Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:50 Torsdagen den 4 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:50

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:50 Torsdagen den 4 februari Kl. 14.00 - 15.05

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

---------------------------------------------------------------------

1 § Frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:
Vid dagens frågestund medverkar justitieminister
Laila Freivalds, finansminister Erik Åsbrink, statsrå-
det Pierre Schori, kulturminister Marita Ulvskog,
försvarsminister Björn von Sydow och utbildnings-
minister Thomas Östros. Justitieministern besvarar
såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt
område. Övriga statsråd svarar på frågor som rör
deras respektive ansvarsområden.
Förenkling för småföretagare

Anf. 2 KARIN PILSÄTER (fp):
Fru talman! I går hade vi en tillväxtdebatt. Det var
ett antal frågor som inte alls kom med. Det som jag
tänkte fråga finansministern om handlar om konkreta
förenklingar för vanliga småföretagare, enklare blan-
ketter, snabbare vägar att få kontakt med myndighe-
ter. Det sades i den DN-debattartikel som lästes upp i
går att en tredjedel av Småföretagardelegationens
förslag skulle vara genomförda. Men vi vet ju att det
inte är så. Framför vet alla småföretagare som sitter
mitt upp i krånglet att så inte är fallet.
Jag skulle därför vilja fråga finansministern om
han har någon mer ambitiös tidsplan än näringsmi-
nistern för att genomföra konkreta förenklingar för
småföretagare.

Anf. 3 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Jag har en lika ambitiös tidsplan som
näringsministern. Vi har mycket ambitiösa planer när
det gäller både förenklingar och andra åtgärder för att
ytterligare förbättra företagsklimatet, inte minst in-
riktat på de mindre företagen.
Det är riktigt att ungefär en tredjedel av Småföre-
tagardelegationens förslag nu omsatts i regeringsför-
slag. Det är inte så konstigt om företagen inte har
märkt det ännu. Besluten skall ju först fattas av riks-
dagen och genomföras. Det tar något längre tid, med
det är på gång. Arbetet fortsätter naturligtvis även
med andra delar av de förslag som ligger, liksom de
idéer som kan komma i övrigt. Där har Näringsde-
partementet, både Björn Rosengren och Mona Sahlin,
en viktig roll att spela. Själv kommer jag att arbeta
parallellt med frågor inte minst på skatteområdet. Där
räknar jag med och hoppas på att de pågående skatte-
överläggningarna kommer att leda till reformer, däri-
bland förenklingar på skatteområdet.

Anf. 4 KARIN PILSÄTER (fp):
Fru talman! Jag syftar på väldigt jordnära och
konkreta förändringar som gäller dem som sitter och
svettas med papper och inte vet när de skall postas för
att vara framme vid ett visst datum. Jag syftar på den
sortens förändringar, som också gör att man inte
behöver vara rädd för straffavgift ifall man har perio-
diserat momsinbetalningarna fel. Sådana konkreta
jordnära förändringar skall man inte ha överläggning-
ar om i stora sammanträdesrum, utan det handlar om
en ambitiös tidsplan som går ut på att faktiskt få saker
och ting genomförda.
Vi vet att t.ex. Riksskatteverket har många kon-
kreta förslag på hur man skulle kunna göra det enkla-
re - förenklad självdeklaration även för företagare,
schablonavdrag m.m.
Jag vill åter fråga finansministern om han har en
sådan mer ambitiös genomförandeplan.

Anf. 5 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Jag beklagar om Karin Pilsäter och
Folkpartiet inte vill delta i överläggningar om för-
enklingsåtgärder. Jag räknar med att övriga partier är
intresserade av att tillsammans med regeringen dis-
kutera sådana konkreta åtgärder. Jag kan försäkra att
vi kommer att ta upp dem i de sammanhangen. Gi-
vetvis syftar det fram till konkreta beslut och åtgär-
der, jordnära om man så vill. Alla förslag behöver
inte vara jordnära men en del får gärna vara det.
Vi skall arbeta vidare med det. Kan vi få med oss
andra partier är det utmärkt. Jag tror att vi skall lyck-
as med det, även om Folkpartiet inte vill delta i den
delen.

Anf. 6 KARIN PILSÄTER (fp):
Fru talman! Problemet är att det hela tiden skall
överläggas. Vi vill inte överlägga om dem; vi vill ha
dem gjorda.

Anf. 7 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Jag vill också ha konkreta resultat,
och jag kan försäkra att det kommer att bli konkreta
resultat. Men jag tror faktiskt att det inte skadar, utan
tvärtom kan vara ganska bra, att man i en parlamenta-
risk demokrati har diskussioner mellan partierna för
att försöka få en samsyn. Vi kommer att fortsätta att
sträva efter att uppnå detta.
Brott mot homosexuella

Anf. 8 ROSSANA VALERIA (v):
Fru talman! Den här frågan vill jag rikta till Laila
Feivalds.
Inom loppet av ett år har RFSL i Trollhättan at-
tackerats 17 gånger. Det här är dessvärre ingen lokal
företeelse utan det händer överallt i Sverige. Det
handlar inte bara om vandaliseringen av lokaler. Man
har även misshandlat homosexuella. En del har dödat
homosexuella. De här brotten har inte begåtts av en
slump utan enbart därför att det handlar om homo-
sexuella.
Det har länge krävts att homosexuella skall om-
fattas av grundlagsbestämmelsen om hets mot folk-
grupp. Frågan har länge förhalats både här i riksdagen
och i regeringen.
Min fråga är: När kan vi fatta ett beslut i riksda-
gen i denna fråga?

Anf. 9 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Såsom Rossana Valeria kanske kän-
ner till är frågan föremål för en utredningsberedning.
När frågan kan komma upp i riksdagen kan jag inte
svara på i dag. Men man kan göra en ungefärlig be-
räkning: som det brukar ta när en utredning kommer,
med remissarbete, Lagrådsremiss, proposition till
riksdagen och den tid som riksdagen behöver för
utskottsbehandlingen.

Anf. 10 ROSSANA VALERIA (v):
Fru talman! Jag skall fortsätta där jag slutade.
Frågan handlar inte enbart om rent fysiska brott mot
homosexuella. Vi vet också att organisationer som
pingstvännerna kan skriva att homosexuella är miss-
foster utan några som helst påföljder.
Vi talar väldigt vackert om alla människors lika
värde. Men de här vackra orden tycks bara gälla hete-
rosexuella. Det är någonting som vi i Vänsterpartiet
tycker är helt oacceptabelt. Den utredning som Laila
Freivalds talar om kommer att bli färdig den 31 okto-
ber 2000. Till dess får de homosexuella stå ut med
glåporden, trakasserierna och det fysiska och psykis-
ka våldet. Till dess kommer RFSL att få jobba under
otrygga förhållanden.
Fru talman! Den här processen måste skyndas på.
Jag tycker att vi skall gå in i 2000-talet genom att visa
människors lika värde verkligen gäller alla männi-
skor.

Anf. 11 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Jag tror att det föreligger ett miss-
förstånd här. När brott begås är det brott oavsett om
de riktar sig mot en heterosexuell eller en homosexu-
ell person. Därvidlag gör lagen ingen skillnad. Tvärt-
om finns det särskilda straffbestämmelser som säger
att ett brott som begås t.ex. mot bakgrund av att man
vill angripa någon för hans etniska ursprung eller
homosexuella läggning skall betraktas som ett grövre
brott än annars. Detta är naturligtvis det grundläggan-
de i vår strafflag. Detta är utgångspunkten för rättsvä-
sendets arbete på det här området.
Dessutom vill jag passa på att säga till Rossana
Valeria som är engagerad i denna fråga, vilket är
väldigt bra, att det pågår en mycket stark metodut-
veckling inom polisen för att hitta metoder att komma
åt de grupper som ägnar sig åt särskild brottslighet
riktad mot vissa grupper i samhället. Det handlar om
att utveckla spaningsmetoder mot den kriminella
underrättelseverksamheten. För det ändamålet har
bl.a. riksdagen fattat beslut om vissa metoder som
polisen får använda.
Den fråga som Rossana Valeria ställde inled-
ningsvis handlade bara om tidsplanen för ändring av
en viss bestämmelse. Det handlar alltså inte om hela
det spektrum av brottsliga gärningar som redan i dag
kan beivras.

