Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:2 Tisdagen den 16 september

ProtokollRiksdagens protokoll 1997/98:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1997/98:2 Tisdagen den 16 september Kl. 14.00 - 14.50

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

Protokoll
1997/98:2

--------------------------------------------------------------------

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls
av universitetslektor Björn Skogar, öppnades
riksmötet i kammarens plenisal enligt det program
som i bilaga fogats till detta protokoll.

1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:
Jag hemställer att Ers Majestät öppnar riksmötet
1997/98.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Efter en
sommar som har erbjudit de bästa förutsättningar för
rekreation inleder riksdagen nu ett nytt arbetsår.
Många och viktiga frågor kommer åter att behandlas.
När det gäller landets ekonomi har många svåra
beslut tagits under de senaste riksmötena i syfte att
minska svenska statens lånebehov och skuldbörda.
Detta kan förhoppningsvis öka det ekonomiska ut-
rymmet för riksdagens initiativ. Problemen med den
höga arbetslösheten kommer även i fortsättningen att
vara av central betydelse för arbetet i riksdagen.
Under den gångna sommaren har den europeiska
kontinenten drabbats av en allvarlig översvämnings-
katastrof, vilket dock inte påverkat Östersjön i befa-
rad omfattning. Friskt och rent vatten i Östersjön är i
högsta grad ett svenskt intresse, men också en fråga
för samarbetet mellan länderna kring detta hav.
De av föregående riksmöte beslutade förändring-
arna i totalförsvaret håller på att genomföras. Försvar-
smakten har tilldelats utökade uppgifter i internatio-
nell verksamhet. Jag har nyligen haft möjlighet att
både följa en övning inom Partnership for Peace och
besöka de svenska enheterna i Bosnien och Makedo-
nien. Vi har all anledning att vara stolta över de
svenskar som i dessa sammanhang genomför viktiga
uppgifter på ett förtjänstfullt sätt.
Sveriges medverkan genom åren i internationella
fredsbevarande uppgifter är ett bevis på vårt konsek-
venta stöd för FN. Vår plats i säkerhetsrådet har givit
oss ökade möjligheter att föra fram våra synpunkter.
Ett värdefullt tillfälle att diskutera Sveriges roll inom
FN-arbetet gavs när den nye generalsekreteraren
nyligen besökte Sverige - i somras.
Möjligheterna att utnyttja vårt medlemskap i Eu-
ropeiska unionen har successivt blivit större, till gagn
bl.a. för vår glesbygd. Ökade erfarenheter har efter
hand resulterat i ett alltmer effektivt samarbete över
gränserna.
Under det gångna riksdagsåret har drottningen och
jag avlagt statsbesök i Chile såväl som Sydafrika.
Nästa vecka kommer vi att hälsa Österrikes president
välkommen, och senare under hösten kommer Ryss-
lands president att avlägga statsbesök i Sverige.
Statsbesöken är av stor betydelse. De fördjupar och
förnyar kontaktytorna mellan de berörda länderna.
Större kunskap och förståelse bidrar självfallet till att
öka samarbetet.
Under hösten kommer kronprinsessan Victoria att
påbörja sin viktiga utbildning i hur det svenska sam-
hället är uppbyggt och fungerar. Hon kommer att göra
en rad informationsbesök både här i riksdagen och
hos olika regeringsorgan. De kunskaper hon då in-
hämtar kommer att hjälpa henne att sköta sina uppgif-
ter framdeles. Kronprinsessan ser fram emot denna
utbildningsperiod med både tillförsikt och tacksam-
het.
Vi kommer alla att med intresse följa ert arbete.
Jag vill nu önska er - valda ombud för Sveriges folk -
lycka och framgång i ert ansvarsfulla värv.
Med dessa ord förklarar jag riksmötet 1997/98
öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, fru
talman, ärade ledamöter av Sveriges riksdag, mina
damer och herrar! Svenska folket kan möta nästa
sekel med tillförsikt och framtidstro. Vi kommer att ta
steget in i 2000-talet med hög tillväxt, låg inflation
och sjunkande arbetslöshet.
Låneberoendets tid är förbi. Överskott i de offent-
liga finanserna skall pressa tillbaka statsskulden.
Vi kan åter forma vår gemensamma framtid - ett
samhälle där ingen lämnas utanför.
På stabil grund kan politiken inriktas mot att ut-
veckla Sverige.
