Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:18 Torsdagen den 19 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:18

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:18 Torsdagen den 19 november Kl. 14.00 - 15.00

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

--------------------------------------------------------------------

1 § Frågestund

Anf. 1 ANDRE VICE TALMANNEN:
Jag ber att få hälsa regeringens ledamöter väl-
komna till dagens frågestund. Följande statsråd
kommer att delta: vice statsminister Lena Hjelm-
Wallén, statsrådet Pierre Schori, statsrådet Maj-Inger
Klingvall, statsrådet Ulrica Messing, miljöminister
Kjell Larsson, statsrådet Ingegerd Wärnersson. Vice
statsminister Lena Hjelm-Wallén besvarar allmänpo-
litiska frågor. Frågor till övriga statsråd förutsätts
beröra deras ansvarsområden inom regeringen. Jag
vill erinra om att frågorna, liksom svaren, i princip får
vara högst en minut, och att frågestunden omfattar en
timme. Det innebär att den avslutas kl. 15.00.
Närvaroplikt i gymnasieskolan

Anf. 2 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Jag skulle vilja ge skolminister Inge-
gerd Wärnersson tillfälle att entydigt och kraftfullt ta
avstånd från ett uttalande av en hög chef på Skolver-
ket som har givit intryck av att det inte råder närva-
roplikt i gymnasieskolan. Detta måste ju vara ett
grundläggande missförstånd. Jag brukar inte åberopa
Ylva Johansson för mina ståndpunkter i skolfrågor,
men det framgick ju redan av hennes proposition i
våras som nu behandlas här i riksdagen att skolket är
ett stort problem.
När nu en kommunalpolitiker lägger fram ett för-
slag om ett åtgärdsprogram mot skolk hoppas jag att
skolministern tycker att det är mycket bra att kom-
munerna arbetar med sådana åtgärdsprogram mot
ogiltig frånvaro i gymnasiet.

Anf. 3 Statsrådet INGEGERD WÄRNERS-
SON (s):
Fru talman! Gymnasieskolan är en frivillig skol-
form. Det betyder inte att frivilligheten innebär att
man skall få vara borta hur mycket som helst. Min
uppfattning är att det ligger ett ansvar mellan lärare
och elev när det gäller att vara i skolan, att eleven
skall vara i skolan. Den förmån som vi har i Sverige,
att samtliga elever kan erbjudas treårigt gymnasium,
förutsätter också att eleven ser sitt ansvar i den här
rollen.
Kunskap för att kunna möta framtiden är det bästa
vi kan ge våra ungdomar. Jag möter många som
kommer från länder där gymnasieskolan inte är så väl
utbyggd som i Sverige. Där har man kommit till in-
sikt om förmånen att få gå i skolan. Man ser också,
och har kunskap om, att detta är en förutsättning för
att man skall kunna få arbete i framtiden. Det gäller
såväl att gå till högskolestudier som att få en utbild-
ning som kanske ger mer yrkesinriktad kunskap. Det
är den insikten som jag anser att det är viktigt att även
våra elever har; att det är en förmån och en förutsätt-
ning för en bra framtid.

Anf. 4 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Det var vackert talat, men det var ju
inte riktigt klargörande ändå. Här har en skolpolitiker
i Stockholm sagt att han vill lägga fram ett åt-
gärdsprogram mot skolk. Då säger en hög chef på
Skolverket: Det går inte. Det finns inget som heter
skolk, för det finns ingen närvaroplikt. Kan vi vara
överens om att det är ett helt felaktigt resonemang?
Har man fått en plats i gymnasieskolan så är man
skyldig att i största möjliga utsträckning ta del av
undervisningen.

Anf. 5 Statsrådet INGEGERD WÄRNERS-
SON (s):
Fru talman! Som jag säger är det ett ansvar att gå i
skolan. Det är inte barn vi pratar om. Det är i stort sett
vuxna människor som går under gymnasietiden. Un-
dervisningen i dag kan vara upplagd på olika sätt.
Den kan vara projektinriktad. Det innebär att man
delar av tiden kommer att befinna sig direkt i klass-
rummet. Andra delar av tiden befinner man sig i and-
ra lokaler i skolan. Andra delar av tiden kanske man
utför arbetet hemma. Men plikten att gå dit - även om
det är en frivillig skolform - att vara där, att ta sitt
ansvar, att få den kunskap som man är berättigad till,
den tar jag för självklart att eleverna själva skall inse.
Därför ser jag inte någon nödvändighet av att införa
detta med skolk på gymnasiet.
Varsel inom exportindustrin

Anf. 6 INGER LUNDBERG (s):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till vice
statsministern. ESAB i Laxå varslade i går 180 per-
soner. Under förra månaden var det stora varsel vid
Degerfors Järnverk och Ovako. Det förefaller som om
Asienkrisen slår väldigt strukturellt och hårdare drab-
bar de län som har en stor exportindustri. Jag vill
därför fråga vice statsministern om regeringen är
uppmärksam på de regionala skillnaderna när det
gäller ökad arbetslöshet och fler varsel.

Anf. 7 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Ja, när vi nu ser Asienkrisens effekter
så är det förvisso industrisektorn det handlar om. Så
snart man har sagt det blir det också en direkt geogra-
fisk obalans när det gäller hur detta drabbar. Rege-
ringskansliet är förvisso klar över den här situationen.
Jag kan inte säga att vi har omedelbara åtgärder för
det. Det ingår i det allmänna arbetsmarknads- och
näringspolitiska arbetet. Men vi får följa det mycket
noggrant.

Anf. 8 INGER LUNDBERG (s):
Fru talman! Jag uppskattar att vice statsministern
markerar att man håller ögonen på effekterna för
olika delar av landet. Jag hoppas och tror att det ock-
så kommer att leda till konkreta, riktade åtgärder mot
de områden som drabbas hårdast. Situationen är inte
så nattsvart som den var i början av 90-talet. Det
finns utvecklingspotential på många tillväxtområden
också i de delar av landet som har väldigt tung ex-
portindustri.
Men det är angeläget att det ges stöd för att ut-
veckla de delar som har möjligheter framåt och att
man också kortsiktigt stärker dem över en eventuell
konjunktursvacka i områden där man har många
varsel. Man kan t.ex. gå in med utbildningsinsatser
och liknande vid företag som ESAB.

