Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:14 Fredagen den 11 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1996/97:14

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1996/97:14 Fredagen den 11 oktober Kl. 9.00 - 9.45

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

--------------------------------------------------------------------------------

1 § Meddelande om svar på interpellation

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellation 1996/97:15

Till riksdagen
Interpellation 1996/97:15 av Gullan Lindblad om
psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assi-
stans.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
29 oktober 1996.
Skälet till dröjsmålet är utlandsresa.
Stockholm den 9 oktober 1996
Margot Wallström

2 § Svar på interpellation 1996/97:13 om fas-
tighetstaxeringen

Anf. 1 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Inger René har frågat mig vilka åt-
gärder jag avser att vidta för att motverka effekterna
av den höjda fastighetsbeskattningen.
Som Inger René påpekar i interpellationen har re-
geringen till riksdagen lämnat en proposition med
förslag som avser att i vissa fall lindra effekterna av
ökade taxeringsvärden i kombination med höjd fas-
tighetsskatt. Förslaget skall nu behandlas av riksda-
gen. Mot bakgrund av detta har jag inte för avsikt att
vidta några ytterligare åtgärder beträffande denna
fråga.

Anf. 2 INGER RENÉ (m):
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret, även
om det var ett av de magraste som jag någonsin har
fått i denna kammare.
Strax före midsommar frågade jag skatteministern
om när det utlovade förslaget om lindring av fastig-
hetsskatten skulle komma. Då svarade skatteministern
att en arbetsgrupp hade kommit med ett förslag som
"avses innebära att höjningen av taxeringsvärdena i
vissa fall inte skall tillåtas slå igenom fullt ut vid
beräkning av fastighetsskatt". Permanentboende i
attraktiva skärgårdsområden angavs som en särskilt
drabbad grupp som skulle tas hänsyn till.
I en del medier utropades Thomas Östros efter
detta svar till hjälte, och det fanns de som blåste faran
över. Nu har förslaget kommit, och man kan konstate-
ra att det i stället för omedelbar halshuggning innebär
en variant av "östrosk garrottering", dvs. att fastig-
hetsägare i vissa fall får några år på sig att sälja sin
bostad, sin näringsverksamhet eller, det mest cyniska
av förslagen, tillsammans med en bank lägga upp en
låneplan för att låna till skatten.
Min fråga blir då: Hur rimmar detta med statsmi-
nisterns utsago i regeringsförklaringen den 17 sep-
tember? På s. 3 står där: Hela Sverige skall leva.
Skatteministerns förslag till fastighetsskatt gör att
näringsidkare inom fiske, varv, båtbyggeri, konser-
vindustri och liknande inte kan bo kvar i de kustnära
lägen som deras näringsgrenar kräver. Hela Sverige
skall leva, skatteministern. Gäller inte detta också
våra kuster?

Anf. 3 ESKIL ERLANDSSON (c):
Herr talman! Även jag vill framföra ett tack för
svaret.
Sedan hösten 1994 har det ju hänt en del. Vid den
tidpunkten höjdes fastighetsskatten från 1,5 % till
1,7 %. Centerpartiet motsatte sig höjningen. Den
hittills genomförda saneringen av statsfinanserna som
vi tillsammans med regeringen har bedrivit sedan
våren 1995 har inte kunnat förenas med en allmän
sänkning av den i dag ganska höga fastighetsskatten.
Däremot har saneringsarbetet resulterat i att boende-
räntorna har sjunkit mycket påtagligt, och det har ju
hjälpt oss alla i detta sammanhang. Dessutom har en
förändring av det skattefria beloppet vid förmögen-
hetsbeskattningen genomförts. Beloppet har höjts från
800 000 kr till 900 000 kr. Dessutom innehåller det
senaste förslaget en reduktion för fastighetsskatt i
vissa fall.
De åtgärder som jag nu har räknat upp har inne-
burit en del lättnader, inte minst för dem som har
drabbats allra hårdast i den nu rådande ordningen vid
beskattning av fastigheter. Det är dock uppenbart att
för många av de permanentboende i bl.a. de attraktiva
fritidshusområdena är inte de åtgärder som hittills har
föreslagits och genomförts tillräckliga. De är inte
någon lösning på vare sig kort eller lång sikt. Det
beror på att problemet som sådant har skapats under
lång tid. Det sammanhänger alltså inte bara med den
senaste taxeringsomgången utan har sin grund i att
förändringar och regeländringar har gjorts flera gång-
er och efter varandra.
I propositionen 1996/97:17 utlovar regeringen en
utvärdering av 1996 års allmänna fastighetstaxering
mot bakgrund av de stora förändringar som har skett i
fastighetstaxeringen under de senaste åren.
Enligt Centerpartiets mening är det uppenbart och
påkallat att denna utvärdering skall komma till stånd,
att den ges direktiv att arbeta snabbt och att den får i
uppdrag att överväga förslag som kan undanröja de
strukturella brister som är mest påtagliga i det nuva-
rande systemet. Det gäller såväl formerna som grun-
derna för den hittillsvarande fastighetstaxeringen. Det
är dock viktigt att utvärderingen inte inskränks till att
analysera effekterna av enbart 1996 års fastighetstax-
ering.
Flera av de problem som är mest påträngande är,
som jag sade, ett resultat av utfallet av flera på var-
andra följande taxeringsomgångar. Det gäller inte
minst fastboende i skärgårdar och fiskeläger liksom i
andra glesbygdsorter, där flertalet fastboende dess-
utom är låginkomsttagare som under de senaste årti-
ondena har fått fritidsboende med höga inkomster
som grannar.
Vad är det då som behöver göras?
Enligt vår mening är det för det första en brist i
den nuvarande ordningen att det inte längre finns
något lekmannainflytande på lokal nivå. Vi tror att ett
återinförande av lokala fastighetstaxeringsnämnder
skulle innebära att taxeringsförfarandet som sådant
skulle vinna i legitimitet i allmänhetens ögon. För det
andra bygger taxeringen i många fall på uppgifter från
ett relativt litet antal försäljningar inom relativt små
värdeområden. Det är en brist att vi inte har en annan
ordning i dessa avseenden.
Jag undrar avslutningsvis om ifall utredningen
kommer till stånd och vad den i så fall kommer att få
för direktiv.

