Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:63 Fredagen den 6 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1997/98:63

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1997/98:63 Fredagen den 6 februari Kl. 9.00 - 9.22

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------------------

1 § Meddelande om information från regering-
en

Tredje vice talmannen meddelade att efter fråge-
stunden torsdagen den 19 februari omkring kl. 15.00
skulle statsrådet Leif Pagrotsky lämna information om
Sveriges ordförandeskap i det nordiska regerings-
samarbetet 1998.

2 § Meddelande om fördröjda svar på interpel-
lationer

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1997/98:149

Till riksdagen
Interpellation 1997/98:149 av Barbro Westerholm
om åtgärder mot våld och trakasserier mot homosex-
uella.
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen
den 19 februari 1998.
Skälet till dröjsmålet är att en debattdag som pas-
sar både interpellanten och mig inte stått att finna
under denna tidsperiod.
Stockholm den 4 februari 1998
Laila Freivalds

Interpellation 1997/98:154

Till riksdagen
Interpellation 1997/98:154 om säkerhetsavstånd
till mobilsändarantenner.
Erling Bager (fp) har lämnat ovanstående interpel-
lation till Miljödepartementet. Arbetet inom regering-
en är så fördelat att det är jag som skall besvara inter-
pellationen, vilket jag kommer att göra tisdagen den
17 februari.
Skälet till dröjsmålet är dels att svarslistan är full-
tecknad den 12 februari och dels att jag den
13 februari talar på IT-kommissionens hearing "Hur
påverkar IT högskolans pedagogik?"
Stockholm den 5 februari 1998
Ines Uusmann

3 § Svar på interpellation 1997/98:140 om på-
vens besök på Kuba

Anf. 1 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Herr talman! Eva Zetterberg har i en interpellation
ställt en rad frågor om Sveriges och EU:s förhållande
till Kuba.
Påven Johannes Paulus II:s besök på Kuba kom att
rikta omvärldens ögon på förhållandena i landet och
ställde åter i fokus vilket förhållningssätt som bäst
kan främja en fredlig utveckling mot demokratiska
fri- och rättigheter. Påvens budskap om behovet av
demokrati och försoning mellan alla kubaner oavsett
ideologisk hemvist är något som den kubanska stats-
ledningen borde ta till sig. Ett steg i en sådan riktning
skulle vara att tillmötesgå påvens begäran om att frige
fängslade dissidenter. Över huvud taget vore det av
stor betydelse om de styrande i Kuba efter påvens
framgångsrika besök tog fasta på såväl den katolska
kyrkans utsträckta hand som människornas uttryckta
vilja att bryta den isolering och likriktning som man
så länge varit utsatt för. Det finns tecken som tyder på
att så är fallet, och jag kan bara hoppas att vi får se en
positiv förändringsprocess på Kuba.
Påven uppmanade också Förenta staternas presi-
dent Clinton att upphäva sanktionerna mot Kuba. Det
är något som Sverige länge har förordat. Även EU har
kraftigt tagit avstånd från en skärpning av sanktioner-
na som infördes genom den s.k. Helms-Burton-lagen.
Sanktionerna möter också kritik inom USA, och kan-
ske kan påvens klara ställningstagande stärka denna
kritik. I stället för att möjliggöra fredliga förändringar
på Kuba har sanktionerna snarare befäst det rådande
systemet och lett till motsatt resultat. Det borde vara
hög tid att pröva något annat. Påvens exempel borde
därför också ses som ett alternativ för den amerikans-
ka hållningen gentemot Kuba.
Av det jag har sagt här bör det framgå att påvens
budskap under besöket helt är i linje med den politik
som Sverige och EU företräder, så som den uttrycks i
den s.k. gemensamma ståndpunkten om Kuba. Målet
för denna är att i EU:s förbindelser med Kuba bl.a.
uppmuntra en övergångsprocess till demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter. Hit hör givetvis
också yttrandefrihet. När Kuba tar konkreta steg i
denna riktning öppnas möjligheter till ett samar-
betsavtal med EU och ökat handelsutbyte. Fortsatta
ekonomiska reformer är det bästa sättet att stimulera
utländska företag, inklusive svenska, att investera i
landet. Sverige deltar aktivt i EU:s ansträngningar att
uppnå positiva resultat.
Genom Sveriges biståndssamarbete vill vi också
bidra till öppenhet och utveckling i det kubanska
samhället genom bl.a. förmedling av kontakter och
erfarenheter mellan forskare och olika yrkesgrupper.
Det är också min förhoppning att det skall vara möj-
ligt för svenska enskilda organisationer att i ökad
utsträckning kunna bedriva biståndsinsatser på Kuba,
för att på så sätt öka utbytet länderna emellan.

