Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:3 Torsdagen den 18 september

ProtokollRiksdagens protokoll 1997/98:3

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1997/98:3 Torsdagen den 18 september Kl. 14.00 - 15.07

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

---------------------------------------------------------------------

1 § Frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:
Vi inleder detta riksmötes första muntliga fråge-
stund. Frågor besvaras i dag av statsminister Göran
Persson, justitieminister Laila Freivalds, statsrådet
Pierre Schori, inrikesminister Jörgen Andersson,
kulturminister Marita Ulvskog, statsrådet Ylva Jo-
hansson och försvarsminister Björn von Sydow. Ar-
betsmarknadsministern är på grund av sjukdom för-
hindrad att närvara.
Statsministern besvarar allmänpolitiska frågor.
Frågorna till övriga statsråd förutsätts beröra deras
ansvarsområden inom regeringen.
Jag vill påminna om att vi har delvis nya regler
fr.o.m. i dag, som bl.a. innebär att frågeställaren kan
få ordet för en avslutande replik om det finns goda
skäl för det.
Jag lämnar ordet fritt för frågor.
Kommunernas ekonomi

Anf. 2 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Jag har en fråga som jag hoppas att
statsministern kan svara på.
Det finns en stor oro i vårt land för kommunernas
och landstingens ekonomi. Frågan diskuterades också
på Socialdemokraternas partikongress i Sundsvall.
Men det finns ute i verksamheterna en känsla av att
det är en klyfta mellan politikernas verklighetsbild
och den verkliga verkligheten. Man säger att de utlo-
vade pengarna inte räcker och att de kommer för sent.
Det finns t.ex. en kvinna i Värmland som är 77 år
och som har väntat i över ett år på att få sitt knä ope-
rerat. Både hon och personalen som hon vänder sig
till undrar om man inte skulle kunna utnyttja försäk-
ringspengar för att korta vårdköerna. De nya pengar
som ni har utlovat kommer ju först 1999 och 2000.
Skulle man inte snabbt kunna göra en reform, så att
försäkringskassans pengar skulle kunna användas för
att korta vårdköer, t.ex. för Ebba Hagberg i Värm-
land?

Anf. 3 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag trodde först att frågan handlade
om kommunernas ekonomi. Jag vill rätta Lars Leijon-
borg på en punkt. De pengar som vi tillför avser inte
1999 och 2000 utan 1997, 1998, 1999 och 2000.
Tillsammans handlar det om 16 miljarder kronor,
vilket motsvarar ungefär 2 kr i kommunal utdebite-
ring. Det är mycket pengar, och det är möjligt att det
kan behövas mer. Vi är fast förvissade om att svenska
folket vill ha en bra standard i skolan, i vården och i
omsorgen. Det skall åstadkommas med riktiga och
egna pengar, inte med lånade pengar, vilket skedde
tidigare. Det kan vi nu ställa i utsikt.
Det som Lars Leijonborg efterlyser är en reform
där man utnyttjar försäkringspengarna för att exem-
pelvis korta vårdköer. Jag törs inte ha en direkt upp-
fattning om det. Min minnesbild säger mig att det
pågår försök av det slaget i några landsting. Om jag
skall svara generellt på frågan så är jag positivt in-
ställd till försöksverksamhet av sådant slag.

Anf. 4 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Det är riktigt att det har lagts fram
förslag i riksdagen om resurser för 1997 och 1998,
men de är ju numera inräknade i landstingens och
kommunernas bedömningar, och det visar sig ju ändå
att kommuner och landsting fortsätter att säga upp
personal. Hittills i år har ungefär 1 000 vårdanställda i
månaden fått gå från sina jobb, trots att behoven hela
tiden växer.
Det är riktigt att det har gjorts försök med en så-
dan här samordning. Men det är också riktigt att dessa
försök har utvärderats med mycket gott resultat. Där-
för har vi föreslagit att det är dags att fatta beslut om
att försäkringspengar generellt nu skall få användas
för att korta vårdköer. Men det har Socialdemokrater-
na här i riksdagen gått emot.
Socialdemokraterna leder 25 av 26 landsting i
Sverige där vårdköerna växer. Skulle inte detta vara
ett sätt att snabbt kunna korta vårdköerna? Jag tror att
många skulle uppskatta ett sådant besked från stats-
ministern här i dag.

Anf. 5 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Som jag sade förut kan jag inte svara
på frågan om hur försäkringspengarna skall användas.
Men mitt allmänna svar är att jag inte ser några hinder
för att bedriva en sådan försöksverksamhet vidare.
Och varför skall vi hindra detta om den är positiv?
Det tillsammans med riktiga egna pengar i landsting-
en och i kommunerna kan säkert ge en del av den
lösning som vi eftersträvar. Jag noterar bara att det är
mer resurser som behövs i denna verksamhet - inte
mindre. Det är där som den stora vattendelaren kom-
mer att vara framöver. I fråga om detta får väl Lars
Leijonborg så småningom välja sida.

Anf. 6 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Jag tror att det finns en ganska bred
enighet, i varje fall en bred majoritet, i Sveriges riks-
dag för att egentlig vårdverksamhet måste ha större
resurser. Jag hoppas verkligen att de socialdemokrater
som sitter i riksdagens utskott tar del av det som
statsministern här har sagt. De har nämligen haft en
mycket skeptisk inställning till att man skall gå vidare
med dessa försök, trots att utvärderingen av det s.k.
FINSAM-försöket har visat på mycket positiva resul-
tat. Jag hoppas därför verkligen att detta kan leda till
att vi nu kommer vidare i denna viktiga fråga för att
korta vårdköerna.

Anf. 7 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Det handlar inte bra om försäk-
ringspengar, Lars Leijonborg. Det handlar också om
riktiga pengar till skolan, till vården av äldre, inte
minst i kommunernas regi, och till sjukvården i
landstingens regi. En del av detta problem kanske kan
underlättas med försäkringspengar. Men Lars Leijon-
borg kommer ju inte förbi den stora och grundläggan-
de frågan om vi skall ha mer resurser eller mindre
resurser till detta.
Och visst är det enighet när alla talar om vikten av
att bedriva vård. Men enigheten sträcker sig fram till
den punkt då man skall avgöra om man skall tillföra
pengar eller inte. Och där har ju Leijonborg lierat sig
med de krafter som vill minska resurserna.

Anf. 8 MATS ODELL (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till finansministern
om nettoeffekten av dessa 16 miljarder. Finansminis-
tern, förlåt statsministern, kommer inte runt frågan att
han leder den regering som hittills har skurit ned mest
av alla regeringar inom vård och omsorg.
De 16 miljarderna är ju ett bruttobelopp. När jag
tittar i statistiken räknar RRV i sin prognos för intäk-
terna 1998 på inkomstavsnittet 1260 med att minsk-
ningen av kommunernas tillgängliga skattemedel är ca
15 miljarder kronor om man tar hänsyn till de 6 % i
ökade avdragsgilla egenavgifter som denna regering
har fattat beslut om. Min fråga är: Vad blir nettoeffek-
ten för kommunerna, när man har tagit hänsyn till de
höjda egenavgifternas undandragande av skattein-
komster till kommunerna?

Anf. 9 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag riskerar nu, hör jag, att bli fi-
nansminister igen, men det blir jag gärna när jag hör
Mats Odells häpnadsväckande opportunism. Här
börjar han angripa egenavgifterna; mycket väl medve-
ten om att de står för en intäkt i statskassan på i stor-
leksordningen 30-40 miljarder kronor. Ta bort den
intäkten, Mats Odell, och det blir återigen räntekaos,
inflation och statsfinansiellt moras - det som Mats
Odell en gång var med om att åstadkomma!
Det finns inget viktigare för kommuner och lands-
ting än att vi nu har fått ordning på landets ekonomi
och att vi kan börja på att tillföra nya pengar igen,
riktiga pengar, egna pengar - inte lånade som på Mats
Odells tid.