Anf. 9 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Det är ju det som arbetsmarknadspo-
litiken syftar till. Det gäller att utnyttja den för fullt
nu och också naturligtvis försöka styra om till sådan
näringsverksamhet som har framtiden för sig. Men
jag skulle vilja lägga till att man inte skall ta ut allt
elände på en gång här när det gäller Asienkrisen. Det
är just nu kraftfullt, och det slår kraftfullt mot svensk
industri. Men ingen kan i dag säkert säga hur långva-
rig och djup denna kris blir. Det kan ju faktiskt också
vara så att det kommer att gå till det bättre inom en
inte alltför avlägsen framtid.
Nicaragua

Anf. 10 MARGARETA VIKLUND (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till biståndsminister
Pierre Schori. Nicaragua är fortfarande i stort behov
av akut katastrofhjälp efter orkanen Mitchs framfart.
Det internationella samfundet har reagerat snabbt och
effektivt både genom direkt katastrofhjälp och genom
större avskrivningar av Nicaraguas statsskuld.
Det är positivt att också Sverige på olika sätt bi-
drar aktivt i återuppbyggnadsarbetet. Det akuta beho-
vet måste tillgodoses. Men det är också viktigt att ta
hänsyn till nästa fas: det långsiktiga återuppbygg-
nadsarbetet, den ekonomiska återuppbyggnaden. I
vilken mån kommer då det svenska biståndet att in-
riktas på skuldavskrivningar och återuppbyggnad på
litet längre sikt? Finns det någon plan för en mer
långsiktig hjälp till Nicaragua efter den katastrof som
de har utsatts för?

Anf. 11 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det gäller inte bara Nicaragua, och
det finns en sådan plan. Vad som är oerhört viktigt
här är förutom att gå in och bistå akut nu, vilket vi
och hela omvärlden kraftfullt gör, att ha nästa fas i
åtanke och börja planera för den nu, nämligen den
långsiktiga återuppbyggnaden. Det som har skett i
Centralamerika kan vi här i Europa bara jämföra med
katastrofen i Jugoslavien. Detta kommer under årti-
onden att hänga med i Centralamerika, och då behövs
en stor, långsiktig och omfattande återuppbyggnads-
plan.
Sverige kommer att delta i den konferens som
äger rum den 10 december i Washington med de
centralamerikanska presidenterna. Jag har själv blivit
inbjuden direkt till det mötet, därför att Sverige i steg
två av den internationella långsiktiga återuppbyggna-
den kommer att få arrangera en internationell givar-
konferens här i Stockholm. Att vi får det uppdraget
beror på att Sverige har en lång bakgrund i Central-
amerika med omfattande folkrörelseengagemang och
engagemang från den socialdemokratiska regeringen.
Det är det förtroendet som vi nu kan bygga på för att
bistå människorna kortsiktigt, medelsiktigt och lång-
siktigt i Centralamerika.

Anf. 12 MARGARETA VIKLUND (kd):
Fru talman! Jag tackar för det svaret. Man är ändå
mycket orolig, framför allt från den nicaraguanska
ambassadörens sida här i Sverige. Man ser oerhört
allvarligt på situationen och jämför den med den
situation som rådde efter andra världskriget i Europa.
Det fordrar en långsiktig insats.
Kommer det på den konferens som Pierre Schori
skall vara med på i Washington och på den konferens
som tydligen planeras i Sverige i början av nästa år
att finnas en långsiktig plan från Sveriges sida som då
kan presenteras om hur mycket insatser som man
tänker bidra med, och kommer det att framgå hur den
planen ser ut på lång sikt?

Anf. 13 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det kommer det att finnas. Det som
jag avser att bidra med är att säga att det inte gäller att
bygga upp det gamla utan att det gäller att bygga
något nytt. Det som vi nu ser är nämligen också
mycket av en rovdriftens revansch på människor och
miljö. Man har haft en omfattande miljöförstöring
under årtionden som har bidragit till att förvärra den-
na katastrof. Man har haft rovdrift på människor
genom att tvinga ut dem i fattigdom och slum och
politiska och ekonomiska orättvisor. Även det skall
man åtgärda för att det skall bli en långsiktig åter-
hämtning i detta område. Det gäller inte bara åter-
uppbyggnaden. Detta är en politisk, ekonomisk, soci-
al och kulturell återuppbyggnad som skall bli hållbar.
Det kommer vi att bidra med. Och jag är inte säker på
att den kunskapen finns på alla håll.
Hallandsåsen

Anf. 14 KJELL-ERIK KARLSSON (v):
Fru talman! Jag riktar mig till miljöministern. I
måndags var miljöministern ute och framförde sin
positiva syn på ett fortsatt bygge vid Hallandsåsen. I
tisdags presenterades en svidande rapport från rege-
ringens tunnelkommission som har granskat orsaker-
na till att tunnelbygget vid Hallandsåsen blev en kata-
strof med gifter och miljöskandaler som kännetecken.
Det visar sig att det finns bristande miljökonsekvens-
beskrivningar, och det kan man ju tolka som att efter-
som det är ett statligt verk gör man som man vill, och
vattendomstol och länsstyrelse rättar sig efter statens
pipa. Man behandlar alltså inte alla lika, eller också
så behandlar man alla lika dåligt. I varje fall är hante-
ringen skrämmande.
Min fråga till miljöministern blir: Vilket recept
har miljöministern för att undvika nya miljöskandaler
av typ Hallandsåsen?

Anf. 15 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag vill först och främst säga att jag är
glad för att ha fått den här frågan. Jag har hela tiden
sagt med början vid ett besök i Båstad - jag tror att
det var mitt första besök som statsråd utanför Stock-
holm, och jag tyckte att det var viktigt att göra det
just i Båstad - att en fortsatt utbyggnad av järnvägar i
Sverige och i Europa är väldigt viktigt ur miljösyn-
punkt. Det är också viktigt att ha en dubbelspårig
järnväg längs västkusten. Därför vore det bra om man
kunde fortsätta att genomföra tunnelbygget, men, har
jag gång på gång tillagt, under de bestämda förutsätt-
ningarna att man får mycket starka miljögarantier för
att bygget går att fullfölja och med den restriktionen
att det inte heller får kosta för mycket.
Nu har vi fått Tunnelkommissionens rapport. Jag
håller med om att det i den finns en hel del kritik. Vi
håller nu på att gå igenom denna kritik. Det finns
redan i dag en hel del som man kan säga. Vi måste
skärpa översynen. Om det är som Kjell-Erik Karlsson
har sagt om att statliga myndigheter här behandlas på
ett liberalare sätt än andra skall det naturligtvis upp-
höra. Vi måste bygga in miljöhänsyn tidigt i denna
process när det gäller stora projekt. Och vi måste
också skärpa användningen av kemikalier i sådana
projekt. Det är några av de saker som jag redan nu
kan säga att vi måste arbeta med. Sedan kommer det
säkert att finnas ytterligare en hel del.

Anf. 16 KJELL-ERIK KARLSSON (v):
Fru talman! Tätningsmedlet kemikalien Rhoca-
Gil som förgiftade både människor och djur anser
utredarna skulle ha anmälts till tillståndsmyndigheten
- som om det skulle ha hjälpt. Nu vill gransknings-
gruppen använda en kemikalie som heter TACSS.
Det är en kemikalie som har fått mycket kritik i Nor-
ge där den tidigare har använts. TACSS är baserad på
isocyanater och dibutylftalat, ämnen som har visat sig
ge hormonhämmande effekter på fisk och möjligen
även på människor. Ett exempel på dess effekt är att
vid prov på råttor har man sett att testiklarna krymper.
Min fråga till miljöministern blir: Vad avser mil-
jöministern som högste ansvarig för miljön att göra
för att i fortsättningen undvika att man använder
kemiska medel av typ TACSS, medel som orsakar
ytterligare miljökatastrofer, eller skall tunnelbyggarna
riskera att få krympta testiklar?

