Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:2 Tisdagen den 17 september

ProtokollRiksdagens protokoll 1996/97:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:2 Tisdagen den 17 september Kl. 14.00 14.49

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

---------------------------------------------------------

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls
av kontraktsprosten Christina Odenberg, öppnades
riksmötet i kammarens plenisal enligt det program
som i bilaga fogats till detta protokoll.

1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:
Eders majestäter, Eders kungliga högheter, ärade
ledamöter, ärade gäster!
Jag vill hälsa alla varmt välkomna till öppnandet
av 1996/97 års riksmöte.
Vi hedras denna gång av närvaron av sju talmän
från länder, som har deltagit i den tredje internationel-
la konferensen för kvinnliga talmän, som har hållits
här i Stockholm de senaste två dagarna.
Honourable Speakers and Presidents of National
Parliaments!
We are very happy indeed to be honoured by your
presence at the opening ceremony of our Parliament.
Eders majestät!
Jag hemställer att Eders majestät öppnar 1996/97
års riksmöte.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! När Ni,
valda ombud för Sveriges folk, i dag åter samlas här i
Stockholm, inleds ett nytt arbetsår för riksdagen. Ni
har ansvarsfyllda och krävande uppgifter framför Er.
Ert arbete kommer att påverkas av vad som händer i
vår omvärld, men flera frågor är på grund av sin stora
betydelse för vårt land självskrivna på riksdagens
bord.
Vi blir dagligen påminda om att vi inte lever i nå-
gon fredlig värld. Med tillfredsställelse kan vi ändå
konstatera att det i dag inte finns något omedelbart
yttre hot mot vårt land. Läget kan förändras och det är
nödvändigt att vi med uppmärksamhet följer den
globala utvecklingen. Genom vårt djupa engagemang
i Förenta nationerna och andra internationella organi-
sationer, visar vi vår önskan att ta ett ansvar för ut-
vecklingen även utanför Sveriges gränser. Vår
fredsvilja manifesteras bl.a. genom vår kandidatur till
en plats i FN:s säkerhetsråd. Vid ett besök i New
York i förra veckan hade jag tillfälle att tillsammans
med företrädare för regeringen sammanträffa med
FN:s generalsekreterare.
Statsbesöken, som planeras och genomförs efter
samråd med Utrikesdepartementet, fyller en betydel-
sefull symbolisk funktion i Sveriges internationella
engagemang. Nyligen besökte jag, tillsammans med
Drottningen och Kronprinsessan, Finland. För första
gången deltog Kronprinsessan i ett statsbesök utom-
lands, sedan hon uppnått myndig ålder. Om endast
några veckor väntas Ungerns president avlägga stats-
besök i Sverige, varpå jag i december reser till Chile,
tillsammans med Drottningen.
Vi följer med stor uppmärksamhet utvecklingen i
de baltiska staterna. Vårt engagemang i dessa tre
länder är omfattande. Ett utökat samarbete mellan
länderna kring Östersjön på de politiska, ekonomiska,
sociala och kulturella områdena är väsentligt för att
främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde. I Ös-
tersjörådet har vi fått ett forum, där både problem och
insatser kan diskuteras på regeringsnivå. Jag vill sär-
skilt framhålla behovet av ett ökat samarbete på mil-
jöområdet. Östersjön är i dag ett av världens kanske
mest nedsmutsade innanhav. Snabba och kraftfulla
regeringsåtgärder krävs. Sverige har här både kun-
nande och erfarenhet, något som vi bör kunna dela
med oss av.
I Sverige, liksom i ett flertal andra länder, är ar-
betslösheten för närvarande mycket hög. Det råder
full enighet om att vi inte kan acceptera denna situa-
tion. Riksdag och regering arbetar intensivt med den-
na fråga, som drabbar individer och samhälle hårt.
Men många faktorer spelar in, och det är en svår och
komplex uppgift som här åvilar rikets politiska led-
ning. Sverige vill ge frågan om sysselsättningen hög
prioritet inom EU-samarbetet. EU fyller en viktig
uppgift inom detta område, liksom inom många andra.
Landets ekonomi har under innevarande år utveck-
lats mot ökad finansiell stabilitet. Inflationen är låg,
underskottet i de offentliga finanserna har minskat
och vår valuta har blivit starkare. Exportindustrins
framgångar tycks för närvarande fortsätta, och bytes-
balansen är positiv. Många svåra beslut har tagits här
i riksdagen, men ännu återstår viktiga problem att
lösa.
Det är en stor händelse i vårt offentliga liv då
riksdagen samlas till ett nytt arbetsår. Det är också ett
sundhetstecken i vår demokrati att intresset för ert
arbete från allmänheten och massmedia är stort. Jag är
övertygad om att ni, genom era beslut i alla de viktiga
frågor ni har att ta ställning till, kommer att verka för
vårt lands bästa och bidraga till att förtroendet för
Sverige upprätthålls.
Jag önskar er välgång i detta viktiga värv och för-
klarar härmed 1996/97 års riksmöte öppnat.

