Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:6 Torsdagen den 26 september

ProtokollRiksdagens protokoll 1996/97:6

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:6 Torsdagen den 26 september Kl. 14.00 15.04

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 19 och 20 septem-
ber.

2 § Avsägelser

Tredje vice talmannen meddelade att Björn Sa-
muelson (v) anhållit om att bli entledigad från upp-
draget som ledamot av riksdagen.

Kammaren biföll denna avsägelse.

Tredje vice talmannen meddelade att Anne Høl-
mebakk (v) anhållit om att bli entledigad från uppdra-
get som ersättare för ledamot av riksdagen.

Kammaren biföll denna avsägelse.

Tredje vice talmannen meddelade att Kristina
Svensson (s) avsagt sig uppdraget att vara suppleant i
socialutskottet.

Kammaren biföll denna avsägelse.

3 § Anmälan om kompletteringsval till socialut-
skottet och trafikutskottet

Tredje vice talmannen meddelade att Socialdemo-
kraternas riksdagsgrupp på grund av uppkommen
vakans anmält Catherine Persson som suppleant i
socialutskottet efter Kristina Svensson samt under
Ingegerd Sahlströms ledighet anmält hennes ersättare
Hans Hoff som suppleant i trafikutskottet.

Talmannen förklarade valda till

suppleant i socialutskottet
Catherine Persson (s)

suppleant i trafikutskottet
Hans Hoff (s)

Välkomstord

Anf. 1 TREDJE VICE TALMANNEN:
Riksdagen gästas denna vecka av en grupp parla-
mentariker från Botswana som kommer att följa frå-
gestunden från läktaren.
We Welcome our honoured guests from Botswana.

4 § Frågestund

Anf. 2 TREDJE VICE TALMANNEN:
I dagens frågestund kommer följande statsråd att
delta: försvarsminister Thage G Peterson, inrikesmi-
nister Jörgen Andersson, arbetsmarknadsminister
Margareta Winberg, näringsminister Anders Sund-
ström, statsrådet Leif Blomberg och statsrådet Björn
von Sydow. Försvarsminister Thage G Peterson be-
svarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom
sitt eget ansvarsområde inom regeringen. Frågorna till
övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområde
inom regeringen.
Jag hälsar statsråden välkomna.
Jag erinrar om att såväl frågorna som svaren bör
vara korta och att det dessutom är möjligt för även
andra än frågeställaren att ställa kompletterande frå-
gor, om de är i direkt anslutning till den tidigare frå-
gan.
Försvarspolitiken

Anf. 3 ARNE ANDERSSON (m):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till försvars-
ministern. Det är nu för de flesta bekant att vi har litet
olika uppfattning om vad som är lämplig försvarseko-
nomi. Jag tänker ändå inte fråga om det utan mera
peka på den ytterligare och icke-redovisade försäm-
ring av försvarsekonomin som trots allt döljer sig
bakom siffrorna i den proposition som vi har fått.
Det första gäller det ensidiga förbudet att använda
antipersonella minor. Hur har försvarsministern tänkt
sig att ersättningsfunktionen, ekonomiskt eller mate-
riellt, skall kunna lösas? Det har vi inte fått något
besked om.
Det andra är en oss emellan gammal fråga, men
jag vill upprepa den nu, för den hör hit: Hur tänker sig
försvarsministern att vi långsiktigt skall lösa frågan
om den mycket stora materielförslitningen i vår inter-
nationella verksamhet? Om det tillåts att rulla vidare
blir den tillsammans med andra saker, i en redan svag
försvarsbudget, utomordentligt svår att hantera.

Anf. 4 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Det är riktigt att vi har haft en väl-
digt stark förslitning av vår materiel nere i Bosnien i
vår bataljon. Vi utrustar vår FN-styrka med utomor-
dentligt moderna och kostsamma vapen, för flera
hundra miljoner kronor. För att vara alldeles korrekt
inför kammarens ledamöter skall jag säga att det var
ett belopp som låg en bit över en och en halv miljard.
Förslitningen påverkar naturligtvis försvarsekonomin
i övrigt.
Den andra frågan är om avvecklingen av antiper-
sonella minor på något sätt skall betalas. Jag anser
inte det. Detta beslut kommer riksdagen, om riksda-
gen följer regeringens förslag, att fatta i ett utomor-
dentligt bra säkerhetspolitiskt läge då vi icke har
något militärt hot mot Sverige. Med det menar jag att
vi kommer att ha möjligheter att under åtskilliga år
anpassa vårt försvar utan att använda personminorna.
Med den stora försvarsbudget vi har i Sverige bör
försvaret enligt min uppfattning klara av även den
uppgiften.

Anf. 5 ARNE ANDERSSON (m):
Herr talman! Det må vara så, försvarsministern, att
det just nu inte är redovisat hur det avses ersättas.
Däremot hade jag kanske förväntat mig att försvars-
ministern hade en idé - om vi nu har det goda säker-
hetspolitiska läget, vilket varken försvarsministern
eller jag vet, att vi har gott om tid - om hur de borde
ersättas i vår försvarsmakt. Det borde kunna redovi-
sas. Det skulle åtskilligt förbättra bilden av vårt för-
svar. Det är ändå så, försvarsministern, att vår tro-
värdighet avgör vi inte här hemma, utan det är om-
världen som avgör om vi är säkerhetspolitiskt trovär-
diga. För den skull är det viktigt att vi har en idé ock-
så om detta.

Anf. 6 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Jag beklagar att inte Moderata sam-
lingspartiet ville ställa upp för samtal med regeringen
i försvarsfrågan. Den gamla stabilitet som högern och
Moderaterna alltid har visat i försvarsfrågan, att reso-
nera, är som bortblåst i dag. Har Arne Andersson
goda idéer på den här punkten hälsar jag det med
glädje och hoppas att de, om inte förr, kan komma till
uttryck i försvarsutskottet.
Det sägs ibland att vi inte har modern materiel i
det svenska försvaret. Det är inte sant. Jag får mycket
ofta uppskattning från gästande försvarsministrar, som
säger att vi har ett utomordentligt modernt och mate-
rielrikt försvar i Sverige. Det är inte så som någon
tidning gör gällande att vi bara har gamla Monarkcyk-
lar.
I den här situationen förser vi flygvapnet med ett
eget flygplan för flera tiotals miljarder. Den svenska
kustflottan har inte varit bättre utrustad än vad den är
i dag. I morgon tar vi emot den tredje nya ubåten i
Gotlandsklassen. Vi beställer nya ytstridsfartyg i
miljardklassen. Armén förses med nya stridsvagnar,
hemvärnet skall moderniseras, och mycket mer. Det
är alltså ett skämt som odlas här och var ute i landet
att inte Sverige skulle ha modern materiel i det svens-
ka försvaret. Tvärtom har vi ett starkt och modernt
försvar, och det skall vi ha också i fortsättningen.

Anf. 7 ARNE ANDERSSON (m):
Herr talman! Om det senaste är vi fullkomligt
överens. Vi har en modern materiel. Den har å andra
sidan aldrig - det skulle vi också kunna vara överens
om - varit volymmässigt mindre omfattande än nu.
Herr talman! Jag vill gärna kommentera detta att
vara inbjuden att delta i samtalen. Jag tror att för-
svarsministern hade litet otur. Den dag vi hade samta-
let hade Svenska Dagbladet publicerat hur man avsåg
att lösa försvarsmaktsorganisationen. Var det inte litet
väl sent att komma med en inbjudan för att bli tagen
på fullt allvar? I den frågan menar jag verkligen all-
var. Vi vill inte bli tillvitade för att vi inte tar politiskt
ansvar.

