gravida före 15 års ålder.
Det måste bli en individuell prövning med utgångs-
punkt i bedömningen av huruvida en sådan informa-
tion skulle vara till skada.
Vi är säkert överens om detta alldeles grundläg-
gande att det inte är sannolikt att en elvaårig flicka -
tolv år när hon får sin andra graviditet - är mogen att
pröva detta. Det visar sig också att bedömningen av
vad som är allvarligt men måste göras mycket djupt.
Man måste allvarligt pröva vilka risker hon i så fall
skulle utsättas för. Det räcker inte med att en elvaårig
flicka själv säger att man inte skall berätta det för
mamman. Det är ju så - där är vi säkert överens - att
den informationen kan vara obehaglig och leda till
omedelbara obehag, men det är kanske obehag som
flickan faktiskt får stå ut med. Det räcker inte som
motiv för att undvika att informera vårdnadshavaren,
vilket också JO påpekar i detta särskilda fall.
Vi är överens om att elvaåriga barn sannolikt inte
är så mogna att de själva kan fatta beslutet. De behö-
ver mycket stöd, och det är sannolika skäl för att man
då också skall informera vårdnadshavaren. Så tror jag
att de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen kommer att
formas.
Den andra frågan som Ragnwi Marcelind tar upp
handlar om resurser både i skolan och socialtjänsten
för att stödja unga flickor som gör abort. Där är vi
alldeles överens. Nu finns det ett antal utredningar
som skall pröva frågorna hur vi kan ge ett ökat stöd
och vilka resurser som behövs för att vi skall kunna
ge ett fullgott stöd framöver.

Anf. 6 RAGNWI MARCELIND (kd):
Herr talman! Det sista som socialministern sade
gjorde mig trygg. Det var precis det som jag egentli-
gen var ute efter. Det är så lätt att sådana här debatter
hamnar i något slags politiskt ställningstagande. Vad
det handlar om är just om man kan kräva att en elva-
åring är så mogen att hon kan avgöra om mamma och
pappa skall få reda på att hon är gravid. Detta måste
man naturligtvis ta hänsyn till i det särskilda fallet.
När nu Socialstyrelsen utreder de allmänna råden
har man diskuterat en åldersgräns som ligger någon-
stans mellan 13 och 15 år. Jag tycker att det skulle ha
varit väldigt radikalt och bra om man hade en liknan-
de lagstiftning - 15 år i båda fallen. Sedan fick man ta
särskild hänsyn i särskilda fall.
När det gäller resurser är vi också rörande över-
ens. Jag kommer att följa frågan därför att jag har
stött på en del andra fall på den plats som jag kommer
ifrån. Jag tycker att det är oerhört viktigt att unga
flickor får stöd i en tid då vi också upplever att flickor
i skolan utsätts för en större press. De utsätts för en
press när de blir sexuellt mobbade. Det ställs krav på
en mognad som de egentligen inte har. Därför behö-
ver unga flickor stöd. Det tror jag att vi skall kunna
arbeta för tillsammans, socialministern. Tack för
svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Anmälan om inkommen faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen

Förste vice talmannen anmälde att följande fak-
tapromemoria om förslag från Europeiska kommis-
sionen inkommit och delats ut till kammarens leda-
möter:
Förslag till rådets förordning (EG) om frivilligt delta-
gande för organisationer i gemenskapens miljö-
styrnings- och miljörevisionsförordning
KOM (98) 622

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Motioner
1998/99:Ju14 samt Ju11-Ju13 till justitieutskottet

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkanden
1998/99:KU9 Sekretess för vissa uppgifter hos upp-
dragsmyndigheter
1998/99:KU17 Vallagsfrågor

Justitieutskottets betänkanden
1998/99:JuU10 Hemlig teleavlyssning, m.m.
1998/99:JuU11 Ett nytt offentligt rättsinformations-
system

Lagutskottets betänkanden
1998/99:LU6 Vissa ändringar i marknadsföringsla-
gen, m.m.
1998/99:LU7 Franchising
1998/99:LU8 Upphovsrätt till musikaliska verk
1998/99:LU9 Vissa fastighetsrättsliga frågor, m.m.

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
1998/99:MJU8 Ändring i miljöbalken

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 4 februari

1998/99:150 av Helena Bargholtz (fp) till justitiemi-
nistern
Polisresurserna i Stockholms län
1998/99:151 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
Utvärdering av betyg
1998/99:152 av Inga Berggren (m) till socialminis-
tern
Livsmedel med hälsosamma effekter

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

7 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 4 februari

1998/99:322 av Maggi Mikaelsson (v) till jordbruks-
ministern
Icke renskötande samers rätt
1998/99:323 av Johan Lönnroth (v) till näringsmi-
nistern
Försäljningen av Volvo
1998/99:324 av Åke Sandström (c) till näringsminis-
tern
Trafikansvaret för Holmön
1998/99:325 av Barbro Westerholm (fp) till justitie-
ministern
Homosexuella partners rättigheter vid EU-anställning
1998/99:326 av Dan Kihlström (kd) till utbildnings-
ministern
Männen och kunskapslyftet
1998/99:327 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Leif
Pagrotsky
Export av minröjare

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

8 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 4 februari

1998/99:291 av Ewa Larsson (mp) till vice statsmi-
nister Lena Hjelm-Wallén
Folkomröstning om EMU
1998/99:294 av Christel Anderberg (m) till justitie-
ministern
Sexuellt ofredande
1998/99:298 av Johan Pehrson (fp) till justitieminis-
tern
Vittnesstöd

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

9 § Kammaren åtskildes kl. 9.17.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.