2 § Regeringsförklaringen

Anf. 3 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, Fru
talman, ledamöter av Sveriges riksdag!
För två år sedan öppnades riksmötet i skuggan av
förstörda statsfinanser, ränteoro och en arbetslöshet
som stigit till nivåer vi tidigare aldrig upplevt. Välfär-
den var hotad. Demokratin var utmanad.
I dag kan riksdagen samlas i vetskapen om att den
har fattat nödvändiga beslut för att häva den negativa
utvecklingen. Sönderfallande statsfinanser har för-
bytts i stabilitet. Ekonomisk tillbakagång har förbytts
i tillväxt. Misstro har förbytts i förtroende.
Om ytterligare två år kan riksmötet med all san-
nolikhet öppnas med utsikt att under året skapa fi-
nansiella överskott, ett gemensamt sparande, i våra
ekonomier. Välfärden är säkrad. Den ekonomiska
styrkan är återvunnen.
Det är nu halvtid i valperioden. Det nya samar-
betsklimatet i riksdagen har burit frukt. Vi har klarat
den första - till synes omöjliga - uppgiften. Nu kan vi
med kraft och styrka ta oss an den andra uppgiften.
Arbetslösheten skall betvingas. Resurser skall skapas
för nya angelägna uppgifter.
Vår utrikespolitik präglas av solidaritet, samarbete
och ett aktivt engagemang. Den inger respekt och
förtroende i vår omvärld.
Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vi
skall kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt
närområde, består. Den militära alliansfriheten kom-
bineras med ett aktivt ansvarstagande för en fredlig
utveckling i vår omvärld. Därmed värnar vi vårt eget
lands frihet och oberoende, samtidigt som vi bidrar
till minskade spänningar och risker.
Sveriges plats är i världen. Vi är ivriga förespråka-
re för ett starkare FN. Vi ser Förenta nationerna som
det viktigaste redskapet för att hantera de globala
hoten mot människors överlevnad. Vårt land vill ta sin
del av ansvaret för internationell fred, rättvisa och
säkerhet. Därför kandiderar Sverige till en plats i FN:s
säkerhetsråd.
Vi vill bereda vägen för en utvidgning av Europe-
iska unionen och arbetar för en gemensam start på
förhandlingarna med kandidatländerna. Inom EU:s
regeringskonferens verkar Sverige för tydligare mål
och effektivare metoder. Det gäller i arbetet för sys-
selsättning och en bättre miljö, liksom i kampen mot
narkotika och internationell brottslighet. Vi vill ge EU
större kapacitet för konfliktlösning och krishantering.
Arbetet i Nordiska rådet förblir ett viktigt instru-
ment för att utveckla vår gemensamma nordiska
identitet. De nordiska ländernas samhörighet är en
tillgång för EU.
Det nya Europa och dess möjligheter syns tydliga-
re runt Östersjön än i något annat område. För Sveri-
ge är det ett första rangens intresse att demokrati,
säkerhet och välstånd tryggas i Östersjöområdet. Det
intensifierade samarbetet mellan Östersjöstaterna är
ett bidrag till en hållfast europeisk samarbetsordning.
En kommande utvidgning av NATO får inte leda
till nya skiljelinjer i Europa. Vårt mål är en alleurope-
isk säkerhetsgemenskap.
Förslag till ett nytt försvarspolitiskt beslut kommer
att presenteras. Det svenska försvarets förmåga till
anpassning och flexibilitet stärks. De icke-militära
hoten får ökad uppmärksamhet. Det förebyggande
fredsarbetet utökas. Samarbetet inom Partnerskap för
fred byggs ut.
Arbetet för internationell nedrustning skall drivas
vidare. Ett avtal om ett fullständigt förbud mot
kärnsprängningar kommer nu att öppnas för under-
tecknande. Det är ett viktigt steg mot en kärnvapenfri
värld.
I f.d. Jugoslavien utför svensk trupp en riskfylld
och viktig uppgift. En svensk militär närvaro kan bli
nödvändig även efter det att IFOR:s nuvarande man-
