Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:13 Tisdagen den 10 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:13

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:13 Tisdagen den 10 november Kl. 14.00 - 14.11

---

14.30 - 14.59

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------------

1 § Minnesstund med anledning av brandka-
tastrofen i Göteborg

Anf. 1 TALMANNEN:
Ärade riksdagsledamöter, ärade företrädare för
regeringen och deltagare i denna minnesstund runt
om i vårt land!
Över tidens sus i tallar, över årens flykt
på fjädermolnets vinge bred och stark,
trår från natt till dag, från nöd till
frihet ifrån fruktan den strävan
som är lika för oss alla. En öppen stad,
ej en befästad, bygger vi gemensamt.
- Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

De orden, ur Ragnar Thoursies diktsamling För-
ortsvyer, uttrycker de goda tankar och känslor som
förenar oss i dagar av stor smärta. Ty i dessa dagar av
fasa och tung sorg har också öppenhet och förståelse
kommit till uttryck - i sorgen och i omsorgen om
varandra - i den tragedi som drabbat oss.
De var så unga. De var så många. Med sina för-
hoppningar, sina drömmar och sin längtan var de en
del av vår framtid. Genom brandkatastrofen i Göte-
borg natten till den 30 oktober fick 63 unga männi-
skors liv, det liv som låg framför dem, ett grymt och
orättvist slut.
Så många unga miste sina liv, så många föräldrar
miste sina barn, så många syskon, anhöriga, vänner,
lärare miste sina kära. Vårt samhälle - hela vårt land
- vi alla - drabbades av en katastrof.
Vi människor vet att döden är en del av livet. När
människor går bort efter ett långt liv, kan vi finna en
tröst och en mening i det liv de har levat. Tanken att
vi - som lövet om hösten - måste lämna grenen för
att bli en del av det som en gång skall föda nytt liv
inrymmer, mitt i djup sorg, en möjlighet att förstå.
Men när unga rycks bort - var finns då meningen
och trösten? Var hämtar vi då styrkan att leva vidare?
Det har sagts att för den förälder som mist sitt
barn finns ingen tröst att få. Ändå finns det så mycket
vi kan göra, i dag och de många kommande dagar, då
sorgen och saknaden fyller de anhörigas liv. Som
medmänniskor har vi en uppgift att finnas till, att
finnas nära, att lyssna, att hjälpa till i det liv och den
vardag som ofattbart nog har sin gång, också efter en
katastrof.
Som medmänniskor och som företrädare för riks-
dag och regering visar vi nu vår respekt för de om-
komna, vår medkänsla med dem som skadades och
vårt djupa deltagande i den sorg som drabbat så
många i vårt land.
Men vi har också ett annat uppdrag som svenska
folkets främsta företrädare och som ansvariga för
styret av vårt land.
Vi kan inte få dessa unga tillbaka. Vi kan inte
heller lova att olyckor och katastrofer aldrig kommer
att inträffa. Men vårt uppdrag och löfte är att göra
vårt yttersta för att förhindra att något liknande denna
katastrof någonsin inträffar igen.
Den dag som grydde den 30 oktober 1998 blev för
så många den svåraste dagen i livet. Det blev en dag
som skulle följas av oändligt många fler dagar fyllda
av sorg, av saknad men också av vrede. Många av de
familjer som drabbades hade redan innan denna kata-
strof slog till mot deras liv svåra minnen, tunga min-
nen av krig, terror och övergrepp. De kom till vårt
land, därför att de sökte fred, frihet och trygghet och
ett gott land för sina barn att växa upp i.
Kära vänner och medmänniskor! Sorg kan förla-
ma. Men arbetet med denna sorg kan skapa en styrka
som förmår föra livet vidare. I gemenskap, i omtanke,
i värme över alla gränser finns denna möjlighet.
Vi hedrar de omkomna, och vi visar vår med-
känsla med de skadade och med de anhöriga genom
att ta till vara denna livets möjlighet.
Mötet med sorgen är det svåraste vi människor
ställs inför.
Men sorgen är också uttrycket för att vi älskat -
en medmänniska, ett barn vi haft omsorg om.
Så länge denna älskade människa finns inom oss,
så länge lever hon kvar hos oss.