Anf. 8 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Jag blev oerhört ledsen när inte Mo-
deraterna, som enligt traditionen är ett försvarsvänligt
parti, ville ställa upp på försvarssamtal. Med Center-
partiets ledare var jag fullt överens om att vi med det
underlag vi hade resonerat oss fram skulle fråga Mo-
deraterna om de hade synpunkter och ville diskutera
frågan. Men Moderaterna kom med ett nej. Det har
inte förvånat bara mig, Arne Andersson. Det har för-
vånat moderater runt om i landet, inte minst moderata
yrkesmilitärer, som inte känner igen sitt parti när man
inte ens vill vara med och påverka försvarets utform-
ning. Det är något nytt som har hänt under Carl Bildts
frånvaro.

Anf. 9 BERTIL PERSSON (m):
Herr talman! Jag vill först säga att jag tycker att vi
skall vara mycket medvetna om att det är Anders
Björck som är orsaken till att Sveriges försvar exem-
pelvis har leopardstridsvagnar i stället för de centuri-
onvagnar som var gamla redan när de köptes i början
på 50-talet.
Försvarsministern har i TV sagt att han enbart
tagit militära hänsyn när han lagt ut förslagen om
regementsnedläggningar. Sedan lägger försvarsminis-
tern ner LV4 i Ystad, trots att överbefälhavaren av
både ekonomiska och övningsmässiga skäl har före-
dragit att bevara LV4. Hur kan det här dubbla bud-
skapet vara möjligt?

Anf. 10 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Vilken försvarsminister som är orsak
till vad i materielfrågor är väldigt svårt att säga, efter-
som utveckling och forskning kring ett materielpro-
jekt och ett inköpsprojekt faktiskt tar mer än de tre år
som en mandatperiod tidigare bestod av. Jag tar inte
åt mig äran av att vi nu producerar JAS för fullt - det
var ju ett beslut som fattades i början av 80-talet -
och ubåtarna som vi nu sjösätter vid Kockums ligger
på en gammal beställning. Så det är, Bertil Persson,
litet väl enkelt att säga att en leverans som kommer
under en viss försvarsministertid så att säga är en
produkt av denne försvarsministers åtgärder.
Sedan skulle jag kunna påpeka att försvarets eko-
nomi vid den tidpunkt då jag trädde till som för-
svarsminister var sönderkörd. Detta baserar jag på
överbefälhavarens och Försvarsmaktens uppgifter om
att inte mindre än tre femtedelar av den verksamhets-
neddragning som jag nu tvingas till är resultatet av
händelser som inträffade före den nuvarande rege-
ringens tillträde.
Nej, vi har inte tagit några regionalpolitiska hän-
syn i den här propositionen. Skulle vi ha gjort det
hade vi ju pekat ut Söderhamn som en flygflottilj som
borde ha varit kvar, och i stället hade vi lagt ned
Ängelholm. Den plats i landet som kanske är mest
sårbar för att förlora jobb, Söderhamn, förlorar enligt
regeringens förslag sin flygflottilj. Det bevisar att vi
har tagit försvarspolitiska hänsyn. Nu säger Bertil
Perssons partikamrater landet runt att vi har tagit
partipolitiska hänsyn. Men varför har jag då lagt ned
en flygplats i en socialdemokratiskt styrd kommun,
Söderhamn, men bevarat den i Ängelholm, som ju,
som Bertil Persson känner till, är en moderatstyrd
kommun?
Det förslag som nu ligger på riksdagens bord är
alltså försvarspolitiskt och försvarsekonomiskt moti-
verat, ingenting annat. Mytbildningen kring de här
förslagen fortsätter emellertid ute i landet, men på
något sätt skall väl sunt förnuft och ärlighet segra
också i den här kammarens debatter. Jag har goda
förhoppningar när det gäller riksdagen på den punk-
ten.

Anf. 11 BERTIL PERSSON (m):
Herr talman! Vad gäller försvarsministerns sista
uttalande hoppas jag verkligen samma sak. Det är ju
på det viset att JAS var beställd långt innan Anders
Björck blev försvarsminister, men leopardstridsvag-
narna var det förvisso icke.
Försvarsministern talar här om att byta Ängelholm
mot Ystad. Detta är ju just ett regionalpolitiskt reso-
nemang. Jag vill här påpeka att det faktum att Kock-
um har blivit av med ubåtsbeställningar, vilket skapar
mycket stora problem där nere, är av regionalpolitisk
betydelse men också av säkerhetspolitisk betydelse.
Därutöver vill jag fråga försvarsministern: Anser
försvarsministern att Östersjöutloppen inte längre kan
anses vara av strategisk betydelse?

Anf. 12 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Bertil Persson är faktiskt okunnigare
i försvarsfrågor än vad jag tidigare trodde. Söderhamn
och Ängelholm är flygflottiljer. Där flyger man. För
Ystads del är det däremot fråga om luftvärn. Därför
kan man inte jämföra Söderhamn och Ystad. Boråsal-
ternativet kombinerat med Ystad och flyttning av K3
från Karlsborg till Borås skall i stället jämföras med
Halmstadsalternativet. Man kan alltså inte blanda
argument och flygflottiljer på det sätt som Bertil Pers-
son gör här. Jag skall gärna ställa upp och ge en lek-
tion på det här området vid tillfälle.
Åtgärder mot arbetslösheten

Anf. 13 KARIN STARRIN (c):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till arbets-
marknadsminister Margareta Winberg.
Det gäller ju nu att hitta alla typer av flexibla lös-
ningar för att minska arbetslösheten. Vi har ett fint
exempel på hur man kan jobba flexibelt i norra Häl-
singland, på HIAB i Hudiksvall. Företagsledning och
fackliga organisationer var där överens om att man
skulle låta de 640 anställda jobba fyradagarsvecka.
Detta var man helt överens om, och man fick stöd av
länsarbetsnämnden, men regelverket hos AMS sade
ifrån.
Jag blev därför glad när jag i dagens tidning läste
en intervju med arbetsmarknadsministern. Hon säger
där att hon visst skulle kunna tänka sig en sådan lös-
ning som att de anställda får jobba fyradagarsvecka
och stämpla en dag i veckan.
Vad är det nu som gäller? Vill arbetsmarknads-
ministern verkligen medverka till att arbetsmarknads-
politiska medel, statliga pengar, skall kunna användas
till att låta de anställda jobba fyradagarsvecka och
stämpla den femte dagen?