Arbetslösheten skall betvingas. År 2000 skall den
öppna arbetslösheten vara halverad till 4 %. Där-
efter är målet full sysselsättning.
Skolan, vården och omsorgen skall förbättras.
Regeringen vill utveckla välfärdens kärna. Därför
skall nya resurser i första hand tillföras skolan,
vården och omsorgen om barn och äldre.
Rättvisan skall stärkas. När utrymme finns skall
de som har burit tyngst bördor i saneringen av de
gemensamma finanserna stå främst. Valet mellan
skattesänkningar och bidragsförändringar skall
styras av vad som bäst gynnar en rättvis fördelning
och mest bidrar till tillväxt och ökad sysselsätt-
ning.
Regeringen kan inte acceptera att löntagarnas
uppoffringar under de svåra år som vi har bakom oss
används till att finansiera skattelättnader för högin-
komsttagare under de goda år som ligger framför oss.
Fria och trygga människor, ett vitalt näringsliv och
internationellt engagemang skall känneteckna vårt
land i det nya seklet. Med en politik som står i sam-
klang med övriga Europa skall vi ta steget in i 2000-
talet.
På fyra hörnstenar skall Sverige byggas starkt in-
för framtiden.
För det första: Sverige skall möta 2000-talet ge-
nom ett starkt internationellt engagemang i den globa-
la miljö vi lever i.
Regeringens utrikespolitiska mål är att ytterligare
intensifiera Östersjösamarbetet, att spela en aktiv roll
i EU-arbetet, att vara pådrivande i utvidgningen av
EU, att verka för ökad säkerhet och samarbete i Euro-
pa, att delta i fredsfrämjande uppdrag samt att vid-
makthålla ett aktivt internationellt engagemang för
solidaritet och rättvisa.
Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt
land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt
närområde, består. Den förenas med en stark vilja till
ansvarstagande och samarbete. Därmed värnar vi bäst
vårt lands frihet och oberoende. Vårt mål är en ny
alleuropeisk säkerhetsgemenskap.
Europa blir en allt säkrare kontinent. Länderna
knyts närmare varandra. Organisationer som EU,
Nato, OSSE och Europarådet får tydligare roller.
Ryssland inlemmas alltmer i de europeiska samar-
betsstrukturerna.
Sveriges samverkan med övriga nordiska länder
bygger på en bred värdegemenskap. Det nordiska
samarbetet förblir en stabil plattform för konkret
samverkan och internationellt agerande. Det skall
utvecklas under Sveriges ordförandeskap i Nordiska
ministerrådet under 1998.
Östersjöregionen kan bli Europas främsta tillväx-
tregion. Länderna runt Östersjön flätas samman i en
allt snabbare takt. Sverige skall gå i spetsen för att
förverkliga visionen om Östersjön som en framtids-
region. Insatser görs för att förbättra energiförsörj-
ningen, stärka miljösamarbetet, sammanlänka in-
frastrukturen, riva handelshinder, utveckla utbild-
ningssamarbetet och skärpa brottsbekämpningen. Vi
vill också stärka samarbetet mellan EU och Barents-
området.
Att - från öst till väst - binda samman länderna i
Europa är en historisk uppgift för att uppnå fred, god
miljö och ökat välstånd genom en god ekonomisk och
social utveckling. Sverige förespråkar att alla kandi-
datländer som uppfyller de demokratiska kraven skall
inbjudas till en gemensam förhandlingsstart om med-
lemskap i EU.
Det är inte aktuellt med ett svenskt deltagande i
valutaunionen EMU då den startar den 1 januari
1999. Detta ställer fortsatt stora krav på starka offent-
liga finanser, varaktigt låg inflation och en bättre
fungerande lönebildning.
Frihandel - byggd på gemensamma regler, färre
tullar och mindre handelshinder - är av vital betydelse
för Sveriges utveckling. En effektivisering av EU:s
inre marknad utan illojal skattekonkurrens och sned-
vridande subventioner skulle gynna konsumenter och
företag i samtliga länder i unionen.
Förenta nationerna är det viktigaste redskapet för
att möta de globala hoten mot mänskligheten. Det
kommande året präglas av arbetet med att reformera
och stärka FN. Vi skall fullt ut ta det ansvar för inter-
nationell fred och säkerhet som medlemskapet i sä-
kerhetsrådet ger oss. Konfliktförebyggande och social
utveckling ges prioritet. Arbetet för internationell
nedrustning drivs vidare.
Sverige går emot den internationella trenden och
ökar stegvis biståndet. Särskild vikt fästs vid att be-