Anf. 4 PER LAGER (mp):
Herr talman! Som Inger René sade var vi många
som hade hoppats på någon form av långvarig lösning
för de boende i speciellt attraktiva lägen, vilka är de
mest utsatta när det gäller den nya taxeringen och
fastighetsskatten.
Jag skall inte upprepa de argument som här har
framförts. Men vad jag ser som viktigast är att så
länge man bygger taxeringarna på fiktiva värden,
löser man inte problemet för de boende i de attraktiva
lägena. På sikt måste man på något sätt finna ett sätt
att fasa ut fastighetsskatten.
Det som är viktigt i övrigt är att skatten miljörela-
teras. I stället för att höja fastighetsskatten från 1,5 %
till 1,7 % hade man kunnat införa en energiskatt,
vilket man gjorde litet senare. Därför tycker jag att
det är dags att sänka fastighetsskatten från 1,7 % till
1,5 %.
I övrigt måste man satsa på att miljörelatera de
skatter som har med fastigheter att göra för att man
skall få rätt profil och få den önskade effekten.
Min fråga till statsrådet är: Hur har man tänkt sig
denna miljörelatering? Är det inte den som skall styra
skatten?

Anf. 5 ISA HALVARSSON (fp):
Herr talman! I svaret säger statsrådet att han inte
tänker vidta några mer åtgärder. Det tycker jag verkar
otroligt. Många människors tillvaro har slagits i spill-
ror, och de är förtvivlade och ursinniga. Anledningen
är de absurda, orättvisa och ekonomiskt orimliga
konsekvenser som blev följden av att taxeringsvärde-
na skrevs upp så dramatiskt. Detta gäller speciellt
vissa geografiska områden, nämligen skärgårdsområ-
den på väst- och ostkusten och i Skåne. Där har de
åretruntboende drabbats av oacceptabla höjningar av
fastighetsskatten. Dessa höjningar leder i många fall
till att människor mer eller mindre tvingas bort från
sina hus.
Tyvärr är de nedskrivningsregler som regeringen
har föreslagit för att lösa dessa problem otillräckliga.
Vi menar att sättet att beräkna taxeringsvärden måste
kunna reformeras. Det har ju visat sig att det nuvaran-
de sättet inte är rimligt. Markvärdet spelar för stor roll
vid beräkningen.
En lösning skulle kunna vara att marktaxerings-
värdet för småhus begränsas till en viss nivå eller att
den s.k. belägenhetsfaktorn för permanentboende i
fastigheter som ligger vid strand eller är strandnära
slopas. Det har ju visat sig att det får orimliga kon-
sekvenser, och hus som ligger bara några meter från
varandra kan få väldigt olika värden. Vi menar att
dessa förändringar skulle kunna göras omedelbart. Är
statsrådet inte beredd att utvärdera detta förslag?