Anf. 14 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Jag har studerat det aktuella företa-
get mycket noga. Det Karin Starrin säger här är allde-
les riktigt. Det man på det här företaget har kommit
överens om i en lokal överenskommelse är inte möj-
ligt med dagens regler. Jag har träffat såväl företags-
ledning och fackliga organisationer som representan-
ter för kommunen och diskuterat frågan. Efter den
diskussionen känner jag mig ganska positiv till att
man lokalt försöker lösa det här, kanske på ett annat
sätt, som stämmer överens med regelverket. Jag tyck-
er nämligen att det är rätt så orimligt att ställa de här
två förslagen mot varandra, så att man av regelskäl
tvingas att välja ett av dem, som gör 128 personer -
tror jag att det var - arbetslösa.
Vad gäller regelverket finns en utredning som blir
klar inom 14 dagar och som tittar på a-kassefrågorna i
ett större perspektiv. Den utredningen skall ut på
remiss under hösten, och någon gång efter nyår kom-
mer vi att lägga fram en proposition om a-kassan.
Väldigt många frågor kommer att ingå i den proposi-
tionen. Enligt vårt nuvarande utredningsarbete är det
möjligt att också frågor som har att göra med arbetsti-
den kommer att vara med.

Anf. 15 KARIN STARRIN (c):
Herr talman! Det gäller ju att titta på de regler som
gäller just i dag och hur dessa regler i dag berör
människor. Vid det här företaget hade man kunnat
rädda 128 personer, som nu blir arbetslösa. Det är
klart att man så långt det är möjligt försöker hitta
utbildningsmöjligheter på lokal nivå för de här männi-
skorna. Men eftersom företagsledning och fackliga
organisationer var överens, liksom man var överens
över alla politiska partigränser, skulle deras överens-
kommelse mycket väl ha kunnat tillmötesgås.
Vi har i dag i tidningen fått beskedet att arbets-
marknadsministern menar att detta borde vara möjligt,
men jag vet fortfarande inte hur jag skall tolka det hon
säger här. Vad tycker arbetsmarknadsministern, var
står hon i just den här frågan?

Anf. 16 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Mina uttalanden i tidningen i dag
skall tolkas som att jag menar att detta borde vara
möjligt i framtiden. Men enligt de regler vi har i dag
är detta inte möjligt, så därvidlag har länsarbetsnämnd
och arbetsmarknadsverk gjort en korrekt tolkning.
Skall man ändra på det här regelverket låter det sig
inte göras genom att ministern tycker någonting -
internt eller offentligt - utan det är faktiskt riksdagen
som skall säga sitt i de här frågorna, och det får riks-
dagen möjlighet att göra i anslutning till att vi lägger
fram vår a-kasseproposition efter nyår.
Nordbanken

Anf. 17 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Jag har en fråga till Anders Sund-
ström. Med anledning av ryktena om sammanslag-
ningen av det två stora affärsbankerna S-E-Banken
och Handelsbanken undrar jag om man inom rege-
ringen har börjat diskutera utförsäljningen av Nord-
banken, om man tänker ändra politik i den delen.

Anf. 18 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Regeringen har deklarerat sin avsikt
att sälja ut ett antal tillgångar, däribland sina aktier i
Nordbanken, vid ett lämpligt tillfälle när det är bra för
staten. Det finns ingen anledning att ompröva detta.
Det regeringen gör är dels att sanera ekonomin dels
öppna för konkurrens också i banksektorn. Vi har
glädjande nog fortsatt kraftigt fallande räntor. Vi
närmar oss nu snabbt den tyska räntenivån. Det finns
ingen anledning att ändra på politiken.

Anf. 19 PER ROSENGREN (v):
Herr talman! Den verklighet som vi nu upplever
innebär inte någon möjlighet till ökad konkurrens utan
snarare en risk för en ökad monopolisering av bank-
väsendet. Man diskuterar nu en sammanslagning
mellan S-E-banken och Handelsbanken. Det finns
också diskussioner om att slå ihop Föreningsbanken
med sparbankerna. Man säger att det har blivit en
ökad konkurrens och att räntorna har fallit. Räntorna
har inte alls fallit i den utsträckning som man vill. Vi
har i dag en realränta som är högre än någonsin.
Räntan skulle vara betydligt lägre om vi hade haft en
vettig konkurrens.
Man är alltså inte beredd att inom regeringen ta
upp en förnyad diskussion kring detta när verklighe-
ten drastiskt förändras.

Anf. 20 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Vår avsikt är ju inte att se till att
Nordbanken går upp i någon annan bank. Meningen
är att vi skall gå ur som ägare och att någon annan
skall träda in som ägare. Det förändrar ju inte konkur-
rensbilden ett enda dugg. Vad regeringen vill verka
för är att öka konkurrensen på detta område. Där sker
hela tiden en snabb internationalisering, där markna-
den inte längre stängs av några nationsgränser. Det
jobbar vi mycket hårt med. Jag hävdar att det är den
vägen vi skall gå. Det handlar inte om ett ökat statligt
ägande i banksektorn och att det skulle leda till att
konkurrensen ökar. Det finns inga som helst belägg
för att det skulle vara någon framgångsrik väg.
Samhall

Anf. 21 BO NILSSON (s):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till arbets-
marknadsministern. Jag har i dag fått ett mycket pes-
simistiskt brev från en ung person från Dalarna som
har rehabiliterats på Samhall. Nu är han färdig att få
ett jobb i Samhall. Han får då beskedet att det är an-
ställningsstopp på Samhall fram till nästa årsskifte,
vilket innebär att man diskuterar förtidspension för
denne 30-årige grabb från Dalarna.
Jag undrar om det kan vara rimligt att spara på det
sättet att sådana situationer kan uppstå.

Anf. 22 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Jag uppfattar två frågor i den fråga
Bo Nilsson ställer. Dels frågan om den omstrukture-
ring som pågår inom Samhall, dels frågan om möjlig-
heterna för arbetshandikappade att över huvud taget
kunna få ett jobb.
När det gäller omstruktureringen av Samhall är det
ett beslut som Samhalls ledning och styrelse har tagit
och det innebär att man avser att förändra inriktningen
från produktion till mera av tjänsteproduktion. Det är
någonting som regeringen inte kan påverka. Jag tror i
och för sig att man gör en riktig bedömning när man
går mot mera av tjänsteproduktion.
Den andra frågan handlar om vilka möjligheter
sådana personer som den Bo Nilsson refererar till
skall ha att få ett jobb. Jag menar att det bästa för
arbetshandikappade är om man kan bereda dem ett
arbete, antingen inom Samhall eller med ett löne-
bidrag inom offentlig sektor eller på den öppna mark-
naden.
Det pågår en utredning om detta. I budgetproposi-
tionen säger vi att de regler som gäller i dag för per-
soner med lönebidrag inom allmännyttiga organisa-
tioner skall gälla ett halvt år till så att utredaren blir
klar med sina nya regler. Vi räknar med att det skall
bli klart före jul. Målsättningen med de reglerna är att
fler skall kunna beredas arbete med lönebidrag.

Anf. 23 BO NILSSON (s):
Herr talman! Arbetsmarknadsministern vet ju att
de besparingskrav som har ställts på Samhall innebär
att man har ett anställningsstopp. Det innebär att
3 500 färre kommer att vara anställda i Samhall nästa
årsskifte. Den här personen, som kan utföra ett arbete
i Samhall, förhindras att göra detta och man diskute-
rar i stället förtidspension.
Det är det jag frågar om. Är det ett rimligt sätt att
spara på, att den här personen får pension i stället för
att jobba aktivt och därmed tjäna pengar och kunna
betala skatt till samhället?