Anf. 12 ROSSANA VALERIA (v):
Fru talman! Jag förstår och håller med om det
Laila Freivalds säger. Problemet är att det tar för lång
tid. I Trollhättan, som jag tog upp som fall, har poli-
sen inte gjort några större ansträngningar för att göra
någonting åt de attacker som faktiskt har skett.
Problemet är att folk på gatan kan ropa glåpord
efter homosexuella. Sådana organisationer - som jag
tidigare nämnde - som pingströrelsen kan skriva att
homosexuella är missfoster. Detta får inte ske. Man
måste kunna skynda på processen. Här i riksdagen
finns det en bred majoritet - förutom moderaterna
och kristdemokraterna - som är överens i den här
frågan.

Anf. 13 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Det föreligger fortfarande något slags
förvirring här. Jag förstår att Rossana Valeria menar
att det tar för lång tid innan riksdagen skall ta ställ-
ning till ett förslag som innebär att brottet hets mot
folkgrupp också skall omfatta homosexuella. Men de
exempel som Rossina Valeria ger på agerande från
människor utgör ju redan brott. Vi behöver inte vänta
på någon ny lagstiftningsåtgärd för att kunna ingripa
mot att människor utsätts för förföljelse, trakasserier
eller glåpord. Detta är redan brott enligt den lagstift-
ning som vi har.
Möjligen kan jag tolka frågan på det viset att man
anser att det tar för lång tid för polisen att utreda
dessa ärenden. Det handlar om en effektivisering av
polisens arbete, och det gick jag in på lite grann tidi-
gare i mitt svar.
Entreprenörskap i utbildningen

Anf. 14 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Sverige behöver fler entreprenörer,
inte minst fler unga entreprenörer. Men tyvärr ger
inte utbildningen, alltifrån första klass till universitet
eller högskola, den grund som krävs för att elever och
studenter skall kunna kasta sig in i ett entreprenör-
skap. Jag undrar vad utbildningsministern tänker göra
åt detta.

Anf. 15 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Jag delar Lennart Daléus åsikt om
vikten av att ungdomar känner att det skall vara ett
mycket realistiskt alternativ att de kan bli egna före-
tagare och ett alternativ som många kan fundera på.
I verkligheten har det hänt mycket. Jämför ung-
domars attityder i dag med hur de var för 15-20 år
sedan! En mycket stor andel av gymnasieungdomarna
kan tänka sig att någon gång i sitt liv starta ett före-
tag. Att vi håller den andan levande är nog det vikti-
ga, att entreprenörskap är ett naturligt livsval.
När det gäller innehållet i skolutbildningen är jag
inte säker på att ett införande av entreprenörskap på
schemat är det bästa sättet att stimulera nytt företa-
gande. Skolan skall ge bra grundkunskaper i alltifrån
ekonomi till svenska, matematik och naturvetenskap.
Vi skall inte lägga till ett antal ämnen som sedan
tränger ut basämnena i skolan.
Att tala väl om entreprenörskap och att stimulera
ungdomar till att bli entreprenörer är vikigt, men att
föra in det som ämne i schemat på alla utbildningar
tror jag inte är en självklar åtgärd.

Anf. 16 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Det där är ett gammalt sätt att se på
det hela. Vi har olika ämnen som eleverna får lära sig.
Utbildningsministern måste ju se att växer fram ett
nytt samhälle med snabbare rörelser. Se t.ex. på de
garageföretag i databranschen som ungdomar startar.
De växer snabbt vidare.
På andra håll, t.ex. i Danmark, har man på univer-
siteten börjat att undervisa i företagskultur och det
sättet att tänka, resonera och förhålla sig för att man
skall kunna våga att satsa. Också SACO har krävt
liknande inriktningar, inte minst inom den högre
utbildningen.
Är det inte dags att våga se nya grunder för ut-
bildningen, att fostra studenter och elever i entrepre-
nörskap och inte bara klamra sig fast vid de gamla
ämnena matematik, fysik, kemi och ekonomi?

Anf. 17 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! De sistnämnda ämnena är rätt viktiga
också för de flesta entreprenörer.
Se vad som händer, inte minst vid högskolan! Det
finns oerhört mycket av spännande utveckling där
studenternas vardag knyts samman med företagssam-
heten på orten. Inte minst bland de små och medelsto-
ra högskolorna har man prövat sig fram med nya
lösningar genom examensarbeten och praktikperio-
der. Det tredje uppdraget, dvs. att samverka med det
omgivande samhället, tar sig ofta konkret uttryck i att
man samverkar med företagsamheten.
Jag är beredd att stimulera detta ytterligare, men
jag tror inte att det skall regleras uppifrån av riksda-
gen mer än att riksdagen begär att så skall ske. Sedan
skall det hela få blomma i olika former, lokalt på de
olika högskolorna.
Res gärna runt och se vad som händer! Det händer
väldigt spännande saker i kontakterna mellan hög-
skola och näringsliv.
Försvaret

Anf. 18 HENRIK WESTMAN (m):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till försvarsmi-
nistern.
Anledningen till att man bildar ett samhälle är att
man vill ta vara på vissa fundamentala saker, och
försvar är en sådan sak. Man vill ju försvara sin fri-
het. Under väldigt lång tid har man sagt att den över-
gripande målsättningen för försvaret är att hela landet
skall försvaras.
Jag och många med mig blev ganska bestörta när
vi fick klart för oss att den texten var borta, något
som också massmedierna uppmärksammade en hel
del. Jag har efterhört om man har gjort några ändring-
ar, men några sådana har inte skett. Den texten är
fortfarande borta. Då är min fråga: Innebär detta
någon medvetet ändrad inställning eller är det bara en
lapsus? Vilken del eller vilka delar av landet skall
inte längre försvaras? Eller rör det sig om en ändrad
inställning när det gäller vilken prioritet försvaret
skall ha i olika delar?

Anf. 19 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! Det som Henrik Westman refererar
till är texten i Försvarsberedningens rapport som
publicerades för ett par veckor sedan. Sekreteraren i
Försvarsberedningen har sagt att detta tydligen var en
lapsus i den meningen att ingen av ledamöterna yrka-
de att den gamla formuleringen skulle vara kvar.
I propositionen som följer på Försvarsberedning-
ens rapport kommer vi självfallet att klargöra att hela
landet skall försvaras mot väpnade angrepp och ter-
ritoriella incidenter. I övrigt skall Försvarsmakten
naturligtvis biträda med stöd till det civila samhället i
händelse av kriser av större omfattning.
Jag vill tillägga att vad som hänt är att vi har en
helt annan säkerhetspolitisk omgivning. Vi förväntar
oss inte att det skall riktas något omfattande inva-
sionsföretag mot Sverige. Däremot kan det förekom-
ma andra typer av väpnade angrepp, och dessa skall
förvaras överallt i hela riket.

Anf. 20 HENRIK WESTMAN (m):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag tolkar det så
att de fyra orden "hela landet skall försvaras" skall
infogas. Annars är det lite oklart för många vad som
gäller. Men jag tolkar det så att det nu kommer att stå
så.
Östtimor

Anf. 21 BIRGITTA AHLQVIST (s):
Fru talman! Jag vill ställa några frågor till bi-
ståndsminister Pierre Schori. Det gäller Östtimor.
Vad händer egentligen i dag i Östtimor? Vad gör FN?
Vilka möjligheter har folket i Östtimor till självstyre?
Diskuterar man fortfarande folkomröstning? Och vad
gör framför allt vi i Sverige?

