Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:51 Fredagen den 20 december

ProtokollRiksdagens protokoll 1996/97:51

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

PDF

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:51 Fredagen den 20 december Kl. 16.45 - 16.57
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------
1 §  Meddelande om den allmänpolitiska debat-
ten i januari
Talmannen meddelade att i ett meddelande om
den allmänpolitiska debatten i januari som delats ut
till kammarens ledamöter framgick bl. a. att anmälan
till debatten skulle göras senast onsdagen den
15 januari 1997.
2 §  Meddelande om statistiska uppgifter om
riksdagsarbetet
Talmannen meddelade att statistiska uppgifter om
riksdagsarbetet delats ut till kammarens ledamöter.
3 §  Statsbudget för budgetåret 1997
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1996/97:FiU10
Statsbudget för budgetåret 1997
Kammaren biföll utskottets hemställan att ärendet
fick avgöras efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var an-
mäld.
Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
4 §  Avslutning
Anf.  1  TALMANNEN:
Ärade kammarledamöter! "Politik är som segt så-
gande i hårt trä, men med lidelse och säkert ögonmått
i förening."
Detta citat - fritt efter Max Weber - hörde jag i ett
radioprogram häromkvällen, efter en lång dags färd
mot natt och den sista voteringen för dagen.
Jag tror att ni alla känner igen er i denna karakte-
ristik. Vi har en gång sökt oss till politiken, drivna av
lidelse, av helig vrede, av hängivenhet för en idé, en
vision, en sakfråga. Vi finns kvar därför att vi också
är beredda att acceptera den politiska vardagens slit
och besvikelser. Denna höst och detta år har det varit
mycket segt sågande i hårt trä, som krävt säkert
handlag. Men mitt i detta är det också viktigt att vi
bevarar lidelsen, visionen och också att vi kräver
respekt för det politiska vardagsslitet - även när det är
som gråast!
Höstens arbete har just präglats av hårt slit. Det
kan uttryckas i siffror, med några som jag nu vill
redovisa för er, som vi just har kunnat summera.
De 27 utgiftsområdena i budgeten har debatterats
under 12 dagar, sammanlagt ca 105 timmar, av mer än
450 deltagande debattörer, enligt talarlistan. Antalet
sidor i utskottsbetänkandena är mer än 3 000. Ändå är
det här naturligtvis bara ett mycket enkelt mått för att
uttrycka allt det arbete som ligger bakom detta.
Hösten har också präglats av omvälvande föränd-
ringar i riksdagens arbete, särskilt av budgetproces-
sen. Budgetreformen var väl förberedd. Men allt går
inte att förutse, och säkert har en och annan överras-
kats av vissa effekter. Men tack vare intensiva och
många gånger självuppoffrande insatser från riksda-
gens ledamöter och personal har den nya budgethan-
teringen kunnat genomföras väl. Som oftast när nya
arbetsformer sätts på verklighetens hårda prov, har vi
också fått erfarenheter, som på en hel del punkter bör
leda till eftertanke och förbättringar av processen.
Budgetprocessen kommer nu att utvärderas av
talmanskonferensens arbetsgrupp. Synpunkter från
ledamöter, utskott, partikanslier och kammarkansli
skall samlas in och problem definieras.
Jag tycker dock att det är viktigt att komma ihåg
att våra erfarenheter trots allt är begränsade och att vi
inte bör dra förhastade slutsatser.
Riksdagens nya budgethantering är den största
förändringen av riksdagens arbetsformer sedan en-
kammarreformen. Det är självklart att en sådan om-
ställning inte är problemfri och måste utsättas för
bedömning och kanske justering. Men i denna utvär-
dering är det viktigt att se till helheten och, inte minst,
att se möjligheterna till utveckling utifrån nya förut-
sättningar.
Under hösten har också utvecklingen av riksda-
gens hantering av EU-frågor fortsatt. Konstitutionsut-