Anf. 24 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Jag kan ju inte diskutera ett enskilt
fall, men som princip kan jag säga att det alltid är
bättre om en arbetshandikappad kan få ett arbete - det
må vara i Samhall eller med lönebidrag - än att bli
förtidspensionerad. Självfallet är det så. Men här har
staten, likaväl som kommunerna eller landstinget,
inget system för att se till hur helheten skall fungera.
Vi har våra olika rör för pengarna, som jag brukar
säga, och det finns ingen koppling mellan rören.
Maj-Inger Klingvall och jag diskuterar detta gans-
ka ingående. Vi diskuterar hur vi skall få en koppling.
När jag drar ned på exempelvis Samhall eller löne-
bidrag åker Maj-Inger Klingvalls anslag upp med
automatik. Det är en otillfredsställande lösning. Vi
undersöker om det finns någon möjlighet att göra
något åt det. Än har vi inte hittat den goda karamel-
len. Vi fortsätter att arbeta på det.
Jämställdhet och ekologi

Anf. 25 EWA LARSSON (mp):
Herr talman! Jag vill också ställa en fråga till ar-
betsmarknadsministern. Jämställdhet och ekologi
skall ju vara två bärande teman för att halvera den
öppna arbetslösheten, kunde vi läsa i sysselsättnings-
propositionen. Nu undrar jag om arbetsmarknadsmi-
nistern anser att det behövs minst 70 % kvinnor i
politiken de närmaste tio åren för att man skall kunna
ändra färdriktningen så att jämställdhet och ekologi
blir just de två bärande temana.

Anf. 26 Arbetsmarknadsminister
MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! Jag förstår att Ewa Larsson syftar på
en intervju som är gjord i tidningen Jämsides, där jag
fritt har spånat över utvecklingen framöver och bl.a.
säger att det nog vore klokt om kvinnorna inte bara
var 50 %, utan fler, t.ex. 70 % för att vi skall få en
utveckling åt det håll som jag tycker är bra. Svaret på
frågan skulle kort och gott kunna vara ja.
EU:s byråkrati

Anf. 27 LENNART DALÉUS (c):
Herr talman! När Sverige gick med i EU fanns det
bland dem som var kritiska mot medlemskapet syn-
punkter på många av sakområdena och EU:s hante-
ring av dem. På många av de områdena har ju Sverige
nu börjat utarbeta en strategi för en förändring. Det
gäller t.ex. på jordbruksområdet där en svensk statlig
kommitté arbetar med att utarbeta en svensk strategi
för en förändring av EU:s jordbrukspolitik.
En annan fråga som var utsatt för kritik var också
det som man, litet vårdslöst, brukar kalla för EU:s
byråkrati. Jag undrar om statsrådet Björn von Sydow
kan säga om det finns någon utarbetad tydliggjord
svensk strategi för en förändring och förbättring av
EU:s administration och, som det heter, byråkrati. Om
det inte är på det sättet, är Björn von Sydow då be-
redd att medverka till att utarbeta en tydlig markerad
sådan?

Anf. 28 Statsrådet BJÖRN VON
SYDOW (s):
Herr talman! Det faller under utrikesministerns
ansvarsområde att ansvara för hur Sverige arbetar när
det gäller EU:s institutioner. Därför har jag inte kun-
skapen för att svara på hur det ligger till. Jag avstår
därför från att svara på frågan.
Statliga tjänster i Söderhamn

Anf. 29 LENNART FREMLING (fp):
Herr talman! Jag vill fråga arbetsmarknadsminis-
tern hur ärendet har förberetts angående de statliga
jobb som skall förläggas till Söderhamn. Har man
gjort tillräckliga utredningar så att man väljer ut de
statliga tjänster som på lång sikt kan fungera effekti-
vast från Söderhamn? När det gäller exempelvis
Skogsvårdsstyrelsen, som nu finns i Falun, undrar jag
hur man har värderat de långa bilresor som behövs för
att komma till skogarna i Malung, Vansbro och Älv-
dalen.

Anf. 30 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag svarar på den här frågan efter-
som jag har haft beredningsansvaret i regeringen.
Det vi har bestämt oss för i regeringen är att ta
fram arbetsplatser motsvarande de jobb som försvin-
ner i Söderhamn. Vi har också bildat en arbetsgrupp
med statssekreterare i berörda departement som arbe-
tar fram förslagen. På några områden kunde vi redan
tidigare presentera vad vi ville göra. Ett sådan är
Skogsvårdsstyrelsens organisation. Vår avsikt är att
föra ihop Skogsvårdsstyrelens regionala organisatio-
ner för att kunna behålla verksamheten ute i skogen
och ute i kommunerna där man träffar skogsägarna.
Därför kommer besparingarna i Skogsstyrelsens och
Skogsvårdsstyrelsens organisationer att ske på den
regionala och den nationella nivån. Vi vill säkra verk-
samheten ute i bygderna.
Det är min uppfattning att det inte alltid är givet
att den regionala organisationen skall ligga i resi-
densstäderna. Det går utmärkt att förlägga just den typ
av verksamhet som vi här talar om till mindre orter
utanför residensorten. Söderhamn är en lämplig ort
när det gäller den region som berörs, nämligen Gäv-
le-Falun-regionen. Det kommer också att bli på det
sättet.

Anf. 31 LENNART FREMLING (fp):
Herr talman! Jag uppfattar svaret så, att beslutet
om att Söderhamn skall bli huvudort redan är fattat,
trots att man inte har tagit fram ett ordentligt underlag
för hur mycket resande detta kommer att innebära.
Söderhamn ligger ju vid kanten av detta geografiska
område.
Jag säger inte att det måste vara en residensstad,
men man kan ju se på orter som ligger i mitten av det
geografiska området.

Anf. 32 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Först och främst har regeringen sagt
att regeringen har för avsikt att föreslå Söderhamn.
Sedan när det gäller lokaliseringsorter för de olika
regionkontoren är det inte längre det fysiska avståndet
som är avgörande för lokalisering av olika statliga och
privata verksamheter.
Glädjande nog investerar näringslivet väldigt
mycket i de perifera regionerna. Det är rätt märkligt
att just näringslivet klarar denna verksamhet utomor-
dentligt bra. Men när det är fråga om statlig verksam-
het framförs ofta argumentationen att det är antalet
mil som skall vara avgörande. Det verkar som att
några tror att man fortfarande färdas med hästdroska,
trots att vi lever i ett samhälle med ny och modern
informationsteknik.

Anf. 33 ROLF GUNNARSSON (m):
Herr talman! Jag hade tänkt att ställa en liknande
fråga till näringsministern.
Men jag vill bara citera vad tf länsjägmästare i
Falun säger med anledning av regeringens besked:
"Ett val av Söderhamn som kansliort skulle medföra
för verksamheten avsevärt negativa och menliga ef-
fekter. Det gäller såväl kontakterna inom organisatio-
nen som externt med länsmyndigheter och övriga
organisationer och företag."
Jag vill fråga näringsministern om dessa ord gör
något intryck på honom.
I pressmeddelandet uttrycktes det hela med att
"regeringen avser...". Är det möjligt att statsrådet och
departementet tänker om i den här frågan?