dat löper ut. Sverige skall också fortsättningsvis aktivt
bidra till den mödosamma försoningsprocessen.
Vi vill ge större tyngd åt samarbetet med länderna
i Afrika, Asien och Latinamerika. En aktiv bistånds-
politik är nödvändig i arbetet för fred, demokrati och
gemensam säkerhet. Trots en ansträngd samhällseko-
nomi förblir Sverige en av världens fyra ledande
biståndsgivare.
Svensk flyktingpolitik skall präglas av humanitet
och rättvisa. Asylrätten värnas, och hänsyn till bar-
nens väl sätts i första rummet. En ökad internationell
samverkan kring flyktingproblemen i världen efter-
strävas.
De unga demokratier som utvecklas kring Öster-
sjön skall stöttas. Våld och kriminalitet, miljöförstö-
ring och social oro, handelshinder och stagnation får
inte stå i vägen för hoppet om fred, frihet och eko-
nomisk tillväxt. En positiv utveckling i dessa avseen-
den är avgörande för att demokratin skall stärkas och
säkras i denna del av världen. I den utvecklingen har
vi allt att vinna.
I juli beslutade riksdagen att 1 miljard kronor
skulle avsättas för åtgärder för att stärka Östersjö-
samarbetet. Det första konkreta projektet inom denna
ram kan nu presenteras,
Studenter och forskare från Estland, Lettland, Li-
tauen, Ryssland, Polen och Sverige skall erbjudas
möjlighet till studier i ett grannland. Ett nytt stipendi-
eprogram, benämnt Visbyprogrammet, inrättas för att
möjliggöra ett brett utbyte på alla nivåer inom aka-
demisk utbildning och forskning.
Att halvera arbetslösheten är regeringens främsta
och allt annat överskuggande uppgift. År 2000 skall
den öppna arbetslösheten vara högst 4 %.
Sunda statsfinanser och en politik i samverkan har
skapat ett starkt förtroende för Sverige. Tillväxten
stiger. Räntorna faller. Inflationen är låg. Kronan har
stärkts. Utrikeshandeln ger kraftiga överskott.
Dessa framgångar får inte äventyras. De är avgö-
rande förutsättningar för en politik för tillväxt och
sysselsättning. Statsfinanserna skall varaktigt vårdas.
Prisstegringarna skall hållas tillbaka.
Vid början av nästa mandatperiod är inte bara
budgeten i balans. Vi kan då även åstadkomma ett
överskott i den offentliga sektorns finanser. Därmed
knyter vi an till en god svensk tradition. Ett gemen-
samt sparande ökar vår handlingsfrihet och ger de
offentliga välfärdssystemen en nödvändig stabilitet.
Grunden är därmed lagd. Med full kraft inriktas nu
politiken på att pressa tillbaka arbetslösheten.
Sverige är ett konkurrenskraftigt land. Öppenhet,
frihandel och ett starkt omställningstryck förbättrar
Sveriges långsiktiga utveckling. Kompetens, initiativ-
kraft och social stabilitet ger goda förutsättningar för
nyföretagande och expansion. Under 1994 och 1995
startades över 50 000 nya företag i Sverige. En fort-
satt god utveckling skall främjas. Företagandets vill-
kor skall förbättras.
En särskild delegation för förenkling för småföre-
tagarna tillsätts. Regler och stöd skall anpassas till de
mindre företagens förutsättningar.
En permanent lättnad i dubbelbeskattningen pre-
senteras i höst. Den riktas i huvudsak mot små och
medelstora företag.
Förnyelsen av näringspolitiken fortsätter. Regio-
nernas betydelse ökar. Samverkan inom länen mellan
ett stort antal aktörer initieras. Den skall lägga grun-
den för lokala och regionala åtgärder som främjar
tillväxt och sysselsättning. Länsstyrelsernas roll som
statens företrädare stärks. Regionala utvecklingspro-
gram förhandlas fram och följs upp halvårsvis. Upp-
komsten av innovationer stimuleras, liksom en vidare
teknikspridning. Försök kommer att initieras för att
stärka folkstyret på den regionala nivån.
Livsmedelsproduktionen skall bidra till ett Sverige
