Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:74 Fredagen den 22 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1995/96:74

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1995/96:74 Fredagen den 22 mars Kl. 9.00 9.18

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

____________________________________________________________________

1 § Regeringsförklaring

Anf. 1 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman, ärade ledamöter av Sveriges riksdag!
Att minska arbetslösheten är den främsta och allt
annat överskuggande uppgiften för min regering.
Målet är att Sverige år 2000 skall ha halverat den
öppna arbetslösheten till 4 %.

Fundamenten för ett gott samhälle undergrävs av
dagens höga arbetslöshet. Såväl samhällsekonomi
som moral och vilja försvagas. Ytterst handlar kam-
pen för arbete om att hålla samman Sverige.

Regeringens politik mot arbetslösheten skall byg-
ga på fyra hörnstenar:

Den första hörnstenen är stabila och uthålliga fi-
nanser.

Goda statsfinanser är grunden för alla politiska
ambitioner. Saneringen av de offentliga finanserna
skall fortsätta. Målet är att 1997 begränsa underskot-
tet till mindre än 3 % av BNP och att Sverige år 1998
skall ha de offentliga finanserna i balans. En ny bud-
getprocess med en starkare budgetuppföljning och
nominella utgiftstak skapar goda förutsättningar att
påbörja den nödvändiga minskningen av den offentli-
ga skuldbördan. Prisökningarna har pressats ned till
under 2 %. Inflationen skall bibehållas på en låg nivå.
Därmed skapas utrymme för fortsatta räntenedgångar.

Regeringen kan under inga omständigheter accep-
tera att välfärdssamhället återigen undermineras av
stora underskott och en skenande statsskuld.

Den andra hörnstenen är goda villkor för företag
och företagande.

Sverige är ett bra land för företagsamhet. Här
finns en flexibel ekonomi, ett konstruktivt samar-
betsklimat och en kunnig och välutbildad arbetskraft.
Regeringen kommer att ytterligare förbättra företa-
gandets villkor.

Antalet nya arbeten i små och medelstora företag
har ökat kraftigt. Det är en sund utveckling som skall
stärkas genom kompetensutveckling, innovationsstöd,
kapitalförsörjning och företagsstöd. Regeringens
samlade politik skall ge förbättrade möjligheter till
nystartande, utveckling och expansion.

Näringspolitikens lokala och regionala roll skall
framhävas. Därigenom kan den regionala utveckling-
en stärkas, EU:s strukturfonder utnyttjas bättre och
näringslivet främjas.

Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken ut-
vecklas. Det är kommunerna som har kunskaperna om
de lokala förutsättningarna och lösningarna.

Ekonomisk brottslighet skall bekämpas - både för
att hävda samhällsmoralen och för att tillse att heder-
liga företagare inte drabbas av osund konkurrens.

Kapitalförsörjningen skall förbättras genom infö-
randet av en sjätte AP-fond med stora möjligheter att
placera sina tillgångar i små och medelstora företag.

Regeringen eftersträvar en stabilare och mer förut-
sägbar politik för att förbättra företagens investe-
ringsmöjligheter och stärka den inhemska efterfrågan.

Den tredje hörnstenen är det livslånga lärandet.

Sverige skall konkurrera med hög kompetens, inte
med låga löner. Idén om det livslånga lärandet skall
förverkligas.

Skolan, förskolan och skolbarnomsorgen skall in-
tegreras för att förbättra grundskolans första viktiga
år. Gymnasieskolans kvalitet skall höjas och den
eftergymnasiala utbildningen byggas ut.

Ytterligare 100 000 personer skall få möjlighet till
reguljär utbildning, varav 70 000 i vuxenutbildning.
De som hittills har fått minst del av samhällets ut-
bildningsresurser skall prioriteras. Arbetslösa skall få
möjlighet att skaffa sig en gymnasieutbildning.

Den svenska högre utbildningen och forskningen
skall även fortsättningsvis hålla världsklass. Den
tvärvetenskapliga och den tillämpade forskningen
skall stärkas och forskningssamarbetet mellan EU-
länderna utnyttjas fullt ut. Genom att bygga ut hög-
skolan över hela landet ges ett kraftfullt stöd för regi-
onal utveckling. Det ger framtidshopp, det stimulerar
näringslivet, och det skapar nya jobb.

