Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:92 Fredagen den 18 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1996/97:92

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:92 Fredagen den 18 april Kl. 9.00 - 9.20

---

13.00 - 13.01

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------

1 § Meddelande om frågestund

Tredje vice talmannen meddelade att vid fråge-
stunden torsdagen den 25 april kl. 14.00 skulle föl-
jande statsråd närvara:
Justitieminister Laila Freivalds, statsrådet Pierre
Schori, inrikesminister Jörgen Andersson, miljöminis-
ter Anna Lindh, försvarsminister Björn von Sydow,
statsrådet Maj-Inger Klingvall, jordbruksminister
Annika Åhnberg och statsrådet Leif Pagrotsky.

2 § Meddelande om fördröjt svar på interpel-
lation

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellation 1996/97:265

Till riksdagen
Interpellation 1996/97:265 av Birgitta Gidblom
om arbetsförmedlingarna och AMI.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
13 maj 1997.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresa.
Stockholm den 15 april 1997
Margareta Winberg

3 § Svar på interpellation 1996/97:259 om un-
derlag vid skönstaxering

Anf. 1 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Godmorgon! Carl Erik Hedlund har
fråga migt om jag inför riksdagen avser att redovisa
vilka standarder som utgör grund för anklagelse om
skattefusk och om jag vill initiera en utredning om
skydd av medborgarnas och företagens förhållande till
skattemyndigheten.
Mot bakgrund av det i medier uppmärksammade
fall av skönstaxering som Carl Erik Hedlund nämnt i
sin interpellation vill jag först säga att jag inte kan
uttala mig om enskilda fall, men att reglerna om
skönstaxering, i princip oförändrade, har funnits åt-
minstone sedan införandet av 1956 års taxeringslag
och att de, enligt den information jag har, i huvudsak
fungerat väl.
Skönstaxering kan ske om skatten, eller underlaget
för att ta ut skatten, inte kan beräknas tillförlitligt på
grund av att den skattskyldige inte lämnat självdekla-
ration. Skönstaxering kan också ske när självdeklara-
tion visserligen lämnats men den, eller underlaget för
den, har sådana brister att den inte kan läggas till
grund för ett taxeringsbeslut. Bestämmelserna innebär
att skatt eller underlag för att ta ut skatt uppskattas till
belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad
som kommit fram i ärendet.
Det övergripande syftet med skönstaxeringsinstitu-
tet är att uppnå en rättvis och likformig beskattning.
Skattemyndigheten kan inte underlåta att fatta be-
skattningsbeslut i de fall något underlag inte finns
eller underlaget är bristfälligt. Det är givetvis inte
alltid lätt för myndigheten, t.ex. när det är fråga om
grava brister i underlaget, att komma fram till en
materiellt riktig beskattning. Om det finns brister i en
företagares bokföring kan skattemyndigheten bedöma
om den uppgivna omsättningen är rimlig eller inte
med hänsyn till förbrukningen av material och råva-
ror. Råvaruförbrukningen är emellertid bara en av
flera omständigheter som kan utgöra underlag för
beslutet vid en skönstaxering för att komma fram till
en materiellt riktig beskattning.
Förutom de rättssäkerhetsgarantier som ligger i att
skattemyndigheten skall göra en objektiv och allsidig
utredning, har den skattskyldige också rätt att över-
klaga skönstaxeringen till domstol.
Så till frågan om jag vill initiera en utredning om
skydd av medborgarnas och företagens förhållande till
skattemyndigheten.
En översyn av förhållandet mellan den skattskyl-
dige och skattemyndigheten har nyligen gjorts av
1995 års skatteflyktskommitté. Skatteflyktskommittén
har haft i uppdrag att inom ramen för rimliga rättssä-
kerhetsgarantier föreslå ändringar för att effektivisera
skattekontrollen.
Regeringen avser att senare i vår på grundval av
kommitténs betänkande om översyn av revisionsreg-
lerna (SOU 1996:79) återkomma till riksdagen med
förslag till nödvändiga ändringar av reglerna för
skattekontrollen utan att rättssäkerheten eftersätts.
Mot denna bakgrund finns inte skäl att nu tillsätta
någon utredning av det slag som Carl Erik Hedlund
efterfrågar.