i regional balans, en uthållig tillväxt och ökad syssel-
sättning. Jordbruket är en framtidsnäring. Därför
utvecklas nu en näringspolitik för lantbruk och lands-
bygd. Hela Sverige skall leva.
Konsumenternas krav måste mötas. En ökad mil-
jöanpassning i lantbruket skall främjas. EU:s gemen-
samma jordbrukspolitik bör reformeras till ökad
marknadsorientering, större miljöhänsyn, bättre djur-
skydd och ett stärkt konsumentskydd.
Förslag om en långsiktig inriktning av investe-
ringar i infrastruktur föreläggs riksdagen. Åtgärder för
ökad trafiksäkerhet redovisas. Förslag om telepoliti-
kens inriktning presenteras. IT-politiken inriktas på
ökad tillväxt och sysselsättning.
En bred politisk uppslutning eftersträvas kring en
rättfärdig och långsiktigt stabil bostadspolitik. Den
bostadspolitiska kommitténs betänkande i höst ger
underlag för en diskussion om bostadspolitikens for-
mer. Ett särskilt stöd för byggande av 15 000 student-
bostäder föreslås.
En halverad arbetslöshet får inte omöjliggöras av
för höga pris- och lönestegringar. Arbetsmarknadens
parter har här ett utomordentligt stort ansvar. De har
regeringens uppdrag att till i vår presentera formerna
för en lönebildning som bidrar till att minska arbets-
lösheten.
Människans kraft skall tas till vara. Sverige skall
konkurrera med kunniga och initiativrika medborgare,
inte med låga löner och otrygghet.
Skolan skall erbjuda alla barn en likvärdig utbild-
ning av god kvalitet. Mobbning, rasism och våld
måste bekämpas. En nationell utvecklingsplan för
skolan, förskolan och vuxenutbildningen presenteras.
Den omfattande satsningen på vuxenutbildning inleds
under året i nära samarbete med kommunerna. Det
livslånga lärandet skall bli en realitet.
Treårsprogram för den högre utbildningen och för
forskningen presenteras. I dessa föreslås att den högre
utbildningen skall byggas ut i hela landet, att de mind-
re och medelstora högskolorna skall tilldelas fasta
forskningsresurser, att högskolans uppgift att samver-
ka med samhälle och näringsliv skall utvecklas samt
att lärarutbildningen skall förbättras och det pedago-
giska reformarbetet stärkas.
Arbetet för ökad jämställdhet inom utbildning och
forskning drivs vidare. Studerande med invandrar-
bakgrund ges särskild uppmärksamhet.
Ett demokratiskt inflytande skall säkras över stif-
telser inrättade med löntagarfondsmedel. Förslag
lämnas om att regeringen skall kunna utse och entle-
diga ledamöterna i stiftelsernas styrelser.
Arbetsmarknadspolitiken skall förbättra anpass-
ningen mellan företagens behov och de arbetssökan-
des kompetens. Därigenom blir arbetsmarknaden mer
flexibel och risken för inflation mindre. Hotet om
utslagning och utanförskap minskar.
Reformeringen av den aktiva arbetsmarknadspoli-
tiken fortsätter. Decentraliseringen ökar. De lokala
arbetsförmedlingarnas roll stärks. Konkreta indivi-
duella handlingsplaner skall upprättas för att tydliggö-
ra arbetsförmedlingens och den arbetssökandes an-
svar.Insatser för kompetenshöjning står i centrum.
Kommunernas ansvar vidgas. Arbetet med att förenk-
la regler och öka anpassningen av åtgärder efter olika
behov fullföljs.
Omvandlingen från passiva stöd till aktivt delta-
gande utvecklas. En analys genomförs av hur resurser
som i dag används till arbetslöshetsersättning kan
användas samhällsekonomiskt mer effektivt.
Programmen för långtidsarbetslösa som är äldre
än 55 år bör inledas redan den 1 november i år. En
högre ersättning i dessa program än nivån i arbetslös-
hetsskassan föreslås. Det stimulerar deltagande fram-
för passivitet.
Förändringar i arbetsrätten föreläggs riksdagen.
De gör det lättare att anställa, inte att avskeda. De