Anf. 34 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag har tagit del av pressurklipp med
de uttalanden som Rolf Gunnarsson redovisar. Men
argumenten är inte på något sätt överraskande. Det är
ju de gamla vanliga argumenten. Var och en slåss för
sin vattvälling. Regering och riksdag har ansvar för
hela landet. Vi skall försöka att lösa problemen när
vissa orter drabbas speciellt hårt. Det kräver att andra
orter ställer upp. Falun är en av de orter som vi under
tidigare epoker har gjort stora insatser för när man har
haft bekymmer.
Argumentationen är inte speciellt övertygande,
måste jag säga. Regeringens avsikt är fortfarande att
förlägga denna verksamhet till Söderhamn.
Västra Sveriges försvar

Anf. 35 ÅKE CARNERÖ (kd):
Herr talman! Regeringen föreslår i totalförsvars-
propositionen en nedläggning av Älvsborgsbrigaden i
Borås. Därmed kör man över ÖB:s förslag.
Göteborgsområdet är ett av våra vitala kraftcentra
- som det tidigare har uttryckts - när det gäller pla-
neringsinriktningen mot strategiskt överfall. Detta
område är mycket viktigt. Det innehåller Nordens
största hamn och två flygplatser, vilket är av vital
betydelse.
Med tanke på planeringsinriktningen mot strate-
giskt överfall vill jag fråga: Vilka nya operativa över-
väganden har regeringen gjort i förhållande till Över-
befälhavaren? Har de ekonomiska beräkningarna visat
att regeringens förslag blir billigare?

Anf. 36 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Åke Carnerö ställde två frågor. Det
är politikerna i denna kammare och regeringen som
har det slutliga ansvaret för försvarspolitiken och
säkerhetspolitiken. Det kan varken regering eller
riksdag springa ifrån.
Överbefälhavaren är en myndighetschef som fick i
uppdrag att lägga fram ett förslag som regeringen har
granskat och gjort vissa förändringar i. Men det är
inte fråga om några militäroperativa eller militärstra-
tegiska förändringar. På de punkterna har regeringen
följt ÖB:s förslag.
Jag har ibland litet svårt att förstå de folkvalda re-
presentanter i denna kammare som vill devalvera sin
demokratiska uppgift genom att överlämna frågan om
vårt folks trygghet och oberoende till myndigheter. Vi
som ledamöter av denna kammare måste ha det slutli-
ga ansvaret och också ta det. Sedan får vi i de allmän-
na valen redovisa för folket hur vi har lyckats.
Halmstad ligger på västkusten och tillhör västra
Sverige. Därmed finns det en stark utvecklingsbar
garnison för västra Sveriges försvar, enligt regeringen
förslag. Den marina utbildningsverksamheten bevaras
i västra Sverige. På den punkten har regeringen gått
ifrån ÖB:s förslag till fördel för västra Sverige. Jag
har i helikopterfrågan klart markerat att västra Sveri-
ges behov av helikopterräddningsverksamhet måste
klaras. Som enda plats har jag i försvarspropositionen
pekat ut Säve.
Det är alltså en betydande ekonomisk besparing
att ha kvar Halmstadsalternativet mot Borås-Ystads-
alternativet, vilket i sin tur innebar en flyttning av K 3
från Karlsborg till Borås. Besparingen uppgår till 34
miljoner kronor per år eller 170 miljoner kronor un-
der hela försvarsbeslutsperioden. Detta har varit starkt
bidragande till att Halmstadsalternativet har valts.
Herr talman! Regeringens förslag när det gäller
västra Sveriges försvar är som helhetslösning väldigt
starkt. Befolkningen i västra Sverige borde vara ut-
omordentligt nöjd med det.

Anf. 37 ÅKE CARNERÖ (kd):
Herr talman! Givetvis skall regering och riksdag ta
sitt ansvar när det gäller utformningen av försvaret.
Det var därför som jag betonade planeringsinriktning-
en mot strategiskt överfall och de militäroperativa
bedömningarna. Då behöver kraftcentret Göteborg ett
näraliggande omedelbart skydd i händelse av att det
otäcka som vi planerar utifrån skulle inträffa. Det är i
denna belysning som min fråga skall ses.
Borås ligger naturligtvis närmare detta vitala om-
råde än Halmstad.

Anf. 38 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Jag håller med Åke Carnerö om att
västra Sverige inklusive rikets andra stad skall ha
både ett starkt försvar och en militär utbildningsplatt-
form. Men lika litet som man kan se Stockholmsom-
rådet som ett litet område kan man göra det med Gö-
teborg, utan man får se till västra Sverige.
Jag är medveten om att i mil räknat ligger Borås
något närmare Göteborgs centrum än vad Halmstad
gör. Men Halmstad ligger likväl på västkusten och
kan därmed ingå i försvaret och vara utbildningsplatt-
form för västra Sverige.
I motsats till Överbefälhavarens förslag behålls
den marina utbildningsplattformen för amfibieutbild-
ning liksom en mycket klar skrivning om en fortsatt
helikopterverksamhet. Det förslag som regeringen nu
har lagt på riksdagens bord tillgodoser mycket väl de
krav som Åke Carnerö ställer.
Svensk formgivning

Anf. 39 INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till närings-
ministern.
Vi har nu fått ta del av kulturpropositionen. Efter
många tysta år uttalas äntligen en tydlig regering-
sambition att utveckla formgivning och svensk design.
Jag vill fråga näringsministern om Näringsdepar-
tementet också kommer att göra aktiva insatser för att
svensk form och svensk design skall kunna bli till-
växtskapande faktorer.

Anf. 40 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Just nu pågår en översyn av hela In-
dustriforskningsinstitutet och dess organisation, vil-
ken görs av en särskild statlig kommitté. Till detta
kommer att forskningspropositionen just är framlagd.
I propositionen betonas tydligt att forskningen skall
komma till nytta, dvs. att det skall vara en starkare
koppling mellan den akademiska världen och indust-
rin. Detta tillsammans gör att forskningen nu kommer
att bli mer inriktad på att lösa vårt största problem,
nämligen arbetslösheten. I vad mån detta kommer att
innebära särskilda satsningar på formgivning och
design är det ännu för tidigt att uttala sig om. Det blir
en senare process som ett resultat av forskningspro-
positionen och den översyn som nu görs av Industri-
forskningsinstitutet.
Yttrandefrihet för EU-tjänstemän

Anf. 41 HENRIK S JÄRREL (m):
Herr talman! Jag har en allmänpolitisk fråga till
Thage G Peterson.
Den svenske biträdande generaldirektören inom
EU-kommissionen, Magnus Lemmel, har ju som
bekant av kommissionen belagts med munkavle sedan
han i en öppenhjärtig intervju delvis har kritiserat
EU:s byråkrati, vilken i vissa stycken synes vara trög
och ineffektiv på ett sätt som menligt inverkar på
möjligheterna att uppnå målen med det närmare Eu-
ropasamarbetet. Här hamnar alltså svensk yttrandefri-
hetsrättslig och förvaltningsrättslig tradition på be-
kymmersam kollissionskurs med vad som för närva-
rande tycks vara förhärskande inom EU.
Vad har den svenska regeringen över huvud taget
gjort hittills och hur långt ämnar den sträcka sig för
att värna om öppenhet och yttrandefrihet, t.ex. för
enskilda EU-tjänstemän? Vad gör regeringen för att
verkningsfullt driva på ett effektivare och billigare
arbetssätt inom EU?