Anf. 10 MATS ODELL (kd):
Fru talman! Jag noterar att jag inte får något svar
på frågan om vad nettoeffekten blir.
För övrigt vill jag gärna upplysa statsministern om
att Kristdemokraternas budgetalternativ innehåller en
fullt finansierad sänkning av egenavgifterna med
2 ½ % som netto, efter andra förändringar i vårt bud-
getalternativ, innebär ytterligare ca 2,5 miljarder
kronor till kommuner och landsting för att klara upp-
gifterna. I Kommun Aktuellt läser vi att man räknar
med att det är ytterligare ca 100 000 människor som
skall få gå från den offentliga sektorn inom de när-
maste fem åren.
Jag frågar återigen: Vad blir nettoeffekten av de
utlovade 16 miljarderna för kommuner och landsting?

Anf. 11 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag måste säga att jag skulle ha satt
värde på om Mats Odell hade klarat av att lägga den
typ av budgetar i regeringsställning som han nu lyckas
med i oppositionsställning. Det hade i så fall varit litet
lättare att hantera Sveriges kris.
Återigen: Mats Odell vet att hela den gemensam-
ma sektorn har varit med om att skära ned, helt enkelt
därför att vi inte har haft inkomster som täckt våra
utgifter. Nu har vi gjort det och klarat balansen, fått
bort inflationen, fått ned räntorna och fått upp förtro-
endet för Sverige. Nu får vi litet pengar över. Då
tillför vi dem direkt till vården, skolan och omsorgen.
Om vi står inför en situation där kanske fler männi-
skor riskerar att bli uppsagda inom den här verksam-
heten får vi se här i riksdagen, Mats Odell, vilka al-
ternativ som orkar tillföra nya pengar. Mats Odell och
Kristdemokraterna har ju lierat sig med den höger
som prioriterar skattesänkningar.

Anf. 12 MATS ODELL (kd):
Fru talman! Göran Persson för oss in på förra
mandatperioden. Han säger att det skulle ha varit
lättare om vi hade orkat med. Jag vill gärna påminna
om att det skulle ha varit ännu lättare om Göran Pers-
son då hade stått i denna talarstol och sagt: Den som
är satt i skuld är icke fri. Men då hade han ett annat
budskap. Han ville sänka momsen. Han ville höja
infrastrukturinvesteringarna. Han röstade nej till bud-
getförstärkningar på 61 miljarder kronor. Det skulle,
fru talman, ha gjort det lättare att börja med budget-
saneringen tidigare om han hade haft samma inställ-
ning då som han har nu.

Anf. 13 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Det är klart, Mats Odell, att vi kan
borra i föregående mandatperiod. Jag gör det gärna
och kan redovisa budgetalternativ från den tiden som
bl.a. innehöll ett nej till det något sanslösa vårdnads-
bidrag som infördes månaderna före valet med lånade
pengar, men det är spilld mjölk. Nu ser vi framåt. Det
är klart att vi här i riksdagen återigen kommer att stå
inför ett läge där vi har att välja mellan nya riktiga
pengar till verksamheten eller stora skattesänkningar.
Då får Mats Odell och Kristdemokraterna välja. Vad
ni väljer politiskt vet vi. Om ni slår vakt om vården
återstår att se.

Anf. 14 MARIANNE
SAMUELSSON (mp):
Fru talman! Det skulle vara ganska upplyftande
om vi i denna kammare under frågestunden kunde få
en seriös debatt om kommunernas ekonomi i stället
för detta ständiga käbbel om det var denna mandat-
period eller förra mandatperioden som orsakade den
ekonomiska krisen i kommunerna.
Vi vet i dag att väldigt många människor går på
knäna på grund av situationen i kommunerna samt att
vården, omsorgen och skolan inte fungerar som de
skall. Det är vällovliga ord som statsministern hade i
regeringsförklaringen, där 4 miljarder kronor skall
räcka till väldigt mycket. Jag önskar verkligen att de
kunde göra det. Men samtidigt kan man titta på
1998 års budget för kommunerna. Egenavgifterna
kostar ca 2,5 miljarder kronor för kommunerna, som
staten tar tillbaka. Det blir alltså en höjning för 1998.
Dessutom är bidragen inte inflationsskyddade, vilket
innebär ytterligare 1 miljard i förlust. Vidare gick
1996 års budget back med 3,2 miljarder kronor på
kommunsidan på grund av minskade skatteintäkter.
Det blir alltså en ännu större minskning under näst-
kommande period. Hur skall statsministern klara att
förbättra skolan och omsorgen med den ekonomin?

Anf. 15 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag kan hålla med Marianne Samuels-
son om att vi inte behöver mera käbbel.
Det är som jag förut har sagt. När vi nu skall han-
tera den situation vi har så har det förvisso genom-
förts en mycket smärtsam anpassning i Sverige av
våra offentliga utgifter till våra inkomster. Jag skulle
önska att jag hade sluppit att medverka till det, men vi
har varit tvungna att göra det för att rädda basen och,
inte minst, den här församlingens rätt att besluta över
verksamheten.
Det är möjligt att de här pengarna inte räcker. I så
fall är jag tacksam för om den debatt som vi nu har
kan fortsätta och om kritiken kan komma från det här
hållet. Vad jag upplever är ändå att i Sverige i dag
riktas den mest högljudda kritiken mot att vi har för
höga skatter. I valet mellan ett skatteuttag som skall
sänkas och kvaliteten i vården, skolan och omsorgen
väljer vi kvaliteten. Jag hoppas att Marianne Samuels-
son också är med i det valet och orkar hålla emot
högerkrafterna.

Anf. 16 MARIANNE
SAMUELSSON (mp):
Fru talman! Som statsministern vet har Miljöpar-
tiet hela tiden hävdat att vi måste tillskjuta resurser till
det som är de viktigaste delarna i den verksamhet som
ingår i vårt gemensamma ansvar: skolan, barnomsor-
gen, äldreomsorgen osv. För mig har det aldrig gått
att få ihop detta med att vi i dag betalar människor för
att inget göra i samhället, samtidigt som vi skriker
efter fler människor inom vård, skola och barnom-
sorg. Vi har hört rapporter om alldeles för stora klas-
ser osv. Detta är naturligtvis en ekonomi som inte är
hållbar. Vi måste självfallet använda människor till
det som de är bra på.
Jag skulle önska att vi kunde få regeringens stöd
för att faktiskt se till att pengarna används på ett eko-
nomiskt mera försvarbart sätt, nämligen för att se till
att människor får vara kvar och jobba med det som de
är bra på i stället för att låta neddragningarna innebära
att människor mår dåligt av arbetslösheten, samtidigt
som man mår dåligt inom barnomsorgen osv.
Så till huvudpunkten: Kommer den budget som
regeringen tänker lägga fram att ekonomiskt gå ihop?

