Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:15 Fredagen den 13 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:15

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:15 Fredagen den 13 november Kl. 9.00 - 9.19

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

------------------------------------------------------------------

1 § Anmälan om kompletteringsval till EU-
nämnden

Talmannen meddelade att på grund av uppkom-
men vakans hade Socialdemokraternas riksdagsgrupp
anmält Per-Olof Svensson som suppleant i EU-
nämnden efter Ulla Wester.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i EU-nämnden
Per-Olof Svensson (s)

2 § Meddelande om debattregler för utskotts-
betänkanden

Talmannen meddelade att ett meddelande om de-
battregler för utskottsbetänkanden delats ut till kam-
marens ledamöter.

3 § Återkallelse av vissa förslag i budgetpropo-
sitionen

Anmäldes och lades till handlingarna
Skrivelse
1998/99:31 Återkallelse av vissa förslag i prop.
1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 när det
gäller bemyndiganden för kreditgarantier m.m.

Talmannen meddelade att hon avskrivit dessa för-
slag samt de med anledning av förslagen väckta mo-
tionerna 1997/98:N274 yrk. 19 och 20 samt
1997/98:N282 yrk. 14 och 15.

Talmannen meddelade att motioner med anled-
ning av återkallelsen fick väckas senast fredagen den
20 november kl. 16.30.

4 § Svar på interpellation 1998/99:8 om
spritsmuggling via turistbussar

Anf. 1 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Maud Ekendahl har frågat justitiemi-
nistern vilka åtgärder hon avser att vidta för att stoppa
den omfattande spritsmuggling som sker via turist-
bussar som gör endagsturer till Tyskland.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som skall svara på interpellationen.
Det är riktigt att Tullverkets beslagsstatistik talar
för att det tycks förekomma spritsmuggling via turist-
bussar på det sätt som Maud Ekendahl beskriver.
Inträdet i EU medförde stora omställningar för
den svenska tullverksamheten. Medlemskapet innebär
i princip att tullkontroller som enbart grundas på att
en vara passerar en gräns mellan EU-länder inte läng-
re är tillåtna. Förbudet är dock inte undantagslöst. Till
dess att tillräckligt effektiva metoder att förhindra
smuggling och illegal införsel, s.k. kompensatoriska
åtgärder, har införts har Sverige rätt att vid gränsen
mot ett annat EU-land kontrollera vissa varor såsom
narkotika, vapen, alkoholvaror m.m. Arbetet med att
utveckla sådana kompensatoriska åtgärder pågår
kontinuerligt i Sverige och inom EU.
Regeringen arbetar därför aktivt med att ge Tull-
verket nya befogenheter för att komma till rätta med
bl.a. spritsmugglingen.
Sedan den 1 juli 1998 har tullen dessutom rätt att
stoppa transporter från annat EU-land av alkohol-
eller tobaksvaror för att kontrollera om skatt för va-
rorna skall betalas i Sverige. Redan för andra halvåret
1998 har Tullverket fått 14 miljoner kronor för att
bygga upp verksamheten, och för 1999 har regeringen
i budgetpropositionen föreslagit att tullens anslag
totalt skall höjas med 34 miljoner kronor för detta.
Tullverket har påbörjat denna verksamhet, som ännu
är i ett uppbyggnadsskede. Totalt räknar Tullverket
med att anställa 86 personer som skall arbeta med
dessa kontroller. En stor del av dessa, 33 stycken,
kommer enligt vad jag erfarit att arbeta i Skåne.
Tullverket har efter EU-medlemskapet även fått
tillgång till transportföretagens bokningslistor för att
lättare kunna spåra brottslighet i samband med trans-
porter. En annan åtgärd är att Tullverket nu får an-
vända datoriserade register för underrättelseverksam-
het och analyser om man misstänker allvarlig brotts-
lighet.
Även inom EU pågår ett arbete, där både Finans-
departementet och tullen deltar aktivt, med inrikt-
ningen att försöka hitta nya metoder för att bekämpa
smuggling och annan gränsöverskridande brottslig-
het.
När det gäller tullens resurser kan jag upplysa
Maud Ekendahl om att utvärderingen som riksdagen
begärde i samband med den minskning av tullens
anslag som gjordes i anslutning till EU-medlemskapet
nu är genomförd. Utredningen, som gjort en utvärde-
ring av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets
dimensionering och organisation, konstaterar att tul-
len i dag är effektivare i sin kontrollverksamhet än
man var före EU-inträdet. Utredaren menar att tullen i
dag har tillräckliga resurser men att dessa kan använ-
das på ett ännu effektivare sätt, bl.a. genom att antalet
regioner reduceras.
Jag delar utredningens uppfattning. Inom Tullver-
ket pågår nu ett arbete med att effektivisera verksam-
heten, bl.a. genom en omorganisation och en föränd-
rad intern resursfördelning. Fler personer kommer
därmed att arbeta inom gränskontrollen men färre
inom administrationen. Resurserna kommer att kon-
centreras till de områden där trafiken är som mest
intensiv. Detta innebär bl.a. att Skåne blir en egen
region i vilken kontrollresurserna ökar med totalt 43
personer i förhållande till nuvarande organisation.
Sammantaget kommer detta att innebära en kraf-
tig förbättring av gränskontrollen. Smugglare kan inte
känna sig säkra på att undgå upptäckt, vare sig de
försöker smuggla sprit via turistbussar eller på annat
sätt.
Avslutningsvis vill jag upplysa Maud Ekendahl
om att den som bedriver trafik med exempelvis tu-
ristbussar måste ha tillstånd enligt yrkestrafiklagstift-
ningen. Om det har förekommit allvarliga missför-
hållanden kan trafiktillståndet återkallas. Länsstyrel-
sen är därvid tillsynsmyndighet, och tullen har skyl-
dighet att anmäla om den har upptäckt någon form av
missförhållanden.