Anf. 22 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det som nu pågår i Östtimor och
framför allt i Indonesien är faktiskt mycket glädjande.
Efter nästan 25 års ockupation börjar nu ockupa-
tionsmakten att tala om självständighet för Östtimor.
Alltsedan det portugisiska kolonialväldet föll
samman och Portugals dominans över Östtimor upp-
hörde har vi krävt att Östtimors folk genom t.ex. en
folkomröstning självt skall få välja sin framtid, ex-
empelvis självständighet från Indonesien som för 25
år sedan invaderade Östtimor.
Det som nu pågår är att i slutet av denna vecka
kommer Indonesiens och Portugals utrikesministrar
att träffas i FN under Kofi Annans överinseende för
att föra dialogen vidare. Man har också kontakter
med oppositionen i Östtimor. Enligt Indonesiens
utrikesminister skall den fängslade oppositionsleda-
ren Gusmaõ släppas ut från fängelset och föras till
husarrest.

Anf. 23 BIRGITTA AHLQVIST (s):
Fru talman! Det låter ju mycket positivt.
Jag vill också fråga: På vilket sätt stöder vi i Sve-
rige folket i Östtimor?

Anf. 24 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Vi välkomnar denna utveckling och
ser den som ett steg i rätt riktning. Vi vet ju inte rik-
tigt om man kan lita på dessa uttalanden, men vi tar
fasta på dem, liksom omvärlden och FN.
Vi har under många år genom Röda korset och
Carritas gett ett humanitärt stöd till befolkningen på
Östtimor. Människor har lidit av svält och andra um-
bäranden. Nu ger vi ett kraftfullt stöd åt FN-
processen.
I den händelse det blir en självständighetsprocess
som kanske tar tid har vi beredskap att gå in med
biståndsinsatser som säkert kommer att behövas när
Indonesien i så fall drar bort sin närvaro totalt.
Vidareutbildning för läkare

Anf. 25 YVONNE ANDERSSON (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsmi-
nistern.
Amalgamproblematiken har diskuterats till och
från. Tandläkare kan byta fyllningar, men de kan inte
diagnostisera och behandla förgiftningar av kvicksil-
ver och annat.
Nu har det kommit till min kännedom att inte
heller läkare har kompetensen att behandla och dia-
gnostisera tungmetallförgiftningar. Detta ämne finns
fortfarande inte i deras utbildning.
Vad tänker utbildningsministern göra åt saken?

Anf. 26 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag inte
har så djup kännedom i ärendet att jag kan gå in på
hur utbildningen är upplagd, varför en del ämnen är
med och andra inte. Det som naturligtvis är viktigt,
inte minst i läkarutbildningen, är att vetenskapliga
framsteg via forskning och kunskap på vetenskaplig
grund kommer tillbaks i form av vidareutbildning för
läkarkåren och i läkarutbildningen. Om det finns
brister där måste vi naturligtvis se över dem. Om det
finns brister även i detta fall får vi också se över des-
sa.

Anf. 27 YVONNE ANDERSSON (kd):
Fru talman! Detta svar tackar jag för. Vad jag
hoppas på är att man skall kunna fortsätta att utveckla
de kunskaper som behövs för att möta just dessa
människors behov också.
Statsbidraget till kommunerna

Anf. 28 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Jag är intresserad av att höra finans-
ministerns uttolkning av den överenskommelse som
träffades i går mellan regeringen och Centerpartiet i
ett viktigt avseende. Där sägs att de pengar som fri-
görs från försvaret skall vara öronmärkta till vården.
Ibland har jag också hört uttrycket vård, skola, om-
sorg. Jag vill nu få bekräftat av finansministern att det
kommer att framgå av vårbudgeten att anslaget till
kommuner kommer att höjas med det belopp som
frigörs från försvaret.
Sedan vill jag också höra om dessa pengar kom-
mer att specialdestineras till vården. Vi vet ju av
tidigare erfarenheter att sådana här satsningar ofta
hamnar på helt fel ställe. Är nu tanken att dessa me-
del skall specialdestineras till vård och skola?

Anf. 29 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Det behövs inga speciella uttolkning-
ar från min sida, eftersom regeringen självfallet står
enig bakom den uppgörelse som har träffats. Den
innebär att vi fullföljer försvarsuppgörelsen för den
innevarande försvarsperioden. Den innebär att vi
under nästa försvarsperiod, från år 2002 och framåt,
genomför en ramsänkning med 4 miljarder kronor
och att ett engångsbelopp i form av ett omställnings-
bidrag utanordnas i början av denna period. Vi har
enats med Centerpartiet om att det nettoutrymme som
uppkommer genom dessa åtgärder och som alltså
gäller från år 2002 och framöver skall kunna använ-
das för insatser inom vården och omsorgen. Tekniken
för detta tycker jag kanske att det är lite tidigt att
klara ut här i dag. Vi har anledning att återkomma till
frågan. Det gäller ju tidigast år 2002, och det är först i
vårpropositionen som vi för första gången skall ta
ställning till det året. Det har ju inte funnits med i
våra tidigare treårskalkyler.
Sedan vill jag anmäla en annan uppfattning än
Lars Leijonborgs. Vi vet ju genom noggranna under-
sökningar att de successiva tillskott som har utanord-
nats sedan hösten 1997, vilka kommer att fortsätta
öka de närmaste åren och som har styrts till kommu-
ner och landsting, i allt väsentligt har gått till skolan,
vården och omsorgen, precis som vi har avsett.

Anf. 30 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Detta var litet oroande, tycker jag.
Det var ett hjälpverb som hade smugit sig in, att de
här pengarna skall kunna användas till vården och att
det är en teknisk fråga som vi får återkomma till. Jag
frågade ju just om vårbudgeten, därför att i den berörs
ju för första gången år 2002 som är första året på den
nya försvarsbeslutsperioden. Detta måste finansmi-
nistern kunna svara på: Kommer anslaget till kom-
munerna att öka i vårbudgeten som läggs fram denna
vår vad avser år 2002? Kommer regeringen att vara
duktigare, eftersom ni från era egna undersökningar
vet att en stor del av de satsningar som ni hittills har
gjort icke har satsats på vården och skolan? Kan ni
säkerställa att det den här gången blir på det sättet?

Anf. 31 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Jag är lite orolig över Folkpartiets in-
satser i dag. Först fick vi höra Karin Pilsäter, som vill
strunta i att delta i överläggningar med regeringen om
förenklingar för småföretagarna. Sedan fick vi höra
Folkpartiledaren säga att vi skall strunta i försvaret.
Jag tycker inte att vi skall strunta i försvaret.
Lars Leijonborg får ge sig till tåls lite. Det är
mycket begärt att jag här i dag i detalj skall redogöra
för en viktig del av vårpropositionen. Den arbetar vi
med, och vi kommer att redovisa våra förslag den
14 april. Vi kommer där att för första gången inklude-
ra år 2002 när det gäller de insatser som kan styras till
vården och omsorgen. Vi har en etablerad teknik för
detta. Vi återkommer i frågan - var lugn på den
punkten.

Anf. 32 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Men det var ju gårdagens viktiga ny-
het att det som frigörs från försvaret skall gå till vår-
den, att detta blir aktuellt i vårbudgeten. Nu tvekar ju
finansministern om ifall detta är en uppgörelse som
gäller. Om den gäller finns ju bara den tekniken att
statsbidraget till kommunerna år 2002 ökar. Varför
tveka på den punkten? Det var ju gårdagens besked.
Är regeringen inte enig om detta besked?

Anf. 33 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Jag tycker att detta är en mycket
egendomlig debatt. Om det nu bara finns en teknik är
det svårt att förstå vad frågeställningen egentligen
gäller. Man kan dock fördela pengar mellan kommu-
ner och landsting på lite olika sätt. Som bekant har ju
landstingen ansvar för sjukvården, och kommunerna
har ansvar för stora delar av omsorgsområdet. Där har
vi en fråga. Den exakta procentsatsen är inte alldeles
självklar.
Lars Leijonborg är väl medveten om det parla-
mentariska systemets regler. Vi lägger fram våra
förslag. Vi kommer den 14 april att lägga fram en
vårproposition. Då är vi ändå ute i mycket god tid för
att ge till känna hur vi vill använda pengarna år 2002.
Våld mot kvinnor

Anf. 34 LENA EK (c):
Fru talman! Jag skulle vilja vända mig till justi-
tieministern.
Vi två har det senaste året mötts vid ett antal kon-
ferenser som har handlat om våld mot kvinnor - ett
område på vilket det är angeläget att det sker stora
insatser eftersom det är drygt 19 000 kvinnor som
misshandlas per år och 35 kvinnor som faktiskt avli-
der.
På detta område har lagstiftningen förändrats. Nu
handlar det väldigt mycket om metoder, information
och om hur man kan få lagstiftningen att verkligen
fungera. Centerkvinnorna, som är det största politiska
kvinnoförbundet i landet, håller nu på med en under-
sökning om hur rättsintygen fungerar, dvs. att läkare i
intyg omedelbart skall konstatera bevisläge som lig-
ger till grund för bevisningen i domarna. Det visar sig
att i Västmanland utfärdar man rättsintyg grundade på
patientjournaler i efterhand. Många jurister och läkare
anser att det bara är en tredjedel av de rättsintyg som
utfärdas som kan användas.
Vad anser ministern om detta, och vad avser mi-
nistern att göra på området?