kämpa fattigdom, främja demokrati och mänskliga
rättigheter. Under hösten presenteras en ny enhetlig
politik för samarbetet med Afrika. Ett motsvarande
arbete genomförs för Asien.
Sverige skall ha ett modernt och starkt totalförsvar
med god förmåga till anpassning efter den säkerhets-
politiska utvecklingen. En förnyad bedömning av det
säkerhetspolitiska läget görs under 1998 med speciell
uppmärksamhet riktad mot de civila hoten och risker-
na.
I f.d. Jugoslavien utför svensk personal en risk-
fylld och viktig uppgift. Sverige skall också fortsätt-
ningsvis aktivt bidra till fred, försoning, återuppbygg-
nad och flyktingars frivilliga återvändande.
Det internationella kommando och regionala ut-
bildningscenter som Sverige har upprättat inom ramen
för Partnerskap för fred skall utvecklas. Sverige skall
delta i uppbyggandet av en snabbinsatsstyrka som
skall kunna stå till FN:s förfogande.
Moderniseringen av flyktingpolitiken fortsätter.
Rättssäkerheten och humaniteten i asylprocessen
stärks. Det europeiska samarbetet fördjupas.
Sveriges utrikespolitik skall präglas av solidaritet,
samarbete och ett aktivt engagemang. Så skapas re-
spekt och förtroende för Sverige i vår omvärld.
För det andra: Sverige skall möta 2000-talet på ett
sätt som skapar en långsiktigt hållbar tillväxt i en allt
hårdare konkurrens.
Regeringens tillväxtpolitiska mål är att bibehålla
stabila offentliga finanser och prisstabilitet, att för-
bättra kompetensen inom samhällets alla områden, att
möjliggöra fler och växande företag och att vidare
utveckla en konkurrenskraftig exportsektor.
Sveriges ekonomi är stark. De offentliga utgifter-
nas andel av ekonomin faller kraftigt. Den konjunk-
turuppgång som har inletts är den första på 30 år som
inte har skapats av ett försämrat värde på kronan eller
en expansion av finanspolitiken. Utsikterna att i Sve-
rige kunna kombinera en god tillväxt med låg infla-
tion är goda. Räntorna har halverats. Investeringarna
är höga. Köpkraften stärks. Arbetslösheten minskar.
En väl fungerande lönebildning är avgörande för
att den utvecklingen skall fortgå. Förslag till åtgärder
som syftar till att underlätta lönebildningen utreds för
närvarande. Huvudansvaret vilar dock på arbetsmark-
nadens parter.
Antalet nystartade företag är rekordhögt. Ett ökat
småföretagande är en sund utveckling, som ytterligare
skall stärkas i dialog och samarbete med näringslivet.
Företagandet underlättas genom bl.a. en förkortning
av sjuklöneperioden till 14 dagar och skattelättnader
för huvuddelägare av företag. Den fria konkurrensen
stärks genom åtgärder mot ekonomisk brottslighet.
Arbetsmarknadspolitiken utvecklas. Den skall
upprätthålla en hög kompetensnivå bland de arbetslö-
sa. Samverkan förbättras och det lokala inflytandet
stärks. Åtgärder vidtas för att ingen människa under
25 år skall behöva gå arbetslös mer än 100 dagar. En
generationsväxling möjliggörs på arbetsmarknaden.
Regeringens ambitioner stärks av medlemskapet i
EU. Fördragets sysselsättningsavsnitt skall det när-
maste året konkretiseras för att få en reell effekt för de
18 miljoner människor som är arbetslösa i EU.
Sverige skall konkurrera på en växande världs-
marknad med ny teknik och modern produktion. Ar-
betet för att ställa om Sverige till ekologisk hållbarhet
fortsätter. Målet är att till nästa generation kunna
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
är lösta. En tydlig politik och aktiva medborgare
driver fram ett ökat kretsloppstänkande.
Miljölagstiftningen breddas, skärps och samlas i
en miljöbalk. Tydliga mål läggs fast. Genom de lokala
investeringsprogrammen ges kommunerna möjlighet
att påbörja omställningen till ökad hållbarhet och
minska arbetslösheten. Infrastrukturen förbättras.
Transportsystemen utvecklas inom ramen för ekolo-
giskt hållbar tillväxt. Informationsteknik skall använ-
das för att stärka medborgarnas kompetens och Sveri-
ges position som framtidsmarknad för investeringar i
högteknologisk produktion och utveckling.
Avvecklingen av kärnkraften inleds. I bred sam-
verkan mellan stat, kommuner och näringsliv skall ny
teknik, effektivare användning och miljövänlig pro-
duktion utvecklas. En delegation för att främja miljö-