Anf. 2 Statsminister GÖRAN PERS-
SON (s):
Ärade medmänniskor! Tolv dygn har gått sedan
katastrofen i Göteborg. Den tog ifrån oss 63 unga
människor, skadade hundratals och chockade oss alla
- tolv oändligt plågsamma dygn för de drabbade
familjerna, tolv dygn av sorg och saknad.
I dag vajar det offentliga Sveriges flaggor på halv
stång. Strax kommer människor över hela landet att
förenas i en tyst minut. Tillsammans sörjer vi och
visar vi vårt deltagande med dem som har mist en
dotter, en son eller ett syskon.
Att mista ett barn är en ofattbar tragedi. Vi kan
bara ana djupet av sorgen och smärtan.
Våra tankar går också till alla de ungdomar som
räddades ur lågorna. De bär på fasansfulla minnen.
De kommer att gå vidare i livet med ärr, fysiska och
psykiska. De sörjer syskon och vänner.
Hos föräldrar, bröder, systrar och närstående
kommer sorgen alltid att finnas. Hur ont den insikten
än gör - livet måste gå vidare.
Vi kan lära oss att leva med sorgen, men inte en-
samma. Det är när det svåraste inträffar som männi-
skan måste vara människan till stöd.
I dag kan jag, mitt i sorgen, känna tacksamhet
över att så många burit bördorna tillsammans med de
drabbade familjerna. Jag kan känna tacksamhet över
ljusen, blommorna och alla de varma ord som sagts
under minnesstunder och i möten människor emellan.
Det finns många, många människor i vårt land som
orkat och som varit till stöd.
När dagarna går lämnar chocken plats för frågor-
na: Varför? Hur kunde det hända? Vad hade vi kun-
nat göra för att förhindra katastrofen?
Sorgen och vreden får inte förlama vår förmåga
att handla. Många vardagliga beslut och små enkla
handlingar kan tillsammans ge oss ökad säkerhet. Vi
kan hjälpas åt. Vi måste göra vad som står i vår
mänskliga makt för att förhindra att något liknande
händer igen.
På många håll i Sverige görs och har gjorts enor-
ma insatser - från allt det som gjordes under ka-
tastrofnatten för att rädda liv, till allt som görs i dag
för att stödja och hjälpa dem som drabbats. Också för
det känner jag stor tacksamhet.
Låt mig avsluta med några ord ur Bo Setterlinds
dikt Vingslaget, som i dag minner oss om det ofattba-
ra.
Bo Setterlind skriver:
Ingen sommar var så övergiven
som när natten tog oss till en större
klarhet,
ingen sörjande så skrämd av tiden
som när sista frågan mötte Svaret.
Visste du, att Döden var så nära
som ett vingslag under månens skära?
Visste du, att Livet var så nära!

Döden känns aldrig rättvis.
Tolv dagar har gått sedan sorgens vingslag svepte
över Hisingen. Vi kan fortfarande inte riktigt förstå
den ogripbara närheten mellan livet och döden. Vi
står tomma. För i varje människans storhet - varje
persons unika värde - döljs också hennes litenhet -
hennes utsatthet och sårbarhet.

Anf. 3 TALMANNEN:
Vi hedrar nu tillsammans de omkomna vid brand-
katastrofen i Göteborg med en tyst minut och visar
samtidigt vår djupa medkänsla med de skadade och
med de anhöriga.
Ajournering

Kammaren beslutade att ajournera förhandlingar-
na till kl. 14.30.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 29 oktober.

3 § Ny riksdagsledamot, m.m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från
Valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsleda-
mot och ersättare för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Riksskatte-
verket inkommit bevis om att Kristina Zakrisson (s),
Kiruna, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m.
den 27 oktober 1998 sedan Anders Sundström (s)
avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Från
Riksskatteverket har också inkommit ny bilaga till
tidigare utfärdade bevis för ersättare i detta fall.
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
beviset för den nya ledamoten och den nya bilagan
till bevis för ersättare och därvid funnit att de blivit
utfärdade i enlighet med 19 kap. 11 § vallagen.
Stockholm den 3 november 1998
Lars Tottie/
Kerstin Siverby

4 § Nya ersättare för riksdagsledamöter

Upplästes och lades till handlingarna följande från
Valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för nya ersättare
för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Riksskatte-
verket inkommit bevis om att Margareta Börjesson,
Täby och Peter Althin, Hägersten (båda kd) utsetts till
nya ersättare för riksdagsledamöter fr.o.m. den
2 november 1998 sedan Karin Norlin (kd) avsagt sig
sitt uppdrag som förste ersättare för riksdagsledamö-
ter. Från Riksskatteverket har också inkommit ny
bilaga till tidigare utfärdade bevis för ersättare.
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
bevisen för de nya ersättarna och den nya bilagan till
bevis för ersättare och därvid funnit att de blivit ut-
färdade i enlighet med 19 kap. 11 § vallagen.
Stockholm den 9 november 1998
Lars Tottie/
Kerstin Siverby

5 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 12 november kl. 14.00 skulle följande
statsråd närvara:
Statsminister Göran Persson, finansminister Erik
Åsbrink, jordbruksminister Margareta Winberg, kul-
turminister Marita Ulvskog, utrikesminister Anna
Lindh, näringsminister Björn Rosengren och statsrå-
det Britta Lejon.