Anf. 17 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Ja, den kommer att gå ihop. Vi kom-
mer att klara de mål som vi har satt upp för statsfinan-
serna och förhoppningsvis också för de kommunala
finanserna, men ingen kan svära på det. Skulle det
visa sig att vi kommer i ett läge där det behövs mera
pengar, får vi ta den debatten. Men låt oss inte dra i
väg nu i ett slags norsk stämning i svensk politik där
det blir överbuden som gäller och där man försöker
överträffa varandra om nya pengar till den gemen-
samma sektorn!
Jag tänker inte medverka till, och den regering
som jag leder medverkar inte till, att vi nu återigen
börjar släppa loss och slå sönder ekonomin. Vi har
kämpat hårt för att komma så här långt. De pengar vi
nu får över använder vi för vården, skolan och omsor-
gen. Marianne Samuelsson bör fundera på de signaler
som Miljöpartiet skickade ut för några månader se-
dan, att man tänkte sig att regera ihop med det alter-
nativ som skulle sänka skatterna med 100 miljarder
kronor. Det är väl snarast där som hennes problem
ligger.
Änkepensionerna

Anf. 18 ALF SVENSSON (kd):
Fru talman! Statsministern har på sistone varit på
sitt bästa återställarhumör, först på kongressen och
sedan i regeringsförklaringen. Jag skulle vilja fråga
statsministern hur det står till med viljan att återställa
villkoren när det gäller änkepensionen.
Statsministern har tidigare i denna kammare sagt
att han inte var inläst i frågan; detta enligt protokollet.
Det kan man ha all respekt för. Men nu har det gått en
tid sedan dess - det var i mars månad - och jag skulle
vilja fråga statsministern vad han i dag har för svar att
ge änkorna. Det är inte så som det sägs, nämligen att
det bara handlar om lyxänkor. Det är många som
lever under små omständigheter som våndas och
kämpar och som upplever sin dagliga verklighet som
utomordentligt påfrestande. I dag förväntar vi oss ett
svar från statsministern på frågan: Vilken framtid har
änkorna när det gäller den pension som de trodde att
de hade säkrat?

Anf. 19 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag är icke socialförsäkringsminister
och kan rimligen inte anses kunna svara på detaljer
om änkepensionen. Men i den fråga vi diskuterade i
våras, huruvida de privata pensionsförsäkringarna
skulle räknas in i underlaget eller inte, hänvisar jag till
morgondagens presentation av budgeten.

Anf. 20 ALF SVENSSON (kd):
Fru talman! Det kan inte vara rimligt att statsmi-
nistern står här i kammaren och säger: Jag är inte
socialförsäkringsminister. Det visste vi i och för sig.
Men vi har fått besked om att vi kan få ställa allmänna
frågor till statsministern. Vi skulle också få svar på
dem. Men det är alldeles signifikativt att det här är en
frågestund och ingen svarsstund. De här frågorna har
ställts till statsministern utanför parlamentets dörrar
vecka efter vecka. Det är inte anständigt i en demo-
krati att statsministern inte levererar ett konkret svar.

Anf. 21 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag tror att Alf Svensson lyssnade
väldigt dåligt på mitt svar. Jag sade att den fråga som
har diskuterats besvaras vid morgondagens budgetde-
batt. Det är inte orimligt att budgetpresentationen
faktiskt får fullföljas på den punkten. Sedan hade han
en allmänn reflexion om min uppgift här i frågestun-
den. Någonstans går gränsen också för den. Men här
hade jag tur därför att det Alf Svensson så engagerat
talade om var just det jag svarade på - om nu Alf
Svensson hade lyssnat och inte haft den förutfattade
meningen att jag skulle säga någonting annat.

Anf. 22 TALMANNEN:
Jag vill erinra om att det inte är tillåtet att här i
plenisalen ha med sig mobiltelefoner eller annan
utrustning som kan störa överläggningarna.

Anf. 23 ALF SVENSSON (kd):
Fru talman! Det tycker jag att man nästan aldrig
skall ha med sig.
Jag hörde mycket väl vad statsministern sade.
Samtidigt som statsministern sade att man inte här
skall avslöja vad som står i budgeten skulle ändå
svaret vara ett avslöjande, såvitt jag begrep. De 8
miljoner som det här handlar om är inte det enda
änkorna vill ha besked om. Jag tycker att de skall ha
ett ärligt och komplett svar på de frågor de levererat
vecka efter vecka. Hittills har de dessvärre inte fått
det.

Anf. 24 BO KÖNBERG (fp):
Fru talman! Jag skulle vilja fortsätta debatten en
stund till. När statsministern vid ett par diskussioner i
våras nämnde att han då inte hade satt sig in i frågan
trodde vi att han skulle göra det under den långa skö-
na sommaren. Till detta har kommit den ganska rosiga
bild av ekonomin i landet som statsministern målade
ut både i Sundsvall och framför allt här i kammaren i
tisdags. Utan att begära att statsministern skall avslöja
detaljer i budgeten, som presenteras i morgon, kunde
jag kanske få ställa frågan om hans funderande över
sommaren och den rosiga ekonomin har gett till resul-
tat att han skall återställa mer än någon hundradel av
besparingen på änkepensionerna.

Anf. 25 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Den rosenröda bilden eller rosiga bil-
den, eller vad det nu var för uttryck som Bo Könberg
använde, av ekonomin är delvis rätt. Det går klart
bättre för svensk ekonomi, det har vänt uppåt. Arbets-
lösheten sjunker, inflationen är förhoppningsvis ut-
stampad och vi har allt bättre offentliga finanser.
Samtidigt är det naturligtvis fortsatt ansträngt budget-
läge, där vi skall prioritera hårt mellan utgifterna.
Den fråga som här diskuteras och som jag i våras
fick från, tror jag, Bo Könberg och vilken jag senare
också svarade på, nämligen hur man såg på den här
pensionsinkomstens ställning när det gäller att jämka
änkepensionen, återkommer vi till i morgon när vi
presenterar budgeten.

Anf. 26 BO KÖNBERG (fp):
Fru talman! Jag har uppfattat det. Den fråga jag
ställde var mera allmän. Är det så att den bild som
statsministern ger av ekonomin, och förmodligen
också har av ekonomin, har föranlett honom att göra
något mer än att lägga tillbaka en hundradel av den
besparing som skedde på en utsatt grupp i samhället?
Det var det jag ville veta.
Skatterna och sysselsättningen

Anf. 27 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Sverige har världens högsta skatte-
tryck, men Sverige har inte världens bästa välfärd.
Lars Leijonborg gav ett upprörande exempel på det.
Det beror naturligtvis på att de extremt höga skatterna
i Sverige bromsar tillväxtkraften och leder till färre
arbetstillfällen än annars. Samtidigt som svenska
medborgare blir mer beroende av att den politiska
sektorn klarar sina många åtaganden urholkas basen
för just dessa åtaganden.
Jag skulle vilja fråga om statsministern skulle
kunna tänka sig att åtminstone medverka till att åter-
ställa det som var målet för skattereformen en gång i
tiden, att vanliga löntagare inte skall betala mer än
30 % i inkomstskatt och ingen skall betala mer än
50 % i inkomstskatt vid genomsnittlig kommunal-
skatt, samtidigt som den offentliga sektorns kärnupp-
gifter prioriteras så att vi med den stora offentliga
sektor vi har ser till att åtanganden vad gäller sjukvård
och äldreomsorg samt andra åtaganden som är vä-
sentliga skall kunna uppfyllas.

Anf. 28 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Nu har vi hela provkartan: Krav på
utgifter, sedan toppar vi med litet kraftiga skatte-
sänkningar, och så är vi snart tillbaka i det moras igen
som gav oss en gigantisk statsskuld som vi - det kan
vi avslöja i morgon - kommer att behöva betala 111
miljarder kronor i räntor på.
Varför, Bo Lundgren, har vi inte världens bästa
välfärd när vi har höga skatter? Det beror bl.a. på
detta enkla förhållande. 111 miljarder kronor i ränta
på en statsskuld som exploderade under ett visst antal
år då Bo Lundgren inte var helt utan inflytande. Detta
vill jag ha sagt.
Var finns det belägg för påståendet att vårt skat-
teuttag bromsar tillväxten i ekonomin? Vi kan tvärtom
redovisa en god utveckling vad gäller tillväxten. Det
är troligen så att vi nästa år kommer att få en mycket
bra utveckling i svensk ekonomi utan att vi, Bo Lund-
gren, låter klyftorna öka, utan att vi låter motsättning-
arna öka i samhället. Det här tror jag blir en av val-
årets intressantaste debatter. Vi hävdar att det går att
klara en tillväxt och god ekonomi utan att för den
skull öka klyftorna.