Anf. 17 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag har just sagt att just användningen
av kemikalier kanske är den viktigaste erfarenheten
från tunnelbygget i Båstad. Om det finns planer på att
använda en annan kemikalie - vilket jag inte känner
till - som har de effekter som nyss har beskrivits, är
jag fullständigt övertygad om att den kemikalien inte
kommer att användas i en mycket eventuell framtida
fortsättning av tunnelbygget. Jag tror inte att jag
överdriver alls om jag säger att om tunnelbygget skall
drivas vidare kommer detta att vara det projekt som
har fått genomgå den hårdaste miljögranskningen
någonsin i Sverige, och det inkluderar även kemikali-
er.
Hallandsåsen

Anf. 18 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag hade faktiskt också tänkt ta upp
frågan om Hallandsåsen. Jag tillåter mig att göra det.
Vad miljöministern nu säger är ju att det fanns en hel
del kritik i Tunnelkommissionens rapport, och det är
ju sant. Det fanns en hel del kritik i den, inte minst
mot regeringen, mot att regeringen fattade beslut om
projektet innan den över huvud taget hade prövat om
projektet fick genomföras. Det är därför som det är
litet märkligt att miljöministern går ut och talar om att
tunneln bör byggas och gör det dagen innan han själv
enligt egen utsago haft tillgång till och läst det mate-
rial som Tunnelkommissionens rapport utgör. Det är
ju ändå en signal om att regeringen utan att ha läst
materialet tycker att någonting skall komma att ske.
Därför undrar jag vilken slutsats av det egna ageran-
det som miljöministern drar av Tunnelkommissionens
kritik på den punkten. Skall regeringen gå ut och ha
åsikter i sådana här frågor dagarna innan ett material
kommer och som regeringen själv inte har läst och
som är avgörande för frågans behandling? Vad tycker
miljöministern om det?

Anf. 19 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag tänker som miljöminister inte an-
passa vad jag säger till vilken veckodag jag säger det
eller till hur det ser ut i förhållande till en kommis-
sionsrapport som skall läggas fram. Jag har hela tiden
sagt, och jag har svårt att se att någon egentligen inte
skulle kunna hålla med mig om det, att det är bra att
tunnelbygget kan genomföras därför att vi behöver
satsa på järnvägar, inte minst av miljöpolitiska skäl.
Jag kom från Buenos Aires för två dagar sedan.
Och om vi skall ha någon möjlighet att i Europa och i
USA möta hotet från de framtida klimatförändringar-
na måste vi satsa på järnvägar. Men jag har också
sagt - jag sade det i Båstad den 4 november, och jag
sade det i Malmö i måndags - att det förutsätter en
stenhård miljöprövning och att det inte kostar för
mycket. Och det kommer jag förmodligen att säga i
morgon också. Jag kan inte anpassa mina uttalanden
till veckodagar eller till hur det ser ut i relation till en
rapport som kommer.

Anf. 20 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Det är väl ändå häpnadsväckande. Att
man inte anpassar sig till veckodagarna är väl okej;
det kan jag ha viss förståelse för. Men som regerings-
företrädare bör man väl ha någon liten anpassning till
att det snart kommer ett material som vi har beställt
och som rimligen måste ha ett värde i regeringens
bedömning. Den lilla anpassningen kunde väl miljö-
ministern ändå vara hygglig och göra och alltså vänta
på den dagen materialet kommer, oavsett veckodag.
Miljöministern säger ju också andra saker dagen
innan, t.ex. att det naturligtvis finns ett tak för hur
mycket pengar som kan plöjas in i det här projektet
för att det skall accepteras. Då undrar jag som enkel
riksdagsman: Kan miljöministern tala om var det här
taket ligger? Hur mycket är miljöministern och rege-
ringen beredda att satsa för att klara miljökraven. Var
ligger alltså det tak som miljöministern nämnde förra
veckan?

Anf. 21 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Vi har en mycket uppskakande hän-
delse bakom oss i Båstad i samband med tunnelbyg-
get. Jag har försökt att hantera den på ett intellektuellt
hederligt sätt genom att hela tiden säga samma sak:
Det vore bra om vi kunde bygga tunneln. Det vore
bra nu, lika väl som det vore bra när det en gång
beslutades. Men det förutsätter mycket hårda miljöga-
rantier och att det inte kostar för mycket.
Nu har vi ju fått rapporten från Tunnelkommis-
sionen, som i och för sig inte behandlar frågan om
fortsättningen av arbetet, utan som behandlar frågan
om hur det kunde gå så illa, vem det är som bär an-
svaret och vad kan vi lära oss av detta. Jag har från
första stund sedan jag tog del av rapporten försökt
lära mig om detta.
Om ett tag kommer Banverkets rapport där man
diskuterar vilka alternativ som nu finns. Det är då
som vi kan gå in och börja göra miljögranskningen.
Det är då som vi kan gå in och börja fundera på frå-
gan om hur mycket det kostar. Det vore skäligen
orimligt, tror jag, att nu säga var det här taket ligger.
Behörighetskrav till gymnasieskolans nationella pro-
gram

Anf. 22 CRISTINA HUSMARK
PEHRSSON (m):
Fru talman! Jag har en fråga till skolministern.
Fr.o.m. höstterminen i år måste alla elever ha god-
kända betyg i kärnämnena för att vara behöriga att
komma in på gymnasieskolans nationella program.
Detta tycker jag är rätt och riktigt. Jag stöder detta
eftersom effekten måste bli ett tydligt krav på eleven,
föräldrarna, skolans personal och politiker att till-
sammans skapa de resurser som gör det möjligt för de
här eleverna att tillägna sig kunskapen och minst
betyget Godkänd.
Det är dock alltid några elever som kommer i
kläm när en ny reform träder i kraft. Elever som i
våras gick ut nian utan godkända betyg i kärnämnena
är därmed inte behöriga att fortsätta på ett nationellt
program på gymnasiet. Vidare finns det nu elever
som går i nian och som inte hinner komma i kapp för
att få betyget Godkänd. Jag tänker främst på elever
som har uttalade läs- och skrivsvårigheter, dyslexi,
och dyskalkyli - ibland i kombination med MBD och
DAMP. Dessa elever måste nu få riktad specialun-
dervisning. Vidare behövs det insatser som gör det
möjligt för dem att ta igen den kunskap som har gått
förlorad.
Min fråga är: Kommer skolministern att följa upp
kvaliteten på den undervisning som i dag bedrivs för
elever som inte har kommit in på något nationellt
program?