6 § Meddelande om ändring i kammarens
sammanträdesplan

Talmannen meddelade att arbetsplenum skulle äga
rum torsdagen den 26 november kl. 12.00.

7 § Svar på interpellationerna 1998/99:10 och
11 om kommunal näringsverksamhet samt kom-
munallagen och kommunal verksamhet

Anf. 4 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Fru talman! Ola Karlsson har frågat mig vilka åt-
gärder jag avser vidta för att minska riskerna för
konkurrenssnedvridningar främst för småföretag i
samband med skattesubventionerad kommunal nä-
ringsverksamhet. Ola Karlsson menar, med utgångs-
punkt från verksamhet som bedrivs av kommuner i
energi- och bostadsbolag, i arbetslöshetsprojekt, i
bibliotek, i simhallar och andra anläggningar, att
risken för att riktiga jobb och företag slås ut av skat-
tesubventionerad kommunal näringsverksamhet
måste minimeras och att regelverken bör skärpas vad
gäller upphandling, redovisning och affärsmässighet
så att konkurrens kan ske på lika villkor.
Ola Karlsson har också frågat mig vilka åtgärder
jag avser vidta för att stärka kommunmedlemmarnas
möjligheter att laglighetspröva alla de verksamheter
som garanteras av kommunala skattemedel. Vidare
undrar Ola Karlsson hur Småföretagsdelegationens
och Konkurrensverkets förslag om konkur-
rensproblem för småföretag i den kommunala sektorn
kommer att hanteras. Jag besvarar interpellationerna i
ett sammanhang.
Kommuner får enligt kommunallagen (1991:900)
själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt
intresse som har anknytning till kommunens område
eller dess medlemmar som inte skall handhas enbart
av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller
någon annan. Vidare får kommuner driva närings-
verksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut
på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller
tjänster åt medlemmarna i kommunen. Kommunen
kan välja mellan att driva sin verksamhet i förvalt-
ningsform eller i annan form, t.ex. i aktiebolag.
Kommunala företag är emellertid på samma sätt som
kommunen bundna av lokaliseringsprincipen och
kravet på att den verksamhet som bedrivs är av all-
mänt intresse för kommunmedlemmarna. Kommu-
nallagen innehåller också bestämmelser om laglig-
hetsprövning av kommunala beslut. Den omfattar
emellertid inte kommunala företag. I konstitutionsut-
skottets betänkande 1996/97:KU12, där frågan senast
behandlades av riksdagen, uttalades att ansvaret för
att verksamhet i ett kommunalt bolag ligger inom
ramen för den kommunala kompetensen primärt åvi-
lar styrelse och bolagsstämma. Konstitutionsutskottet
menade att införandet av en möjlighet att laglig-
hetspröva beslut av kommunala bolag strider mot de
angivna grundläggande villkoren för en verksamhet
som bedrivs i bolagsform och angav att en sådan
möjlighet inte borde införas.
Det kommunala uppdraget som det kommer till
uttryck i kommunallagen skall göra det möjligt att
utforma den kommunala verksamhetens omfattning,
inriktning och verksamhetsformer på ett flexibelt sätt
utifrån förutsättningarna i varje enskild kommun. Jag
är medveten om att främst små och medelstora före-
tag på lokala marknader från tid till annan ifrågasätter
om konkurrensen med kommunal näringsverksamhet
sker på lika villkor och att kritiken tar sin utgångs-
punkt i att offentlig och privat verksamhet har så
olika utgångspunkter och förutsättningar att riskerna
för konkurrenssnedvridningar är stora.
Jag vill först slå fast att de små och medelstora fö-
retagen har och kommer att ha en stor betydelse för
att stärka och utveckla näringslivets konkurrensför-
måga och för att skapa nya jobb. Småföretagens vill-
kor och tillväxtförutsättningar kommer att bli en
viktig del i arbetet att nå regeringens sysselsättnings-
mål och skapa förutsättningar för tillväxt. I det arbetet
ingår bl.a. att undanröja hinder för småföretagandet
både på områden som Ola Karlsson tar upp och på
andra områden som har lyfts fram bl.a. av Småföre-
tagsdelegationen och Konkurrensverket. En självklar
utgångspunkt i arbetet vad gäller förhållandet till den
offentliga sektorn är att varken kommunal eller annan
offentlig näringsverksamhet får slå ut jobb eller hind-
ra tillväxtförutsättningarna i privata företag.
I debatten om kommunal näringsverksamhet
framförs ofta att all offentlig näringsverksamhet bör
avvecklas. Jag tror emellertid inte att det vare sig är
möjligt eller önskvärt att åstadkomma en sådan total
boskillnad mellan offentlig och privat verksamhet.
Det är ofrånkomligt att privat och offentlig verksam-
het ibland går i varandra, att de samarbetar och att de
möts på en marknad. Om så sker är det emellertid
mycket angeläget att villkoren är så konkurrens-
neutrala som möjligt. Det här är ingen ny fråga, och
ett exempel på åtgärder för att motverka risker för
undanträngningseffekter inom ramen för arbetsmark-
nadspolitiken är det kontaktråd för konkurrensfrågor
som sedan länge finns knutet till Samhall. Kontaktrå-
det, som består av företrädare för näringslivet och
Samhall, tar upp och utreder klagomål om konkur-
rensnedvridningar i enskilda fall.
Regeringen inrättade vidare i början av året ett råd
för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och
privat sektor där näringslivet, kommuner och lands-
ting ingår. Rådets uppgift är att behandla enskilda
klagomål om konkurrenssnedvridningar och att för-
söka nå en samsyn om de långsiktiga spelreglerna. I
rådet kan allt från lagstiftningsfrågor till interna
handlingsregler diskuteras. Det är min förhoppning
att rådets arbete skall leda till konkreta resultat och
vid behov väl förankrade förslag, och jag kommer
med uppmärksamhet att följa rådets arbete.
I kommunalrättsliga frågor kommer jag att samrå-
da med statsrådet Britta Lejon.
Småföretagsfrågorna är ett mycket viktigt arbets-
område för regeringen. Här utgör de förslag som bl.a.
Småföretagsdelegationen lämnat en betydelsefull
grund för arbetet i Regeringskansliet och en särskild
arbetsgrupp har inrättats i Närings- och handelsde-
partementet för att bereda dessa frågor vidare. Jag
räknar med att kunna återkomma med mer konkreta
förslag i dessa delar fortlöpande men också i samband
med att en ny tillväxtstrategi presenteras av regering-
en under våren nästa år.