Anf. 29 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Göran Persson måste naturligtvis vara
medveten om att det moras i statsfinanserna som
Sverige fick uppleva har sina rötter i det 80-tal där
spekulationekonomin frodades. När statens bank
förlorade 40 miljarder kronor och människorna fick
betala tillbaka 80-talslånen föll den inhemska efter-
frågan. Allt detta vet Göran Persson. 80-talet kostade
mycket, och just det beskrev Göran Persson. Men låt
oss se framåt, mot 2000-talet, i stället.
Den fråga jag ställde är mycket relevant. Det är
nämligen så att vi får genom världens högsta skatter
sämre förutsättningar för tillväxt. Det finns det inget
belägg för, säger Göran Persson. Jag föreslår att han
går till Ingemar Hansson, chefen för ekonomiska
avdelningen på Finansdepartementet och läser hans
bok om de snedvridningar skatter ställer till med,
vissa skatter mer, andra mindre, men ändå snedvrid-
ningar. Det finns en uppsjö av litteratur. Att basen för
välfärden urholkas genom de höga skatterna är givet.
Frågan kvarstår: Varför inte återvända till det ni
en gång stod för för att skapa en bättre bas för den
välfärd som måste finnas och under tiden se till att
kärnuppgifterna prioriteras?

Anf. 30 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Nu tror jag att Bo Lundgren glider li-
tet därför att snedvridande skatter är någonting annat
än det totala skatteuttaget. Snedvridande skatter finns
det, och dem skall man ändra. De är skadliga för
tillväxt, och dem rättar man till. Men var hittar Bo
Lundgren den litteratur som talar om att ett högt
skatteuttag totalt sett skulle hindra tillväxten och att
ett lågt skatteuttag skulle vara positivt för tillväxten?
Här hittar man alla olika exempel. Det vet Bo Lund-
gren om. Men i moderaternas propaganda i modera-
ternas försök att lägga grunden för ett annat Sverige
måste man angripa från någon utgångspunkt, och då
börjar man här. Det slutar, Bo Lundgren, med en
jättesmäll i vården, skolan och omsorgen.
Jag har fått vara med om att röja upp efter Bo
Lundgren en gång. Jag hoppas att jag slipper uppleva
det en gång till.

Anf. 31 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Jag hoppas att jag slipper reda upp
bankkriser efter Göran Persson som jag fick göra i
början av 90-talet. Men nu lämnar vi det förflutna.
Sverige drabbades av stora problem till följd av en
mängd misstag under några decennier. Det intressanta
är nu ifall vi skall göra om dessa misstag igen eller
om vi skall välja en annan väg som kan ge grunden
för välstånd och trygghet för människor. Då slipper vi
det exempel som Lars Leijonborg talade om. Det är
detta som är det intressanta.
Nu medger statsministern, vilket är mycket bra, att
det finns ett antal snedvridande skatter. En sådan
snedvriden skatt är skatten på arbete som EU:s minis-
terråd, OECD och Valutafonden anser vara för hög i
Sverige. Sänk skatten på arbetsinkomster så att vanli-
ga människor kan leva på sin lön! Sänk skatten på
arbetsinkomster så att vi kan få fler arbetstillfällen!
Tag också bort dubbelbeskattningen som verkligen är
snedvridande, enligt vad finansministern själv har sagt
i tidigare tidningsartiklar. Se till att skapa bättre bas
för tillväxt och trygghet, men gör det med en finansi-
ering som inte äventyrar kärnuppgifterna, bl.a. sjuk-
vården, äldreomsorgen och stödet till handikappade
och andra som ni vill spara på.

Anf. 32 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Så hör vi det igen: Gärna kraftigt
sänkta skatter, men det skall inte drabba skolan, vår-
den och omsorgen. Vi vet ju att moderaterna har sagt
nej till de första 4 miljarder kronorna extra till kom-
munerna. Det är väl detta som Mats Odell och andra
ser framför sig när det handlar om att satsa.
Vi vet också att moderaterna kommer att gå emot
det som vi nu lägger fram som förslag för 1999 och
2000. Det står klart, och det är inget att hyckla om,
Bo Lundgren. När moderater talar om skatter är det
inte skatterna i sig som ni har problem med, utan ni
har alltid varit motståndare till det välfärdssamhälle
som vi har använt skatterna till att bygga upp. Det är
där som skiljelinjen går.

Anf. 33 BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Vi moderater är och har varit mot-
ståndare till ett samhälle där Göran Persson och andra
politiker säger till människor: Betala höga skatter så
skall vi fixa allt åt er! Sedan lyckas man inte med det.
Då krävs det pensionsreform, då blir det köer i sjuk-
vården och många andra revor i det som Göran Pers-
son kallar välfärden.
Vi säger: Låt människor behålla så mycket av sina
inkomster att de kan leva på sin egen lön! Det ger
också utrymme för en ekonomi både i balans och med
bättre långsiktig tillväxt. Se till att det offentliga - det
som samhället måste klara - sköts väl så att det inte
blir sådana köer som nu, under Göran Perssons rege-
ring, växer fram inom sjukvården. Vi måste kunna
klara äldreomsorgen. Man skall inte spara på handi-
kappades assistentersättning. Vi måste se till att beva-
ra det som är kärnuppgifterna i det offentliga. Då får
vi ett välfärdssamhälle, ett samhälle där människor
kan leva på sin lön, där ekonomin växer så att basen
för välstånd och trygghet utvidgas och där det offent-
liga klarar sina kärnuppgifter.

Anf. 34 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Det där skulle inte Carl I Hagen ha
kunnat säga bättre. Bo Lundgren vill ha både sociala
reformer och skattesänkningar! Vi har varit med om
det förut, och det räcker. Som jag sade tidigare betalar
vi 111 miljarder kronor i räntor på vår skuld, en skuld
som har byggts upp under två regeringsperioder - jag
skall inte säga vilka, det kan vi lämna bakom oss.
Men tänk om vi hade haft dessa pengar! Hur mycket
lägre skatter eller bättre välfärd skulle vi då inte kun-
nat ha haft! Två försvarsutgifter plus barnbidraget
ryms inom den kvoten.
Vi kan naturligtvis stöta och blöta det som har
varit. Men vi kommer återigen att hamna i samma
debatt framöver. Skall vi betala för det som vi skall
göra gemensamt eller skall vi låtsas som att det inte
kostar någonting? Skall vi utöver en bra skola, vård
och omsorg dessutom genomföra stora skattesänk-
ningar?
I morgon när budgeten presenteras, Bo Lundgren,
titta på raden för skattekvot och se hur kvoten faller.
Den faller tack vare att vi har fört en god ekonomisk
politik.
Tryggheten inom barnomsorgen

Anf. 35 INGER SEGELSTRÖM (s):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva
Johansson.
Alla har vi följt den ohyggliga historien om över-
greppen på barnen på ett dagis i Karlstad. Jag undrar
vad statsrådet avser att göra för att inte alla män skall
lämna barnomsorgen och barnskötarutbildningen
framöver. Vi behöver fler schysta män i barnomsor-
gen, både för barnens skull och för jämställdheten.

Anf. 36 Statsrådet YLVA
JOHANSSON (s):
Fru talman! Det är alldeles riktigt att vi behöver
alla de män som redan arbetar inom barnomsorgen
och vi behöver också fler män som tar ansvar, inte
bara för sina egna barn utan också för andras barn i
sådana verksamheter där man tar hand om barn, inom
barnomsorgen och i skolan. Därför är det viktigt att vi
på ett bättre sätt kan skapa trygghet för alla dem som
lämnar sina barn till barnomsorgen. Det kan ske t.ex.
genom att kontrollmöjligheterna utökas när det gäller
de som söker arbete och arbetar inom barnomsorg och
skola. På det viset kan vi tydligt visa att alla som är
anställda och arbetar där tidigare inte har begått några
brott eller är anmälda för sexualbrott mot barn.
Detta innebär en inskränkning i den personliga
integriteten som jag dock tycker kan vara rimlig att
göra. Frågan utreds för närvarande. Det kommer att
lämnas ett förslag till mig under våren 1998. Efter det
räknar jag med att regeringen tar ställning.