Anf. 6 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Inger René talade om att människor
har det jobbigt och har en väldigt hög moralisk ton
när hon anklagar regeringen för att ställa till det för
människor. Vad är orsaken till att människor har haft
ett antal oerhört jobbiga år under 1990-talet? Jo, det
är just den strategi som Inger Renés parti stod för i
regeringsställning - att sänka skatter ansvarslöst, att
öka budgetunderskottet, att låta räntor skena och att
tvinga människor att flytta från sina hem för att de
inte har råd med sina boendekostnader. Att ha stått för
och stött en sådan politik och samtidigt anklaga rege-
ringen när den tillsammans med Centerpartiet sanerar
budgeten och får ned räntorna och får tillbaka stabili-
tet och framtidstro tycker jag är ett sätt att argumente-
ra som är fullständigt orimligt.
Orsaken till att regeringen har varit tvungen att
fatta så oerhört många tuffa beslut när det gäller bud-
getsaneringen är ju de fullständigt misslyckade rege-
ringsår som framför allt Moderaterna bidrog till med
sin skattesänkningspolitik. Det var skattesänkningar
som inte ledde till något annat än räntehöjningar och
svårigheter för företag och människor, och inte minst
gällde det boendet. Ränteläget är oerhört viktigt för
människors boendekostnader. Den politik som vi har
fört har tagit ned boendekostnaderna rejält. Räntorna
har fallit med ca 4 % sedan valet. Det är klart att det
framför allt beror på att vi har orkat med att lägga
fram förslag och att riksdagen sedan har orkat fatta de
beslut som krävs för att ta sig dit.
Fastighetsskatten ger staten intäkter på samman-
lagt närmare 24 miljarder 1996. Av det kommer ca 15
miljarder från småhustaxeringen. Det är oerhört vä-
sentliga inkomster för en stat som inte har lyckats få
ihop sin budget på åratal. Det är oerhört väsentliga
inkomster för de välfärdsutgifter som staten står för.
Det handlar om socialförsäkringssystem, barnbidrag,
stöd till kommunerna och försvaret, dvs. många om-
råden där vi faktiskt måste få in dessa intäkter för att
kunna klara av att hålla en hög kvalitet.
Per Lager talade om att vi på sikt måste fasa ut
fastighetsskatten ur systemet. Hur skall vi då klara av
att få in dessa enorma belopp till staten för de utgifter
som vi gärna vill ha och som jag också tror att Miljö-
partiet är intresserade av. Det är inte rimligt att påstå
att vi skulle kunna avvara 24 miljarder kronor. Fas-
tighetsskatten ingår som en del av kapitalbeskattning-
en och är en väsentlig del av statens intäkter som
behövs för att upprätthålla ett välfärdssamhälle.
Isa Halvarsson talade om att tillvaron har slagits i
spillror för många människor. Hur var det under de år,
1991-1994, med den politik som ni då bedrev? Fas-
tighetsskatten var möjligen lägre, men tillvaron slagen
i spillror fick många människor uppleva på grund av
en politik som inte höll ihop på grund av att man
kanske inte orkade fatta de jobbiga skattebeslut som
man också måste fatta om man skall sanera statens
finanser.
Eskil Erlandsson tog upp den utvärdering av den
allmänna fastighetstaxeringen som regeringen avser
att göra. Den är viktig, och den anmäls också i den
proposition om fastighetsskatten som regeringen har
lagt fram. Den utvärderingen skall avse framför allt
hur metoderna för att fånga marknadsvärdet på fastig-
heterna fungerar i dag. Det finns oroande tecken på
att det inte alltid fungerar perfekt. Och det är dags att
se över systemet och metoderna för att fånga mark-
nadsvärdet. Det andra huvuduppdraget är att utvärde-
ra om man på ett bättre sätt kan få ett lekmannainfly-
tande i fastighetstaxeringsproceduren. Den utredning-
en kommer att tillsättas skyndsamt.