skottet har i sitt betänkande, EU-frågornas behand-
ling i riksdagen, i dialog med samtliga fackutskott,
lämnat ett förtjänstfullt bidrag till denna process.
Utskottens viktiga roll, när det gäller riksdagens möj-
ligheter till inflytande, har nu ytterligare slagits fast
genom en ny bestämmelse i riksdagsordningen.
När nu budgetarbetet är avklarat bör det finnas
möjligheter under våren att inom utskotten skapa
goda arbetsrutiner för EU-frågorna, liksom för upp-
följning och utvärdering av redan fattade beslut och
för utveckling av budgetarbetet. Talmanskonferensen
har denna vecka ställt sig bakom en arbetsplan för
utskottens arbete med uppföljning och utvärdering.
Där ingår också en utvärdering av budgetpropositio-
nen.
Utvecklingen av kammarens arbetsformer fortsät-
ter. För den allmänpolitiska debatten i januari har vi
kommit överens om en friare debattform än tidigare,
som jag hoppas skall innebära en vitalisering.
Ärade ledamöter! Det väntar alltså viktiga arbets-
uppgifter under nästa år här i kammaren. Jag hoppas
att alla skall få tillfälle att hämta krafter inför det nya
årets utmaningar.
Men låt mig också säga en sak som jag tycker att
det är viktigt att tänka på mitt i den dynamiska - och
ibland påfrestande - process som vi nu upplever. Det
är att vi stannar upp och ställer oss frågan: Vilken roll
vill vi att riksdagens klassiska aktörer - kammaren,
utskotten och ledamöterna - skall spela i framtiden?
De har, enligt min mening, var och en sin identitet,
sin viktiga uppgift. Jag vill särskilt betona den enskil-
da ledamotens betydelse. Även i framtiden behöver vi
starka och egensinniga ledamöter, som med sin kun-
nighet och sitt engagemang bidrar till att riksdagen
fattar kloka beslut som för utvecklingen framåt.
Innan vi skiljs åt vill jag med några ord tacka tre
ledamöter som lämnat riksdagen denna höst.
Christina Zedell har lämnat riksdagen, där hon
varit verksam inom arbetsmarknadsutskottet. Christi-
na Zedell kom till riksdagen 1994, med en facklig
bakgrund, och har nu återvänt till detta engagemang
inom Kommunalarbetareförbundet.
Kristina Svensson, som invaldes 1985, har varit
verksam inom bl.a. utrikesutskottet, och hon har varit
ledamot av ESK/OSSE-delegationen, där hon blev
ordförande 1994. I denna egenskap hade Kristina
Svensson en viktig roll, när riksdagen i somras var
värd för OSSE:s 5:e parlamentariska session här i
Stockholm. Kristina Svensson fortsätter nu sitt inter-
nationella engagemang som Sveriges ambassadör i
Zambia.
Yvonne Sandberg-Fries kom till riksdagen 1982
och har deltagit i arbetet inom en rad utskott, bl.a.
socialutskottet, skatteutskottet och finansutskottet.
Yvonne Sandberg-Fries var också aktiv inom Eu-
ropasamarbetet i flera riksdagsorgan, innan hon blev
en av de 22 svenska pionjärer som först invaldes i
Europaparlamentet. Nu har hon gått vidare inom det
internationella samarbetet som VD för Östersjöinstitu-
tet.
Jag vill så till sist varmt tacka alla er ledamöter för
det arbete som ni har utfört denna höst. Ett särskilt
tack vill jag rikta till de vice talmännen och till
gruppledarna, för gott samarbete och för aldrig sinan-
de konstruktivitet och kompromissvilja, och till
kvittningsmännen, som utövat sitt uppdrag med sed-
vanlig nit och oväld.
Jag vill också tacka kammarens, utskottens och
förvaltningskontorets personal, vars tålamod, enga-
gemang och beredvillighet till arbete långt utanför
ordinarie arbetstid, prövats särskilt hårt denna höst.
Ett nytt arbetsår väntar bakom årsskiftet. Till dess
önskar jag er alla en riktigt God jul, med umgänge
med nära och kära, och ett Gott nytt år 1997.
5 §  Kammaren åtskildes kl. 16.57.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Innehållsförteckning
1
1

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.