Anf. 5 OLA KARLSSON (m):
Fru talman! Jag skall börja med att tacka statsrå-
det för svaret, även om jag inte blir så alldeles klok på
det. Min utgångspunkt har varit och är att kommuner
inte skall bedriva näringsverksamhet. Skälen för det
är flera. Jag tar upp några av dem i mina interpella-
tioner.
Ett av de viktigaste skälen är demokratiskälet. Det
finns en mycket lång rad exempel runt om landet på
kommunal näringsverksamhet och kommunala bolag
där man ägnar sig åt verksamhet som man egentligen
inte skulle få ägna sig åt enligt kommunallagen.
Man blir t.ex. litet bekymrad när man läser Skel-
lefteå kommuns årsredovisning från 1996 och kon-
staterar att för den resebyråverksamhet som kommu-
nen bedriver har antalet utlandsresor minskat under
1996. Det finns någonting i kommunallagen som
handlar om lokaliseringsprincipen, dvs. att kommu-
nen bara skall syssla med verksamhet inom den egna
kommunen. När en kommun då bedriver utlandsresor
kan man undra hur det kan gå till. I Skellefteå bedrev
man också korvfabrik, kaféer, restauranger och
mycket annat. Det finns också en rad andra exempel
runt om i landet på att kommuner bedriver verksam-
het som de inte borde få göra enligt kommunallagen.
Jag tycker att det borde vara ett oavvisligt krav att
vi låter medborgarna få en möjlighet att pröva om den
här verksamheten är kompetensenlig. Jag föreslår inte
att vi skall införa några nya kriterier utan bara att vi
skall låta medborgarna få pröva lagligheten av den
här verksamheten.
Jag blir litet bekymrad över att jag inte möter nå-
gon uppfattning från statsrådet. Anser statsrådet att
kommuner skall kunna driva icke kompetensenlig
verksamhet på det sätt som sker? Anser statsrådet att
detta är bra? Om det inte är bra kan statsrådet kanske
ge besked om statsrådet kommer att föreslå några
åtgärder för att ge kommunmedborgarna möjlighet att
laglighetspröva detta. Varför skall kommunmedbor-
garna inte ens ha möjlighet att gå till domstol och
pröva om detta är förenligt med kommunallagens
regler eller inte?
De andra problemen hänför sig ju till konkur-
rensproblematiken. Det kan röra samma verksamhe-
ter. Det rör korvfabriken i Skellefteå, de olika kaféer-
na i Skellefteå, Lindesberg och runt om landet och det
rör den bensinförsäljning, byggmaskinsuthyrning,
biluthyrning och byggverksamhet som olika kommu-
ner bedriver med hjälp av skatter.
Företagaren möter en situation där han inte bara
skall finansiera sin egen verksamhet och betala lönen
till de egna anställda, utan han skall också betala
lönen till de anställda i den kommunala näringsverk-
samheten. Jag tycker att detta är otillständigt. Jag
tycker att vi skall ge småföretagarna rättvisa villkor.
Därför vill jag återupprepa frågan i interpellatio-
nen. Avser statsrådet att göra någonting åt detta?
Hela interpellationssvaret handlar om att det har
inrättas råd eller vad riksdagen tidigare uttalat. Jag
vill fråga: Vad anser statsrådet? Är det bra som det är,
eller kommer det några förslag?