Anf. 2 EVA ZETTERBERG (v):
Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för
svaret på interpellationen.
Påvens besök på Kuba hade emotsetts med stor
spänning runt om i världen. En klart bidragande fak-
tor var naturligtvis att världen med oro kunde konsta-
tera att båda ledarnas hälsotillstånd inte var de bästa.
Inte vare sig påvens eller Castros hälsa är den bästa.
Därför hade man anledning till oro om något skulle gå
snett under besöket.
Den spänning och förväntning som många av oss
runt om i världen haft inför besöket har naturligtvis
sina politiska och mänskliga dimensioner. Därför tror
jag att alla ser besöket som ett genombrott, och det är
det som är bakgrunden till min interpellation. Det är
ett genombrott så till vida att världen, utom USA, är
beredd att se Kuba som en samtalspartner och där
Kuba har sin självklara plats i världssamfundet.
Besöket var också betydelsefullt utifrån den öpp-
ning den kubanska regeringen, kommunistpartiet och
den ledande gruppen på Kuba har visat inför den
katolska kyrkan och klart och tydligt sett att den även
har sin plats på Kuba. De människor som tillhör den
katolska tron har samma rättigheter att utöva sin tro
som andra människor.
Därför var besöket oerhört betydelsefullt. Det har
också blivit framgångsrikt. Besöket avlöpte väl, och
många lyssnade och tog till sig påvens budskap.
Jag vill tacka utrikesministern för svaren på frå-
gorna. Jag tror att vi i stort sett är överens om att
frågan om mänskliga rättigheter på Kuba och det
budskap som påven medförde vad gäller yttrandefri-
heten, rätten till frihet för den enskilde individen, är
av stor betydelse och att Kuba i många avseenden
måste genomföra förändringar för att bli accepterad
som en demokrati i världen.
Det är därför jag är intresserad av utrikesminis-
terns syn på vad detta kan leda till för framtiden. Vad
kan det bli för bestående resultat av påvens besök på
Kuba? Kan man dra paralleller till det tidigare påve-
besöket i Polen som också innebar en öppning? Hur
ser regeringen på frågan?
Jag ställde en hel del frågor. Jag tycker att jag har
fått svar vad gäller den svenska aktiviteten för att
befrämja mänskliga rättigheter. Med hjälp av svaret,
svenska biståndsinsatser och egna kontakter har jag
kunnat konstatera att man gör allt vad man kan och att
det är ett betydelsefullt bidrag.
Däremot finns det andra delar där jag inte tycker
att jag har fått svar. Jag tänker på frågan om EU och
handelsavtalet. Jag tycker att de regler som EU har
satt upp direkt förhindrar den demokratiska utveck-
lingen på Kuba.
Man kan undra hur regeringen egentligen ser på
sanktionerna. Jag tycker att det är oerhört tydligt att
det är sanktionerna som leder till den isolering som
råder på Kuba i dag. Det resulterar i att man från
kubansk sida värnar om systemet till den grad att man
inte tillåter stora förändringar eller möjligheter att
diskutera flerpartisystem. Därför förefaller regeringen
lägga större tonvikt vid de brott och övergrepp mot
mänskliga rättigheter som begås och ser därför inte
sanktionerna som en anledning till varför kubanerna
är så angelägna om att värna om sitt system och inte
tillåta kritik internt i landet.

Anf. 3 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Herr talman! Vi vet alla att det under många år har
varit svårt att påverka Kuba till att som andra stater
vidta förändringen från det slutna och isolerade till att
bli ett mer demokratiskt samhälle med rättsstatens
principer som respekterar mänskliga rättigheter. Skä-
len kan vara flera. Grundorsaken är naturligtvis den
att det faktiskt finns en ledning i landet som har en
annan syn på hur länder skall styras än den som är det
normala i världen i dag. Det är att beklaga att den
kubanska ledningen inte kunnat ta till sig demokrati-
utvecklingen i resten av världen.
Jag håller med om att USA inte underlättat detta
genom sina sanktioner. Jag tror att sanktionerna har
varit kontraproduktiva. Också amerikanerna säger sig
vilja uppnå - och jag tror det - demokrati, mänskliga
rättigheter och bättre förbindelser allmänt sett med
Kuba. Men det går inte den vägen. Det är någonting
som vi ofta framhåller när det gäller USA.
Så mycket viktigare borde det vara för kubanerna
att svara positivt gentemot andra länder eller gruppe-
ringar som vill försöka få förändringar till stånd i
Kuba på ett annat sätt än genom den isolationspolitik
som USA för. Inom EU skulle man önska att kuba-
nerna hade varit mera öppna och svarat på ett mer
positivt sätt i de ansträngningar som faktiskt gjorts
från EU:s sida. EU vill naturligtvis så snart som möj-
ligt komma fram till att den politiska dialogen med
Kuba skall omfatta alla områden, att man inte skall
rygga för frågor som har med demokrati och mänskli-
ga rättigheter att göra. Detta skall gå hand i hand med
att vi öppnar oss på andra områden, det må vara kul-
tur, forskning, turism eller handel. Det framgår tydligt
i den gemensamma position som vi har för samarbetet
med Kuba.
Sedan kan man alltid hoppas att påvens besök
skulle vara genombrottet. Jag tror kanske inte att det
kommer att ha samma historiska betydelse som det
fick i Polen. Men det som hände - frihet och öppenhet
- under påvens besök var ändå remarkabelt. Där lig-
ger ett frö till någonting som borde få växa till sig.
Det skall vi naturligtvis hoppas och göra allt för att
underlätta för kubanerna att fortsätta den vägen.