Anf. 23 Statsrådet INGEGERD WÄRNERS-
SON (s):
Fru talman! Detta är en mycket angelägen fråga
för mig. Som Cristina Husmark Pehrsson anförde har
vi en del elever som inte blir godkända. I dag kan
man gå in på det individuella programmet och där bli
godkänd för de betyg som krävs för grundskolan.
Inom kort kommer jag att lägga fram ytterligare ett
förslag till gymnasieförordningen, nämligen att de här
betygen också räknas med som urval när man söker
vidare till det nationella programmet. Detta är viktigt,
för då får dessa elever möjlighet att läsa upp och
komplettera och även att tillgodoräkna sig detta.
Vi kommer dock fortfarande att ha ett antal elever
som kanske inte blir godkända i flera ämnen. För
dessa elever är det angeläget att upprätta t.ex. en
individuell studieplan som omfattar tid såväl under
grundskolan som in på gymnasiet. Frågan är om det
är nödvändigt att läsa alla ämnen under grundskoleti-
den eller om man kan vänta med något ämne tills man
t.ex. kommer in på gymnasieskolan.
Det här är två exempel på hur jag tänker hantera
icke godkända elever. Jag anser det vara mycket
angeläget att även i fortsättningen följa upp och se
hur de här eleverna lyckas och om svårigheterna
kommer att vara fler i framtiden eller om vi nu har
mött dem.

Anf. 24 CRISTINA HUSMARK
PEHRSSON (m):
Fru talman! Jag tackar för svaret och kan konsta-
tera att skollagen inte ger utrymme för dispens när det
gäller kommunens skyldighet att bereda plats i gym-
nasieskolan för elever med icke godkända betyg i
kärnämnena. Däremot ges det i Skolverkets författ-
ningssamling en viss öppning. När det gäller tillämp-
ningen av betygskriterierna beskrivs där att om sär-
skilda skäl föreligger med hänsyn till personliga för-
hållanden hos enskild elev, så kan man bortse från
vissa kriterier vid betygsättningen.
Lärarna anmodas således att vid betygsättningen
ta hänsyn till elevens handikapp och bedöma elevens
möjligheter till fortsatta studier på ett nationellt pro-
gram. Detta kan vara en möjlighet men jag ser också
att det kan finnas en viss risk med en sådan bedöm-
ning. Det kan ju bero på bristande resurser och kun-
skaper i skolan. Jag ser alltså en fara i att man kanske
sätter ett bättre betyg beroende på att man bedömer
elevens handikapp på ett visst sätt.
Det är därför viktigt att, som skolministern säger,
fortsätta med att titta på de insatser som görs för att se
till att de här eleverna får betyget Godkänd och där-
med kan gå in på ett nationellt program.

Anf. 25 Statsrådet INGEGERD WÄRNERS-
SON (s):
Fru talman! När man, som vi har gjort, går över
till ett nytt betygsystem blir tillämpningen litet olika.
När läraren sitter med en elev som är oerhört ambiti-
ös, som vill väldigt mycket och som gör sitt bästa,
kan det ibland bli så att ett högre betyg ges än vad
verkligheten egentligen visar på. Det kommer dock
surt efteråt, för sedan visar det sig att man saknade
kunskapen. Därför tror jag att t.ex. lösningen med det
individuella programmet och en uppluckring i regel-
systemen, så att det kan bli möjligt att få sitt betyg
senare, är oerhört viktig saker, liksom att man då kan
inrikta sig på ett antal ämnen under sin grundskoletid
för att sedan så att säga komplettera upp.
Sedan kommer nästa steg, vad man gör under
själva gymnasietiden. Det är också viktigt att titta på
detta med flexibel tidsanvändning. Det är inte så att
alla skall gå nio år i grundskolan och tre år på gymna-
siet. Vissa elever kommer att behöva längre tid. För
dessa elever är den individuella studieplanen oerhört
viktig.
Ekonomiska förutsättningar för idrotten

Anf. 26 JOHAN PEHRSON (fp):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ulrica
Messing. Det gäller de ekonomiska förutsättningarna
för idrotten. Riksdagen beslutade för ett flertal år
sedan om ett vinstdelningssystem mellan AB Svenska
Spel och idrottsrörelsen eftersom balansen i fördel-
ningen tidigare varit alldeles för skev. Detta är nöd-
vändigt eftersom statens, ofta ganska offensiva, age-
rande på spelmarknaden är avgörande för idrottsrörel-
sens samlade ekonomi.
Vad avser regeringen att inom rimlig tid göra för
att vidta sådana åtgärder att vi kan genomföra detta
vinstdelningssystem?

Anf. 27 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Som ledamoten säkert vet är just nu
en stor idrottspolitisk utredning ute på remiss. Remis-
stiden går ut den 1 december. Jag skall ta in alla re-
missvaren och grundligt läsa dem. Under nästa år
återkommer jag till riksdagen med ett förslag om en
ny idrottspolitisk proposition. Där skall vi bl.a. dis-
kutera de ekonomiska förutsättningarna för idrotten.
Som idrottsminister tycker jag att det är oerhört
viktigt att i fråga om statens bidrag, statens pengar,
till idrottsrörelsen precis som till andra folkrörelser
värna om mångfalden och bredden och också bejaka
de små idrotter som inte alltid har möjlighet att kom-
ma in i medierna eller som inte alltid får de största
tidningsrubrikerna. Jag är också väl medveten om att
det beträffande idrottens förutsättningar att överleva i
framtiden inte går att enbart luta sig mot statsbidrag
eller bidrag från kommunerna. Det behövs också ett
brett stöd via exempelvis sponsring. Men självklart
gäller det, som sagt, att genom statens pengar värna
mångfalden och bredden inom idrottsrörelsen och att
bejaka att alltfler av våra barn och ungdomar även i
fortsättningen kan engagera sig inom rörelsen.

Anf. 28 JOHAN PEHRSON (fp):
Fru talman! Nu nämnde inte statsrådet Messing
spelmarknaden. Jag vet inte om det berodde på att
hon inte tycker att det skall komma mer pengar från
just spelmarknaden. Jag tycker att det är olyckligt att
staten är så pass offensiv som den har varit det när det
gäller spel. Jag är av den principiella åsikten att peng-
arna från spel på idrott till stor del skall tillfalla id-
rotten.

Anf. 29 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Om jag inte kommer ihåg helt fel av-
satte vi i årets budget 105 miljoner från Svenska Spel
till idrotten, och vårt förslag är att öka det ytterligare
med 5 miljoner. Vi har gjort en ommöblering bland
andra anslag. Totalt avsätter vi ungefär 500 miljoner
kronor på idrottsrörelsen.
Det kommer att finnas anledning för oss att, när vi
tittar på vad den idrottspolitiska propositionen skall
innehålla, fundera över om det är en rimlig avväg-
ning. Men det är ju självklart så att de pengar som vi
får in på spel också skall gå till andra verksamheter
som regeringen och riksdagen prioriterar.
Familjerådslag

Anf. 30 MARIA LARSSON (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Kling-
vall.
Familjerådslag är en metod att arbeta med utsatta
barn och deras familjer. Familjerådslag bottnar i en
tro på familjens och nätverkets kraft. Det handlar om
att ge föräldrar tillbaka förtroendet, tron att de fak-
tiskt är de mest betydelsefulla personerna i ett barns
liv, trots att det har gått snett någonstans på vägen.
Erfarenheterna från det här sättet att arbeta är
mycket goda. En stor majoritet av de föräldrar som
har varit med om det är positiva.
Den här metoden kommer ursprungligen från Nya
Zeeland, men den har använts i ett tiotal försök-
skommuner i Sverige de senaste åren. En utvärdering
av FoU är just på väg att bli klar. Man har redan i
flertalet av försökskommunerna bestämt sig för att
permanenta den här verksamheten.
Min fråga till statsrådet är: Avser statsrådet att
vidta några åtgärder för att sprida de positiva erfaren-
heterna från familjerådslagsmetoden till övriga kom-
muner i landet?