Anf. 7 INGER RENÉ (m):
Herr talman! Jag tackar för även detta svar, men
jag fick faktiskt inget svar på min fråga. Det står i
regeringsförklaringen att hela Sverige skall leva, och
jag frågade skatteministern vad han anser ligger i det.
Thomas Östros använde samma argument som alla
socialdemokratiska ministrar gör i dag när de skall
svara på frågor - de talar om hur det var under den
borgerliga regeringsperioden och säger att allt ont
kommer från den tiden. Jag tänker inte tala om de
åren nu. I så fall skulle jag kunna ta upp t.ex. arbets-
löshetssiffror och andra saker som har förändrats och
också skapat oro hos människor. Men jag går tillbaka
till dagens fråga.
Det finns många grupper som drabbas av skatte-
ministerns förslag. Men jag vill särskilt föra fram de
människor som bor vid våra kuster och i skärgårdar-
na.
Häromdagen körde jag kustvägen från Strömstad
söderut genom Grebbestad, Fjällbacka, Bovall, Hun-
nebo, Ulebergshamn, osv. Det är namn som vi alla
förknippar med sommar, sol och bad. Detta var en
söndagseftermiddag, och det var ganska tyst och stil-
la. Jag har trott och hoppats att vi alla arbetar för att
genom att förbättra tekniken i hela Sverige inklusive
kustområdena förbättra infrastrukturen, använda oss
av EU:s regionalpolitik och annat skulle öka möjlig-
heten för människor att bo och verka i kustområdena.
Om man då genom skatteministerns åtgärder genom-
för det som ligger i propositionen blir det för många
en omöjlighet.
För ett normalt småhus i Lysekil, som är en liten
stad på västkusten, har fastighetsskatten gått upp med
i genomsnitt 60 %. Då förstår man att den på vissa
ställen har gått upp mer och på andra mindre. På
andra ställen, t.ex. på Klädesholmen, som är en liten
konservindustriö utanför Tjörn, har fastighetsskatten
fördubblats för väldigt många. Då skall man komma
ihåg att den största delen av värdet ligger i marken
och att tomterna sällan är större än 300-400 kvadrat-
meter. Det är alltså inte fråga om några jättetomter.
I dag är 13 hus på samma gata i Smögen ute till
försäljning, och det är inte långa gator i Smögen.
Den utvärdering som enligt skatteministern snarast
skall komma blir självfallet inte färdig innan de nya
fastighetstaxeringsvärdena trätt i kraft. Den utvärde-
ringen blir alltså inte till någon glädje för människor-
na på Klädesholmarna eller i Lysekil eller Smögen.
Situationen är ohållbar, och den kommer att leda
till att kusterna avfolkas på permanentboende. Hus-
håll med låga eller normala inkomster måste flytta,
och kustområdena kommer i ännu högre grad än i dag
att befolkas med sommargäster eller med permanent-
boende som har mycket höga inkomster. Jag tycker att
det rimmar illa med statsministerns utsago och för den
delen också med det som även Socialdemokraterna
talar om: att vi inte skall ha ett segregerat boende.
Hela Sverige skall leva - vad betyder det, skatte-
ministern, för våra kuster och för människors möjlig-
heter att bo och idka näringsverksamhet i kustnära
områden?

Anf. 8 ESKIL ERLANDSSON (c):
Herr talman! Jag börjar med att tacka för det svar
som jag fick på min fråga. Jag tolkar det så att det nu
är klart att lokala fastighetstaxeringsnämnder återin-
förs. Jag tror att det är bra och att det är viktigt för att
vi skall få dels ett rättvist system, dels ett system som
har en allmän acceptans. Det är viktigt när det gäller
lagar och förordningar att det finns en sådan accep-
tans.
Jag skulle också vilja fråga om statsrådet är be-
redd att skilja på fritids- och permanentboende när det
gäller att räkna fram de höjningar som vi förvisso får
även framgent. Kan kommande utvärdering tänkas få
ett parlamentariskt inflytande? Är det möjligt att i
detta sammanhang testa huruvida det går att i utbyte
mot sänkt fastighetsskatt få en höjd realisationsvinst-
beskattning för att undvika vad många ute i vårt land
har talat om, nämligen att människor tvingas gå från
gård och grund därför att de inte kan betala sin fastig-
hetsskatt?

Anf. 9 PER LAGER (mp):
Herr talman! Jag tillhör dem som bor i det särskilt
utsatta området. Jag bor nämligen i Hunnebostrand
och känner hur ursinnet mullrar omkring mig. Männi-
skor är oerhört upprörda? Vilka människor är det då
som är upprörda? Ja, det är inte de som kommer på
sommaren för att bo fint, utan det är de människor
som bor året runt i de här samhällena, som alltså bor
kvar och håller dessa samhällen levande under vinter-
halvåret. Att just den gruppen drabbas av sådana här
oerhörda skattehöjningar är orimligt. Även om det nu
är en tillfällig lättnad kommer det här att resultera i att
nämnda människor får ta bördan - dessutom på ett
orimligt sätt.
Thomas Östros tog upp frågan om skatteinkomster
och berörde den av mig nämnda utfasningen av fas-
tighetsskatten. Det ingår förstås i vår skatteväxlings-
modell, som bygger på miljörelaterade skatter - fram-
för allt när det gäller energin. Men det handlar också
om reavinstbeskattningen, som Eskil Erlandsson tog
upp. Det är alltså i huvudsak först när ett hus säljs
som skatt skall tas ut. Det skulle innebära helt andra
möjligheter för de människor som bor stabilt ute i de
områden som i dag är väldigt utsatta.