Anf. 2 MAUD EKENDAHL (m):
Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansmi-
nister Erik Åsbrink för svaret. Finansministern har
gett en god bild av det händelseförlopp som har varit
inom Tullverket den senaste tiden.
Anledningen till min interpellation är att jag, som
är bosatt i Skåne, litet då och då läser i lokalpressen
om spritsmugglingen via turistbussarna som gör en-
dagsturer till Tyskland. Dessutom har jag gjort studi-
ebesök hos tullen i Helsingborg för att bilda mig en
egen uppfattning om spritsmugglandet.
Bara till Helsingborg kommer det ca 10 bussar på
vardagskvällar samt mellan 25 och 30 bussar på lör-
dagar. Att gå igenom en enda buss och efterarbetet tar
ungefär två timmar. Jag fick en klar uppfattning om
att det inte handlar om några "småsmugglare". Nej,
det är en rent organiserad verksamhet. Jag kan nämna
som exempel att det när man synade en av dessa
bussar, som jag var med på, fanns 1 029 starksprits-
flaskor - det är lika med 719 liter - kvar i bussen utan
ägare, och det var när resenärerna hade tagit hand om
sitt bagage. Rekordet i spritsmuggling var för några
månader sedan 1 300 liter starksprit i en enda buss.
Det motsvarar ungefär det man tog i beslag under
hela 1994.
Fru talman! Finansministern vidhåller här i sitt
svar att tullen genom sin omorganisation kommer att
få ökade resurser, och jag tycker att det är en mycket
bra och riktig satsning. Men vad jag saknar i svaret,
och som jag gärna skulle vilja diskutera med finans-
ministern, är själva skattenivån. Om alkoholskatten
sänks till en lägre nivå blir det mindre intressant att
smuggla. Vore det inte en riktig väg att gå att försöka
sänka skatten i stället? Vad anser finansministern?