Anf. 6 JOHAN PEHRSON (fp):
Fru talman! Jag efterlyser också de rent konkreta
förslagen. Det är tydligt att statsrådet Mona Sahlin
gärna vill förbättra och vurma för småföretagen. Det
är väldigt bra och nödvändigt för Sverige om vi skall
komma till rätta med arbetslösheten. Men för mig
handlar ändå detta med kommunal näringsverksamhet
i allmänhet och kommunala bolag i synnerhet om ett
djupare problem. Det handlar om vad kommunerna
skall göra. Varför har vi kommuner, och vad är deras
huvudsakliga uppgifter? De har inte skapats för att
driva affärer, varken i stort eller smått.
Jag är av den ortodoxa uppfattningen att kommu-
nerna skall ägna sig åt rena kärnuppgifter, nämligen
skola, vård och omsorg. Det är ett mantra som vi alla
känner igen från den gångna valrörelsen. Men det
kommer ju gång på gång bevis på att kommunerna
håller på med andra saker. Detta är mycket allvarligt.
Därför tycker jag att det är viktigt att vi försöker
hitta ett sätt att minska den kommunala bolagssektorn
i synnerhet, men gärna näringsverksamheten i all-
mänhet också. Det är en demokratifråga.
I kommunala bolag saknas insyn. Vi saknar öp-
penhet. Det är svårt att få insyn i de kommunala bo-
lag som finns i dag. I Örebro kommun, som jag
kommer ifrån, har majoriteten nu beslutat att man
skall minska antalet platser i styrelsen i det stora
kommunala bostadsbolaget så att väldigt många par-
tier inte får någon insyn. Detta är ett stort problem.
Man blir hänvisade till årsredovisningar och andra
handlingar som man har tillgång till.
Det är alltså ett demokratiproblem. Det finns ing-
en insyn och ingen öppenhet.
Vi dränerar ju också kommunen på resurser. Fo-
kus borde ha varit på att fixa vården, skolan och om-
sorgen. Det är det som kommunerna skall ägna sig åt
i första hand, och inte åt att leka direktörer som man
gör i dag. Förutom de personella resurserna drar man
dessutom ekonomiska resurser från dessa områden.
Det är stora kapital som är uppbundna i kommunala
bolag som i stället borde kunnas satsas på infrastruk-
tur i skolan eller vården. Det tränger dessutom ut den
privata näringssektorn som Ola Karlsson var inne på
förut.
Man tar också risker med skattepengar. Det tas
stora risker med våra skattepengar i kommunerna.
Många kommunala bolag är i dag i praktiken stora
svarta hål där vi kan ösa in hur många miljoner, näs-
tan miljarder, som helst.
I går fick vi rapporter om Munkedals kommun där
det kommunala bostadsbolaget snabbare och snabba-
re närmar sig ruinens brant. I dag har vi fått ytterliga-
re uppgifter om det allvarliga läget i de kommunala
bostadsbolagen.
Sedan skall man inte heller bortse ifrån att många
av de skandaler som varit mycket tråkiga - många av
oss har säkert fått ägna valrörelsen åt att försvara och
förklara dem - har skett i kommunala bolag. Det är
också något som jag tycker att man skall ta hänsyn
till.
Jag hoppas därför att statsrådet Mona Sahlin åter-
kommer, som hon har sagt, innan jul med åtgärder för
att komma till rätta med de här problemen och för att
öka möjligheten för små företag att konkurrera. Jag
hoppas också att hon då tar med en plan på hur vi
skall få tydliga mål för att på lång sikt kraftigt minska
den kommunala bolagssektorn och förbättra demo-
kratin och få kommunerna att satsa på det som är allra
viktigast.