Anf. 10 ISA HALVARSSON (fp):
Herr talman! Jag tror inte att de som fått aktuella
fastighetstaxeringshöjningar i skärgården i dagens
läge känner någon framtidstro. Vi i Folkpartiet har
inte sagt att fastighetsbeskattningen skall tas bort. Den
är, som statsrådet säger, alldeles för stor för att något
sådant skulle kunna göras. Vad vi pratar om är att det
skall vara en rättvis beskattning. Vi håller fram det
här med marktaxeringsvärdet och belägenhetsfaktorn,
som verkligen skulle kunna förändra situationen för
fastboende. Jag tänker på dem som bor i hus som
ärvts och som bott där i generationer. Det är oaccep-
tabelt att människor som arbetat hårt i hela sitt liv inte
skall kunna få bo kvar i sina hem därför att just deras
område blivit populärt som sommarviste.
Lokala fastighetsnämnder är bra, men löser inte
situationen för de människor som nu drabbas. Statsrå-
det svarade inte på frågan om hur belägenhetsfaktorn
skulle kunna få en annan tyngd i taxeringen.

Anf. 11 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Hela Sverige skall leva - det är pre-
cis vad regeringen säger i sin regeringsförklaring. Det
är också just det som regeringens politik syftar till.
Detta med att få ett fast grepp om statens finanser,
att se till att vi faktiskt har tillväxt i ekonomin för
andra året i rad och att vi nu faktiskt kan se fram emot
en uppgång i ekonomin kommer i praktiken att inne-
bära att möjligheterna för hela Sverige att leva stärks
mycket kraftigt. Det är när hela landet går tillbaka och
vi har en negativ tillväxt, en skenande arbetslöshet
och skenande räntor som det blir stora problem ute på
landsbygden och i våra kustområden.
Jag skulle vilja fråga Inger René: Vad innebär
moderat välfärdspolitik för den offentliga servicen
utefter våra kuster? Vad innebär kraftigt sänkta skat-
ter för möjligheterna att leva i skärgården? Det är ju
inte bara fastighetsskatten utan också en mängd andra
skatter som Moderaterna vill sänka. Men ytterst sällan
vill man tala om varifrån de pengarna skall tas. Ytterst
sällan vill man tala om vilka förändringar som väntar i
fråga om människors välfärd med en moderat skatte-
politik. Det är väl inte så att ni vill återgå till 1991-
1994 års modell och sänka skatter och inte bry er om
vad som händer med underskotten, för det har ni väl
ändå lärt er av.
Den utvärdering som skall göras siktar på nästa
allmänna fastighetstaxering och på att då ha de meto-
der som krävs för att bättre fånga marknadsvärdet.
Den proposition som regeringen och Centern är över-
ens om och som lagts fram för riksdagen handlar om
lättnader för dem som fått de största höjningarna. Den
propositionen klarar vi av att lägga fram, trots ett
mycket ansträngt statsfinansiellt läge. Vi gör det just
för att lindra för dem som nu fått den tyngsta bördan.
Det tycker jag är riktigt och det skall vi göra.
Utvärderingen siktar alltså till att vi vid nästa all-
männa fastighetstaxering skall ha ett system som
bättre fångar marknadsvärdet. Man får se över de
regler som i dag finns för att kunna fånga marknads-
värdet. Det gäller hela landet, inte bara skärgården.
Det är inte alls självklart att de reglerna i dag är opti-
mala. Det krävs en översyn.
När det gäller övriga delar, att fastighetsskattens
grund är en del av kapitalbeskattningen och att det är
marknadsvärdet som det skall beräknas på, är det inte
aktuellt att göra en översyn. Det här är ju själva grun-
den för fastighetsbeskattningen. Jag tror att även
Folkpartiet instämmer i att fastighetsbeskattningen är
en del av kapitalbeskattningen och att marknadsvärdet
skall vara grunden för fastighetsskatten.