Anf. 31 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Det här är en spännande verksamhet.
Jag har själv besökt bl.a. Sundsvall och tagit del av
verksamheten. Jag har också tagit del av den verk-
samhet som bedrivs i Nya Zeeland och som vi tagit
till oss i Sverige, inte riktigt likadant som där utan
anpassad till svenska förhållanden.
Den här verksamheten har som den ser ut varit
framgångsrik. Jag har inte tagit del av utvärderingen.
Som jag förstod på frågeställaren är den inte heller
helt klar. Jag förutsätter att det här är en arbetsmetod
som man kommer att ta till sig i den mån den verkli-
gen ger positiva effekter. Det ser också ut som att den
hittills gjort det ute i landets kommuner. Vilken roll
jag kan spela i det ber jag att få återkomma till.

Anf. 32 MARIA LARSSON (kd):
Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret så
långt. Jag är glad åt den positiva inställning som jag
kan skönja i svaret. I genomsnitt var tio personer med
i rådslagen, vilket tyder på - tvärtemot mot vad vi
många gånger har trott - att det finns ett nätverk kring
de utsatta barnen och familjerna. Det gäller bara att
mobilisera den kraften med hjälp av professionella
socialtjänstarbetare. Det är en stor möjlighet för fa-
miljer, anser jag, att tillerkännas sin viktiga roll och
få ett återupprättande av något som kan tyckas som
ett misslyckande.
I Nya Zeeland har man sedan 1989 skyldighet att
dra in den utvidgade familjen i arbetet med barn som
behöver hjälp. I Sverige har det dessvärre varit så att
fyra av fem föräldrar som har erbjudits möjligheten
har tackat nej till familjerådslag, förmodligen beroen-
de på att metoden ännu inte är tillräckligt känd, men
det kan också vara av andra skäl. På vissa håll anser
också berörda socialsekreterare att deras yrkesroll
förändrats markant genom den här arbetsmetoden så
att de får lämna över makt och ansvar.
Jag hoppas därför att statsrådet intar en kanske
något mer positiv och aktiv opinionsbildande roll. Det
är min följdfråga: Avser statsrådet att i den här frågan
opinionsbilda för att göra den här arbetsmetoden
mera känd? Avser statsrådet att ge socialarbetare
möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling
på det här området?

Anf. 33 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Det här är en metod att använda för
att utveckla arbetet kring barn och familj. Det som är
spännande och viktigt på det här området är naturligt-
vis att det finns en öppenhet, ett intresse och ett enga-
gemang från socialarbetare men också från dem som
står i ledningen ute i kommunerna, både tjänstemän
och politiker, att driva på ett utvecklingsarbete.
Det som så småningom kan bli min roll ber jag,
som jag sade förut, att få återkomma till. Men själv-
klart finns det ett stort intresse från oss som är enga-
gerade i dessa frågor att följa utvecklingen och också
skicka signaler när vi finner att det är metoder som
verkligen ger bra resultat när det gäller att förbättra
situationen, i det här fallet, för barn i Sverige.
Strafftullar

Anf. 34 JOHNNY AHLQVIST (s):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till vice stats-
ministern. Vi har upplevt i EU-debatten fler än en
gång att de stora frågorna varit gurkor och bananer.
Nu verkar det återigen som att bananerna är en av de
stora frågorna i ett handelskrig mellan USA och EU.
USA hotar nu med 100-procentiga strafftullar på bl.a.
svenska varor därför att vissa länder inom EU har
gynnat gamla koloniländer i Afrika. Detta kommer att
få konsekvenser för ett stort antal svenska företag.
Det företag jag tänkte ta upp är ett företag i min egen
kommun, nämligen Brio Leksaker, som gick ut och
varslade 185 anställda plus ytterligare 50 vid en un-
derleverantör därför att strafftullarna träder i kraft den
3 mars.
Min fråga är mycket enkel: Hur har den svenska
regeringen agerat, och hur har man tänkt göra fram-
över?

Anf. 35 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Det här måste för allmänheten vara en
totalt obegriplig fråga som får väldigt allvarliga kon-
sekvenser för många anställda. EU och USA är oeni-
ga om varifrån EU skall köpa sina bananer. Amerika-
nerna anser att de missgynnas av denna bananregim.
Amerikanerna vet att vi precis inte varit tillskyndare
av detta. Vi har tyckt ganska väl om vårt normala sätt
att införskaffa bananer. Likväl drabbas alla EU-länder
av USA:s bannbulla, och flera småföretag i Sverige
drabbas mycket hårt.
Handelsminister Leif Pagrotsky har av det skälet i
Washington direkt med den ansvarige statssekretera-
ren Steward Eisenstadt tagit upp denna fråga och
tydliggjort hur kritiska vi är. Vi menar att det är helt
otillständigt av USA att göra listor på det här sättet
som drabbar enskilda fabriker. Jag vet många som
drabbas. Jag vet att Leif Pagrotsky särskilt tog fram
Annas Pepparkakor i sammanhanget, som inte har ett
dugg med detta att göra. Det är ett tydligt exempel.
Brio kunde ha varit ett annat för att göra det tydligt
hur fel det är. Denna kritik har vi alltså på ett mycket
ampert sätt framfört till USA. Vi hoppas att de tar
intryck.

Anf. 36 JOHNNY AHLQVIST (s):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag förutsätter
att både vice statsministern och jag kommer att följa
frågan här i kammaren.
Närvaroplikt i gymnasieskolan

Anf. 37 BEATRICE ASK (m):
Fru talman! Frågan har delvis redan varit uppe i
dag. Det gäller det stora problem vi har med skolk i
gymnasieskolorna. Jag har en färsk rapport i dag som
visar att vi har gymnasieskolor där skolket uppgår till
nästan 20 % på en dag. Det är för mycket för att man
skall kunna bedriva en meningsfull undervisning.
Därför blev jag litet förvånad över resonemangen
här innan om huruvida det är så att skolk finns på
gymnasiet eller inte. Av gymnasieförordningen fram-
går att eleven måste anmäla förhinder och att rektorn
skall godkänna det om man över huvud taget inte
tänker gå på lektionerna. Annars är det otillåten från-
varo. Gymnasieförordningen är väldigt tydlig på den
här punkten.
Därför vill jag fråga skolministern vilka insatser
hon tänker göra för att ge spridning åt det som fram-
går av gymnasieförordningen också hos Skolverket.
Eller är det så att regeringen har planer på att ändra
gymnasieförordningen så att det inte längre skall
finnas någon skyldighet för elever i gymnasieskolan
att anmäla frånvaro eller begära ledighet?