Anf. 7 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Fru talman! Med anledning av vad både Ola
Karlsson och Johan Pehrson har sagt vill jag börja
med att säga mycket tydligt att jag också tycker att
det är oerhört viktigt att den offentliga sektorn inte
sänder ut dubbla budskap. Det är ju det vi diskuterar
nu.
Kommunerna har oerhört viktiga uppgifter på sina
kärnområden. Dit hör vården, skolan och omsorgen.
Men sedan jobbar man också aktivt med att främja
tillväxt och inte minst med att skapa företagsanda ute
i sina respektive områden. Då måste man själv vara
oerhört noga med att inte utsätta sig för misstro och
kritik för att man eventuellt skulle konkurrera ut de
privata företag som man själv har till uppgift att gyn-
na.
Jag vill hålla med om - och det tycker jag att jag
uttryckte också i mitt första svar - att det finns områ-
den som kommunerna inte borde ägna sig åt. Dit hör
solarier, gym, kaffe, bilreparationer osv. Jag tycker
att det finns ett utrymme för självrannsakan ute i
kommunerna. Det är viktigt att kommunerna har en
mycket väl genomtänkt strategi för var man själv
tycker att gränsen går. Om det finns minsta risk för
påverkan på den privata sektorns utveckling bör
kommunerna avstå från att bedriva egen verksamhet
på de områdena. Jag är beredd att föra den här dis-
kussionen vidare också med kommunsektorn när vi
diskuterar tillväxtstrategier.
Det är också viktigt att säga att kommunal verk-
samhet skall bedrivas inom de ramar som lagstiftning
och andra regler ställer upp. Det är därför laglig-
hetsprövning, som Ola Karlsson tar upp igen, är ett
mycket viktigt instrument. Men bolagsformen är en
generell juridisk form, oavsett ägande. Jag undrar
därför hur Ola Karlsson egentligen tänker när han
diskuterar andra möjligheter till laglighetsprövning än
de som är giltiga för alla bolag, oavsett vem som äger
dem.
Jag håller dock med om grundproblemet, som bå-
da debattörerna har fört upp. Jag har här också visat
att jag tar frågan på allvar och tänker följa upp den.

Anf. 8 OLA KARLSSON (m):
Fru talman! För att börja med det allra sista: Visst
är det så att aktiebolag är en form för mycket olika
verksamheter. Men detta att det finns offentliga ak-
tiebolag och att det finns privata aktiebolag med olika
ägande har ju inte hindrat att vi har olika regler för
aktiebolag.
Offentligt ägda aktiebolag, aktiebolag där kom-
muner har ett bestämmandeinflytande, lyder under
offentlighetsprincipen. Det finns alltså ingenting som
hindrar att vi ställer särskilda krav på bolag som ägs
eller domineras av kommuner eller landsting. Det är
alltså fullt tekniskt möjligt att införa en möjlighet att
låta kommunmedborgarna pröva lagligheten av
kommunal näringsverksamhet.
Jag tycker ändå att det finns skäl att träffa statsrå-
det litet grand. Tycker statsrådet att det är rimligt att
en kommunmedborgare skall nöja sig med att se att
den egna kommunen med hjälp av de egna skatte-
pengarna bedriver verksamhet utanför kommunalla-
gens ram i ett kommunalt aktiebolag? Det sker dag-
ligdags, och det finns mängder av exempel på det.
Det finns mängder av exempel att hämta från bl.a.
Underprissättningsutredningen. Tycker statsrådet att
det är rimligt att kommunmedborgarna, för den del av
verksamheten som garanteras av skattebetalarnas
pengar, inte kan pröva om man håller sig inom kom-
munallagens hank och stör?
Jag misstänker att jag kommer att möta ett antal
frågor den kommande veckan. Det är nämligen ett
antal företagare som känner till den här interpella-
tionsdebatten. Jag tror att jag kommer att få frågan:
Vad sade Mona Sahlin egentligen? Det kommer det
att vara rätt så lätt att svara på. Jag kommer att kunna
läsa ur protokollet.
Men jag tror också att jag kommer att få frågan:
Vad tyckte Mona Sahlin? Tyckte hon att det är bra
som det är? På den frågan blir det inte lika lätt att
svara. Å ena sidan säger statsrådet att hon skall följa
utvecklingen och att det inte är rimligt att kommuner
ägnar sig åt kaféer och solarier och mycket annat. Å
andra sidan får vi inte en tillstymmelse till stavelse
när det gäller åtgärder från henne som statsråd. Till
statsrådets uppgifter hör ju att lägga fram förslag om
ändringar av lagar och regler. Det gör att vi kan för-
bättra konkurrenssituationen för korvtillverkaren i
Skellefteå, som drabbas av den kommunala korvfab-
riken, och för kaféägaren i Lindesberg, som drabbas
av den kommunalt subventionerade mackan för 10 kr
när han själv måste ta 29 kr eftersom han måste betala
full lön för sina anställda.
Till statsrådets uppgifter hör att lägga fram förslag
om förändringar när vi vill förändra. Det finns en lång
rad förslag om förändringar. De har lagts fram av
Underprissättningsutredningen, av Konkurrensverket,
av Småföretagsdelegationen. Det finns en stor flora
att botanisera i för att göra det lättare för småföreta-
gen att konkurrera på lika villkor. Kommer statsrådet
att föreslå några sådana förändringar?