Anf. 4 EVA ZETTERBERG (v):
Herr talman! Vi är överens om hur väldigt de-
struktiv den amerikanska blockaden mot Kuba har
varit. Det har inneburit umbäranden för det kubanska
folket vad gäller tillgång till mat, mediciner och tek-
nisk utrustning på en rad områden men också när det
gäller att befrämja förändringar inom systemet genom
att bibehålla det som var bra med revolutionen men
ändå se ett förändrat samhällssystem. Man måste gå
litet längre. Där tycker jag att Sverige i EU-
samarbetet borde kunna driva på. Jag kan hålla med
om att Kuba inte har gått så långt som man från EU
velat och att det finns allvarliga problem på Kuba,
t.ex. de fyra oppositionella som fängslades i somras
och som fortfarande sitter i fängelse och andra över-
grepp. Ändå menar jag att det är EU som måste visa
vägen, för USA kommer inte att göra det. USA saknar
totalt trovärdighet vad gäller att befrämja flerpartisys-
tem och mänskliga rättigheter i Latinamerika, efter-
som USA:s roll har varit så negativ med tanke på
statskuppen i Guatemala 1954, indirekt inblandning i
Chile 1973 osv.
Sverige kan göra mer. Låt oss lämna biståndet åt
sidan och se på de svenska företag som här spelar en
väsentlig roll. I somras skrev Lars Gisborg, en nyck-
elperson på Kuba för svenska företag, i en artikel att
det största problemet är att Exportkreditnämnden inte
ger Kuba krediter och att de svenska företag som vill
investera löper så stora risker att man ändå är tvek-
sam. Där menar jag att Sverige skulle kunna agera
mer kraftfullt.
Jag vill också peka på hur en del svenska företag
för t.ex. medicinsk utrustning kan bidra. Jag tänker på
Pharmacias samgående med Upjohn som har konsek-
venser för Kuba. Sverige och regeringen genom ett
delägarskap i Pharmacia skulle kunna påverka för att
möjliggöra fortsatta leveranser och en öppen kontakt
med Kuba. På det sättet skulle Sverige kunna befräm-
ja handel och relationer mellan svenska företag och
Kuba.
Jag vill vidare påpeka de repressalier som de före-
tag som ändå vill ha handel med Kuba utsätts för.
Frågan har tagits upp i EU. Vi har en lagstiftning som
nyligen godkändes här i Sveriges riksdag, med olika
motåtgärder mot USA:s blockad. Jag menar ändå att
Sverige hör till de vänner som Kuba har och som
borde ligga i första rummet för att se till att det här
genombrottet ändå håller i sig.

Anf. 5 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Herr talman! Det finns hos svenska företag ett
visst intresse för satsningar i Kuba. Svenska företag
deltog i en industrimässa för inte så länge sedan.
Dock är det svårt med EKN-krediter därför att Kuba
inte har löst gällande fordringar. Det är mot EKN:s
principer att då ge nya krediter.
Jag tror inte att vi har så olika åsikt om USA:s
sanktionspolitik. Jag tycker också att sanktionerna
inte bara drabbar det kubanska folket utan också kan
bidra till att ge legitimitet till den kubanska regering-
ens hållning. Dessutom bryter Helms-Burton-lagen
mot internationell frihandel. USA är isolerat i denna
sin politik och får kritik på alla områden.
Det finns ett motstånd också i USA som växer.
Det tycker jag är bra. Det är inte bara humanitära och
religiösa organisationer utan också en del företag som
menar att det är fel typ av hantering. Problemet är ju
kongressen, som vi vet. Det är där som den här lag-
stiftningen har kommit till. Där kan vi inte se mycket
av en öppning. Men man får inte ge upp. Även här
kan vi hoppas att kongressen kan ta till sig vad man
såg under påvens besök.