Anf. 38 Statsrådet INGEGERD WÄRNERS-
SON (s):
Fru talman! Några planer på att ändra förordning-
en i den riktning som Beatrice Ask pekar på har vi
inte. Tvärtom vill jag understryka det som står i gym-
nasiepropositionen om det ansvar som åligger lärare
och elever och om förhållningssättet till att gå i sko-
lan.
Man måste ställa sig frågan: Varför vill inte ele-
verna vara i skolan? Det är en grundläggande fråga
att börja med, och den skall såväl lärare som elever
och föräldrar ställa sig. När man frågar de elever som
har ogiltig frånvaro har några svarat att de anser att
undervisningen är undermålig. De tycker inte att den
är tillräckligt intressant och att den inte ger dem nå-
gonting. Då får man fråga sig: Är detta riktigt eller är
det fel?
Sedan måste vi - vilket jag tror att vi som vuxna
har varit otydliga på - klargöra för dessa elever att de
också är på väg att bli vuxna. De måste då ta ansvar
för sin egen studietid. Detta är ingenting som man
kan avstå ifrån eller acceptera av egen vilja, utan det
här är en möjlighet och en förmån som det svenska
samhället ger eleverna. Jag tror att vi kan bli bättre på
att föra det här samtalet mellan politiker och elever,
mellan lärare och elever samt mellan föräldrar och
elever.
Men att genomföra förändringar i förordningar för
att detta skall bli tydliggjort har jag alltså ingen avsikt
att göra.

Anf. 39 BEATRICE ASK (m):
Fru talman! Det var för väl det. Det vore förfärligt
med en förändring. Däremot är det uppenbart att man
måste informera om vad som sägs i gymnasieförord-
ningen. Jag delar uppfattningen att vi har en bra för-
ordning, och jag ser fram emot att man tydliggör vad
som gäller.
De senaste undersökningarna om varför elever
skolkar visar att huvudorsaken i gymnasiet är att
eleverna inte orkar med den stora kärnan av basäm-
nen. De har svårt att hänga med i undervisningen och
de har inte lärt sig att de skall vara i skolan - de har
alltså skolkat redan i grundskolan. Här har regeringen
möjlighet att göra en hel del genom att förändra i den
gymnasieproposition som man har lagt fram.

Anf. 40 Statsrådet INGEGERD WÄRNERS-
SON (s):
Fru talman! Ibland när jag möter elever i gymna-
sieskolan brukar jag fråga: Har ni förstått poängen
med att gå och vara i skolan? Många gånger får jag
svaret att de inte har förstått det. De har inte sett det
långsiktiga i varför de går där och vad de skall an-
vända kunskaperna till. I fråga om de elever som
Beatrice Ask talade om, de elever som tycker att det
är för svårt och som inte orkar med undervisningen,
riktar sig kritiken också mot lärarna och lärarnas
förmåga att kunna anpassa undervisningen efter varje
elevs behov.
Som jag svarade på en fråga här tidigare tror jag
också att vissa elever behöver längre tid på sig. Det
kan ha hänt saker under deras skolgång som gör att de
av olika skäl inte orkar med undervisningen. Då får
man fundera på en tillfällig lösning för dessa elever
för att de sedan skall orka gå vidare.
Allt detta handlar om skolans arbetsformer, ar-
betssätt och om respekt och ansvar mellan lärare och
elever. Vi har många gånger tidigare här i riksdagen
debatterat hur det hela skall gå till. Jag tror på kom-
petensutveckling för gymnasielärarna. Det behövs
också fler specialpedagoger i gymnasieskolan som
kan möta dessa elever.
Nya ledamöter i riksdagen

Anf. 41 WILLY SÖDERDAHL (v):
Fru talman! Jag vänder mig till vice statsminister
Lena Hjelm-Wallén.
Jag är alldeles ny här i riksdagen och har en fråga
angående arbete och levnad. En lärorik organisation
och en organisation i utveckling kännetecknas av ett
positivt klimat. Detta positiva klimat har jag mötts av,
både från anställda och från äldre kolleger. Så långt är
det bra, tack för det.
Ändå tror jag att organisationen kunde utvecklas
än mer om man på ett mer formellt sätt tog vara på de
ännu oförstörda ögon och andra erfarenheter som alla
nya har. Jag undrar om regeringen har tänkt att ta
något initiativ för att ta vara på de nya ledamöternas
erfarenheter när det gäller organisation och arbets-
former.

Anf. 42 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Detta är en viktig fråga. Till denna
kammare har det valts 349 personer som har fått
svenska folkets förtroende. Då är det naturligtvis
viktigt att först och främst riksdagen gör det som
Willy Söderdahl frågar efter. Jag tror också att varje
parti har anledning att ta ordentligt hand om framför
allt sina nyvalda ledamöter. Kan vi från regeringen
dessutom göra något är vi inte främmande för det.
Men det finns mer näraliggande instanser att gå till.
Hushållslån till flyktingar

Anf. 43 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ulrica
Messing. Det gäller de hushållslån till flyktingar som
har uppmärksammats den här veckan, eftersom det är
så få som över huvud taget klarar att betala dessa lån.
Det beror naturligtvis på arbetslöshet och annat. Ris-
ken är att man fastnar i en skuldfälla som nästan är
omöjlig att ta sig ur, och det är olyckligt.
Det framgick också att räntan på lånen är drygt
9 %, dvs. betydligt högre än vad de flesta i dag får
betala för ett vanligt banklån. Villkoren är alltså an-
norlunda än vad de är för "vanliga" människor som
tar lån i bank.
Jag tycker att det är olyckligt att man har olika
villkor för olika lån. Det vore rimligare om villkoren
för hushållslånen var bättre så att möjligheterna att ta
sig ur skuldfällan blev större. På det viset blir det
också lättare att integreras i det svenska samhället.
Därför vill jag fråga statsrådet om hon kan tänka sig
att ta några initiativ för att förändra villkoren för
dessa lån. Jag tror att det vore bättre än att efterskän-
ka lånen, därför att då blir det svårt med gränsdrag-
ningsproblem och annat. Men det vore väldigt bra
med förbättrade villkor.

Anf. 44 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Problematiken med att så många
människor som kommer till vårt land och tar den här
typen av lån hänger ihop med deras problem att integ-
reras i det svenska samhället.
Många av de människor som kom hit under 90-
talet av asylskäl har haft svårt att komma in på ar-
betsmarknaden. De kom hit i en tid då vi upplevde en
stark lågkonjunktur med mycket hög arbetslöshet. De
s.k. lättare jobb som många skoltrötta svenskar eller
invandrare med bristande kunskaper i det svenska
språket tidigare kunde få finns inte längre.
Vi får rikta in oss på att öka integrationen i sam-
hället, och då är arbetsmarknaden central. Vi måste
öka undervisningen i svenska språket för de männi-
skor som kommer hit från andra länder. Det måste bli
lättare för dessa människor att kunna tillgodoräkna
sig sin gamla utbildning. Detta arbetar vi hårt med
just nu, men det gäller naturligtvis också attityder.
De människor som i dag tar hushållslån skulle
aldrig få lån i en vanlig bank. Det är därför som den
typen av lån behövs. Jag vet att det finns problem och
att många hamnar i en skuldfälla just för att de inte
har ett jobb och inte kan amortera på lånet. Det finns
ett högt socialberoende i den gruppen. Därför har
taket sänkts för att man den vägen skall försöka
minska låneberoendet.
Räntan ligger på en nivå som är förknippad med
räntan på studielån plus 1,5 % som motsvarar någon-
ting som kallas för riskbonus. Vi har alltså skärpt
reglerna för 1999. Jag är beredd att följa detta. Ingen
av oss tjänar på att ha ett system där vare sig vi får
tillbaka pengarna eller som med automatik leder till
att människor hamnar i ett låneberoende.