Anf. 37 INGER SEGELSTRÖM (s):
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.
Många föräldrar känner i dag en oro över det som
händer barnen på dagis. De känner också att det är
viktigt med många män inom barnomsorgen. Jag
tycker att det låter bra att vi kommer att få tillbaka
frågan om hur vi skall kunna skydda barnen. Alla
tycker att det är viktigt att dessa barn och deras för-
äldrar nu får stöd och att vi fortsättningsvis kan känna
oss trygga inom barnomsorgen.

Anf. 38 Statsrådet YLVA
JOHANSSON (s):
Fru talman! Jag har ingen annan uppfattning än
Inger Segelström. Det är viktigt att vi gemensamt för
debatt om hur vi skall få en bra kvalitet i barnomsor-
gen. Det handlar självfallet om att vi i första hand
skall se till att sådana helt oacceptabla brott som har
begåtts i Karlstad aldrig får förekomma. Men det
handlar också om hur vi systematiskt kan arbeta för
att kunna höja kvaliteten i barnomsorgen och erbjuda
en god pedagogisk stimulans och omsorg för alla
barn.
Antipersonella minor

Anf. 39 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Pierre
Schori i hans egenskap av biträdande utrikesminister
eller möjligen till Björn von Sydow i hans egenskap
av försvarsminister. Det gäller den konferens om
antipersonella minor som har avhållits i Oslo.
Först vill jag gratulera regeringen, alla folkrörelser
och individer som har arbetat för att få fram ett inter-
nationellt förbud mot landminor. Jag ser det som en
oerhört stor framgång att 89 länder vill ingå ett sådant
avtal. Samtidigt ser vi alla som är intresserade av
frågan bristerna, nämligen att USA som i dag är värl-
dens största stormakt inte vill vara med.
Därför vill jag fråga statsrådet Pierre Schori: Vad
kommer ni i regeringen att göra för att driva på för att
förmå USA och andra länder som inte ville skriva
under avtalet att ställa sig bakom konventionen fram-
över? Det fanns också med frågor som gällde min-
röjning. Vad kommer regeringen att göra för att de
länder som har producerat och exporterat minor skall
tvingas att ta ett större ansvar för att ta hand om de
minor som nu finns nedlagda i jorden?

Anf. 40 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det är riktigt att det var en mycket
viktig framgång som nåddes i Oslo och som sedan
skall bekräftas i Ottawa senare i år. Över hundra län-
der har skrivit under detta avtal där man säger att man
inom fyra år skall förbjuda all produktion och lagring
av dessa extremt skadliga vapen som framför allt
drabbar barn och civila.
Undantaget var framför allt USA. Jag finner inte
att det finns någon ursäkt för att töva i denna fråga,
inte ens från supermakten USA. Dessa vapen skall
bort. Det finns en kraftig världsopinion mot detta. Vi
skall tillsammans med de andra hundra länderna an-
vända all vår kraft i våra bilaterala samtal internatio-
nellt för att påverka USA till att undanröja detta gis-
sel. Det är också andra länder - men inte så många,
gudskelov, som tövar här. Det gäller bl.a. ett land i
vår närhet.

Anf. 41 EVA ZETTERBERG (v):
Fru talman! Jag vill gärna veta hur tidsaspekten
ser ut. Hur många år tror Pierre Schori att det dröjer
innan man kan få med USA och andra länder som inte
vill skriva på? Fanns det något tvingande avtal för
dem som har producerat och exporterat minor att ta
ansvar för minröjningen i världen?

Anf. 42 Statsrådet PIERRE SCHORI (s):
Fru talman! Det går naturligtvis inte att säga hur
lång tid det tar för en världsopinion att påverka en så
stor makt som USA. Men trycket är stort också inom
USA, vill jag säga, från enskilda organisationer och
inom kongressen.
Det finns inte i beslutet i Oslo en paragraf som sä-
ger att de länder som har exporterat och producerat
minor också skulle åläggas att hämta hem dem så att
säga, utan det blir som vanligt världssamfundet i stort.
Under FN:s ledning satsar länder som Sverige och
andra mycket pengar på minröjning i länder som
Moçambique, Angola och Kambodja, där vi har
svensk personal på marken. Vi utvecklar också mo-
dern minröjningsteknologi från svensk sida.
Amsterdamfördraget

Anf. 43 ANNE WIBBLE (fp):
Fru talman! Min fråga rör jobben, av vilka vi har
för få i det här landet. Jag riktar frågan till statsminis-
tern om EU:s insatser och det nyligen ingångna sys-
selsättningsavtalet i Amsterdamfördraget. Det har ju
beskrivits som en stor svensk framgång. Det vore ju
positivt om EU kunde bidra till flera arbetstillfällen,
bl.a. i Sverige. I detta sysselsättningsfördrag står
följande: Länderna skall arbeta för en minskning av
de indirekta lönekostnaderna, så att möjligheterna att
få en anställning ökas. På svenskt språk betyder det
sänkta arbetsgivareavgifter.
Eftersom statsministern nu nämner sysselsätt-
ningsunionen som en stor svensk framgång, utgår jag
från att regeringen är ivrig att genomföra det som står
i detta framgångsrika dokument. Jag vill därför fråga:
När avser regeringen att genomföra en sänkning av
arbetsgivareavgifterna, så att flera människor kan
slippa vara arbetslösa och får ett jobb?

Anf. 44 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Vi har redan gjort justeringar av ar-
betsgivareavgifterna, som ju fru Wibble vet. Det har
gällt de små företagen framför allt, successivt i den
takt som vi har haft statsfinansiellt utrymme. Vi avser
att fortsätta med det, men inte till priset att vi hamnar
i ett läge där underskotten börjar på att skena igen.
Sedan förs det ju alltid en diskussion om detta har
något slags dynamisk effekt på ekonomin eller inte,
om en kraftig sänkning skulle resultera i att vi får in
många nya på arbetsmarknaden som på så sätt betalar
sin egen sänkning. Där är vi litet brända av tidigare
erfarenheter från en annan stor reform, som Anne
Wibble säkert kommer ihåg. Så här går vi fram för-
siktigt. Vi har vidtagit de här åtgärderna. Vi genom-
förde en stor försöksverksamhet med ett generellt
anställningsstöd vid nyanställningar och vi tog bort
arbetsgivareavgiften. Erfarenheterna är minst sagt
blandade.

Anf. 45 ANNE WIBBLE (fp):
Fru talman! Jag är väl medveten om att regeringen
har genomfört en liten, liten återställare av de skatte-
ökningar på arbete som också har genomförts, så att
nettoeffekten har blivit höjd skatt på arbete. Därför
återstår faktiskt min fråga inför framtiden. Det är ju så
att vi har för få arbeten i Sverige i dag, och jag är
övertygad om att statsministern håller med om detta.
Sysselsättningen sjunker tyvärr fortfarande, även om
vi alla hoppas att det skall gå bättre framöver. När nu
detta sysselsättningsfördrag beskrivs som en så stor
svensk framgång, hade jag faktiskt trott och utgått
ifrån att Sveriges regering nu, inte om tre år eller
någon gång senare, skulle vara ivrig att genomföra de
förslag som där finns beskrivna, vilka medverkar till
att skapa fler arbeten, dvs. lägre skatt på arbete, lägre
arbetsgivareavgifter, t.ex. betalt med minskat före-
tagsstöd.