Anf. 12 INGER RENÉ (m):
Herr talman! Jag är inte säker på att skatteminis-
tern riktigt förstår vad den här debatten handlar om.
Det finns ju ett talesätt som lyder: Medan gräset gror,
dör kon. Är det vad skatteministern menar, dvs. att
medan välfärden byggs upp i Sverige igen får man,
tyvärr, offra litet grand? T.ex. får skärgårdsbefolk-
ningen offras. Den här debatten handlar ju om de
människor som bor på ställen där fastighetsskatten
gått upp orimligt mycket. Därmed blir det omöjligt
för dem som bor på dessa utsatta ställen att fortsätta
sin verksamhet.
Jag tror att det var Per Lager som sade att det
mullrar. En grupp som det mullrar väldigt mycket om
är pensionärerna. Statsministern säger av och till i
riksdagens talarstol: Den som är satt i skuld är inte fri.
Många - särskilt äldre människor, tror jag - håller
med honom.
Många som i dag är pensionärer var angelägna om
att betala av lånen på sina fastigheter så att de, när
den dagen kom att de bara hade pensionen att leva av,
skulle kunna klara av det ekonomiska livet ändå tack
vare att de inte hade en skuld på fastigheten. Om man
nu talar om för dem att man skall utvärdera hur det
blev, så hjälper inte det särskilt mycket, för de kom-
mer inte att kunna betala in skatten för 1997.
Det finns två utvägar för dessa äldre människor
som i hela sitt liv har bott i skärgårdarna. Den ena
utvägen är att sälja och flytta. Den andra utvägen är
att gå till banken och låna pengar för att kunna betala
sin skatt. Jag tycker att bägge utvägarna är orimliga.
Vad tycker skatteministern? Vilket råd vill Thomas
Östros ge till dessa äldre pensionärer som i dag bor i
våra kustområden?

Anf. 13 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s):
Herr talman! Får jag fråga vad Inger René sade
under perioden 1991-1994 till de människor som blev
av med jobbet, som mötte skyhöga räntor och ned-
dragningar i offentlig service? Vilka råd gav hon till
dem?
Det är orimligt att föra en debatt med utgångs-
punkten att vi kom till makten med sunda statsfinan-
ser vid dörren. Vi kom till makten när staten hade ett
upplåningsbehov på 240 miljarder kronor. Oerhört
tuffa beslut har tagits för att ta Sverige ur det statsfi-
nansiella moras vi befann oss i. Vi var ett land som
var totalt beroende av marknadskrafterna. Riksdagen
fick rusa från hörn till hörn därför att marknaden
piskade med höga räntor.
Centern har ställt upp på ett hedervärt sätt och
tagit ansvar, orkat stå emot en del populistiska krafter
för att vara med och ta landet ut ur krisen. Moderater-
na kan inte i dag säga och de skulle vilja sänka en hel
del skatter, göra det bättre på en hel del områden utan
att utgå från 240 miljarders upplåningsbehov, som ni
högst konkret var med och skapade genom skattehöj-
ningar. Det har ställt till det för många människor ute
i skärgården och i hela landet. Hela landet skall leva
framför allt genom att staten, regeringen och riksda-
gen tar ett ansvar och ser till att föra en ekonomisk
politik som ger tillväxt och sänker arbetslösheten, inte
en som ger statsfinansiellt moras.
Regeringen har tillsammans med Centerpartiet lagt
fram ett förslag trots dagens situation - vi är fortfa-
rande inte i balans - som innebär lättnader för dem
som har fått den högsta höjningen. De kommer att få
fem år på sig innan de når upp till full fastighetsskatt.
Moderaterna kan naturligtvis lova ut allehanda
skattesänkningar på allehanda områden. Med vilken
trovärdighet? Hur skall ni då möta de villaägare som
får skyhöga räntor när ni har genomfört era skatte-
sänkningar? Den trovärdigheten finns inte kvar när
det gäller att föra en ekonomisk politik som faktiskt
ger balans i statens finanser.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Svar på interpellation 1996/97:9 om kon-
trollen av ventilationssystemens funktion