Anf. 42 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Henrik S Järrels fråga var ingen ut-
präglad allmänpolitisk fråga. Den tillhör klart utri-
kesministerns verksamhetsområde. Dessutom borde
den kanske också ställas i EU-parlamentet, eftersom
det gäller EU:s interna arbete.
Därför, herr talman, får Henrik S Järrel ha frågan
kvar i fickan till dess att utrikesministern finns här för
att svara på frågor. Jag skall förvarna henne om att det
kommer att ställas en sådan fråga, så att det kan bli ett
förberett svar.

Anf. 43 HENRIK S JÄRREL (m):
Herr talman! Jag trodde att konsitutionsutskottets
f.d. ordförande möjligen kunde ha någon synpunkt i
yttrandefrihetsrättsliga frågor.

Anf. 44 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Just därför att jag tidigare har varit
KU:s ordförande skall jag vara mycket försiktig med
uttalanden på områden som inte enligt grundlagen är
mitt ansvarsområde. Jag känner till hur KU följer
statsrådens olika uttalanden, och jag längtar inte pre-
cis efter ett KU-förhör. Därför finns det ytterligare en
anledning för mig att inte svara på Henrik S Järrels
fråga.
Fukt- och mögelskador

Anf. 45 PER LAGER (mp):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga om fukt- och
mögelskador i småhus till statsrådet Jörgen Anders-
son.
Småhusskadenämnden fick 40 miljoner kronor
genom den basöverenskommelse som regeringen och
Miljöpartiet träffade 1995, för att kunna ge 20 % i
lindring av självrisken vid fukt- och mögelskador i
äldre småhus. Just den höga självrisken är ofta ett
hinder för att åtgärda den här typen av problem. Vi
vet att vart tionde småhus i dag beräknas ha fukt- och
mögelskador.
När ansökningstiden för specialbidraget går ut den
1 oktober har bara 20 miljoner kronor utnyttjats, dvs.
hälften. Jag skulle vilja ha en kommentar till den
uppkomna situationen av statsrådet. Jag vet att rege-
ringen har tillsatt en enmansutredning, som fram till
oktober nästa år skall titta närmare på problemen.
Jag vill i detta sammanhang ställa ytterligare en
fråga. Är det inte så, att självrisken helt enkelt borde
sänkas? Den är för hög. Varför kan man inte föreslå
50 % i självrisk?

Anf. 46 Inrikesminister JÖRGEN
ANDERSSON (s):
Herr talman! Jag är inte i dag beredd att uttala mig
om självriskens storlek. Det är av sakliga skäl men
också på grund av att det pågår en enmansutredning,
som Per Lager mycket riktigt informerade kammaren
om. Jag vill avvakta vad enmansutredaren kommer
fram till innan jag är beredd att ha någon närmare
uppfattning i frågan.
Halvledartillverkning

Anf. 47 OWE HELLBERG (v):
Herr talman! Jag har en fråga till näringsminister
Anders Sundström.
Sandvikens kommun har gjort en förstudie om
möjligheten att etablera en halvledarfabrik för mik-
rochipstillverkning. Detta är en bransch som har en
enorm tillväxtpotential. Man räknar med att det inom
en snar framtid kommer att byggas 100-200 fabriker
av den här typen i världen. För att en satsning skall
komma till stånd krävs troligtvis en rejäl statlig inves-
tering. Min fråga till ministern är: Hur tänker minis-
tern arbeta vidare med detta projekt? Såvitt jag vet
ligger förstudien på departementet.

Anf. 48 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag skall på fredag eftermiddag ta
emot information av dem som har arbetat fram en
rapport om just halvledartillverkningen. Jag vill sam-
tidigt säga att statens möjligheter att engagera sig i
detta och gå in med olika typer av stöd begränsas av
de stödregler som denna kammare har beslutat om
samt också av de regler som finns inom EU.

Anf. 49 OWE HELLBERG (v):
Herr talman! Eftersom detta är en framtidsbransch
hoppas jag att saneringen av statsfinanserna inte får
gå före ett sådant här projekt, om det nu är möjligt att
genomföra enligt EU:s regler. Om projektet så små-
ningom skulle bli av, är ministern då beredd att föror-
da Sandviken som etableringsort?

Anf. 50 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Detta är inte en fråga för regeringen.
Det är ju fråga om ett enskilt företagsprojekt som
drivs uppe i Sandviken. Vad regeringen kan komma
att göra är att ta ställning till eventuella stöd, vilka i
huvudsak är baserade på de regionalpolitiska stöden -
det är ju dessa former av stöd som finns. Denna fråga
kommer vi väl så småningom att ställas inför. Men vi
har medverkat till att en studie av verksamheten har
gjorts, och den kommer jag att få information om på
fredag eftermiddag.
Östasiatiska muséet

Anf. 51 KARIN FALKMER (m):
Herr talman! Jag är ordförande i Svensk-japanska
parlamentarikerförbundet.
Regeringens förslag att flytta Östasiatiska muséet
till Göteborg har väckt mycket starka känslor, inte
minst hos alla dem i Sverige som har goda kontakter
med Asien och inte minst hos dem som har placerat
eller skänkt samlingar till detta museum och som inte
har blivit tillfrågade. Förslaget är djupt olyckligt, och
det ger helt felaktiga signaler till denna viktiga del av
världen.
Sverige ansöker nu om att få en plats i FN:s sä-
kerhetsråd. Samtidigt sänder Sverige signaler till de
asiatiska länderna, signaler som underminerar Sveri-
ges renommé i denna viktiga del av världen.
Jag vill fråga regeringen: Vad tänker regeringen
göra för att snabbt reparera skadorna?

Anf. 52 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag kan besvara frågan, eftersom den
har en viss regionalpolitisk betydelse.
Jag tror kanske inte att frågan om var vi förlägger
muséerna i Sverige får så väldigt stor betydelse för
vår kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Det är kanske
att något överdriva betydelsen av vår museipolitik.
Jag tror nog att det är rätt viktigt att vi även här försö-
ker att fördela resurserna över landet. Vi har en stark
koncentration av stöd för kultursatsningar i huvudsta-
den och samma starka koncentration av forskningsre-
surser till de tre största regionerna. Det är klokt att
satsa resurser också på Göteborgsregionen, som har
en lång tradition och länge har varit aktivt på detta
område. Jag har inte uppfattat att vårt förslag har
väckt starka reaktioner i Asien.

Anf. 53 KARIN FALKMER (m):
Herr talman! Med förlov sagt blir jag bekymrad
när jag hör att Anders Sundström över huvud taget
inte förstår problemet. Detta museum är väl känt i
Asien. Det har väldigt hög kvalitet och anses vara en
klenod. 90 % av samlingarna har skänkts till muséet.
En flyttning av detta museum från huvudstaden upp-
levs av många i de asiatiska länderna som hart när en
förolämpning.
Den här frågan har flera dimensioner. Den handlar
inte bara om Sveriges renommé bland Asiens länder
inför ansökan om en plats i FN:s säkerhetsråd, den har
också eventuellt handelspolitiska följder. Jag vill
bolla frågan vidare med en förhoppning om att vår
handelsminister kanske förstår problemets vidd bättre.
Jag vill fråga handelsministern: Är det, med tanke på
Sveriges relationer till de asiatiska länderna, värt att
genomföra ett sådant hugskott - som det här förefaller
mig att vara - som att bara flytta ett museum från
huvudstaden till någon annanstans i Sverige? Är det
värt att förstöra relationerna mellan Sverige och den
viktiga del av världen som Asien är?