Anf. 6 EVA ZETTERBERG (v):
Herr talman! Jag vet att EKN har sådana regler,
men dem borde man väl kunna påverka. Det borde
kunna finnas en dialog även med EKN, eftersom vi
alla vet bakgrunden till att Kuba inte kan betala sina
skulder. Det är helt uppenbart ett land som befinner
sig i krig mot stormakten USA. Vad kan Kuba med
tanke på de oerhörda svårigheter man utsatts för på
grund av blockaden göra? Sådana saker måste vägas
in. Där menar jag att regeringen borde kunna föra en
dialog med EKN, försöka få en förändring och se var
det är nödvändigt att göra undantag, om man nu inte
skall ändra reglerna.
Sedan vill jag också ta upp frågan om den ameri-
kanska inställningen. Vi vet att kongressen är svår att
påverka, att det huvudsakligen är humanitära organi-
sationer som tagit upp frågan, Präster för fred, vars
främsta företrädare kommer till Stockholm och riks-
dagen om någon timme. Vi får möjlighet att utbyta
åsikter om hur man kan gå vidare. Men det finns
också i kongressen ett motstånd. Den är inte så homo-
gen och hopplös som vi ibland vill tro från svensk
sida. Jag hade möjlighet i höstas att träffa två kon-
gressmän, Jim McDermott och Stephen Torres, som
tillhör dem som gått i bräschen för att få till stånd en
förändring och få igenom en ändrad syn i kongressen.
Det finns också fristående tänkare som Wayne Smith
som leder tankearbetet för att försöka påverka den
amerikanska politiken.
Min fråga till utrikesministern är då: Vad gör den
svenska regeringen för att knyta närmare kontakter
med dem i det amerikanska systemet som vill föränd-
ra? Man kan t.ex. bjuda hit dem och försöka få till
stånd en dialog. Det skulle vara en uppmuntran att
visa på att de har vänner här. Tillsammans måste vi
fortsätta att arbeta med frågan om att bryta blockaden
mot Kuba.

Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Herr talman! Kuba är ett område som ofta är uppe
i diskussionerna från svensk sida med den amerikans-
ka administrationen och med amerikanska politiker.
Naturligtvis är det inte bara begränsat till dem som
har den verkställande makten utan det gäller också
dem som sitter i kongressen.
Jag har också varit i kongressen och träffat kon-
gressmän, framför allt kanske för att tala FN-frågor
men också Helms-Burton-lagen, just därför att det är
ett så oacceptabelt steg att på det sättet isolera en liten
granne men även därför att det går på tvärs mot inter-
nationell lagstiftning i övrigt.
Naturligtvis är det viktigt att vi har alla dessa
kontakter i kongressen. Ofta är kongressen och kon-
gressmän, kongressföreträdare över huvud taget,
ganska isolerade i sin utrikespolitiska syn. Det är
därför väldigt bra att Eva Zetterberg, som jag nu fick
höra, och andra från det svenska parlamentet har
kontakter direkt med kongressmän. Mera av det! Det
tror jag också kan påverka i den här frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
1997/98:48 till jordbruksutskottet

Motioner
1997/98:So4 och So5 till socialutskottet
1997/98:Sk28 och Sk29 till skatteutskottet
1997/98:K12 till konstitutionsutskottet

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Proposition
1997/98:63 En reformerad yrkestrafiklagstiftning

Motioner
med anledning av prop. 1997/98:45 Miljöbalk
1997/98:Jo29 av Bertil Persson (m)
1997/98:Jo30 av Bertil Persson (m)
1997/98:Jo31 av Elizabeth Nyström (m)
1997/98:Jo32 av Carl Bildt m.fl. (m)
1997/98:Jo33 av Dan Ericsson m.fl. (kd)
1997/98:Jo34 av Olof Johansson m.fl. (c)
1997/98:Jo35 av Erling Bager m.fl. (fp)
1997/98:Jo36 av Lennart Fremling (fp)
1997/98:Jo37 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
1997/98:Jo38 av Ola Karlsson (m)

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 5 februari

1997/98:168 av Mats Odell (kd) till statsrådet Tho-
mas Östros
Nya arbetstillfällen i den privata tjänstesektorn
1997/98:169 av Rigmor Ahlstedt (c) till statsministern
Dödsstraff

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 10 februari.

7 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 5 februari

1997/98:410 av Barbro Andersson (s) till miljöminis-
tern
Efterbehandling av förorenad mark
1997/98:411 av Ulla Löfgren (m) till kommunika-
tionsministern
Konsekvensen av minskade utsläpp av kvävedioxid
1997/98:412 av Eva Björne (m) till finansministern
Handeln med premieobligationer
1997/98:413 av Karl-Erik Persson (v) till statsrådet
Thomas Östros
Dieselskatten

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 10 februari.

8 § Kammaren åtskildes kl. 9.22.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.