Anf. 3 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Jag har redogjort för ett antal åtgärder
som har vidtagits - även en del på senare tid. Det har
fått effekter. Bl.a. kan vi konstatera att beslagen av
alkoholhaltiga drycker och tobak har ökat under de
senaste åren.
Arbetet är inte slutfört. Det måste fortsätta på bred
front både på nationell nivå och i ett internationellt
sammanhang. Där är inte minst viktigt det arbete som
bedrivs inom EU för att bekämpa smuggling och
annan liknande verksamhet. Vi arbetar tillsammans
med andra EU-länder för att komma till rätta med de
s.k. transitproblemen. Genom att ställa högre krav på
säkerhet och striktare tillämpning av reglerna för
tullkontroll har bedrägerierna minskat påtagligt. Det
arbetet drivs vidare för att skapa ett gemensamt dato-
riserat system för administrering och kontroll av
transiteringarna. Det finns en högnivågrupp med
företrädare för tull- och skattemyndigheter inom EU-
länderna som tillsammans med kommissionen arbetar
med en rad åtgärder för att förbättra kontrollen.
Det har utvecklats ett tullinformationssystem, som
innebär att EU-länderna skall ha en gemensam data-
bas med information om tull- och jordbruksbedräge-
rier. Det skall senare kompletteras med information
om narkotikarelaterad brottslighet.
Den svenska tullen deltar ibland i gemensamma
operationer med tullmyndigheter från andra länder.
Det sker ett utbyte av personal mellan tullförvaltning-
arna för att kunna lära av andra länders erfarenheter
och vice versa.
Detta var några exempel på åtgärder. Jag vill ock-
så lägga till ett annat område som jag bedömer som
viktigt, nämligen de ökade möjligheter som tullens
underrättelseverksamhet har fått sedan den 1 januari
1998 för att kunna använda modern informationstek-
nik och därigenom bearbeta de mycket stora mängder
av information som inkommer till tullmyndigheterna
angående misstänkta brottsliga aktiviteter. Det var en
lagstiftning som dessvärre det parti som Maud Eken-
dahl representerar gick emot i riksdagen. Jag är med-
veten om att det är alltid en avvägning mellan å ena
sidan behovet av effektiva kontrollåtgärder och å
andra sidan skydd för den personliga integriteten.
Men om vi menar allvar med att bekämpa den ty-
pen av verksamhet måste vi också vara beredda att ge
tullen och polisen tillräckliga möjligheter. Det skall
naturligtvis göras på ett sätt som inte eftersätter den
personliga integriteten.
Slutligen är det skattereglerna. Skatterna på både
alkohol och tobak är utsatta för ökat tryck från om-
världen. Internationaliseringen görs gällande inom
olika områden. Detta är ett sådant exempel. Vi har
under de senaste åren vidtagit vissa anpassningsåt-
gärder. Jag vill inte utesluta att vi kan behöva göra så
i framtiden. Men jag vill samtidigt understryka att jag
inte tror att lösningen på smugglingsproblemen ligger
i kraftiga skattesänkningar. Det handlar i så fall om
utomordentligt stora skattesänkningar, närmast att
avskaffa skatten på dessa varor. Något sådant är inte
tänkbart. Vi har starka motiv att bedriva en restriktiv
alkoholpolitik. Prisinstrumentet är ett viktigt sådant
instrument, även om det i framtiden säkert blir så att
andra metoder måste spela större roll än i det förflut-
na.

Anf. 4 MAUD EKENDAHL (m):
Fru talman! Jag håller inte med finansministern
om att priset reglerar att det är ett viktigt instrument.
Man gör ju andra saker i stället. I tidningen står det
att alkoholkonsumtionen sjunker i Sverige. Mätningar
har gjorts på Systembolaget. Men vad görs i stället?
Jo, smuggling och hembränning.
Det var likadant när ni höjde skatten på cigaret-
terna. Då ökar smugglingen ännu mer. Nu fick vi ett
resultat med en sänkning av skattenivån på cigaret-
terna.
Jag lyssnade på TV i morse. Den nyutnämnde so-
cialministern Lars Engqvist tog upp frågan om skatt
på alkohol. Han var för att inom en femårsperiod se
över den skattenivå som finns. Jag tror att det är vik-
tigt att sänka skatterna så att det inte är intressant att
smuggla.
Jag vill höra om finansministern instämmer med
socialministern i det här fallet.