Anf. 9 Statsrådet MONA SAHLIN (s):
Fru talman! I sådana här debatter hör man det man
vill höra. Alla de som har öron att lyssna med - och
det tror jag också att Ola Karlsson har - kan höra, och
så småningom också läsa, vad jag tycker om verk-
samhet som konkurrerar ut privat verksamhet, som
kommunerna inte borde ägna sig åt. Jag har varit
mycket tydlig. Det är en tydlig uppfattning jag har,
och jag kommer nogsamt att följa utvecklingen.
Men jag kommer inte att nöja mig med det. Jag
har varit statsråd i fyra veckor, och vi kommer, som
jag sade i slutet av mitt interpellationssvar, snarast att
återkomma med förslag om direkta regelförenklingar
för små och medelstora företag. Vi kommer också att
fortsätta att göra detta till en stor och viktig del i
tillväxtstrategin, och det är min ärliga uppfattning att
dit hör reglerna för de små företagen.
Jag vill också påpeka att det råd för konkurrens
som tillkom i år och som är väldigt nytt inrättades
som ett resultat av överläggningar mellan kommuner-
na, landstingen och den privata sektorn. Man ville
pröva att lösa det här på frivillig väg. Då tycker jag
att både Ola Karlsson och jag bör ge detta en chans.
Skulle det visa sig att man behöver ytterligare befo-
genheter eller inte kommer fram på ett rimligt och
effektivt sätt skall jag vara noggrann och snabb med
att tillföra de möjligheterna.
Ge rådet en chans, och låt inte den här debatten
låta som om vi är oeniga i grunden om att offentlig
och privat verksamhet skall konkurrera på lika villkor
och om att kommunerna skall ägna sig åt sin kärn-
verksamhet.

Anf. 10 OLA KARLSSON (m):
Fru talman! Det låter väldigt bra om det faktiskt
kommer förslag i slutet av det här riksdagsåret om
väsentligt förbättrade villkor för småföretagen.
Jag tycker ändå att det hade varit bra om man i
interpellationssvaret hade andats något om det blir
något förslag vad gäller möjligheten för medborgarna
att faktiskt pröva om de kommunala bolagen håller
sig inom kommunallagens regler och om det kommer
några förslag till förändringar av konkurrensvillkoren
för småföretagen. Det är ju en sak att som politiker
stå i kammaren och säga att man tycker att det ena
eller det andra är mindre bra. Men det är en helt an-
nan sak att som statsråd lägga fram förslag till föränd-
ringar av lagar och regler som gör att man som små-
företagare faktiskt har en reell chans att verka på lika
och rimliga villkor.
Konkurrensrådet är förvisso ganska färskt. Men
Underprissättningsutredningen är inte lika färsk, och
problemen är inte lika färska. Vi har sett dem under i
stort sett hela 90-talet. Nästan varje vecka kan vi läsa
i tidningarna om hur olika kommunala verksamheter
plågar och missgynnar småföretagarna och om hur
kommunala bolag behöver mångmiljonbelopp för att
klara sig.
Jag har väntat på att Jörgen Andersson skulle göra
något under de gångna åren efter interpellationsde-
batter och motionsskrivande. Inget har hänt hittills.
Jag får hoppas att det går något litet fortare med Mo-
na Sahlin som statsråd, och jag önskar verkligen att vi
får bättre och rättvisa villkor för småföretagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
om förslag från Europeiska kommissionen

Talmannen anmälde att följande faktapromemori-
or om förslag från Europeiska kommissionen inkom-
mit och delats ut till kammarens ledamöter:
Förslag till rådets rekommendation om begränsning
av befolkningens exponering för elektromagnetis-
ka fält 0 Hz-300 GHz 9620/98 SAN
Sjätte översikten över statliga stöd i Europeiska ge-
menskapen inom tillverkningsindustrin och vissa
andra sektorer KOM (98) 417
Förslag till Europaparlamentets och rådets förslag till
förordning (EG) om särläkemedel KOM (98) 450
Kommissionens årliga rapport om det europeiska
programmet för återuppbyggnad och utveckling i
Sydafrika (EPRD). Årsrapport 1996-1997
KOM (98) 502
Förslag till rådets förordning om det allmänna prefe-
renssystemet KOM (98) 521
Meddelande från kommissionen till rådet angående
företagstjänsternas bidrag till industrins presta-
tionsförmåga: ett gemensamt politiskt rammed-
delande KOM (98) 534