Anf. 35 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Kvinnocentrum i Uppsala har upp-
märksammat mig på frågan att detta med rättsintyg
inte fungerar på ett likartat sätt över landet och att
rättsintygen är av varierande kvalitet. Det beror på att
polismyndigheters och åklagares kunskaper när det
gäller att begära in och hantera rättsintyg och läkarnas
kompetens att utfärda rättsintyg är ojämn över landet.
Jag har därför tagit upp frågan till diskussion med
Socialdepartementet, eftersom det här råder ett delat
ansvar då det är olika typer av myndigheter som är
inblandade i hanteringen.
För Justitiedepartementets del avser jag att vidta
de åtgärder som behövs för att säkerställa att rättsvä-
sendets agerande i detta sammanhang blir bättre.
Socialdepartementet kommer att säkerställa att läkar-
nas medverkan i sammanhanget också blir bättre.

Anf. 36 LENA EK (c):
Fru talman! Det var väldigt roligt att höra. Riks-
polisstyrelsen försöker nu arbeta med metodutveck-
lingen och se vad som kan göras. Man har konstaterar
att det är problem med rättsintygen, men också med
de s.k. trygghetspaketen, som det inte finns tillräck-
ligt av och som det ibland är väntetid på. Det tycker
jag är ganska oacceptabelt.
Nu kommer det här att redovisas till justitiemi-
nistern under våren och sedan kommer det att disku-
teras. Det dröjer innan förslag kommer. Finns det
någon möjlighet att från departementets, regeringens,
sida se till att metodutvecklingen vad gäller de här två
frågorna kommer före Rikspolisstyrelsens material?
Finns det något sätt att förkorta tiden? Det är ändå
ganska enkla saker det handlar om.

Anf. 37 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Man kan ju alltid önska att saker och
ting utvecklade sig fortare än de gör. Men i det här
fallet handlar det ju inte om att det är något långsamt
som sker i Regeringskansliet eller om att det förelig-
ger några problem i förhållande till riksdagen. Det här
är ju ett arbete som bedrivs ute på myndigheterna.
Det är där man arbetar med att utveckla sina metoder.
Jag vet inte vad jag skulle kunna göra för att säker-
ställa att de arbetar lite fortare än de gör.
Våld mot kvinnor är ju en prioriterad fråga, och i
den proposition som riksdagen tog ställning till i
våras fanns en rad olika uppdrag till myndigheterna.
Dessa har sedan följts upp i de regleringsbrev som
styr myndigheternas verksamhet. Dessutom har vi
rapporteringskrav på dem. Jag är faktiskt övertygad
om att våra myndigheter är ganska lyhörda. Dessutom
är jag övertygad om att polismyndigheterna när det
gäller den här frågan är mycket engagerade. Så jag
känner inte samma oro för att detta skulle vara en
fråga som på något vis behandlas långdraget hos
polismyndigheterna.
Irak

Anf. 38 GUSTAF VON ESSEN (m):
Fru talman! Detta är en fråga till statsrådet Schori.
Den rör den humanitära situationen i Irak. Man kan
väl utan att överdriva säga att det är något av en hu-
manitär tragedi som äger rum inne i Irak i dag när det
gäller befolkningens möjligheter att försörja sig,
utbilda sig och ha normala levnadsomständigheter.
Jag ser det som ett stort moraliskt dilemma om
man liksom skall plåga ihjäl ett folk därför att de har
en diktator över sig som de inte själva har valt. Det
börjar nu, tycker jag, bli tid att försöka ompröva poli-
tiken något - utan att därvid gå ifrån FN:s resolutio-
ner rörande Irak. Man kan se att FN:s sätt att fungera
när det gäller food-for-oil-programmet inte alltid är så
där väldigt konstruktivt. Har Sverige tänkt sig att
ompröva sin politik och sin hållning i den här frågan?
Det finns lite olika uppfattningar även inom säker-
hetsrådet.

Anf. 39 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! När Sverige satt i säkerhetsrådet i fjol
medverkade vi till - vi tog faktiskt initiativ till - att
man skulle utöka den kvot av försäljning av olja från
Irak som sedan kan användas för att skaffa mediciner
och livsmedel för Iraks befolkning. Det är den vägen
vi tycker att vi skall gå, att samtidigt som vi håller
fast vid sanktionsvapnet mot Saddam Husseins regim
på andra sätt försöka lindra befolkningens lidande.
Det är klart att det är väldigt svårt när man vid
brott mot sanktionsresolutionerna utövar krigiska
handlingar eller straffhandlingar att civilbefolkningen
också drabbas och att vi ser detta på bildskärmen.
Sveriges politik är att på alla sätt medverka till att få
Saddam Hussein att följa säkerhetsrådets resolutioner
eftersom Iraks innehav av massförstörelsevapen är
hot mot omvärlden. Men samtidigt skall vi göra vad
vi kan, och vi gör rätt mycket - liksom även Gustaf
von Essen genom sin närvaro ibland i norra Irak - för
civilbefolkningen.

Anf. 40 GUSTAF VON ESSEN (m):
Fru talman! Jag tycker också att man skall gå den
väg som statsrådet anvisar. Men jag tycker att FN:s
mandat när det gäller den humanitära hjälpen är för
snävt och fyrkantigt. Man tvingas alltså köpa spann-
mål och sådant utanför Iraks gränser och sedan föra
in och dela ut. Man gör ju hela folket till bidragstaga-
re till slut i stället för att försöka få i gång något slags
inkomstgenererande verksamhet inom landet med
hjälp av Iraks egna pengar, som det ju är fråga om
eftersom det är deras egen olja. Här tycker jag att FN,
och det vill jag direkt säga mycket klart och öppet,
har ett felaktigt handlingssätt. Man gör ju hela Irak
till bidragstagare på det här sättet. Och vad händer
sedan? Den frågan vågar man ju ännu inte ställa, för
man ser ännu inget "sedan".

Anf. 41 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det kanske är lite svårt att diskutera
vilka krafter som skall generera tillväxt och social
välfärd när man befinner sig i denna situation av
stenhård diktatur där man bryter mot FN-sanktionerna
och därigenom underförstått hotar omvärldens fred.
Men det som Gustaf von Essen tar upp, civilbefolk-
ningens lidande, står mycket i centrum för vår Irak-
politik. Vi kommer tillsammans med enskilda organi-
sationer och andra att fortsätta försöka lindra detta
lidande som befolkningen oförtjänt utsätts för av
Saddam Husseins regim.
Fysikcentrum i Stockholm

Anf. 42 EVA ARVIDSSON (s):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till utbild-
ningsminister Thomas Östros. Den 19 januari i år gav
regeringen klartecken till byggandet av Fysikcentrum
i Stockholm. Det är ett centrum som syftar till att
samordna den utbildning och forskning inom ämnet
fysik som bedrivs vid Kungliga tekniska högskolan
och Stockholms universitet. Fysikcentrum, som är ett
viktigt tillskott i den högre naturvetenskapliga utbild-
ningen, kan ta emot 1 700 studenter varje år.
Det har varit en utdragen process med flera rätts-
liga prövningar som startade redan 1995. Många blev
glada över regeringens beslut den 19 januari. Det
gäller forksnings- och utbildningsvärlden och inte
minst Byggettan i Stockholm, som har en hög ar-
betslöshet. Byggandet av Fysikcentrum skulle ge 400
jobb.
Nu finns en ansökan om ny rättsprövning som
skapar osäkerhet. Min fråga lyder: Är utbildningsmi-
nistern beredd att påskynda byggandet av Fysikcent-
rum när den rättsliga processen är avslutad?