Anf. 54 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Jag fortsätter att å regeringens väg-
nar svara på den här frågan. Först och främst är det
inte fråga om att lägga ned något museum, utan det är
fråga om att flytta ett museum. Ni måste förstå att det
ni nu säger, Karin Falkmer, nästan ger det här ett
löjets skimmer. Tror man att detta att Sverige, ett litet
land som Sverige, satsar nya resurser på ett museum
som binder ihop Sverige med Asien skulle leda till
allvarliga störningar i handeln mellan Sverige och
Asien och till allvarliga störningar när det gäller möj-
ligheten att komma med i FN:s säkerhetsråd, då är
man naturligtvis engagerad i sin fråga, men man har,
faktiskt, tappat proportionerna.

Anf. 55 ELISA ABASCAL REYES (mp):
Herr talman! Det här gäller också museiflytten.
Eftersom Anders Sundström tog upp det regionalpoli-
tiska perspektivet, skulle jag vilja fråga honom vilka
de regionalpolitiska vinsterna är med att flytta fyra
fristående enheter och slå samman dem till en centra-
liserad. Gagnar det hela landet?
Det har ju varit så, regionalpolitiskt sett, att inte
minst etnografisk och antropologisk kultur har nått ut
till resten av landet via vandringsutställningar. Vore
det inte mer befogat att göra en regionalpolitisk sats-
ning genom att öka just utställningsanslaget i stället
för att centralisera?
Anders Sundström säger också att det inte är fråga
om någon nedläggning. Kan regeringen i dag ge något
som helst ekonomiskt underlag som visar att detta inte
kommer att innebära en stark begränsning av de fyra
muséernas, framför allt de tre stora nationella musé-
ernas, verksamhet? Det finns t.ex. ingen lokal att
förvara alla saker i. Dessutom har Folkets Museum
Etnografiska precis flyttat, vilket gör att föremål är i
ett väldigt känsligt skick och inte kan flyttas igen. Då
undrar jag om det inte är befogat att ställa frågan:
Innebär inte detta en stark begränsning av verksamhe-
ten?

Anf. 56 Näringsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s):
Herr talman! Nu börjar vi röra oss väldigt långt in
i kulturpolitiken. Jag anser nog att det är lämpligast
att den frågan ställs till kulturminister Marita Ulv-
skog. Även den frågan kan alltså vara kvar i fickan.
Jag tyckte däremot att jag kunde svara på den mer
principiella frågan om fördelning av kulturresurser
över landet. Det är faktiskt en rimlig fråga att diskute-
ra hur vi fördelar kultur- och forskningsresurser över
landet. Det är till fördel för Sverige om vi fördelar
dem på ett jämnare sätt. I övrigt vill jag hänvisa till
kulturministern.
Ersättning till anhöriga

Anf. 57 JAN JENNEHAG (v):
Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminis-
tern. Det gäller skadade i utlandsstyrkan. I totalför-
svarspropositionen konstaterar regeringen mellan
raderna att nuvarande regelverk minst sagt är otill-
fredsställande, och att det skall ses över. Vi är alla
överens om det nödvändiga i detta.
En ny ordning förutsätts inte fordra riksdagsbeslut
och skall börja gälla från den 1 januari 1997. Natur-
ligtvis har regeringen en tidsplan för arbetet. När får
de skadade och deras anhöriga veta vad som kommer
att gälla? Om de nya reglerna blir dåliga finns ju
dessutom risken att riksdagen tvingas fatta ett beslut,
och ett sådant kan väl rimligtvis komma först hösten
1997? Det som möjligen är tanken med regeringens
handläggning av detta är att förordnings- och rege-
ländringar går snabbare att genomföra än om man för
fram frågan i propositionen. Men i detta fall undrar
jag om så verkligen blir fallet. Sammanfattningsvis:
När får vi veta vad de nya reglerna innehåller?

Anf. 58 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Jag har haft denna fråga uppe i
kammaren tidigare. Jag har personligen engagerat mig
mycket starkt i denna fråga, och avdelat folk på För-
svarsdepartementet som håller i den. De har fått ett
enda direktiv: Att se till att vi får fram bra regler. Jag
har personligen diskuterat med Försvarsmakten för att
vi skall kunna få regler som vi är nöjda med. Jag utgår
från att det inte skall bli några dåliga regler, utan bra
lösningar. Jag har vid ett samtal i dag på lunchen
försäkrat mig om att arbetet fortgår på Försvarsdepar-
tementet och om att den redovisning som gjorts i
propositionen också skall kunna föras fram till ett
beslut. Försvarsutskottet skall under hösten få en
fyllig redovisning av detta arbete.

Anf. 59 JAN JENNEHAG (v):
Herr talman! I begreppet bra regler ingår också
enligt min mening att man ser över frågorna om tred-
jemanskostnader. Huvudregeln i svensk skadestånds-
rätt är att tredjemanskostnaden inte ersätts, och som
tredje man kan man räkna anhöriga. Anhöriga som
deltar i vården av den skadade har dålig rätt till bi-
drag. Resekostnader ersätts i praktiken inte, förlorad
arbetsinkomst ersätts inte. Många anhöriga har själva
behov av vård, t.ex. av psykologhjälp. Kungafonden
kan i vissa fall ersätta, men det är ingen rättighet utan
en osäker möjlighet. Hur kommer de nya reglerna att
förändra de anhörigas situation?

Anf. 60 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! I mina direktiv för detta arbete är det
klart utsagt att vi skall ta upp varje fråga som finns på
bordet. I den mån Jan Jennehags frågor inte finns där
nu är jag tacksam för att få dem.

Anf. 61 ANNIKA NORDGREN (mp):
Herr talman! Många långsiktigt viktigare frågor än
förbandsplaceringar kommer ofta i skymundan i den
rädda-mitt-regemente-hysteri som råder. Jag vill lyfta
fram miljöfrågorna inom Försvarsmakten, och jag vill
fråga försvarsministern om regeringen när det gäller
lokaliseringar har tagit konsekvenserna av riksdagens
beslut om att miljöförstöring är ett säkerhetspolitiskt
hot. Har miljöfrågorna i något fall fått avgöra lokali-
seringen av förband?
Jag vill också ställa en fråga till försvarsministern
om bullernivåer. Vilken bullernivå anser försvarsmi-
nistern och Försvarsdepartementet skall gälla? För-
svarsmakten har ju överklagat Naturvårdsverkets och
Koncessionsnämndens nivå. De vill ha 90 dB och
Försvarsmakten vill 100 dB.