9 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1998/99:23 och 24 till justitieutskottet

Redogörelse
1998/99:JO1 till konstitutionsutskottet

10 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Motioner
med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och
buller från mobila maskiner
1998/99:MJ3 av Johnny Gylling (kd)
1998/99:MJ4 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)
1998/99:MJ5 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1998/99:18 Vissa punktskat-
te- och tullfrågor
1998/99:Sk6 av Per Rosengren m.fl. (v)

med anledning av prop. 1998/99:19 Ändringar i lagen
(1993:768) åtgärder mot penningtvätt, m.m.
1998/99:Ju3 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

med anledning av förs. 1998/99:RR2 Riksdagens
revisorers förslag angående primärvården
1998/99:So17 av Chris Heister m.fl. (m)
1998/99:So18 av Thomas Julin m.fl. (mp)

11 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 6 november

1998/99:18 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsmi-
nistern
En samlad familje- och boendepolitik
1998/99:19 av Siv Holma (v) till finansministern
Skatteutjämningen och glesbygdslänen
1998/99:20 av Tom Heyman (m) till näringsministern
Sjöfart

den 9 november

1998/99:21 av Lars Ohly (v) till statsrådet Leif Pag-
rotsky
Vapenexport till Sydkorea

den 10 november

1998/99:22 av Carina Hägg (s) till justitieministern
Ideologiska brott
1998/99:23 av Stefan Attefall (kd) till näringsminis-
tern
Åtgärder mot arbetslösheten

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 17 november.

12 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 3 november

1998/99:40 av andre vice talman Eva Zetterberg (v)
till utrikesministern
Katastroferna i Nicaragua

den 4 november

1998/99:41 av Jerry Martinger (m) till näringsmi-
nistern
Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet
1998/99:42 av Jerry Martinger (m) till näringsmi-
nistern
Infrastrukturen i Visby hamn
1998/99:43 av Jerry Martinger (m) till näringsmi-
nistern
Ekonomiskt stöd till Gotlandstrafiken
1998/99:44 av Dan Ericsson (kd) till jordbruksmi-
nistern
Exportkreditgarantier

den 6 november

1998/99:45 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesmi-
nistern
Augusto Pinochet
1998/99:46 av Carina Hägg (s) till justitieministern
Kriminalvården
1998/99:47 av Carina Hägg (s) till näringsministern
Länsstyrelserna och 2000-årsskiftet
1998/99:48 av Rosita Runegrund (kd) till socialmi-
nistern
Sekretess på biologiskt provmaterial
1998/99:49 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Pierre
Schori
Uppehållstillstånd för vuxenadopterade
1998/99:50 av Kenth Skårvik (fp) till jordbruksmi-
nistern
Pilbågsjakt

den 9 november

1998/99:51 av Johnny Gylling (kd) till näringsminis-
tern
Karlshamnsverket

den 10 november

1998/99:52 av Carina Hägg (s) till justitieministern
Förrättare av vigsel och partnerskap
1998/99:53 av Carina Hägg (s) till statsrådet Inge-
gerd Wärnersson
Dyslektiker
1998/99:54 av Margareta Viklund (kd) till försvars-
ministern
Beredskap för att bekämpa sabotage
1998/99:55 av Yvonne Ruwaida (mp) till miljöminis-
tern
Utsläpp av växthusgaser
1998/99:56 av Sonja Fransson (s) till utbildningsmi-
nistern
KK-stiftelsen

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 17 november.

13 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att följande skriftliga svar på frågor in-
kommit

den 3 november

1998/99:21 av Stig Eriksson (v) till näringsministern
Vattenfall AB
1998/99:26 av Kenneth Johansson (c) till näringsmi-
nistern
Nya Vasaskog AB
1998/99:29 av Siv Holma (v) till näringsministern
Assi Domäns verksamhet i Piteå

den 4 november

1998/99:28 av Jerry Martinger (m) till justitieminis-
tern
Offentlighetsprincipen
1998/99:34 av andre vice talman Eva Zetterberg (v)
till utrikesministern
Arresteringen av Augusto Pinochet
1998/99:36 av Stig Eriksson (v) till inrikesministern
Bostadsdelegationens riktlinjer

den 5 november

1998/99:33 av Marie Engström (v) till näringsminis-
tern
Sysselsättningen i Hagforsregionen

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 17 november.

14 § Kammaren åtskildes kl. 14.59.

Förhandlingarna leddes av talmannen.