Anf. 14 Inrikesminister JÖRGEN
ANDERSSON (s):
Herr talman! Per Lager har frågat mig om jag av-
ser att, i avvaktan på pågående utredningsarbete avse-
ende den obligatoriska ventilationskontrollen, vidta
ytterligare åtgärder för att snabbare komma åt den
dåliga efterlevnaden av lagen.
Regeringen ser allvarligt på fastighetsägarnas
bristande förmåga att hålla byggnaderna i ett funge-
rande skick. Självfallet skall vi se till att lagar och
regler efterföljs. Men vi måste också inse att vi har
infört ett system med större ansvar för den enskilde
genom att införa det s.k. öppna systemet. För att det
skall fungera förutsätts att även brukare är med och
bevakar sina intressen. I detta sammanhang har Hem
och skola-föreningar, hyresgästföreningar, föräldrafö-
reningar och andra intresseföreningar en viktig upp-
gift att fylla.
Regeringen har inte förhållit sig passiv. Trots det
ansträngda finansiella läget har mycket betydande
ekonomiska medel satsats för att snabbt nå förbätt-
ringar. Ett exempel är det bidrag för förbättring av
inomhusmiljön i bostäder, daghem och skolor som
riksdagen fattat beslut om (prop. 1994/95:218) bl.a.
med stöd från Miljöpartiet. Av hittills beviljade medel
har hälften gått till åtgärder för att avhjälpa brister
påtalade vid utförda obligatoriska besiktningar av
ventilationsanläggningar.
Dessa omedelbara insatser stöds av mer långsikti-
ga åtgärder. Exempelvis har Boverket fått i uppdrag
att visa på goda exempel på åtgärder för att förbättra
inomhusmiljön. Till detta uppdrag har anvisats sam-
manlagt 24 miljoner kronor som bl.a. skall användas
för att redovisa goda exempel på ventilationsområdet.
Boverket skall senast den 15 januari lämna en första
rapport.
Jag har därför inte för avsikt att nu vidta ytterliga-
re åtgärder i avvaktan på utredningens arbete, men jag
kommer naturligtvis att följa arbetet mycket noga.

Anf. 15 PER LAGER (mp):
Herr talman! Det är framför allt med anledning av
Boverkets rapport som jag ställde den här interpella-
tionen. Det var en skrämmande rapport. Den kom i
juni 1996, men den var på gång redan i april - den
byggde på undersökningar från januari till april om
hur man hade skött den obligatoriska ventilationskon-
trollen. Regeringen hade i maj tillsatt en enmansut-
redning och kände till rapporten, förmodar jag.
Byggnadsverkslagen föreskriver att ventilations-
system i byggnader skall funktionskontrolleras. Det är
en särskild förordning från 1991, ändrad 1994, som
styr detta. Enligt min mening och enligt rapporten har
den i stort sett negligerats. Det finns enstaka goda
exempel som vi inte skall glömma, men i stort sett har
den här lagstiftningen negligerats, inte enbart av en-
skilda fastighetsägare utan av kommunerna själva.
Varför är detta så viktigt? Jo, det handlar om bar-
nens hälsa. Det är det absolut viktigaste. Det handlar
om att leva upp till en lagstiftning och få dess efter-
levnad kontrollerad. För övrigt har byggnadsnämn-
derna i kommunerna kontrollfunktionen, och de har
till sin hjälp plan- och bygglagens kapitel 10 och
hälsoskyddslagen. I PBL finns det möjligheter till
bl.a. föreläggande med vite.
Det är ofta fråga om diffusa och svåridentifierade
problem, men de har en förödande effekt, speciellt på
barnen. Den exploderande folksjukdom vi har i dag i
form av allergier och annan överkänslighet kräver att
vi gör någonting och gör det snabbt.
Men till det öppna systemet ställer jag mig litet
frågande. Det i sig innebär kanske att man frånsäger
sig en del av det viktiga ansvaret, något som statsrådet
har skrivit om i Dagens Nyheter den 1 oktober:
"Staten har som sin viktigaste uppgift att stifta lagar
och kontrollera att de nationella mål som regering och
riksdag har satt upp verkligen efterlevs." Det tycker
jag är en viktig mening.
Jag skulle vilja fråga statsrådet: Vad är det egent-
ligen som är fel? Var det lagstiftningen som det var
fel på? Den fungerar ju inte som den skulle. Vad är
det som har saknats? Är det informationen? Är det
kanske utbildningen? Saknas det välutbildade inspek-
törer? Det finns inspektörer med riksbehörighet och
inspektörer med lokal behörighet. Är det där felet
ligger? Man har haft fyra år på sig, och resultatet är
som sagt skrämmande.