Anf. 62 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Annika Nordgren känner mycket väl
till det arbete som jag personligen har lagt ned på
försvaret och miljöfrågorna. Det ledde fram till en
särskild internationell miljökonferens i Linköping.
Regeringen anser att det förslag till en miljöstrategi
för försvaret som FOA fick i uppdrag att lämna är en
bra grund för det fortsatta miljöarbetet. Av detta pro-
gram framgår det att det långsiktiga målet bör vara ett
ekologiskt uthålligt försvar.
Jag har också mycket klart sagt att det är angeläget
att Försvarsmakten sanerar miljöfarliga lämningar och
att Försvarsmakten tillsammans med Naturvårdsver-
ket nu går vidare i fråga om den inventering och den
riskbedömning som har gjorts. Försvaret har också
här utarbetat en saneringsplan. Försvarsmakten har
också fått klart för sig att det gäller att verkligen se till
att militära resurser ställs till förfogande vid stora
fredstida miljöolyckor.
Det här är alltså ett område som det nu under se-
nare tid har hänt väldigt mycket på. I försvarspropo-
sitionen har när det gäller civila hot och risker också
miljöolyckorna förts in i bilden - något som Annika
Nordgren väl vet. Det var en orsak till att regeringen
valde att ha kvar en militär beredskap på Gotland att
vi skulle kunna möta de civila hot och risker som
finns i Östersjön och som kan komma att uppträda
där. Inte minst gäller det miljöolyckor och miljöska-
dor.
Sammantaget vill jag alltså säga att detta är ett av
de områden där regeringen och Försvarsdepartemen-
tet har tagit ett ordentligt grepp om frågan. Jag tror
också att Annika Nordgren egentligen är ganska nöjd
med de åtgärder som har vidtagits.

Anf. 63 ANNIKA NORDGREN (mp):
Herr talman! Rapporten från FOA som försvars-
ministern just hänvisade till är mycket bra. I proposi-
tionen hänvisas det tyvärr i litet för många avseenden
till att beredning pågår när det gäller FOA:s konkreta
förslag. FOA säger i rapporten att miljöfrågor skall få
ha påverkan på lokalisering, men också på avväg-
ningar mellan resurstilldelning till militären och andra
sektorer i samhället.
Återigen blir min fråga: Har de intentioner som
försvarsministern visar fått påverka något lokalise-
ringsbeslut inför försvarspropositionen?
Jag vill också gärna ha svar på frågan jag ställde
om bullergränserna.

Anf. 64 Försvarsminister THAGE G
PETERSON (s):
Herr talman! Jag pekade just på Gotland, där be-
varandet av den militära närvaron ligger på en högre
nivå än vad Försvarsmakten har tänkt sig. De civila
hoten och riskerna finns med i bedömningen där. Det
är oerhört viktigt att vi gör klart för oss att mot Sveri-
ge finns inte bara militära hot och risker, utan också
civila.
Det finns frågor som handlar om terrorism och
kriminalitet men också om miljöskador och miljöo-
lyckor. Dessa är inte minst en följd av den ökade
trafiken med dåligt tonnage på havet, och exempel på
vad den kan innebära för Sverige. För Gotlands del
har alltså miljöbedömningarna också funnits med i
bilden.

Anf. 65 TREDJE VICE TALMANNEN:
Därmed är frågestunden slut. Jag beklagar att det
inte har funnits tillfälle för alla att ställa frågor denna
gång. Jag tackar regeringens företrädare för deras
medverkan.

5 § Meddelande om partiledardebatten onsda-
gen den 9 oktober

Tredje vice talmannen meddelade att debattregler
för partiledarebatten onsdagen den 9 oktober kl. 9.00
hade delats ut till kammarens ledamöter.

6 § Anmälan om utskottens presidier

Tredje vice talmannen meddelade att till ordfö-
rande respektive vice ordförande i utskotten hade
valts följande ledamöter:

konstitutionsutskottet
Birgit Friggebo (fp) ordförande
Kurt Ove Johansson (s) vice ordförande

finansutskottet
Jan Bergqvist (s) ordförande
Per-Ola Eriksson (c) vice ordförande

skatteutskottet
Lars Hedfors (s) ordförande
Bo Lundgren (m) vice ordförande

justitieutskottet
Gun Hellsvik (m) ordförande
Lars-Erik Lövdén (s) vice ordförande

lagutskottet
Agne Hansson (c) ordförande
Anita Persson (s) vice ordförande

utrikesutskottet
Viola Furubjelke (s) ordförande
Göran Lennmarker (m) vice ordförande

försvarsutskottet
Arne Andersson (m) ordförande
Britt Bohlin (s) vice ordförande

socialförsäkringsutskottet
Börje Nilsson (s) ordförande
Gullan Lindblad (m) vice ordförande

socialutskottet
Sten Svensson (m) ordförande
Ingrid Andersson s) vice ordförande

kulturutskottet
Åke Gustavsson (s) ordförande
Elisabeth Fleetwood (m) vice ordförande

utbildningsutskottet
Jan Björkman (s) ordförande
Beatrice Ask (m) vice ordförande

trafikutskottet
Monica Öhman (s) ordförande
Per Westerberg (m) vice ordförande

jordbruksutskottet
Lennart Daléus (c) ordförande
Sinikka Bohlin (s) vice ordförande

näringsutskottet
Birgitta Johansson (s) ordförande
Tredje vice talman
Christer Eirefelt (fp) vice ordförande

arbetsmarknadsutskottet
Johnny Ahlqvist (s) ordförande
Elver Jonsson (fp) vice ordförande

bostadsutskottet
Knut Billing (m) ordförande
Lennart Nilsson (s) vice ordförande

7 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
1996/97:23 till konstitutionsutskottet

Motioner
1996/97:U1-U4 till utrikesutskottet
1996/97:Sk1-Sk6 till skatteutskottet
1996/97:U5 till utrikesutskottet

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Propositioner
1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt per-
spektiv
1996/97:35 Ett nytt system för ekonomisk utjämning
inom Svenska kyrkan

Skrivelse
1996/97:20 1996 års redogörelse för företag med
statligt ägande

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 24 september

1996/97:6 av Mats Odell (kd) till finansministern
Lönebildningen

den 25 september

1996/97:7 av Sten Andersson (m) till justitieministern
Nazism och kommunism
1996/97:8 av Per Lager (mp) till utrikesministern
Frigivning av Mordechai Vanunu
1996/97:9 av Per Lager (mp) till inrikesministern
Kontrollen av ventilationssystemens funktion

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll onsdagen den 2 oktober.

10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 24 september

1996/97:13 av My Persson (m) till försvarsministern
Helikopterförbandsorganisationen

den 25 september

1996/97:14 av Maggi Mikaelsson (v) till miljöminis-
tern
Trikloretylen

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll onsdagen den 2 oktober.

11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att följande skriftliga svar på frågor in-
kommit

den 25 september

1995/96:718 av Eva Goës (mp) till miljöministern om
Kärnavfall
1996/97:1 av Eva Goës (mp) till utrikesministern
Stöd till kärnforskning för civilt bruk i öst
1996/97:3 av Sonja Fransson (s) till kulturministern
Kommunala musikskolan
1996/97:6 av Rune Berglund (s) till jordbruksminis-
tern
Försäljningar av skogsfastigheter inom samernas
renbetesområde
1996/97:7 av Lena Klevenås (s) till justitieministern
Domstolsväsendets organisation
1996/97:8 av Marie Wilén (c) till statsministern
Representationen i offentliga utredningar och kommit-
téer
1996/97:9 av Maggi Mikaelsson (v) till miljöminis-
tern
EU:s stöd till miljöorganisationer

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll onsdagen den 2 oktober.

12 § Kammaren åtskildes kl. 15.04.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.