Anf. 43 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Naturligtvis kan jag inte ge mig in i
den process som nu har satts i gång med ett nytt
överklagande. Det vore alldeles för oförsiktigt av
mig. Men ur ett utbildningspolitiskt perspektiv ser jag
ju byggandet av ett fysikcentrum som väldigt angelä-
get för Stockholms universitet och för Kungliga tek-
niska högskolan. Det gäller möjligheterna att sam-
ordna institutioner och att också innehållsmässigt få
saker och ting att hända i och med att man kommer i
närheten av varandra.
Regeringen har fattat sitt beslut, men nu pågår den
process som måste pågå när vi har fått det överkla-
gande som har kommit. Jag hoppas att det slutar på
ett bra sätt för Stockholm, för universitetet och för
utbildningspolitiken.

Anf. 44 EVA ARVIDSSON (s):
Fru talman! Jag får tacka för det positiva svaret.
Den rättsliga processen har sin gång, och självklart
kan inte ministern gå in och påverka den. Men det är
viktigt att det blir tydligt för forsknings- och utbild-
ningsvärlden att utbildningsministern anser att detta
är ett angeläget bygge.
Djurrättsaktivister

Anf. 45 ÅKE SANDSTRÖM (c):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern.
Det är mycket oroande att alla de brottsliga handling-
ar - olaga hot, förföljelser och stora egendomsskador
- som utförs av militanta djurrättsaktivister ökar
runtom i vårt land. Vi har ju konstaterat att både per-
sonal och många företagare lever i ständig oro och
press. En del ger upp sitt företagande.
En grund för den här verksamheten är ju bl.a. att
man ansöker hos Djurförsöksetiska nämnden om
verksamheten. Min fråga är: Kan ministern tänka sig
att pröva frågan om att sekretessbelägga de handling-
ar som gäller ansökan till de försöksetiska nämnderna
för att om möjligt minska dessa tragedier runt om i
vårt land? Jag känner personligen mycket väl till
dem.

Anf. 46 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Jag delar helt Åke Sandströms upp-
rördhet, för jag tyckte att jag kunde uppfatta att det
fanns en sådan bakom, över den typ av aktiviteter
som en del djurrättsaktivister ägnar sig åt. I många
fall är det fråga om mycket grov kriminell verksam-
het som inte bara riktar sig institutioner utan också
mot enskilda människor. Det har lett till personliga
tragedier för många. Jag vill dessutom passa på att
säga att jag beklagar att inte alla partier i riksdagen
har intagit samma entydiga ståndpunkt; att vi inte
accepterar denna typ av aktiviteter.
När det gäller den väldigt specifika frågan som
Åke Sandström ställer måste jag gå tillbaka och se
hur sekretessreglerna är utformade när det gäller den
typen av ansökningar och om det är så att det inte
finns möjlighet att i dag av t.ex. säkerhetsskäl ha en
sekretessbeläggning av handlingar som vid utläm-
nande kan leda till säkerhetsrisker. Om så inte är
fallet kan det finnas anledning att fundera över om
det är en åtgärd som kan vidtas för att skydda männi-
skor som utsätts för denna typ av brottsliga handling-
ar.

Anf. 47 ÅKE SANDSTRÖM (c):
Fru talman! Jag tackar för svaret och hoppas på en
fortsatt positiv utveckling av just denna fråga.
Utbyggnad av små universitet och högskolor

Anf. 48 WILLY SÖDERDAHL (v):
Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsmi-
nister Thomas Östros. Den gäller satsningarna på de
små universiteten och högskolorna och satsningen på
att hela Sverige skall leva.
I de delar av landet som inte har något stort uni-
versitet inpå knutarna har det under senare år byggts
upp ett antal små universitet och högskolor. Det har
visat sig att de har en mycket positiv och betydelse-
full roll för bygdens utveckling. Jag kommer själv
från Blekinge och har med egna ögon kunnat se hur
högskolan i dag är en motor för utvecklingen.
Jag undrar om statsrådet delar den här uppfatt-
ningen och i så fall om han kommer att driva på den-
na utveckling.

Anf. 49 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag måste säga
att jag helt delar Willy Söderdahls utgångspunkter.
Det som vi sedan ett antal år tillbaka gör, nämligen
att bygga ut högre utbildning över hela landet, har satt
i gång oerhört spännande processer. I regioner i Sve-
rige som tidigare har haft mycket dystra framtidsut-
sikter börjar det hända saker kring högskolan, inte
bara i högskolan utan också i näringslivet kring hög-
skolan. Blekinge är ett bra exempel. Starten av en
högskola där på 1980-talet - en långsiktig satsning
från statens sida - ger effekt i form av en högskola av
mycket bra kvalitet men också ett näringsliv kring
högskolan där kopplingen till högskolan är mycket
stark. Det är alldeles klart att den utvecklingen och
den satsningen kommer att fortsätta. I år bygger vi ut
högskolan med 16 000 platser. Nästa år bygger vi ut
den med lika många platser. Vi är alltså mitt inne i en
mycket spännande utveckling på högskoleområdet.

Anf. 50 WILLY SÖDERDAHL (v):
Fru talman! Jag tackar för det. Det är bra att vi är
eniga om det. Flera av dessa högskolor har i dag
erfarenhet av denna positiva utveckling. Som statsrå-
det säger gäller det ju inte bara högskolan själv utan
inte minst samhället runt omkring. Men det skulle
kunna vara bra att ta vara på dessa positiva erfaren-
heter och att hitta positiva exempel. Jag undrar om
det finns någon sådan tanke hos regeringen att ta vara
på de positiva erfarenheter som finns och se vilka
faktorer det är som är avgörande för att man skall få i
gång denna positiva utveckling.

Anf. 51 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Vi följer utvecklingen mycket noga i
landets alla regioner och ser vilken betydelse hög-
skolan har. Vi ser också till att förstärka utvecklingen
genom att, som under den förra mandatperioden, se
till att alla högskolor nu också har en del fasta forsk-
ningsresurser, så att de också blir en intressant mot-
part i regionen för samarbetsprojekt med näringslivet
och andra. Den utvecklingen följer vi mycket noga
och ser till att förstärka den genom att bygga ut anta-
let utbildningsplatser.
I alla landets regioner har vi ett oerhört stort in-
tresse riktat mot högskolan, och det är en styrka för
högskolepolitiken. Inte på många år har alla ställt upp
så mycket för högskolan i regionerna.
Sedan har vi politiskt väldigt olika åsikter, och det
har ju varit skillnader i kammaren mellan dem som
tycker att man skall bygga ut i regionerna som vi har
gjort och ni har gjort och dem som håller emot och
tycker att man bara skall satsa på de stora traditio-
nella universiteten. I fråga om detta finns det en poli-
tisk konflikt som naturligtvis kommer att märkas
under mandatperioden.
Nordiskt samarbete

Anf. 52 RUNAR PATRIKSSON (fp):
Fru talman! Ibland säger jag i denna talarstol i
riksdagen att det är sämre att bo i glesbygden än i
storstaden Stockholm. I ett fall skall jag ändra mig.
Jag ställer frågan till kulturministern.
Jag kan gå in på mitt rum här i riksdagshuset och
se CNN och se vad som sker i Tunisien, i Irak och i
hela världen. Men om jag skall se vad som sker i
Norge eller i Danmark, då ser jag ingenting. Våra
nordiska länder finns inte representerade i husets TV-
anläggning och nästan inte i hela landet. När jag
kommer hem till Töcksfors kan jag slå på norsk TV
direkt via taket och dansk TV via min parabol. Vart
är det nordiska samarbetet på väg när det gäller in-
formationen mellan de olika länderna? När vi talar
om försvar, utbildning eller något annat här i huset så
talar vi om nordiskt samarbete, men vi vet inte ens
vad som sker i våra nordiska grannländers parlament.