Anf. 2 CARL ERIK HEDLUND (m):
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag framhåller i min interpellation att jag inte vill
diskutera det enskilda fallet utan mer principiellt och
övergripande hur förhållandet mellan skattemyndighe-
ten och medborgarna utvecklas. Det aktuella fallet
med pizzabagaren i Fagersta kan tjänstgöra som ett
exempel.
Statsrådet framhåller att systemet med skönstaxe-
ringar är gammalt. Jag inser fuller väl att vi måste ha
ett system som gör det möjligt att påföra både företag
och medborgare skatt om de inte har lämnat någon
självdeklaration. I sådana fall har den skattskyldige
till stor grad bara sig själv att skylla och får finna sig i
att hans trovärdighet försämras och att han lätt kom-
mer i underläge. Denna situation skall naturligtvis inte
utnyttjas av skattemyndigheten, utan myndigheten
skall - precis som statsrådet sade - uppträda så ob-
jektivt som det någonsin är möjligt.
Men skönstaxering kan även användas när skatte-
myndigheten underkänner den skattskyldiges underlag
och på basis av detta taxera denne för ett högre be-
lopp. Här blir det betydligt mer svårbedömd materia.
Har verkligen skattemyndigheten sådan kunskap
och erfarenhet att den med säkerhet kan fastställa att
den skattskyldiges uppgifter - som är lämnade på
heder och samvete - är felaktiga? Jag ställde den
frågan i min interpellation, och jag tycker inte att jag
riktigt har fått svar på den.
Jag hävdar att en central, grundläggande rättssä-
kerhetsaspekt är kravet att rättstillämpningen inte får
vara godtycklig. Rättstillämpningen blir annars inte
förutsebar. Det är då stor risk att även skattelagstift-
ningen tappar sin legitimitet. Speciellt viktigt är detta
när det gäller statens förhållande till enskilda perso-
ner. Rättssäkerheten i skattefrågor är speciellt viktig
beroende också på den organisation som skattemyn-
digheten har. Vid skatterevision är det samma männi-
skor som gör utredningar som fattar taxeringsbeslu-
ten. Det förekommer alltså ingen extern prövning av
de beslut skattenämnden fattar.
Detta är enligt mitt förmenande felaktigt. Det bor-
de finnas en oberoende instans som först prövar om
utredningen verkligen håller måttet på objektivitet och
beviskvalitet. Tillämpningen av vissa nyckeltal för
branscher kan verka exakta. Men även om de antar
någon form av medelvärde, kan de vara helt irrelevan-
ta i ett enskilt fall. Eftersom just förutsebarheten är ett
fundamentalt rättssäkerhetsbegrepp, anser jag att de
standards som skattemyndigheterna använder sig av
skall vara offentliga.
Jag vill därför fråga statsrådet: Är de normer och
standarder som skattemyndigheterna använder beslu-
tade centralt, eller varierar de mellan de olika skatte-
myndigheterna i landet? Enklare uttryckt: Är pizzan i
Fagersta lika stor som den i Simrishamn?
Jag upprepar min fråga från interpellationen: Har
statsrådet för avsikt att presentera efter vilka normer
som skattemyndigheterna tillämpar bestämmelserna
angående skönstaxering?