stärker kvinnans ställning på arbetsmarknaden. De ger
deltidsanställda och vikarier bättre villkor. De förbätt-
rar de äldre arbetslösas möjligheter att få arbete. De
underlättar för företagen att växa och nyanställa.
Tryggheten i arbetslivet skall även fortsättningsvis
vila på fyra hörnstenar. Tillsvidareanställningen skall
förbli den huvudsakliga anställningsformen. Uppsäg-
ning skall ske på saklig grund. Rätten till återanställ-
ning skall finnas kvar. Huvudregeln sist in först ut
består.
Könsuppdelningen av arbetsmarknaden måste
brytas. Både kvinnor och män skall ha möjligheter att
kombinera ett utvecklande yrkesliv med ett aktivt
föräldraskap. Kampen mot kvinnors arbetslöshet
intensifieras.
De äldres erfarenheter och kunskaper måste i ökad
utsträckning tas till vara. Pensionärers deltagande i
offentliga utredningar och kommittéer ökas. Samver-
kansmöjligheterna vidgas. Regeringen kommer att
erbjuda pensionärsorganisationerna samrådsrätt inför
förslag som är av särskild vikt för pensionärer.
Sverige skall vara en pådrivande internationell
kraft och ett föregångsland i strävan att skapa en
ekologiskt hållbar utveckling. Välståndet skall byggas
på en effektivare användning av naturresurserna -
energi, vatten och råvaror.
Ett nytt energisystem skall utvecklas. Avveckling-
en av kärnkraften bör inledas under mandatperioden
och därefter fortsätta i jämn takt. Den skall ske på ett
sådant sätt att den elintensiva industrins konkurrens-
läge inte äventyras. Regeringens ambition är att samla
en bred majoritet bakom resultaten av de energipoli-
tiska överläggningarna.
Miljölagarna samlas och skärps i en miljöbalk.
Statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till ett
föredöme. Kommunikationssystemen skall anpassas
till en långsiktigt hållbar utveckling. Ett konkret arbe-
te med att bygga om vatten- och avloppssystem, bo-
städer, skolor och daghem påbörjas. Därigenom ska-
pas en bättre miljö, kretsloppsanpassning och nya
arbetstillfällen.
Stora värden står på spel. Väldiga uppgifter ligger
framför oss. De kan lösas endast om människors kon-
sumtion, den offentliga sektorns investeringar, företa-
gens produktion och lagstiftningen utvecklas i samma
riktning. Vi skall stärka Sverige utan att äventyra
kommande generationers livskvalitet.
En framgångsrik kamp mot arbetslösheten är be-
roende av människors känsla av trygghet och tillför-
sikt inför framtiden. Denna påverkar inte bara kon-
sumtion och investeringar. Den lägger även grunden
för social stabilitet och individuell kreativitet.
Varje människa skall kunna lita på vården och
omsorgen, på pensionerna och på försäkringssyste-
men. Prioriteringen av vård, omsorg och skola fram-
för statliga bidrag och transfereringar ligger därför
fast.
Den uppgörelse som har slutits mellan staten,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet skapar
goda förutsättningar för den kommunala verksamhe-
ten. Kommunerna får stabila spelregler. Uppsägning
av personal och skattehöjningar motverkas.
Det är angeläget med en bred politisk enighet
kring framtidens pensioner. Arbetet med att reformera
pensionssystemet fortsätter. En ny socialtjänstlag
föreläggs riksdagen.
Välfärdens uthållighet får inte undergrävas, vare
sig av nya statsfinansiella obalanser eller av fusk,
överutnyttjande och ekonomisk brottslighet. Förslag
om att inrätta en särskild ekobrottsmyndighet kommer
att föreläggas riksdagen. Regeringen föreslår också en
kraftfull satsning på utvecklade kontrollsystem inom
statsförvaltningen.
Justitiekanslerns studie av kontrollen över de stat-
liga förvaltningsmyndigheterna samt kommuner och
landsting kommer att följas av förslag till nödvändiga
åtgärder.