Anf. 53 Kulturminister MARITA ULV-
SKOG (s):
Fru talman! Detta har ju varit en fråga i det nor-
diska samarbetet som har stötts och blötts i decennier,
och det har varit väldigt svårt att komma framåt. Vi
har också haft en särskild utredning för något år se-
dan som leddes av den förre Osloambassadören Len-
nart Bodström och som lade fram ett antal mycket
intressanta förslag som dock juridiskt har varit myck-
et svåra att realisera.
Det som nu hjälper oss och som gör att vi slutli-
gen kommer att nå ända till Töcksfors är teknikut-
vecklingen, därför att digitaliseringen kommer ganska
snart att innebära att till att börja med delar av landet
och förhoppningsvis så småningom hela landet skall
kunna se grannlands-TV. Det finns mycket långtgå-
ende förberedelser bl.a. i Skåne i samband med att de
digitala TV-sändningarna kommer i gång där senare
under året.

Anf. 54 RUNAR PATRIKSSON (fp):
Fru talman! Tack för svaret. Det var intressant.
Norsk TV finns redan i Töcksfors. Det som jag
sade var att jag skulle vilja ha det till Stockholm.

Anf. 55 Kulturminister MARITA ULV-
SKOG (s):
Fru talman! Jag tror att tekniken kommer att inne-
bära att också stockholmare kommer att få se det.
Unga akademikers flytt från Sverige

Anf. 56 ANDERS SJÖLUND (m):
Fru talman! Sverige dräneras på nyckelpersoner.
Så löd rubriken i tisdagens Dagens Industri. Jag vill
därför ställa en fråga till utbildningsministern med
anledning av detta.
En färsk undersökning visar att 15 % av de nyut-
bildade akademikerna lämnade Sverige 1998. Den
siffran var 5 % 1990. Tendensen verkar alltså vara
klar. Framför allt högutbildade naturvetare lämnar
landet i allt större utsträckning samtidigt som allt
färre återvänder.
Fru talman! Jag vill därför fråga utbildningsmi-
nistern följande:
Delar ministern min oro för utvecklingen, och vil-
ka förändringar i den svenska politiken vill ministern
rekommendera ministerkollegerna för att motverka
den negativa strömningen?

Anf. 57 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Jag ger mer än gärna rekommenda-
tioner och råd till mina ministerkolleger, så får vi se
om vi kan få en intressant diskussion i regeringen.
Vi har ju i dag en utveckling på högskoleområdet
som innebär att vi utbildar väldigt många inom natur-
vetenskap och teknik, och vi ser en utveckling på t.ex.
civilingenjörssidan som är formidabel i form av vilka
som kommer ut. Under de senaste åren har antalet
utexaminerade civilingenjörer ökat med 30 %. Under
kommande år har vi en ökning med 30 % igen. Sam-
tidigt har vi en lång period bakom oss då vi har upp-
muntrat unga människor att söka sig ut i världen för
att skaffa sig erfarenheter, lära sig språk och ta en
positiv del av internationaliseringen. Det ser vi nu i
form av att ungdomar är mer rörliga och vill prova på
att vara utomlands för att få praktik, jobb eller ut-
landsstudier. Det ser jag som i grund och botten en
fördel för ett land som Sverige som har byggt sitt
välstånd på internationella kontakter och internatio-
nell handel.
Det är klart att vi skall ha villkor i Sverige som
gör att människor vill bo, leva och utbilda sig här. Jag
tror att vi i huvudsak har väldigt bra villkor i Sverige.
Men det är klart att en internationell utveckling som
förändrar förutsättningarna också kommer att få åter-
verkningar på politiken. Men domedagsprofetior tror
jag inte alls stämmer in på den verklighet som vi ser i
dag.

Anf. 58 ANDERS SJÖLUND (m):
Fru talman! Jag blir lite orolig när utbildningsmi-
nistern inte ser att det är ett problem när tusentals
välutbildade ungdomar lämnar landet samtidigt som
stora företag flyttar utomlands. Detta måste ju i san-
ning vara ett bekymmer. Därför vill jag trots allt fråga
ministern:
Finns det inte en koppling mellan hög utbildning,
stor studieskuld för individen och hög beskattning
och därmed låg nettoinkomst? Kan det vara ett skäl
till förändring?

Anf. 59 Utbildningsminister THOMAS
ÖSTROS (s):
Fru talman! Jag tror absolut att människor väger
in väldigt många saker när de funderar på vad de vill
göra av sitt liv och om de skall vara utomlands en
period eller inte. Men det stämmer ju inte när riks-
dagsledamoten säger att tusentals ungdomar lämnar
landet som om det vore en flykt på gång. Det som vi
ser är att unga människor som har skaffat sig en bra
utbildning, och som kanske jobbar i en koncern som
finns i Sverige men också har sin verksamhet i många
andra länder, under ett antal år av sitt liv också jobbar
utomlands.
Det är klart att vi måste ha ett samhällssystem
som är konkurrenskraftigt i förhållande till omvärl-
den. Det gäller då skatter och välfärd. Men människor
tittar också på helhetsbilden och ser till vad man får
för de skatter som betalas in.
Det är också viktigt för oss att se till att vi har ett
utbud, att vi har välutbildade människor, som stäm-
mer överens med näringslivets efterfrågan. Detta är
oerhört viktigt om vi skall få ett sprudlande närings-
livsklimat framöver. Men när det påstås att det i Sve-
rige finns en flykt av välutbildade människor utåt för
att slippa Sverige och det system som vi i dag har
måste jag säga att det inte är sant. Vad vi ser är en del
av internationaliseringen som, tror jag, i grund och
botten är positiv för Sverige och för många andra
länder.
Uppehållstillstånd

Anf. 60 RAGNWI MARCELIND (kd):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
statsrådet Pierre Schori. Den lag som trädde i kraft i
januari 1997 gör det svårt för föräldrar till invandrare
i Sverige att få uppehållstillstånd om det har gått mer
än ett år sedan barnen fick permanent uppehållstill-
stånd. Jag är medveten om att statsrådet inte kan
svara på frågor om enskilda utvisningsärenden. Men
är det rimligt att invandrade barn som etablerat sig i
Sverige - kanske fem barn i en barnaskara på sju -
inte skall få möjlighet att ta hand om sina gamla sju-
ka, senila föräldrar på grund av att de inte får uppe-
hållstillstånd i Sverige?

Anf. 61 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Regeln är att familjen skall hållas
samman. Där ingår föräldrar och barn upp till 18 år.
Jag känner inte till så många fall där man förvägrar
människor att förena sig med sina familjer.

Anf. 62 RAGNWI MARCELIND (kd):
Fru talman! Jag vill inte dra in enskilda ärenden
men den här problematiken har varit ganska uppen-
bar. Det har varit svårt för invandrade etablerade
svenskar att efter kanske 10-20 år få sina gamla för-
äldrar till Sverige. I dag skall "synnerliga skäl" anges,
vilket i praktiken betyder att det är så gott som omöj-
ligt. Jag undrar om det inte borde ske en lagändring
till särskilda skäl. Är statsrådet beredd att se över den
frågan?

Anf. 63 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det pågår konstant en översyn och
prövning av vår lagstiftning. Det som har att göra
med familjeåterförening är också föremål för sådant
arbete, så det kan vi gott tillgodose.
Solidaritetsfonder

Anf. 64 CARINA HÄGG (s):
Fru talman! Jag har en fråga till finansminister
Åsbrink. Vi hade i onsdags här i kammaren en debatt
om tillväxten som inte innehöll några förslag som var
speciellt spännande. Jag tycker att det finns andra
förslag som är mer spännande i debatten - förslag
som inte var uppe i onsdags och som tidigare inte
tagits upp i denna kammare mer än från min sida. Det
gäller då de solidaritetsfonder i Kanada som har bil-
dats av LO:s motsvarighet där. Det har blivit en posi-
tiv respons även från näringslivet.
Detta är ett sätt att skapa jobb i nya branscher och
att på så sätt bidra till tillväxten i landet. Sådant här
finns också i USA. Det finns även spännande exem-
pel på engagemang i Sydafrika. Det är alltså inte bara
fråga om en metod som vi i västvärlden använder.
Såvitt jag vet har frågan inte kommit upp i de
överläggningar som sker mellan regeringen och delar
av näringslivet och fackföreningsrörelsen. Jag tycker
att det här är mycket spännande. Det handlar natur-
ligtvis om moral och etik och om hur man skall för-
verkliga sina ideologier även i fråga om penninghan-
tering. Det här är också en mycket viktig tillväxtfråga
som jag nog tycker borde tas upp från finansminis-
terns sida.