Anf. 45 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Det som statsrådet tar upp här om
svenskundervisning, integration och arbetslöshet har
vi ju diskuterat här så många gånger under så många
år. Men på något sätt kommer vi inte någonstans.
Alla uttalar sin goda vilja och säger bl.a. att svensk-
undervisningen skall förbättras, men det händer inte
så mycket, vilket är besvärligt.
Jag delar uppfattningen att orsaken ju är arbets-
lösheten och att många kom hit under den värsta kris
som vi har haft. Det är det problem som vi har. Sedan
handlar det också om attityder. Vi vet att det är
många med mycket hög utbildning som ändå inte får
något jobb. Människor med svenskt namn har över
huvud taget mycket lättare att komma in på arbets-
marknaden. Men vi hinner kanske inte att gå in på
den diskrimineringen här och nu.
Fortfarande är det en riskpremie som dessa män-
niskor betalar. Där skulle staten kunna gå in med en
garanti så att det inte behöver vara annorlunda villkor
för dessa ganska små lån. Det är ju inte så stora be-
lopp som var och en får låna genom hushållslånen.
Det skulle kunna vara samma villkor här som för
andra människor som har hus eller någon annan sä-
kerhet att ställa som inte en flykting har, så att inte
villkoren för lånen blir så olika. Det skulle kunna vara
ett sätt att åstadkomma samma villkor och undvika att
skuldfällan inte byggs på hela tiden, för det, plus
svårigheten att komma in på arbetsmarknaden och
annat, gör situationen ännu svårare.

Anf. 46 Statsrådet ULRICA MESSING (s):
Fru talman! Jag tror inte att Marianne Andersson
och jag har olika uppfattningar. Jag tror att vi båda
inser att det här är ett problem.
Vi har gjort en del justeringar nu. Vi försöker på
olika sätt att minska lånebehovet för att öka integre-
ringen. Varken Marianne Andersson eller jag vill att
någon av de människor som kommer hit skall hamna
i en skuldfälla.
Jag skall personligen följa de förändringar som vi
nu har gjort, vilka skall träda i kraft under 1999, för
att se om de leder in på rätt väg.
Vuxenadopterade

Anf. 47 HENRIK S JÄRREL (m):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Schori.
Statsrådet Schori har vid skilda tillfällen betecknat
det som ett ömsom "Kafkaliknande" ömsom
"oönskat" tillstånd att vuxna utländska medborgare,
som genom ett adoptionsbeslut av svensk domstol har
blivit adopterade av svenska par, av Statens invand-
rarverk har kunnat förvägras uppehållstillstånd och
utvisats ur landet.
Det finns åtminstone två uppmärksammade fall på
senare tid som belyser denna problematik. Nu undrar
jag: Vad avser statsrådet och regeringen vidta för
åtgärder i syfte att undanröja denna fullständigt ab-
surda rättsordning?

Anf. 48 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det sitter en utredning som arbetar
med frågan. Jag förväntar mig att de jobbar skynd-
samt och effektivt med inriktning på att vi skall und-
vika Kafkaliknande situationer i framtiden.

Anf. 49 HENRIK S JÄRREL (m):
Fru talman! Har statsrådet någon uppfattning om
när detta kan komma till stånd? Det är ju angeläget att
dessa personer får ett beslut om att de så snart som
möjligt kan återkomma till Sverige. Det är inte till-
fredsställande att vi har den här tidsutdräkten.

Anf. 50 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det kommer inom kort.
Öresundsbron

Anf. 51 KARIN SVENSSON SMITH (v):
Fru talman! Jag undrar hur miljöminister Kjell
Larsson ställer sig till handelsminister Leif Pag-
rotskys uttalande om att det borde kosta max 100 kr
per bil att köra över Öresundsbron.
När Öresundsbropropositionen bifölls i denna
kammare ingick det i beslutet att avgiften för bil
skulle motsvara kostnaden för att ta över bil via färja.
Anledningen till detta var att slå vakt om färjenäring-
en, men också att begränsa de försämringar av miljön
som den ökade biltrafiken medför.
I miljöprövningarna av bron utgick man från att
maximalt 10 000 fordon per dygn skulle trafikera
bron. Vänsterpartiet motsatte sig detta och ansåg att
detta var mer än vad natur och människor i Öresunds-
regionen tål.
I regeringsdeklarationen finns en mycket tydlig
ambition att fortsätta den ekologiska omställningen,
och vid Öresundsträffen i måndags gav miljöminis-
tern uttryck för att ambitionerna att miljöanpassa
transportsystemet skulle fortsätta.
Min fråga är om miljöministern anser att det är
förenligt med ambitionerna att miljöanpassa trans-
porterna att ta ut en avgift på 100 kr per bil.

Anf. 52 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag ser positivt på de effekter som
Öresundsbron kommer att innebära. Den integration -
kulturellt, ekonomiskt och socialt - som bron kom-
mer att lämna möjligheter till är väldigt spännande
och kan leda till en väldigt spännande framtid i Skå-
ne, på Själland, i Malmö och i Köpenhamn.
Jag ser också en styrka i att den här bron har
byggts under en mycket stark miljödiskussion, därför
att det har lett till att miljöfrågorna i samband med
brobrygget och de framtida transporterna har upp-
märksammats.
Jag sade i Malmö att det är viktigt att se till att
avtal följs, Koncessionsnämndens beslut osv. Jag
sade också att det är viktigt att se till att den nya för-
bindelsen inte innebär onödigt ökade påfrestningar på
miljön. Det kommer att bli vissa påfrestningar just
genom den integration och den ökade trafik som den
kommer att leda till. Därför måste man se till att gyn-
na kollektivtrafiken på bilismens bekostnad. Det var,
inom parentes sagt, just i det sammanhanget som jag
förde in resonemanget på Öresundsbron, som vi var
inne på tidigare.
Det innebär att jag i dag inte ser något skäl att
sänka priset för privatbilismen. Men kan man göra
det i en framtid för att ytterligare underlätta kontak-
terna, utan att man får negativa effekter på miljön, är
jag mycket villig att pröva den frågan.