Anf. 3 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Det är självklart upp till varje pizza-
bagare att själv bestämma hur han vill utforma sina
pizzor. I denna typ av diskussion skall man vara klar
över att skattemyndigheten har naturligtvis ingen
uppfattning om storleken på pizzan. Nu kan vi natur-
ligtvis inte diskutera det konkreta fallet. Men denna
diskussion gäller skattemyndighetens möjligheter att
fastställa en korrekt taxering. I det fall myndigheten
bedömer att underlaget är bristfälligt och finner fakto-
rer som tyder på att verksamheten kanske har större
omfattning än vad som framgår i underlaget, måste
myndigheten ha möjlighet att tillgripa skönstaxering.
Det är inte samma personer som bestämmer taxe-
ringen och som gör revisionen. I den meningen är det
nämnden som fastställer taxeringen. Revisionen görs
av andra. Men det är klart att det sker inom samma
myndighet. Men besluten är möjliga att överklaga.
Om det föreligger oklarheter efter revisionen finns
det, enligt min uppfattning, generösa möjligheter att
ansöka om anstånd med betalningen tills ett slutgiltigt
beslut har fattats. Om inte skattemyndigheten beviljar
anstånd, finns möjligheten att begära anstånd med
betalningen vid domstol. Det är viktigt.
Det finns inte centrala normer för pizzor och annat
som styr verksamheten. Bedömningen skall ske i en
dialog mellan myndigheten, revisorerna och företaga-
ren. När revisionen görs finns alla möjligheter för
företagaren att informera om verksamheten på ett
sådant sätt att skattemyndigheten förstår att det inte
har förelegat några oegentligheter. Det finns en sådan
dialog mellan företagen och revisionen. Om denna
dialog inte lyckas, enligt företagens sätt att se det,
finns ju överklagansmöjligheten. Min bedömning är
att detta fungerar relativt väl.
Man skall också komma ihåg att ett viktigt mål för
politiken, för regeringen och för stora delar av denna
riksdag är att se till att ha en skattekontroll som fun-
gerar väl. Det är ett starkt folkligt förankrat krav att
skatt skall betalas efter bärkraft och efter de regler
som vi har stiftat i riksdagen. Då är det viktigt att
skattemyndigheten har möjlighet att kontrollera att
skatt betalas efter de principer som gäller.
Det är också viktigt från ett annat perspektiv,
nämligen för företagsklimatet i Sverige. Det finns
knappast något som kan vara så eroderande för kon-
kurrensneutraliteten som att det finns företag som kan
gå litet vid sidan av skattereglerna och därmed klara
sig undan kostnader som andra, ärliga företagare har.
Detta gäller naturligtvis generellt. Skattemyndigheten
har att kontrollera att skatten betalas in på det sätt
som det skall ske.
Enskilda fall finns det naturligtvis inte, precis som
Carl Erik Hedlund, någon möjlighet att här diskutera,
utan det är myndighetens sak att göra sina bedöm-
ningar.

Anf. 4 CARL ERIK HEDLUND (m):
Herr talman! Jag tycker att detta åskådliggör pro-
blematiken. Det är alltså den enskilde företagaren
eller medborgaren som till skattemyndigheterna skall
förklara varför hans verksamhet har gått så pass dåligt
som den har gjort, då skattemyndigheten tycker att
verksamheten har gått bättre och därför skall ta ut en
högre skatt. Det är då upp till individen eller företaget
att bevisa detta. Jag tycker att det borde ligga en stör-
re vikt vid skattemyndighetens förmåga att bevisa
motsatsen. Då kommer man till standarder, nyckeltal
och sådant som används. Det kan vara marginaler i
detaljhandeln. Det är vanligt att man t.ex. säger:
Livsmedelsbutiker har den och den marginalen, och
det har ni inte här. Man tar då inte hänsyn till att före-
tagare kan vara olika skickliga i att bekämpa svinn,
kassationer och liknande. Medborgaren och företagen
hamnar då i ett markant underläge gentemot skatte-
myndigheten som både utredare och åklagare och till
viss del även dömande i första instans.
Att man kan få anstånd är ju bra. Men ofta bevil-
jas anstånd endast mot att man ställer säkerhet. För
många företag är det inte möjligt att ställa säkerhet,
eftersom rörelsen helt enkelt inte har en så stor om-
fattning. Vi har då det kända fallet med bilhandlaren i
Småland för ett antal år sedan, som fick sin heder
ifrågasatt och fick lämna sitt företag. Han fick inte rätt
förrän ärendet så småningom avgjordes i Regerings-
rätten, men då var hela hans liv och hans företagsbana
tillspillogiven. Detta tycker jag, återigen, är en integri-
tetsfråga. Man borde se över hur hela processen går
till och ställa betydligt högre krav på bevisbördan.
Jag vill fråga om statsrådet verkligen tycker att det
räcker att man kan överklaga till domstol för att skyd-
da den enskildes integritet. Borde det inte också fin-
nas någon annan prövning av någon utanför skatte-
myndigheten som med andra ögon kunde bedöma
bevisbördan och objektiviteten innan det första beslu-
tet fattas. Det skulle kunna jämföras med en domstols
granskning om en begäran om häktning t.ex., där en
instans som är fri från det hela kommer in från början.
Risken för minskad legitimitet för skattesystemet
är stor, om den här typen av skönstaxeringar blir
alltför vanliga och uppmärksammas i massmedier. Jag
delar statsrådets uppfattning att det ur företagens
synvinkel naturligtvis är viktigt att ha en skattekont-
roll som gör att ärliga, hederliga företag som levererar
in skatt inte drabbas av att det finns de som fuskar.
Jag försvarar inte skattefusket en sekund. Men vad jag
är ute efter är integriteten för den enskilde personen
när det gäller att kunna hävda sig gentemot skatte-
myndigheten. Det finns ett så stort glapp mellan kom-
petens i skattelagstiftningsfrågor, i utredningsresuser
och annat att jag tycker att skattemyndigheten och
därmed staten skulle visa en större ödmjukhet gente-
mot medborgarna och ge dem bättre förutsättningar
att klara en sådan diskussion.
Jag undrar om statsrådet delar min uppfattning att
det finns en sviktande känsla för legitimitet?

