Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:51 Fredagen den 20 december
ProtokollRiksdagens protokoll 1996/97:51
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:51 Fredagen den 20 december Kl. 16.45 - 16.57
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------
1 § Meddelande om den allmänpolitiska debat- ten i januari
Talmannen meddelade att i ett meddelande om den allmänpolitiska debatten i januari som delats ut till kammarens ledamöter framgick bl. a. att anmälan till debatten skulle göras senast onsdagen den 15 januari 1997.
2 § Meddelande om statistiska uppgifter om riksdagsarbetet
Talmannen meddelade att statistiska uppgifter om riksdagsarbetet delats ut till kammarens ledamöter.
3 § Statsbudget för budgetåret 1997
Föredrogs Finansutskottets betänkande 1996/97:FiU10 Statsbudget för budgetåret 1997
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var an- mäld. Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
4 § Avslutning
Anf. 1 TALMANNEN: Ärade kammarledamöter! "Politik är som segt så- gande i hårt trä, men med lidelse och säkert ögonmått i förening." Detta citat - fritt efter Max Weber - hörde jag i ett radioprogram häromkvällen, efter en lång dags färd mot natt och den sista voteringen för dagen. Jag tror att ni alla känner igen er i denna karakte- ristik. Vi har en gång sökt oss till politiken, drivna av lidelse, av helig vrede, av hängivenhet för en idé, en vision, en sakfråga. Vi finns kvar därför att vi också är beredda att acceptera den politiska vardagens slit och besvikelser. Denna höst och detta år har det varit mycket segt sågande i hårt trä, som krävt säkert handlag. Men mitt i detta är det också viktigt att vi bevarar lidelsen, visionen och också att vi kräver respekt för det politiska vardagsslitet - även när det är som gråast! Höstens arbete har just präglats av hårt slit. Det kan uttryckas i siffror, med några som jag nu vill redovisa för er, som vi just har kunnat summera. De 27 utgiftsområdena i budgeten har debatterats under 12 dagar, sammanlagt ca 105 timmar, av mer än 450 deltagande debattörer, enligt talarlistan. Antalet sidor i utskottsbetänkandena är mer än 3 000. Ändå är det här naturligtvis bara ett mycket enkelt mått för att uttrycka allt det arbete som ligger bakom detta. Hösten har också präglats av omvälvande föränd- ringar i riksdagens arbete, särskilt av budgetproces- sen. Budgetreformen var väl förberedd. Men allt går inte att förutse, och säkert har en och annan överras- kats av vissa effekter. Men tack vare intensiva och många gånger självuppoffrande insatser från riksda- gens ledamöter och personal har den nya budgethan- teringen kunnat genomföras väl. Som oftast när nya arbetsformer sätts på verklighetens hårda prov, har vi också fått erfarenheter, som på en hel del punkter bör leda till eftertanke och förbättringar av processen. Budgetprocessen kommer nu att utvärderas av talmanskonferensens arbetsgrupp. Synpunkter från ledamöter, utskott, partikanslier och kammarkansli skall samlas in och problem definieras. Jag tycker dock att det är viktigt att komma ihåg att våra erfarenheter trots allt är begränsade och att vi inte bör dra förhastade slutsatser. Riksdagens nya budgethantering är den största förändringen av riksdagens arbetsformer sedan en- kammarreformen. Det är självklart att en sådan om- ställning inte är problemfri och måste utsättas för bedömning och kanske justering. Men i denna utvär- dering är det viktigt att se till helheten och, inte minst, att se möjligheterna till utveckling utifrån nya förut- sättningar. Under hösten har också utvecklingen av riksda- gens hantering av EU-frågor fortsatt. Konstitutionsut- skottet har i sitt betänkande, EU-frågornas behand- ling i riksdagen, i dialog med samtliga fackutskott, lämnat ett förtjänstfullt bidrag till denna process. Utskottens viktiga roll, när det gäller riksdagens möj- ligheter till inflytande, har nu ytterligare slagits fast genom en ny bestämmelse i riksdagsordningen. När nu budgetarbetet är avklarat bör det finnas möjligheter under våren att inom utskotten skapa goda arbetsrutiner för EU-frågorna, liksom för upp- följning och utvärdering av redan fattade beslut och för utveckling av budgetarbetet. Talmanskonferensen har denna vecka ställt sig bakom en arbetsplan för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. Där ingår också en utvärdering av budgetpropositio- nen. Utvecklingen av kammarens arbetsformer fortsät- ter. För den allmänpolitiska debatten i januari har vi kommit överens om en friare debattform än tidigare, som jag hoppas skall innebära en vitalisering. Ärade ledamöter! Det väntar alltså viktiga arbets- uppgifter under nästa år här i kammaren. Jag hoppas att alla skall få tillfälle att hämta krafter inför det nya årets utmaningar. Men låt mig också säga en sak som jag tycker att det är viktigt att tänka på mitt i den dynamiska - och ibland påfrestande - process som vi nu upplever. Det är att vi stannar upp och ställer oss frågan: Vilken roll vill vi att riksdagens klassiska aktörer - kammaren, utskotten och ledamöterna - skall spela i framtiden? De har, enligt min mening, var och en sin identitet, sin viktiga uppgift. Jag vill särskilt betona den enskil- da ledamotens betydelse. Även i framtiden behöver vi starka och egensinniga ledamöter, som med sin kun- nighet och sitt engagemang bidrar till att riksdagen fattar kloka beslut som för utvecklingen framåt. Innan vi skiljs åt vill jag med några ord tacka tre ledamöter som lämnat riksdagen denna höst. Christina Zedell har lämnat riksdagen, där hon varit verksam inom arbetsmarknadsutskottet. Christi- na Zedell kom till riksdagen 1994, med en facklig bakgrund, och har nu återvänt till detta engagemang inom Kommunalarbetareförbundet. Kristina Svensson, som invaldes 1985, har varit verksam inom bl.a. utrikesutskottet, och hon har varit ledamot av ESK/OSSE-delegationen, där hon blev ordförande 1994. I denna egenskap hade Kristina Svensson en viktig roll, när riksdagen i somras var värd för OSSE:s 5:e parlamentariska session här i Stockholm. Kristina Svensson fortsätter nu sitt inter- nationella engagemang som Sveriges ambassadör i Zambia. Yvonne Sandberg-Fries kom till riksdagen 1982 och har deltagit i arbetet inom en rad utskott, bl.a. socialutskottet, skatteutskottet och finansutskottet. Yvonne Sandberg-Fries var också aktiv inom Eu- ropasamarbetet i flera riksdagsorgan, innan hon blev en av de 22 svenska pionjärer som först invaldes i Europaparlamentet. Nu har hon gått vidare inom det internationella samarbetet som VD för Östersjöinstitu- tet. Jag vill så till sist varmt tacka alla er ledamöter för det arbete som ni har utfört denna höst. Ett särskilt tack vill jag rikta till de vice talmännen och till gruppledarna, för gott samarbete och för aldrig sinan- de konstruktivitet och kompromissvilja, och till kvittningsmännen, som utövat sitt uppdrag med sed- vanlig nit och oväld. Jag vill också tacka kammarens, utskottens och förvaltningskontorets personal, vars tålamod, enga- gemang och beredvillighet till arbete långt utanför ordinarie arbetstid, prövats särskilt hårt denna höst. Ett nytt arbetsår väntar bakom årsskiftet. Till dess önskar jag er alla en riktigt God jul, med umgänge med nära och kära, och ett Gott nytt år 1997.
5 § Kammaren åtskildes kl. 16.57.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Innehållsförteckning
1
1
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.