Anf. 53 KARIN SVENSSON SMITH (v):
Fru talman! Vid samma Öresundsting presentera-
des även en mängd fakta om vad den ökade biltrafi-
ken kommer att medföra. Jag var också där och
märkte att de flesta av de ambitioner som har beslu-
tats i denna riksdag när det gäller kvävereduktion
m.m. grusas av den enorma ökning av trafik som
förväntas när bron har invigts.
Jag undrar vilka initiativ regeringen planerar för
att motverka detta.

Anf. 54 Miljöminister KJELL LARS-
SON (s):
Fru talman! Jag vore väl litet hycklande om jag
skulle säga att vi planerar initiativ. Det gör vi inte.
Men jag lovar att ta del av den information som Karin
Svensson Smith kunde ta del av i Malmö för att se
om det föranleder några initiativ.
Sedan vill jag bara säga att det som Karin Svens-
son Smith har sagt har ytterligare visat hur viktigt det
är att försöka se till att främja kollektivtrafiken i sam-
band med att bron öppnas och under den första tiden
som bron är i drift.
Bistånd till Indien

Anf. 55 ALF SVENSSON (kd):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
Pierre Schori.
Det har av och till resonerats och debatterats en
del om biståndet till Indien. Jag tror att det vore an-
geläget att få framtida förhållanden för biståndet dit
något utrett.

Anf. 56 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Man behöver inte vara internationalist
som Alf Svensson eller vice talman för att vara enga-
gerad i frågan om Indien.
I Indien finns ju lika många fattiga som i hela Af-
rika, och Indiens framtid berör hela klotet när det
gäller miljö- och säkerhetspolitik osv. Därför är också
många i vårt land sedan många år mycket engagerade
i vår relation till Indien. Det var därför en stor chock
för oss när man i maj i år inledde kärnvapenspräng-
ningar i Indien, vilket sedan också följdes i Pakistan.
Då sade svenska regeringen upp sitt samarbetsavtal
med Indien, som var undertecknat 1997 och löpte på
tre år. Det skulle ha inneburit 900 miljoner kronor på
tre år. Det gick inte att kombinera med denna satsning
på kärnvapen.
I går löpte avtalstiden ut. Därför har regeringen i
dag fattat beslut om framtiden. Vi har sagt att vi som
en första åtgärd, utan att ta ställning till det vida sam-
arbetet med Indien, kommer att ge Sida i uppdrag att
för 1999 ta i anspråk högst 40 miljoner kronor för
flaggskeppet i vårt samarbete, det s.k. Loc Jumbish-
projektet, som gagnar fattiga kvinnor och barn med
primär undervisning. Det är ett projekt som har blivit
en förebild för resten av världen och som vi finansie-
rar tillsammans med England, Norge och den indiska
regeringen.
Detta är det steg som vi tar i dag plus att vi efter
särskild prövning medger enstaka projekt som kan
vara till ömsesidig nytta för näringsliv, forskning och
miljö. Men det är alltså fråga om en ganska dramatisk
nedskärning från 300 miljoner kronor per år till 40-
50 miljoner kronor, förutom de s.k. följdleveranser
som finns på biståndssidan. Sedan får vi se vad som
händer därefter, år 2000.
Detta är det beslut som regeringen har fattat i dag.

Anf. 57 ALF SVENSSON (kd):
Fru talman! Jag har ingen följdfråga men vill
tacka för en gedigen redovisning och ett bra beslut.

Anf. 58 ANDRE VICE TALMANNEN:
Därmed är dagens frågestund avslutad.
Jag tackar regeringens företrädare för att de har
velat komma hit och svara på kammarens frågor och
kammarens ledamöter för deras närvaro här i kamma-
ren.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 13 november.

3 § Avsägelser

Andre vice talmannen meddelade att Lars-Erik
Lövdén (s) avsagt sig uppdragen som ledamot i justi-
tieutskottet och som suppleant i utrikesnämnden.

Kammaren biföll dessa avsägelser.

4 § Anmälan om kompletteringsval till styrel-
sen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Andre vice talmannen meddelade att Socialdemo-
kraternas riksdagsgrupp på grund av uppkommen
vakans anmält Åke Gustavsson som ledamot i styrel-
sen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond efter
Björn Kaaling.

Andre vice talmannen förklarade vald till

ledamot i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubile-
umsfond
Åke Gustavsson (s)

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 18 november

1998/99:37 av Per Westerberg (m) till näringsminis-
tern
Sjöfartsuppgörelsen

den 19 november

1998/99:38 av Barbro Westerholm (fp) till socialmi-
nistern
Alkoholpolitiken
1998/99:39 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
socialministern
Regeringens politik för de funktionshindrade
1998/99:40 av Leif Carlson (m) till socialministern
En ny alkoholpolitik

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 24 november.

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 18 november

1998/99:75 av Lena Sandlin (s) till näringsministern
Förarlicens för snöskotrar
1998/99:76 av Lena Sandlin (s) till näringsministern
Behörighetskrav för moped klass I
1998/99:77 av Sofia Jonsson (c) till utbildningsmi-
nistern
Studiemedelssystemet
1998/99:78 av Per Lager (mp) till justitieministern
IB-forskningen
1998/99:79 av Margareta Viklund (kd) till jord-
bruksministern
Åtgärdsprogram angående människosynen
1998/99:80 av Yvonne Ruwaida (mp) till justitiemi-
nistern
Partnerskapslagen

den 19 november

1998/99:81 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruks-
ministern
Antibiotika i ost
1998/99:82 av Carina Hägg (s) till utrikesministern
Försvunna kurdiska ungdomar
1998/99:83 av Carina Hägg (s) till försvarsministern
Gentekniska vapen

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 24 november.

7 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 18 november

1998/99:49 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Pierre
Schori
Uppehållstillstånd för vuxenadopterade
1998/99:52 av Carina Hägg (s) till justitieministern
Förrättare av vigsel och partnerskap
1998/99:54 av Margareta Viklund (kd) till försvars-
ministern
Beredskap för att bekämpa sabotage
1998/99:59 av Krister Örnfjäder (s) till justitiemi-
nistern
Handel med stöldgods i kiosker och butiker
1998/99:60 av Barbro Westerholm (fp) till inrikesmi-
nistern
Ersättning till försökspersoner/patienter i kliniska
prövningar
1998/99:61 av Michael Hagberg (s) till justitiemi-
nistern
Uteblivna pensionsersättningar
1998/99:62 av Raimo Pärssinen (s) till justitieminis-
tern
Personalförsörjningsplan vid Rikspolisstyrelsen
1998/99:63 av Lena Olsson (v) till socialministern
Läkemedel mot demens
1998/99:68 av Carina Hägg (s) till statsrådet Britta
Lejon
Lobbyorganisationer

den 19 november

1998/99:53 av Carina Hägg (s) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
Dyslektiker
1998/99:55 av Yvonne Ruwaida (mp) till miljöminis-
tern
Utsläpp av växthusgaser
1998/99:56 av Sonja Fransson (s) till utbildningsmi-
nistern
KK-stiftelsen
1998/99:65 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
FUNKIS-utredningen

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 24 november.

8 § Kammaren åtskildes kl. 15.00.

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.