Anf. 16 Inrikesminister JÖRGEN
ANDERSSON (s):
Herr talman! Jag delar Per Lagers uppfattning, att
detta är en oerhört viktig angelägenhet. Barnens hälsa
är, som Per Lager säger, i stor utsträckning beroende
av att det finns ett fungerande system. Naturligtvis ser
jag det som allvarligt - vilket jag också sade i mitt
interpellationssvar - om man inte följer den lag som
har stiftas av Sveriges riksdag.
Som jag också sade i mitt svar har det nu också
avsatts resurser för att Boverket skall göra en ordent-
lig genomgång.
Per Lager frågade: Vad är det som är fel? Är det
informationen eller utbildningen? Eller är det lagen?
Lagen är det nog inget fel på. Den är tydlig och or-
dentligt genomarbetad. Det är möjligt att det behövs
ett bredare informationsutbud och en bredare utbild-
ning. Men man måste också beakta att det är fråga om
en relativt ny lag. Som bekant behöver det gå en tid
innan en lagstiftning "sätter sig".
Jag tror fortfarande att det öppna systemet är att
föredra. Det är viktigt att alla ute i landet känner sig
engagerade och att alla känner ett ansvar för denna
angelägna fråga.
Som Per Lager självfallet mycket väl vet finns det
en myndighet som har till uppgift att övervaka lagen.
Det är inte regeringens uppgift utan det är Boverkets
uppgift. Jag utgår ifrån och är helt övertygad om att
Boverket ser denna myndighetsuppgift som oerhört
angelägen och viktig.

Anf. 17 PER LAGER (mp):
Herr talman! Boverket har den viktiga uppgiften
att övervaka lagen, sade statsrådet. En av tjänste-
mänmnen på Boverket har sagt att det är ett problem
att byggnadsnämnderna saknar kompetens och resur-
ser. I vissa kommuner vet de inte ens vad självdrags-
system är.
Barnen mår ju inte bättre om felen inte åtgärdas.
60 % av kommunerna våldförde sig på lagstiftningen
när de inte utförde kontroll på skolor och dagis i tid.
Som jag ser det är huvudproblemet kommunernas
eget agerande när det gäller skolor, daghem och det
egna bostadsbeståndet.
Vi vet att överkänslighetsproblemen och allergier-
na i huvudsak uppstår inomhus. Där finns alltså pro-
blemen och där måste de åtgärdas. Men här fungerar
inte efterlevnaden. Jag vet inte varför kommunerna
inte ser detta som ett stort och allvarligt problem. Det
har kanske att göra med att det också handlar om
stora kostnader. Man kanske inte har tillräcklig kun-
skap. Det finns människor som utger sig för att ha
kunskap, vilket kan innebära att man måste bygga om
och montera in nya stora fläktsystem som kostar
enorma pengar. Det kanske är detta som gör att kom-
munerna avvaktar och är litet försiktiga. Det kan
också ha att göra med en helt annan fråga, nämligen
att kontrollerna inte görs på rätt sätt.
Jag vill då citera ur tidningen Miljömagasinet som
kommer ut i dag. Man har intervjuat Folke Peterson,
professor i uppvärmnings- och ventilationsteknik vid
KTH. Han har gått igenom 900 besiktningsprotokoll
och funnit att nästan alla mätningar och kontroller är
felaktiga och ofullständigt gjorda. Det är oerhört
allvarligt. Därmed blir också resultaten felaktiga.
Folke Peterson säger:
"Av protokollen att döma går besiktningsinspektö-
rerna bara runt och tittar på ventilationssystemen utan
att mäta och se efter om något är fel."
Han säger vidare:
"Felaktiga luftflöden är en stor orsak till 'sjuka
hus' och bidrar till ökning av astma och allergier."
Detta är kanske väl tillspetsat sagt, men det måste
ligga något bakom det som Folke Peterson säger.
Undersökningen av de 900 protokollen visar på något
som egentligen inte får ske, t.ex. kontroller som inte
blir utförda på det sätt som de borde utföras. Vad
säger statsrådet om detta?

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Anmälan och hänvisning av motioner

Anmäldes
2 184 motioner avlämnade under den allmänna
motionstiden enligt motionsförteckning som i bilaga
fogats till detta protokoll.
Kammaren biföll talmannens förslag att motioner-
na omedelbart skulle hänvisas till utskott.
Motionerna hänvisades till de utskott som ut-
skottsbeteckningen i motionsnumret anger.
Motioner som fördelats mellan flera utskott remit-
terades i enlighet med de noteringar som gjorts i den
bilagda motionsförteckningen.

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Proposition
1996/97:38 Överlåtelser av allmännyttiga bostadsfö-
retag eller deras bostäder

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 10 oktober

1996/97:18 av Pär-Axel Sahlberg (s) till statsrådet
Pierre Schori
Palestinierna
1996/97:19 av Peter Eriksson (mp) till statsministern
Sveriges ansökan om plats i FN:s säkerhetsråd

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 22 oktober.

7 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 10 oktober

1996/97:26 av Ulla Löfgren (m) till miljöministern
Väg genom Europas största obrutna fjällområde
1996/97:27 av Christel Anderberg (m) till justitiemi-
nistern
Åtgärder mot unga lagöverträdare

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 22 oktober.

8 § Kammaren åtskildes kl. 9.45.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.