anpassad upphandling inrättas. Insatser för vår egen
omställning kan främja utvecklingen i hela Östersjö-
området.
Det svenska jordbruket är världsledande vad gäl-
ler kvalitet, djurskydd och miljöhänsyn. Produktio-
nens effektivitet skapar konkurrenskraftiga priser.
Jordbruksnäringen är avgörande för landsbygdsut-
vecklingen. Ytterligare insatser för att förbättra
svensk livsmedelsproduktion övervägs. En radikal
förändring av EU:s jordbrukspolitik är nödvändig för
att konsumentkraven fullt ut skall få effekt på varor
och produktion.
Den förestående konjunkturuppgången måste
komma hela Sverige till del. Regionalpolitiken ut-
vecklas och förbättras. Det regionala utvecklingsarbe-
tet bör få en djupare demokratisk förankring. Försö-
ken med självstyrelseorgan i Skåne, Kalmar, Gotland
och Västra Götaland följs noggrant upp.
För det tredje: Sverige skall möta 2000-talet med
hög kompetens, inte med låga löner.
Regeringens mål är att stimulera varje barns ut-
veckling i unga år, att ungdomar skall kunna möta
vuxenvärlden med relevanta färdigheter och hög
kompetens, att människor från hela Sverige skall ha
möjlighet till en bra högskoleutbildning samt att var
och en skall ha goda förutsättningar för kompetensut-
veckling på sin arbetsplats.
Det livslånga lärandet är en nödvändighet för att
pressa tillbaka arbetslösheten och bibehålla en full
sysselsättning på framtidens arbetsmarknad. Grunden
läggs i skolan. Läraryrket skall utvecklas och stärkas.
Användningen av informationsteknik i utbildningen
främjas.
Gymnasieskolan förbättras. Alla elever skall ha
möjlighet att söka vidare till högskolan. En ny modern
lärlingsutbildning införs. Den kvalificerade yrkesut-
bildningen stärks för att bättre möta skiftande krav på
nyckelkompetens på arbetsmarknaden. Kunskapslyftet
fortsätter.
Folkbildningens unika möjligheter att öka alla
samhällsgruppers deltagande i det livslånga lärandet
och i det fria och frivilliga bildningsarbetet skall tas
till vara.
Högskolan skall ge både bredd och kvalitet i såväl
utbildning som forskning. Rekryteringen till den hög-
re utbildningen från samhällets alla grupper och regi-
oner skall förbättras. Högskolan skall bli mer jäm-
ställd och stärkas i sin roll för fortbildning av vuxna i
arbetslivet.
Distansutbildning och informationsteknik utnyttjas
för att öka tillgänglighet och kvalitet. Högskolan
utökas med 15 000 utbildningsplatser under 1998.
Intagningen till merparten av platserna sker redan till
vårterminen.
Genom en samordnad forskningspolitik skall
svensk forskning befinna sig på högsta internationella
nivå. Forskarutbildningen förbättras. Resultaten från
forsknings- och utvecklingsarbetet skall spridas och
nyttiggöras inom samhällets och näringslivets alla
sektorer.
För att möta den stora efterfrågan på kompetens
inom informationsteknik utvecklas en särskild IT-
utbildning i samarbete med svenskt näringsliv.
Kompetensutveckling på arbetsplatserna är nöd-
vändigt för att utveckla löntagarnas möjligheter och
näringslivets styrka i framtiden. Regeringen bjuder
därför in arbetsmarknadens parter till samtal om hur
vi gemensamt skall förverkliga ett livslångt lärande,
också i arbetslivet. Syftet är trefaldigt: att bidra till
förnyelse av arbetsorganisationen, att stimulera kom-
petensutveckling och att underlätta lönebildningen.
För det fjärde: Sverige skall stärkas av att varje
människa i frihet och trygghet och med okränkbart
människovärde skall kunna utveckla sin livskvalitet
och skaparkraft.
Regeringens välfärdspolitiska mål är att livsvill-
koren skall vara rättvisa och jämlika, att varje barn
skall ha möjlighet att växa upp och utvecklas i trygg-
het, att ingen människa skall behöva känna rädsla för
våld eller hot, att skolan, vården och omsorgen skall
förbättras samt att trygghetssystemen skall vara stabi-
la och effektiva.
Människors skaparkraft och kunskap är grunden
för en stark samhällsutveckling och en levande demo-
krati. Inriktningen i 1996 års kulturproposition full-
följs genom att konstnärernas villkor förbättras och
författandet och läsandet ges bättre förutsättningar.
Det industriella kulturarvet skyddas. Ett arkitektur-
politiskt program kommer att läggas fram.
Skolan, vården och omsorgen är kärnan i välfärds-