Anf. 46 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Om det sista, de minskade företags-
stöden, kan ju sägas att den genomgången har vi gjort.
Jag ser väldigt små möjligheter att utnyttja den finan-
sieringen för att sänka arbetsgivareavgifterna. Där
ligger exempelvis en ganska stor pott, om fru Wibble
tänker på Industriförbundets förslag, som är ren bo-
stadspolitik.
Detta är en diskussion som vi gärna deltar i. Vi lå-
ser oss inte, men vi vill också påpeka att sysselsätt-
ningskapitlet och fördraget är något vidare än bara
denna frågeställning. Där finns också satsningar på
europeiska byggprojekt inom infrastrukturområdet,
och jag såg att EUB nu engagerar sig kraftigt inom
denna sektor. Där finns också, vilket vi är glada för,
en stark orientering mot kompetensutveckling och
kompetenshöjning. Så jag tror nog att man, om man
tittar på hela kapitlet, får en bild som spänner över
fler politikområden. Där lever vi mer än väl upp till
vad som kan och bör göras. På det här området är vi
inte avvisande men litet försiktiga, därför att vi är
brända av litet tidigare erfarenheter som har kostat
våldsamt mycket pengar men gett väldigt litet tillbaka.

Anf. 47 ANNE WIBBLE (fp):
Fru talman! Det står förvisso många ting i syssel-
sättningskapitlet. Bl.a. står det en annan sak som
statsministern nu inte nämnde något om, nämligen
behov av övergripande strukturella reformer för att
skapa bättre incitament för företagande för att skapa
arbetstillfällen. Det var ju symtomatiskt att statsminis-
tern inte heller kom ihåg detta inslag i sysselsätt-
ningskapitlet.
Jag är mycket bekymrad över statsministern svar,
därför att jag tolkar det så att han inte nu har någon
avsikt att genomföra en sänkning av skatten på arbete,
betald med minskade utgifter, t.ex. företagsstöd, för
att flera människor skall få ett arbete och kunna leva
på sin arbetsinkomst. Jag beklagar djupt denna in-
ställning. Vi i Folkpartiet har motsatt uppfattning och
menar att det är bråttom att få fram nya arbetstillfällen
och att vi i riksdagen verkligen bör anstränga oss för
att snabbt skapa bättre förutsättningar. Jag beklagar
att Socialdemokraterna har en annan uppfattning.

Anf. 48 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Jag har i svaret ansträngt mig att vara
vänlig mot Anne Wibble. Men eftersom hon på det
här viset väljer att gå till attack och angripa regering-
en för att inte förstå sig på strukturella reformer,
måste jag bara stillsamt erinra om den strukturella
reform som representeras av halverade räntor, nyföre-
tagande i stället för 50 000 konkurser, borttagen in-
flation, växande antal jobb i privat sektor, balans i
offentliga finanser, återvunnet internationellt förtro-
ende, rekord i industriinvesteringar och reallöneök-
ningar. Anne Wibble, detta är strukturella reformer.
Tänk om ni på något sätt hade fått bidra till detta, så
mycket bättre Sverige skulle ha blivit då.

Anf. 49 ANNE WIBBLE (fp):
Fru talman! Jag vill bara konstatera att det är väl-
digt bra för Sverige, helt nödvändigt för Sverige, att
Socialdemokraterna nu har insett vikten av sunda
offentliga finanser. Jag instämmer i det som Mats
Odell sade tidigare, att det hade varit bättre om man
inte först i opposition hade bedrivit en väldigt oan-
svarig politik.

Anf. 50 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Detta var den tidigare finansministern
som klagade på den gamla oppositionen. Hade hon
själv ingenting att säga till om och inget ansvar? Slog
aldrig den tanken Anne Wibble och Folkpartiet när ni
körde landet i botten?

Anf. 51 PETER ERIKSSON (mp):
Fru talman! Jag tänkte koppla på Anne Wibbles
tal om Amsterdamfördraget. Det är ju EU:s nya
grundlag, kanske årets största politiska händelse, som
har föreslagits i sommar och som jag tycker är viktigt
att vi diskuterar här i kammaren.
Till min glädje noterade jag att Göran Persson just
på socialdemokratiska kongressen i förra veckan sade
att EU måste reduceras till det som oundgängligen
kräver överstatlighet. Han slog fast att EU bör kon-
centrera sitt arbete på att stärka de nationella demo-
kratiernas kraft och förmåga. Om Göran Persson
verkligen menar allvar i denna fråga, tror jag att han
har ett stort stöd från en majoritet av befolkningen i
Sverige.
Hur skall detta visa sig också i konkreta beslut?
Hur kan Göran Persson stödja Amsterdamfördraget,
som innebär mer överstatlighet och en försvagning av
de nationella parlamenten?

Anf. 52 TALMANNEN:
Jag konstaterar att detta inte var någon följdfråga
till Anne Wibble. Statsministern får ordet för att sva-
ra, men sedan går vi vidare till nya frågor. Man får
inte missbruka det här institutet.

Anf. 53 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Fru talman! Även om det kommer i fel ordning så
tar Peter Eriksson upp en viktig fråga, en fråga som
jag gärna uppehåller mig vid. Det finns starka krafter
som drar mot mer av överstatlighet i Europa. Jag tror
inte att det är bra för EU:s utveckling. Det överstatli-
ga i Europasamarbetet bör användas för att stärka de
nationella parlamentens roll. I fråga om det som vi
inte klarar av här i Sverige - exempelvis på miljöom-
rådet - har vi en sådan saklig uppgift. Det skall vi
samarbeta omkring. Då ser människor att politiken
faktiskt har en räckvidd och att vi kan åstadkomma
resultat. Därmed stärks också de nationella parlamen-
tens roll och status. Det är så jag resonerar. Om det
finns tendenser, stämningar, att dra bort uppgifter från
den här församlingen och lägga dem i Bryssel, sådant
som vi faktiskt löser bättre själva, så kommer jag
stenhårt att arbeta emot detta. Jag upplever inte att
Amsterdamfördraget drar åt det hållet. Där har jag en
annan mening än Peter Eriksson. Men det är bra om
vi får den här debatten. Det är en långsiktigt oerhört
viktig fråga för riksdagen och för svensk samhällsde-
batt. Det är det också, tror jag, för andra länder i
Europa. Det är inte bara vi som bör debattera det här.
Förbättring av statistiken

Anf. 54 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag läste härom dagen en intressant
rapport av professor Agneta Stark. Hon hade lämnat
en redovisning av arbetsmarknaden. Hon hade hittat
en stor grupp, närmare 10 % av arbetskraften, som så
att säga fanns i ett svart hål. Det gick inte att tala om
var de befann sig, vad de gjorde utanför arbetsmark-
naden. Det var äldre och det var många unga. Hon
pekar på att det är svårt att planera åtgärder när vi har
en växande grupp som vi definierar som övriga i
statistiken. Det är svårt att planera korrekta åtgärder.
När man sedan, fru talman, tittar i statistiken på
andra områden - det gäller den fysiska planeringen,
skolan osv. - ser man att det alltid finns en övrig-
grupp som växer. Jag tänkte fråga inrikesministern
hur han tänker förhålla sig till den här typen av frågor.
Är han beredd att göra likadant som man har gjort på
arbetsmarknadens område och börja utreda det här?
Den även inom AMS sektor i all statistik förekom-
mande övriggruppen växer också där. Hur tänker han
förhålla sig för att få litet ordning på det här, för att se
vad som döljer sig bakom det och för att därigenom
kunna ha en bättre planering av den egna verksamhe-
ten?

Anf. 55 Inrikesminister JÖRGEN
ANDERSSON (s):
Fru talman! Jag förstår uppriktigt sagt inte frågan.
Inom det område som jag ansvarar för, den kommuna-
la sektorn, växer ju inte övriggruppen. Där stoppar vi
nu uppsägningar. Vi gör det också möjligt för fler
människor att komma in inom vård, omsorg och sko-
la. Om Lennart Daléus vill precisera sin fråga så kan-
ske jag kan ge ett bättre svar.