Anf. 5 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Min bedömning är att det som hotar
legitimiteten i skattesystemet är det utbredda skatte-
fusk som fortfarande finns i det här landet. Det hotar
tilltron till skattesystemet och även viljan att betala
skatt hos både medborgare och företag och de som
helt enkelt sköter sina betalningar på ett ärligt och
rättvist sätt. Min bedömning är att vi ur rättssäker-
hetssynpunkt har ett mycket bra system.
Det är också viktigt att poängtera vad Regerings-
rätten sade i en dom från 1995 i fråga om bevisvärdet
av bruttovinstberäkning. Där uttalade man att meto-
den normalt är behäftad med betydande osäkerhets-
moment, både när det gäller beräkning av bruttovins-
ten hos det enskilda företaget och när det gäller att
fastställa en rättvisande jämförelsenorm. Regerings-
rätten uttalade att resultatet av en bruttovinstkalkyl
inte kan bedömas isolerat, utan måste ställas i relation
till de förklaringar som den skattskyldige har lämnat
och övriga föreliggande omständigheter. Skattemyn-
digheten arbetar naturligtvis efter dessa principer,
vilket är viktigt.
Det kan vara bra med normer och genomsnitt som
ett av många redskap, men det får inte vara det enda
redskap man använder vid bedömning av ett enskilt
företag. Jag anser att skattemyndigheten sköter detta
på ett bra sätt.

Anf. 6 CARL ERIK HEDLUND (m):
Herr talman! Det känns lugnande att skatteminis-
tern har förtroende för skattemyndigheterna. Jag har
personligen inte några större erfarenheter av detta
utan kan referera till de samtal som jag har haft med
företagare som har ringt mig och andra, vilka har
blivit upprörda över processen. Det är klart att det
förekommer vinklade beskrivningar av hur det går till.
Men jag vidhåller att det vore bra, inte minst för
att den enskilde företagaren eller medborgaren skulle
känna en större säkerhet, om det fanns någon instans
utanför som just när det gäller skönstaxeringsfallen
kunde bedöma rimligheten. Eftersom många fall som
hamnar högre upp i rättsapparaten går till den enskil-
des favör och eftersom det tar så lång tid innan läns-
rätt, kammarrätt och kanske måhända också rege-
ringsrätt har tagit ställning till det hela har ju den
enskildes förutsättningar i grunden förändrats. Han
kanske får lämna företag, hus och hem, även om han
kanske får rätt i efterhand. Detta är ju inte särskilt
tillfredsställande.
När det gäller legitimiteten besökte skatteutskottet
Riksskatteverket häromveckan. Vi fick då ta del av
siffror som visar att det är tredje året i rad som all-
mänheten visar en alltmer negativ uppfattning om hur
skattemyndigheten fungerar, så det finns ju tendenser
på att det finns frågetecken när det gäller just legitimi-
teten. Detta oroar mig, för jag tycker att skattemyn-
digheten är viktig. Den får inte bli en fogdemyndig-
het, utan den skall vara en opartisk myndighet som
också tillvaratar medborgarnas intressen, inte bara
statens.