Kulturpolitiken inriktas mot ökad regional balans i
fördelningen av statligt kulturstöd. Litteraturen och
läsandet samt konstnärernas villkor står i centrum. Ett
arkitekturpolitiskt program prestenteras. Förslag om
en bibliotekslag kommer att föreläggas riksdagen.
Sverige är ett av världens mest jämlika länder.
Men även här påverkas välfärden av ökade inkomst-
klyftor. I takt med att arbetslösheten sjunker och
statsfinanserna stärks kan utrymme skapas för åtgär-
der som förbättrar inkomstfördelningen utan att bud-
getsaneringen äventyras.
Rädsla får inte breda ut sig i samhället. Brottsbe-
kämpningen stärks genom att polisens arbetsmetoder
och organisation utvecklas. Samarbetet mellan åkla-
gare och polis intensifieras.
Nazistiska och rasistiska yttringar skall bekämpas
varhelst de förekommer. Kampen mot brottslighet
med rasistiska förtecken stärks. Åtgärder kommer att
föreslås för att motverka spridningen av nazistiska
åsikter. Det krävs att var och en av oss tar ansvar för
ett samhälle där alla människor kan känna trygghet
och tillhörighet, oavsett etnisk, religiös eller kulturell
bakgrund.
Åtgärder riktas mot de speciella problemen i stor-
stadsregionerna. Segregation i alla former skall mot-
verkas. Arbetet för integration intensifieras och kam-
pen mot etnisk diskriminering stärks.
Strävan efter ett jämställt samhälle fortsätter. Lö-
neskillnader på grund av kön måste försvinna. Ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av
regeringens politik.
Människan är målet - hennes utveckling och fri-
het, hennes törst att lära och bilda sig, hennes vilja att
växa och spränga nya gränser, hennes ansvarskänsla
för kommande generationer, hennes solidaritet och
kärlek till andra människor.
Målet skyms dock av att mer än var tionde männi-
ska går utan arbete. Det är ett fruktansvärt slöseri.
Den främsta tillgång samhället äger kommer inte till
nytta.
Hela Sverige måste mobiliseras för att betvinga
arbetslösheten. Politiken skall lägga grunden. För att
den skall bli stabil och uthållig krävs samverkan - inte
splittring. För att den skall få full effekt krävs samar-
bete - inte strid.
Det är tid att ta ansvar. Det är tid att helhjärtat,
och utan förbehåll, delta i arbetet för att åter nå full
sysselsättning.
För att göra politiken stabil, åtgärderna verknings-
fulla och för att halvera den öppna arbetslösheten
bjuder regeringen in hela svenska folket till ett ge-
mensamt ansvarstagande.
Tillsammans skall vi göra Sverige till en nation
som möter nästa årtusende som ett föregångsland.
Gemensamt kan vi nå våra bästa drömmars Sverige.
(Applåder)

3 § Ceremonin avslutades kl. 14.49.

Bilaga till riksdagens snabbprotokoll 1996/97:2

Program för öppnandet av riksmötet 1996/97 tis-
dagen den 17 september 1996 kl. 14.00

Musik under samlingen
från renässans till nutid

Fanfar
av Ingvar Lidholm

Kungssången

Inledning och Vivace
ur Drottningholmsmusiken
av Johan Helmich Roman
i arrangemang av Staffan Sjösvärd

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Fanfar

Romance ur Pastoralsvit
av Lars Erik Larsson
i arrangemang av Anders Högstedt

STATSMINISTERN

Brudmarsch
efter Larshöga Jonke och Leksands skänklåt
i arrangemang av Mikael Råberg

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss

-------------------------------------------
MEDVERKANDE

Riksplan:
Arméns musikkår konserterar före riksmötets öpp-
nande
Trapphallen:
Eskilstuna musikskolas gosskör under ledning av
dirigent Jarl Einar Johansson samt folkmusikensemb-
len Bock
Folkdansgillet Kedjan paraderar med Sveriges lands-
skapsfanor
Plenisalen:
Brassmusiker från Sundsvalls Kammarorkester under
ledning av Diederik Meilink