Anf. 56 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Jag skall försöka. Vad jag beskrev var
en situation som gällde på arbetsmarknadens område.
Eftersom inrikesministern inte är ansvarig för det
området var det inte det jag menade. I den statistik
som gäller på arbetsmarknaden växer övriggruppen.
Om jag ser på den statistik som är tillämplig för inri-
kesministerns verksamhetsområde - som gäller just
kommuner, människors boende, människors förflytt-
ning mellan olika orter osv. - så växer också där
begreppet övriga. Vi har försökt att i statistiken vara
så finmaskiga som möjligt, men nu verkar det som om
detta inte går att åstadkomma. Vi har en stor övrigsek-
tor. Jag undrar hur inrikesministern inom sitt verk-
samhetsområde - jag talar alltså inte om de anställda i
kommunerna - tänker bena i begreppet övriga som
förekommer i hans statistik så att vi får en bättre fy-
sisk planering, en bättre grund för att hantera de frå-
gor som han är ansvarig för. Jag hoppas att frågan var
klar nu.

Anf. 57 Inrikesminister JÖRGEN
ANDERSSON (s):
Fru talman! Det är ju många frågor som går in i
det här. Det är regionalpolitiken, arbetsmarknadspoli-
tiken och politiken för offentlig sektor. Vi har också
naturligtvis integrationspolitiken, som statsrådet Leif
Blomberg är ansvarig för. Det är klart att de tendenser
som Lennart Daléus här nämner finns på alla dessa
områden. Det är oerhört viktigt att vi analyserar det
här ordentligt och ser vad det beror på. Det är också
viktigt att vi på olika områden försöker vidta de åt-
gärder som behövs för att denna grupp inte skall växa
ytterligare. Jag ser dock inte att det här är något större
problem just i dag.
Jävsförhållanden

Anf. 58 CARINA HÄGG (s):
Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Laila
Freivalds. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi
belyser slutna maktstrukturer, icke-demokratiska
sådana, men sådana som ändå har koppling till före-
ningslivet. Det gäller t.ex. ordenssällskap. Jag har
tidigare försökt att ta upp den här frågan utan någon
större framgång. Jag tycker dock att problemet finns
kvar inom rättsväsendets organisation, och inte minst
inom domstolsvärlden. Det visar ett nu aktuellt fall i
Östersund. Sedan är ofta journalisterna, som skall
bevaka de här frågorna, i sin tur också medlemmar i
samma ordenssällskap. Nu undrar jag med anledning
av det som har hänt och det vi har sett tidigare inom
rättsväsendet, alltså att man kanske inte alltid är så
duktig att belysa jävsfrågor, om ministern har tänkt att
sprida kunskap om eller på något annat sätt belysa
dessa maktstrukturer. I dag finns de inte undersökta
någonstans i litteraturen. Det finns inget material över
huvud taget om det här problemet.

Anf. 59 Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s):
Fru talman! När det gäller ordenssällskap och lik-
nande, jag antar att det är det Carina Hägg syftar på,
känner jag inte till i vilken utsträckning forskning och
utredningar har ägnat sig åt att kartlägga den typen av
organisationer. Men jag vet att det i vart fall med
jämna mellanrum har varit en hel del debatt i mass-
medier. Då har man både granskat och diskuterat
denna typ av organisationer. Det där är något som hör
till vad människor gör i sitt civila liv, sitt privata liv.
Det är bra att man debatterar det eftersom det ofta har
anknytning till historia och företeelser som behöver
diskuteras i ett demokratiskt samhälle.
Men den fråga som jag egentligen borde svara på
gällde väl hur detta skall ses i anknytning till rättsvä-
sendets uppgifter och risken för att t.ex. en domare
hamnar i jävssituation. Det är naturligtvis oerhört
viktigt att i första hand de som själva uppbär de här
ämbetena, t.ex. åklagare och domare, är mycket nog-
granna med att överväga om det finns någon anknyt-
ning i deras personliga liv eller på annat sätt som gör
att de inte är lämpliga att i ett visst enskilt fall utöva
ämbetet. Det är ju det jävsreglerna handlar om. Det
hänger väldigt mycket på omdömet hos dem som har
att tillämpa detta att göra det på rätt sätt. Därutöver
har vi JK och riksdagens ombudsman som har till
uppgift att bl.a. granska sådana här saker så att inga
otillbörligheter förekommer.

Anf. 60 CARINA HÄGG (s):
Fru talman! Så här står det i Rotarys förskrifter:
Du skall vara till nytta för dina kamrater på samma
sätt som du kan förvänta dig att ha nytta av dem. Det
tyder ju på att organisationen i sig inte är opartisk.
Ofta är det så att den som skall granska denna opar-
tiskhet också är med i samma ordenssällskap. Då
förekommer ingen granskning värd namnet. Jag me-
nar att den granskning som självfallet borde ske au-
tomatiskt inte sker i den utsträckning som den borde
göra. Det visar det här fallet i Östersund. Den som
skall granska det här och ta ställning till det är med i
samma ordenssällskap som de han skall granska. Jag
tycker att det framdeles behövs en belysning från
ministerns sida i den här frågan.
Transport av farligt gods

Anf. 61 ÅKE CARNERÖ (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern.
Vi hade en olycka i Jämtland i somras. Det var en
tågurspårning. Det visar hur viktigt det är med bered-
skapshänsyn i all samhällsplanering. Nu gick det här
väl, vilket bl.a. visar att vi har mycket god kompetens
när det gäller räddningsinsatser i vårt land. Men om
olyckan hade inträffat i tätbebyggt område, hade den
naturligtvis fått helt andra dimensioner. I våras disku-
terade vi här i kammaren beredskap mot svåra på-
frestningar. Då ansåg riksdagen att vi måste ha tydliga
krav vad gäller säkerhet och uthållighet i fråga om
alla verksamheter som skapar risker.
Jag vill ta upp en sak som behandlades, och som
inte är avgjord, där vi har olika bedömningar. Det
gäller begreppet skyddsavstånd, alltså avståndet mel-
lan ett riskobjekt och en annan anläggning som inte
har med risken att göra. Jag vill fråga försvarsminis-
tern: Vad har hänt sedan dess när det gäller bedöm-
ningarna av skyddsavstånd i den här förebyggande
verksamheten?

Anf. 62 Försvarsminister BJÖRN VON
SYDOW (s):
Fru talman! Efter det att propositionen har be-
handlats av riksdagen har regeringen gett myndighe-
terna ett knappt tiotal uppdrag för att belysa de fråge-
ställningar som fanns med. Jag kan inte svara på om
det som Åke Carnerö frågar om finns uttalat med i
några av uppdragen, men jag utgår från att så är fallet.

Anf. 63 ÅKE CARNERÖ (kd):
Fru talman! I denna vecka fick vi en propositions-
förteckning från regeringen, och jag saknar där alla de
krav som vi bör ha när det gäller transporter av farligt
gods. Bl.a. har EU nu ett direktiv när det gäller säker-
hetsrådgivare. Jag undrar om det i regeringens förslag
finns med t.ex. att vi skall utse säkerhetsansvariga
som kan följa transporterna och som känner till alla
bestämmelser när det gäller farligt gods?

Anf. 64 Försvarsminister BJÖRN VON
SYDOW (s):
Fru talman! Den frågan behandlas också i ett av de
uppdrag som vi har genomfört. I morgon kommer
regeringen att avlämna en skrivelse till riksdagen som
heter Totalförsvar i förnyelse. Där kommer det att
finnas en aktuell redogörelse för hur regeringen arbe-
tar och följer upp propositionen och riksdagsbeslutet
om svåra påfrestningar på samhället i fred.

Anf. 65 TALMANNEN:
Därmed är riksdagens muntliga frågestund avslu-
tad.
Det återstår väldigt många frågor som inte har
hunnit besvaras, vilket naturligtvis betyder att de
regler som vi har för i vilken ordning man begär ordet
måste upprätthållas.
Jag ber att få tacka regeringens företrädare och
kammarens ledamöter för frågor och svar.