Anf. 7 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Skattemyndigheten har åtminstone
två väldigt viktiga funktioner, nämligen att vara en
servicefunktion gentemot företag och allmänhet men
naturligtvis också en kontrollfunktion. Min bedöm-
ning är att det finns en mycket stark folklig förankring
för att vi skall ha en så pass bra skattekontroll som
gör att det inte skall löna sig, inte minst för näringsli-
vet, att försöka komma undan skatt. Det är tärande på
både konkurrensneutralitet och fri företagsamhet, men
det är också tärande på förtroendet för hela skattesys-
temet.
Regeringen prioriterar skattekontrollen väldigt
högt just på grund av legitimiteten. Vi har byggt upp
ett starkt välfärdssamhälle som kräver höga skattein-
täkter för att kunna finansiera vård, omsorg, utbild-
ning och mycket annat. Skall vi kunna upprätthålla en
bra välfärd, måste vi ha ett skattesystem som fungerar.
Då kan det inte längre få löna sig att försöka komma
undan skatt.
Det är orsaken till den rad av förslag som rege-
ringen har presenterat i riksdagen för att just förstärka
skattekontrollen. Det skall inte skymma det faktum att
det är mycket viktigt med rättssäkerheten och service-
funktionen. Det tycker jag också att den här debatten
har visat. Det handlar för skattemyndigheterna om att
upprätthålla båda dessa funktioner samtidigt. Men
skattekontroll och att se till att människor och företag
faktiskt betalar de skatter som vi tillsammans har
kommit överens om, ser jag som en oerhört viktig del
av skattepolitiken.

Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 9.20 att ajournera för-
handlingarna till kl. 13.00 då de till dagens bordlägg-
ning aviserade ärendena väntades föreligga.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 13.00.

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkanden
1996/97:KU23 Offentlighet och sekretess
1996/97:KU24 Statlig förvaltning

Justitieutskottets betänkanden
1996/97:JuU14 Ekonomiska konsekvensanalyser
1996/97:JuU15 Förenklat utlämningsförfarande

Lagutskottets betänkande
1996/97:LU15 Vissa associationsrättsliga frågor

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1996/97:SfU14 Svenskt medborgarskap

Socialutskottets betänkanden
1996/97:SoU10 Narkotikafrågor m.m.
1996/97:SoU15 Internationella adoptionsfrågor

Kulturutskottets betänkanden
1996/97:KrU8 Radio- och TV-frågor
1996/97:KrU10 Ungdomsfrågor

Jordbruksutskottets betänkanden
1996/97:JoU8 Ändringar i lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets om-
råden, m.m.
1996/97:JoU10 Djurskydd m.m.
1996/97:JoU21 Lag om befogenhet att besluta om
fisket inom Torne älvs fiskeområde

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 18 april

1996/97:276 av Siw Wittgren-Ahl (s) till kulturminis-
tern
Jämställdhetslagstiftningen och Svenska kyrkan
1996/97:277 av Inga Berggren (m) till statsrådet
Ylva Johansson
Timplanen för grundskolan

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 22 april.

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts
den 18 april

1996/97:466 av Owe Hellberg (v) till statsministern
EU-tjänstemän och deras förmåner
1996/97:467 av Ewa Larsson (mp) till kulturminis-
tern
Statens Konstråd
1996/97:468 av Barbro Westerholm (fp) till social-
ministern
Världshälsoorganisationen och alkoholfrågan
1996/97:469 av Erling Bager (fp) till finansministern
Villkoren för svensk sjöfart
1996/97:470 av Elver Jonsson (fp) till justitieminis-
tern
Handläggningstiderna vid brottmål som rör våld mot
barn
1996/97:471 av Karin Olsson (s) till näringsministern
Elförsörjning
1996/97:472 av Michael Hagberg (s) till kommuni-
kationsministern
Skyltning för att underlätta för landsbygdens företag
1996/97:473 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet
Pierre Schori
Flyktingar från Iran
1996/97:474 av Per Lager (mp) till miljöministern
Forskningsresurserna till naturvårdsverket
1996/97:475 av Ewa Larsson (mp) till kulturminis-
tern
Fri tillgång till större TV-sända sport- och kultureve-
nemang
1996/97:476 av Yvonne Ruwaida (mp) till socialmi-
nistern
Det förebyggande HIV/AIDS-arbetet
1996/97:477 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet
Leif Blomberg
Marknadsföringslagen

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 22 april.

7 § Kammaren åtskildes kl. 13.01.

Förhandlingarna leddes
av tredje vice talmannen från sammanträdet början till
ajourneringen kl. 9.20 och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.