samhället. Kommunernas ekonomi stärks genom att
statsbidragen höjs med 4 miljarder kronor vart år fram
till år 2000. Därmed kan kvaliteten förbättras. Antalet
lärare kan öka. Barngrupperna på daghem kan bli
mindre. Sexårsverksamheten kan utvecklas. De äldre
kan få mer tid med personalen inom äldreomsorgen.
Alla barn och ungdomar upp till 20 år kan få fri sjuk-
vård och vårdköerna kan minska. Nya former och
ökad kvalitet skapas. Patientens ställning stärks. Tio-
tusentals arbetstillfällen säkras också därigenom.
Samarbetet mellan kommuner och landsting skall
utvecklas, främst avseende vården av gamla och psy-
kiskt sjuka.
Barnens bästa kommer att särskilt betonas i rege-
ringens arbete. Socialtjänstlagen ändras så att barn-
perspektivet stärks och barns rätt hävdas. Alla barns
rätt till avgiftsfria skolmåltider i grundskolan lagfästs.
Barnbidraget höjs och ett flerbarnstillägg införs även
för barn födda efter år 1995. Arbetet mot sexuellt
utnyttjande av barn intensifieras genom en nationell
handlingsplan. Innehav av barnpornografi förbjuds.
Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla
delar av regeringens politik. Lika lön för lika arbete är
ett självklart mål, liksom varje människas möjlighet
till självständig försörjning. Kvinnor och män skall
kunna kombinera ett utvecklande arbetsliv och ett
aktivt föräldraskap.
Förtroendet för de sociala trygghetssystemen skall
återupprättas. Kontrollen över de offentliga finanser-
na innebär att ingen människa skall behöva ängslas
för nya hastiga förändringar i reglerna. Pensionsöver-
enskommelsen ligger fast. Arbetet fullföljs under året.
De sämst ställda pensionärernas situation upp-
märksammas. Pensionärernas bidrag till saneringen av
de offentliga finanserna är fullföljt. Fullt inflations-
skydd av pensionerna införs från och med 1999.
Tryggheten i vardagen och kampen mot brottslig-
heten stärks. Polisens resurser ökar. Lagstiftningen
mot kvinnovåld förbättras. Internationell och organi-
serad brottslighet skall bemötas med kraft. Insatserna
mot drogmissbruk intensifieras. Straffsystemet skall
moderniseras och alternativa påföljder utvecklas.
Halvtidsfrigivningen avskaffas och kriminalvården
förändras i syfte att på ett bättre sätt förbereda den
intagne för ett laglydigt liv i frihet.
Mångfalden är en styrka för Sverige som måste tas
till vara på alla samhällsområden. Lika rättigheter och
samma möjligheter för alla - oavsett etnisk, kulturell
och religiös bakgrund - är en grundläggande strävan i
arbetet för ett jämlikt och humant samhälle. En sam-
lad politik för integration kommer att föreläggas riks-
dagen.
Nazisternas systematiska mördande av judar och
oliktänkande under andra världskriget står som en
evig symbol för demokratins bräcklighet. En bred
informationsinsats om förintelsen skall initieras med
början i höst.
2000-talet lockar och inspirerar. Människors möj-
ligheter att förverkliga sina drömmar och förhopp-
ningar är framtidens demokratiska garant.
Steget in i 2000-talet kan tas med optimism och
framtidstro. Nu kan vi förskjuta fokus från försäm-
ringar till förbättringar, från uppoffringar till en rättvis
fördelning, från konsolidering till byggandet av en
bättre framtid.
Varje människa skall vara med - inte några, inte
ett flertal - alla!
(Applåder)

3 § Ceremonin avslutades kl. 14.50.

Bilaga
Program för öppnandet av riksmötet 1997/98 tis-
dagen den 16 september 1997 kl. 14.00

Musik under samlingen
av Carl Michael Bellman,
Evert Taube och Olle Adolfsson

Fanfar
av Ingvar Lidholm

Kungssången

Preludium
ur Holbergsviten
av Edvard Grieg

Talmannen

Hans Majestät Konungen

Fanfar

Romans i C-dur
av Jean Sibelius

Statsministern

Marsch
ur Serenad för stråkar, op II
av Dag Wirén

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss

--------------------------------------

Medverkande

Riksplan:
Arméns musikkår konserterar
Trapphallen:
Högstadiekören från Sollentuna musikklasser
under ledning av Gisela Hök-Ternström
Östersunds spelmän
Folkdansgillet Kedjan paraderar med
Sveriges landsskapsfanor
Plenisalen:
Kammarorkestern Musica Vitae från Växjö
under ledning av Peter Csaba
Brasskvintett ur Stockholms Spårvägsmäns Musikkår
Fanfartrumpetare