Anf. 65 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Jag tycker att det här är en mycket
viktig fråga. Själv tog jag upp den i ett anförande för
några dagar sedan. Jag pekar där på vikten av att vi
kan mobilisera ett nationellt kapital, ett sparande i
Sverige, som vi kan använda för att äga företag. Det
är inte så att vi motsätter oss alla förändringar även
över nationsgränserna när det gäller ägande och verk-
samheter. Vi skall ha ett tillräckligt stort nationellt
ägande så att vi även i framtiden kan ha ett starkt
inflytande över företag som är verksamma i Sverige,
ibland också på andra håll.
Då gäller det inte bara skattefrågor, som man vill
göra gällande från en del håll - de kan spela en roll;
det vill jag inte förneka. Men det är också viktigt att
titta på de regler som ibland kanske är onödigt re-
striktiva när det gäller möjligheter att använda befint-
ligt kapital för ägande i våra företag.
Jag har pekat på AP-fonden som jag menar kring-
gärdas av ålderdomliga restriktioner. Där ser jag
kanske större möjligheter nu att komma fram jämfört
med hur det var för några år sedan. Jag har också
pekat på de begränsningar som gäller försäkringsbo-
lag och banker. Det är en viktig debatt som vi måste
föra. Jag välkomnar att Carina Hägg i dag tar upp den
frågan.

Anf. 66 CARINA HÄGG (s):
Fru talman! Jag måste säga att detta är bland det
mest glädjande som jag varit med om i denna kam-
mare. Det vore verkligen mycket spännande och en
riktig framtidssatsning om vi kunde komma i gång
med det här arbetet. Det som sades här är alltså väl-
digt positivt. Finansministern säger att han tidigare
har tagit upp detta i ett anförande men det gäller ju att
också gå vidare och ta upp frågan med de parter som
det handlar om.
Jag vet att man i Kanada, som jag anfört som ett
bra exempel, också från statens sida har varit beredd
att göra vissa skattejusteringar. Man kan koppla detta
till det regionalpolitiska stödet och jämföra de här
sakerna med varandra. Är finansministern beredd att
ta ytterligare steg och överväga vad man i det här
hänseendet kanske kan göra rent skattemässigt från
statens sida om det är ett nollsummespel med utgif-
terna?

Anf. 67 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! De forum som jag bäst kan överblicka
gäller bl.a. skatteöverläggningarna, där möjligheten
naturligtvis finns att ta upp olika slag av skatteföränd-
ringar som kan påverka ägandesparande i Sverige.
Det kommer säkert upp där men det är lite för tidigt
att redan i dag säga vad resultatet blir.
Som en utlöpare av pensionsreformen för vi dis-
kussioner om vilka placeringsregler som skall gälla
för AP-fonden. Där ser jag att den mycket hätska
debatt som vi tidigare hade nu kanske är ett passerat
stadium. Därmed kan vi mera pragmatiskt föra dis-
kussioner om att även AP-fonden i framtiden får
spela en större roll.
På samma sätt kommer frågan att aktualiseras när
det gäller försäkringsbolagen. Jag har där aviserat att
regeringen återkommer när det gäller den nuvarande
restriktionen för försäkringsbolag som jag tycker är
otidsenlig. Frågan har också aktualiserats när det
gäller banker eftersom Banklagskommittén nu har
lagt fram ett förslag om att lätta på de nuvarande
snäva reglerna.
Jag tror alltså att det finns möjligheter att komma
fram här och ser fram emot en livaktig debatt och att
vi mer kan öppna för svenskt kapital i framtiden.
Skuldsanering för världens u-länder

Anf. 68 MARIA LARSSON (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Pierre
Schori. Just nu pågår i 80 länder världen över en
namninsamling för en skuldavskrivning för världens
u-länder år 2000. Det här kommer att överlämnas vid
G 8-mötet i Köln den 19 juni. Hur ser den svenska
regeringen och dess företrädare på möjligheten för u-
länderna att göra en engångsskuldavskrivning?

Anf. 69 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Vi stöder skuldavskrivningar när det
gäller de allra fattigaste länderna. Sverige har skrivit
av alla sina bilaterala skulder vad gäller de fattigaste
samarbetsländerna. Vidare vill vi, och gör det också,
medverka till multilaterala avskrivningar - skulder
som man har till internationella banker etc. Senast
deltog vi i en stor skuldavskrivning för Honduras och
Nicaragua som ju drabbades av orkanen Mitch.

Anf. 70 MARIA LARSSON (kd):
Fru talman! Jag noterar tacksamt svaret här och
har förhoppningar om att Sverige intar en opinions-
bildande roll i Köln när det väl är dags.
Det är en oroväckande utveckling att 50 miljarder
dollar i bistånd varje år tillförs u-länderna, samtidigt
som de avlövas 200 miljarder kronor genom amorte-
ringar och räntor. Detta är naturligtvis en ohållbar
utveckling.
Jag välkomnar om statsrådet och den svenska re-
geringen kan vara på arenan och bedriva ett opinions-
bildande arbete i nämnda riktning.

Anf. 71 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Sverige är i högsta grad med där.
Inom EU, i FN och på andra håll driver vi hårt frågan
om att fattigdomen är den främsta fienden till fred,
utveckling och demokrati.
Motköpsaffärer

Anf. 72 HENRIK S JÄRREL (m):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till för-
svarsministern. Vid försvarsindustribeställningar i
utlandet tecknas avtal om s.k. motköp - företag i
leveranslandet förbinder sig att köpa både militära
och civila produkter hos företag i beställarlandet;
detta för en summa som ungefärligen motsvarar hu-
vudaffärens ordervärde. Detta är affärer som är vikti-
ga för små och medelstora företag, inte minst i un-
derleverantörsledet.
I Sverige är motköp aktuellt i fråga om bl.a. de
s.k. Leopardstridsvagnarna. Men motköpen av civila
produkter i den affären går anmärkningsvärt trögt.
Detta är också i hög grad aktuellt i JAS-affären i
Sydafrika.
Som jämförelse kan jag nämna att i våra grann-
länder Norge och Finland kräver man motköp vid alla
upphandlingar över 50 miljoner - i Danmark t.o.m.
över 25 miljoner.
Det har länge hävdats från Näringsdepartementet
- sedan en tid även från Försvarsdepartementet, som
nu tycks ha tagit över frågan om motköp - att en
motköpspolicy håller på att utarbetas. Jag undrar om
försvarsministern till äventyrs har någon uppfattning
om när denna policy skall föreligga.

Anf. 73 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! Jag känner inte till något arbete inom
Försvarsdepartementet som har att göra med en över-
gripande motköpspolicy. Jag har fått successiva redo-
visningar om Leopardavtalen, men tyvärr kan jag inte
direkt ur minnet ta fram hur situationen ser ut. Jag har
dock ett minne av att det har skett en ökning av de
motköp som har varit förutsedda.

Anf. 74 HENRIK S JÄRREL (m):
Fru talman! I något av de senaste numren av tid-
ningen Ny Teknik finns frågan om motköpsaffärer
med. Där uttalar sig en tjänsteman från Försvarsde-
partementet. Han hävdar att man där jobbar med
administrativa riktlinjer för att hantera frågan. En
tjänsteman på departementet tog över arbetet för ett år
sedan. Han trodde att det skulle vara en enkel uppgift,
men det är en besvärlig fråga eftersom motstridiga
uppfattningar skall vägas samman. Han säger att det
är självklart att motköpsaffärer kan gagna Sverige,
och Sverige kommer knappast ifrån dem när Sverige
förhandlar med exempelvis Sydafrika.
Detta är viktigt för svenskt näringsliv. Bollen lig-
ger hos Försvarsdepartementet - i varje fall om man
skall tro uppgifterna i Ny Teknik. Det förvånar att
försvarsministern inte har någon uppfattning.