Anf. 5 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Jag lyssnar alltid med intresse när
mina kolleger i regeringen framför sina uppfattningar
i olika skattefrågor.
Jag har en annan uppfattning än Maud Ekendahl.
Hon säger att prisinstrumentet inte spelar någon roll.
Det står uppenbart i strid med mycket väl grundade
erfarenheter. Den totala alkoholkonsumtionen - inte
bara den legala, utan även från hembränning och
smuggling - är lägre än i de flesta andra länder. Det
råder inget tvivel om att det till stor del hänger sam-
man med den restriktiva alkoholpolitiken, där prisin-
strumentet har spelat och fortfarande spelar en viktig
roll.
Jag är medveten om - och det sade jag redan i min
förra replik - att internationaliseringen utövar ett
växande tryck på oss, bl.a. på det området. Vi vet att
det finns en omfattande smuggling och omfattande
hembränning. Den typen av omständigheter måste
vägas in i utformningen av den framtida skattepoliti-
ken. Det är en illusion att tro att vi kan lösa proble-
men med enbart skattesänkningar. Då skulle vi behö-
va avskaffa beskattningen helt och hållet och för-
modligen ändå ha smugglings- och hembrännings-
problem.
Vi måste arbeta på bredare front. Jag nämnde ett
sådant exempel där vi tycks ha olika uppfattningar,
nämligen att ge tullen och polisen tillräckliga möjlig-
heter att bedriva en effektiv underrättelseverksamhet.
Det är beklagligt om vi inte kan ha enighet i riksda-
gen om detta. I alla händelser är detta ett mycket
viktigt instrument som vi måste tillgripa också i
framtiden.

Anf. 6 MAUD EKENDAHL (m):
Fru talman! Jag måste börja med att kommentera
förbrukningen och regleringen av alkohol i Sverige.
Det har framkommit i olika utredningar att det är
10 % av befolkningen som står för 50 % av konsum-
tionen. Jag tycker inte att det är rätt att en liten grupp
som missköter sig leder till att andra människor straf-
fas och får det besvärligare.
Jag vill tala om för finansministern att jag tror att
det är bra att vi har haft denna debatt och att dessa
frågor lyfts fram. I och med att jag har väckt inter-
pellationen i riksdagen, har många vaknat till liv i
Skåneregionen. Det gäller privatpersoner och inte
minst bussbolagen. Där kanske det går att skapa ett
bättre samarbete, så att inte de stora mängderna kan
komma in. Det är skrämmande att behöva se.

Anf. 7 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Det kan sägas att 10 % är en liten del
av befolkningen, men det handlar om närmare en
miljon människor. Vi har all anledning - i varje fall
vi socialdemokrater - att ta stor hänsyn till den grup-
pen av människor och bedriva en alkoholpolitik som
minimerar skadorna och de oerhörda sociala och
mänskliga lidanden som följer av alkoholmissbruk.
Om vi inte bedriver en restriktiv alkoholpolitik
skulle den gruppen bli större än nuvarande 10 %. Det
kan inte vara så att en majoritet lämnar en minoritet i
sticket. Det sociala engagemanget och den sociala
medkänslan gör att vi måste känna ett mycket stort
ansvar för dessa människor och deras anhöriga som
ofta har stora problem. Det är ett ansvar som åvilar
oss alla.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
1998/99:30 till finansutskottet

Motioner

1998/99:Ju4 och Ju5 till justitieutskottet
1998/99:K4 och K5 till konstitutionsutskottet

6 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkanden
1998/99:KU3 Behandling av personuppgifter (vilande
grundlagsförslag och följdlagstiftning)
1998/99:KU4 Tryckfrihetsförordningens och yttran-
defrihetsgrundlagens tillämpningsområden -
barnpornografifrågan m.m. (vilande grundlagsför-
slag och följdlagstiftning)
1998/99:KU5 Staten och trossamfunden (vilande
förslag)

Socialutskottets betänkande
1998/99:SoU2 Redovisning för fördelningen av me-
del från Allmänna arvsfonden under budgetåret
1997

7 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 12 november

1998/99:25 av Per Westerberg (m) till näringsminis-
tern
Assi Domän

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 17 november.

8 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 12 november

1998/99:64 av Runar Patriksson (fp) till näringsmi-
nistern
A-kassa till hemvändande missionärer och bi-
ståndsarbetare
1998/99:65 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
FUNKIS-utredningen

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 17 november.

9 § Anmälan om skriftligt svar på fråga

Anmäldes att följande skriftliga svar på fråga in-
kommit

den 11 november

1998/99:47 av Carina Hägg (s) till näringsministern
Länsstyrelserna och 2000-årsskiftet

Svaret redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 17 november.

10 § Kammaren åtskildes kl. 9.19.

Förhandlingarna leddes av talmannen.