2 § Anmälan om partiernas företrädare i tal-
manskonferensen

Talmannen meddelade att med stöd av 1 kap. 7 §
och 7 kap. 12 § första stycket riksdagsordningen hade
partigrupperna till talmannen anmält följande ledamö-
ter att utgöra partiernas företrädare i talmanskonfe-
rensen:

Sven Hulterström (s)
Lars Tobisson (m)
Per-Ola Eriksson (c)
Anne Wibble (fp)
Lars Bäckström (v)
Marianne Samuelsson (mp)
Göran Hägglund (kd)

Till suppleanter hade nominerats

Britt Bohlin (s)
Gullan Lindblad (m)
Helena Nilsson (c)
Isa Halvarsson (fp)
Eva Zetterberg (v)
Gunnar Goude (mp)
Rose-Marie Frebran (kd)

Talmannen förklarade de anmälda ledamöterna ut-
sedda till partigruppsföreträdare och suppleanter i
talmanskonferensen för tiden till dess nästa riksmöte
skulle börja.

3 § Nya riksdagsledamöter, m.m.

Talmannen meddelade att enligt protokoll från
Riksskatteverket hade
Göran Lindblad utsetts till ny ledamot av riksda-
gen för Moderata samlingspartiet i Göteborgs kom-
muns valkrets fr.o.m. den 16 september 1997 efter
Sonja Rembo och
Catharina Elmsäter-Svärd utsetts till ny ledamot
av riksdagen för Moderata samlingspartiet i Stock-
holms läns valkrets fr.o.m. den 22 september 1997
efter Margareta E Nordenvall.
Av berättelse från Valprövningsnämnden framgick
att bevisen för de nya ledamöterna och de nya bila-
gorna till bevis för ersättare blivit utfärdade i enlighet
med 19 kap. 11 § vallagen.

4 § Avsägelser

Talmannen meddelade att Lars Leijonborg (fp)
avsagt sig uppdraget som suppleant i konstitutionsut-
skottet.

Kammaren biföll denna avsägelse.

Talmannen meddelade att Karl-Göran Biörsmark
(fp) avsagt sig uppdraget som suppleant i socialför-
säkringsutskottet.

Kammaren biföll denna avsägelse.

5 § Anmälan om kompletteringsval till ut-
skott

Talmannen meddelade att på grund av uppkomna
vakanser hade
dels Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp an-
mält Per Bill som ledamot i finansutskottet och Göran
Lindblad som suppleant i finansutskottet samt fr.o.m.
den 22 september Catharina Elmsäter-Svärd som
suppleant i socialförsäkringsutskottet och i utbild-
ningsutskottet,
dels Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp anmält
Ann-Kristin Fösker som suppleant i konstitutionsut-
skottet och i socialförsäkringsutskottet samt Kerstin
Heinemann som suppleant i utrikesutskottet.

Talmannen förklarade valda till

ledamot i finansutskottet
Per Bill (m)

suppleant i konstitutionsutskottet
Ann-Kristin Fösker (fp)

suppleant i finansutskottet
Göran Lindblad (m)

suppleant i utrikesutskottet
Kerstin Heinemann (fp)

suppleanter i socialförsäkringsutskottet
Ann-Kristine Fösker (fp)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)

suppleant i utbildningsutskottet
Catharina Elmsäter-Svärd (m)

6 § Anmälan om inkommen faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen

Talmannen meddelade att följande faktaprome-
moria om förslag från Europeiska kommissionen
inkommit och delats ut till kammarens ledamöter:
Förslag till förordning om ändring i förordning om
tillämpningen av systemen för social trygghet när
anställda, egenföretagare eller deras familjemed-
lemmar flyttar inom gemenskapen KOM (97) 378

7 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1996/97:154 och 170 till skatteutskottet
1996/97:172 till jordbruksutskottet
1996/97:173 till skatteutskottet
1996/97:174 till näringsutskottet
1996/97:175 till justitieutskottet
1996/97:176 till näringsutskottet
1996/97:177 och 178 till utrikesutskottet

Skrivelse
1997/98:20 till näringsutskottet

Förslag
1996/97:RR9 till finansutskottet

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Propositioner
1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk
1997/98:5 Läkarnas vidareutbildning
1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor
1997/98:8 Kyrkomötets sammanträden
1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från
invandrarpolitik till integrationspolitik
1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva
näringsverksamhet

Skrivelser
1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället
1997/98:23 Invandrings- och flyktingpolitiken

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 17 september

1997/98:1 av Chatrine Pålsson (kd) till socialminis-
tern
De psykiskt sjukas situation
1997/98:2 av Sten Andersson (m) till näringsminis-
tern
Varvssubventioner
1997/98:3 av Lennart Brunander (c) till kulturminis-
tern
Jämställdhetsarbetet inom Svenska kyrkan
1997/98:4 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
socialministern
Personer med funktionshinder

den 18 september

1997/98:5 av Jan Bergqvist (s) till utrikesministern
Europarådets kommande toppmöte

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 23 september.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 17 september

1997/98:1 av Eva Goës (mp) till utrikesministern
Cassiniprojektet
1997/98:2 av Gun Hellsvik (m) till socialministern
Drogmissbruk
1997/98:3 av Gun Hellsvik (m) till statsrådet Thomas
Östros
Drogmissbruk
1997/98:4 av Gun Hellsvik (m) till justitieministern
Drogmissbruk
1997/98:5 av Widar Andersson (s) till statsrådet Ylva
Johansson
De fristående gymnasieskolorna

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 23 september.

11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att följande skriftliga svar på frågor in-
kommit

den 16 september

1996/97:812 av Eva Zetterberg (v) till utrikesminis-
tern
Politiska fångar i Peru
1996/97:815 av Britt Bohlin (s) till arbetsmarknads-
ministern
Lear Corporation
1996/97:819 av Per Lager (mp) till utrikesministern
Mänskliga rättigheter i Peru
1996/97:820 av Carina Hägg (s) till socialministern
Reumatiska sjukdomar
1996/97:827 av Eva Zetterberg (v) till finansminis-
tern
Barnbilaga till budgeten
1996/97:828 av Tuve Skånberg (kd) tillutrikesminis-
tern
De palestinska myndigheterna
1996/97:829 av Stig Sandström (v) till arbetsmark-
nadsministern
Lear Corporation
1996/97:835 av Rose-Marie Frebran (kd) till statsrå-
det Leif Blomberg
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

den 17 september

1996/97:814 av Maud Björnemalm (s) till statsrådet
Thomas Östros
Kronofogdemyndigheterna
1996/97:816 av Carl Fredrik Graf (m) till närings-
ministern
Konkurrenslagstiftningen och Konkurrensverket
1996/97:817 av Lars Stjernkvist (s) till justitieminis-
tern
Utredningar om brott av polis
1996/97:824 av Carina Hägg (s) till utrikesministern
EU och allmän rösträtt
1996/97:825 av Marie Engström (v) till statsrådet
Thomas Östros
Granskning av deklarationer
1996/97:826 av Gullan Lindblad (m) till statsrådet
Maj-Inger Klingvall
Rehabilitering på lika villkor
1996/97:830 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
utbildningsministern
Intagningssystemet till universitet och högskola
1996/97:831 av Bengt Hurtig (v) till justitieministern
Handbok för polissamarbete
1996/97:833 av Alf Svensson (kd) till statsrådet Pierre
Schori
Rening av kontaminerat vatten
1996/97:834 av Per Westerberg (m) till finansminis-
tern
AP-fonden
1996/97:836 av Sven Bergström (c) till justitieminis-
tern
Offentlighet vid de svenska LEADER-kontoren
1996/97:837 av Chatrine Pålsson (kd) till justitiemi-
nistern
Oskyldigt dömda

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 23 september.

12 § Kammaren åtskildes kl. 15.07.

Förhandlingarna leddes av talmannen.