Anf. 75 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! Jag känner inte till uppgifterna i Ny
Teknik. Jag kan inte heller på rak arm identifiera vad
det är för process som pågår. Jag skall naturligtvis ta
reda på det. Jag skall på något sätt överlämna ett
personligt svar till Henrik Järrel i frågan.

Anf. 76 TALMANNEN:
Detta var det sista inlägget i dagens frågestund
som därmed är avslutad. Jag tackar regeringens och
kammarens företrädare för era bidrag till debatten.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 29 januari.

3 § Avsägelse

Talmannen meddelade att Rune Lavin anhållit om
att bli entledigad från uppdraget som justitieombuds-
man fr.o.m. den 1 mars.

Kammaren biföll denna avsägelse.

4 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1998/99:110

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:110 av Runar Patriksson
om vargstammen i Värmland.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 11 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är statsrådets resa till Afrika.
Stockholm den 26 januari 1999
Margareta Winberg
Enligt uppdrag
Lena Ingvarsson
Expeditionschef

Interpellationerna 1998/99:114, 115, 116, 121, 126
och 128

Till riksdagen
Interpellationerna 1998/99:114 av Johnny Gylling
(kd) om reservkraftproduktionen i det svenska elsys-
temet, 1998/99:115 av Margareta Andersson (c) om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 1998/99:116 av
Sven Bergström (c) om vägnätet, 1998/99:121 av
Lennart Daléus (c) om den regionala utvecklingen,
1998/99:126 av Jan-Evert Rådhström (m) om före-
tagsnedläggningar och 1998/99:128 av Barbro Jo-
hansson (mp) om klimatet på arbetsplatserna
Interpellationerna kommer att besvaras tisdagen
den 2 mars 1999.
Som skäl till dröjsmålet anförs den stora anhop-
ningen av interpellationer som för tillfället råder.
Björn Rosengren
Enligt uppdrag
C H Fallenius
Expeditionschef

Interpellationerna 1998/99:130, 137, 140, 141 och
142

Till riksdagen
Interpellationerna 1998/99.130 av Agne Hansson
(c) om EU:s strukturpolitik, 1998/99:137 av Viviann
Gerdin (c) om jämställdhet i regionalpolitiken,
1998/99:140 av Lena Ek (c) om bredband till hushåll
och företag, 1998/99:141 av Åke Sandström om nä-
ringspolitik för bättre regional utveckling och
1998/99:142 av Hans Stenberg (s) om Luftfartverkets
regionalpolitiska ansvar.
Interpellationerna kommer att besvaras torsdagen
den 11 mars 1999.
Som skäl till dröjsmålet anförs den stora anhop-
ningen av interpellationer som för tillfället råder.
Björn Rosengren
Enligt Uppdrag
C H Fallenius
Expetitionschef

Interpellation 1998/99:108

Till riksdagen
1998/99:108 av Roy Hansson (m) om information
om utländska spel och lotterier.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 11 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är att interpellationen kom
Finansdepartementet tillhanda först den 2 februari
1999.
Stockholm den 2 februari 1999
Erik Åsbrink

Interpellation 1998/99:117

Till riksdagen
1998/99:117 av Rolf Kenneryd (c) om kommunal
skatteutjämning.
Interpellationen kommer att besvaras den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 2 februari 1999
Lars-Erik Lövdén

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Motioner
med anledning av prop. 1998/99:32 EU-bedrägerier
och korruption
1998/99:Ju14 av Gunnel Wallin m.fl. (c)

med anledning av prop. 1998/99:43 Drograttfylleri
och sjöfylleri
1998/99:Ju11 av Kia Andreasson (mp)
1998/99:Ju12 av Elver Jonsson m.fl. (fp, v, kd, c, mp)
1998/99:Ju13 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 3 februari

1998/99:146 av Henrik Westman (m) till finansmi-
nistern
Det kommunala skatteutjämningssystemet
1998/99:147 av Gudrun Lindvall (mp) till miljömi-
nistern
Grodor
1998/99:148 av Kerstin Heinemann (fp) till socialmi-
nistern
Tandvård
1998/99:149 av Ragnwi Marcelind (kd) till justitie-
ministern
Det statliga stödet till brottsoffren

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

7 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 3 februari

1998/99:310 av Kenneth Johansson (c) till statsrådet
Britta Lejon
Funktionshindrades deltagande i det demokratiska
arbetet
1998/99:311 av Rolf Gunnarsson (m) till näringsmi-
nistern
Väganslagen
1998/99:312 av Rolf Gunnarsson (m) till justitiemi-
nistern
Utnyttande av polisens resurser
1998/99:313 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till
socialministern
Assistentersättningen
1998/99:314 av Helena Bargholtz (fp) till justitiemi-
nistern
Godmansinstitutet
1998/99:315 av Lilian Virgin (s) till statsrådet Maj-
Inger Klingvall
Arbetsskadeförsäkringen
1998/99:316 av Sinikka Bohlin (s) till statsrådet Maj-
Inger Klingvall
Utbetalning av bostadsbidrag
1998/99:317 av Inger Strömbom (kd) till justitiemi-
nistern
Polisens arbetsuppgifter
1998/99:318 av Jan Backman (m) till näringsminis-
tern
Transeuropeiska vägnät
1998/99:319 av Maggi Mikaelsson (v) till jordbruks-
ministern
Renbetsskador på åkermark
1998/99:320 av Marie Granlund (s) till statsrådet
Leif Pagrotsky
Öresundsregionen
1998/99:321 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Mona
Sahlin
Återbetalning av felaktiga avgifter

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

8 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 3 februari

1998/99:246 av Birgitta Sellén (c) till finansministern
Postens kassaservice
1998/99:259 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
näringsministern
Förnyelse av körkort
1998/99:262 av Patrik Norinder (m) till näringsmi-
nistern
Sysselsättningsstatistik
1998/99:269 av Yvonne Ruwaida (mp) till finansmi-
nistern
Harmonisering av skattepolitiken
1998/99:276 av Karin Pilsäter (fp) till näringsminis-
tern
Telia
1998/99:277 av Willy Söderdahl (v) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Skolor med särskild profil
1998/99:278 av Lars Hjertén (m) till statsrådet Ulrica
Messing
Diskriminering
1998/99:279 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet
Pierre Schori
Visum
1998/99:281 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet
Pierre Schori
Uppehållstillstånd för kosovoalbaner
1998/99:282 av Birger Schlaug (mp) till
näringsministern
Havsbaserad vindkraft
1998/99:283 av Per Lager (mp) till näringsministern
Energiomställningen och vindkraften
1998/99:284 av Marie Granlund (s) till statsrådet
Ulrica Messing
Tillsättande av storstadsdelegation
1998/99:287 av Ulla Hoffmann (v) till näringsminis-
tern
Avveckling av Nationellt Resurscentrum för kvinnor
1998/99:288 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet
Pierre Schori
Könsstympning
1998/99:290 av Lars Wegendal (s) till näringsminis-
tern
Vägvisningsskyltar
1998/99:293 av Carina Hägg (s) till jordbruksminis-
tern
Uppfödningen av ankor
1998/99:295 av Ann-Marie Fagerström (s) till stats-
rådet Maj-Inger Klingvall
Ålderspensionssystemet
1998/99:296 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet
Pierre Schori
Utbildning för Invandrarverkets personal
1998/99:297 av Gunnel Wallin (c) till näringsminis-
tern
Gasledning för fossilgas
1998/99:301 av Lars Ångström (mp) till näringsmi-
nistern
Åtgärder vid militär nedrustning

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

9 § Kammaren åtskildes kl. 15.05.

Förhandlingarna leddes av talmannen.