Den fjärde hörnstenen är ett nytt kontrakt för sam-
verkan.

Samförstånd har varit basen för den stabilitet och
framtidstro som så länge har präglat det svenska sam-
hället. Samarbete är nyckeln i kampen för full syssel-
sättning.

En minskad arbetslöshet måste kombineras med
en inflation på god europeisk nivå. Det kräver att
både de fackliga organisationerna och arbetsgivarna
tar ett unikt ansvar för förändringar i förhandlings-
och lönebildningssystemet samt för arbetsrätten. I
sista hand har regering och riksdag ansvaret för sta-
biliteten på arbetsmarknaden.

Lika lön för lika arbete är en grundläggande strä-
van. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att
försörja sig själva och kombinera ett utvecklande
yrkesliv med ett aktivt föräldraskap.

Invandrarnas särskilda kompetens skall tas bättre
till vara. Därmed stärks Sveriges möjligheter i den
ökande internationaliseringen.

Inom Europeiska unionen sluter nu allt fler länder
upp bakom tanken att utarbeta gemensamma ambitio-
ner för kampen mot arbetslöshet. Det är en framgång.
För att intensifiera detta arbete är det av stor vikt att
ett särskilt kapitel om sysselsättning skrivs in i EU:s
fördrag.

Uthålliga statsfinanser, goda villkor för företagan-
de, ett livslångt lärande och ett kontrakt för samver-
kan är de fyra hörnstenarna. På denna grund bjuder
regeringen in de politiska partierna, arbetsmarknadens
parter och hela svenska folket att gemensamt betvinga
arbetslösheten. Endast så kan vi förverkliga våra bästa
drömmars Sverige.

* * *

Globaliseringen och internationaliseringen har
dramatiskt förändrat politikens möjligheter och män-
niskors liv. Trygghet är inte längre bara en nationell
angelägenhet. För att lösa de stora och långsiktiga
frågorna om fred, demokrati, trygghet och miljö krävs
ett aktivt internationellt samarbete. Därför koncentre-
ras politiken till fyra områden.

1. EU-samarbetet skall bättre tas till vara.

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen byg-
ger på en lång tradition av internationellt engage-
mang, solidaritet och samarbete. Regeringen kommer
aktivt att utnyttja de möjligheter som Sveriges med-
lemskap ger att skapa välfärd och gemensam säkerhet
i vår del av världen. EU-frågorna skall ges en ökad
tyngd i den inrikespolitiska processen.

Den regeringskonferens om EU:s framtid som in-
leds om några dagar bör bana väg för EU:s utvidg-
ning. Därtill skall Sverige aktivt driva frågorna om
minskad arbetslöshet, ökad öppenhet och god miljö.

2. Fred, demokrati och social rättvisa skall säkras i
hela världen.

Sveriges engagemang och ansvar stannar inte vid
Europas gränser. Förenta nationerna utgör det vikti-
gaste redskapet för internationell fred och säkerhet
och för att hantera de globala hoten mot människans
överlevnad. Därför engagerar sig regeringen med
kraft i FN:s akuta svårigheter och i behovet av refor-
mer. Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd är ett
uttryck för vårt orubbliga stöd för ett effektivt inter-
nationellt samarbete. Vi vill föra kampen vidare för
social rättvisa, mänskliga rättigheter och en fortsatt
nedrustning i världen.

En värld i djup obalans, ekonomiskt och socialt,
blir aldrig säker. Därför fullföljer regeringen traditio-
nen av ett aktivt engagemang för folken i Mellanös-
tern, Afrika, Asien och Latinamerika.

Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt
land skall kunna var neutralt i händelse av krig i vårt
närområde, består. Alliansfriheten kombineras med ett
aktivt ansvarstagande för säkerheten också i vår om-
värld.

Svensk frivillig personal utför en viktig och risk-
fylld uppgift i Bosnien. Genom vårt deltagande i
fredsstyrkan IFOR ger Sverige ett konkret bidrag till
de internationella ansträngningarna att bistå parterna i
det sargade landet att uppnå en varaktig fred.

De nya demokratierna är bräckliga och utsatta för
svåra påfrestningar. De behöver vårt stöd i arbetet
med att åter bygga upp sina samhällen och sina eko-
nomier. Vi stärker Sverige genom att hjälpa andra.

Östersjökonferensen i Visby i maj blir ett viktigt
startskott för en bred offensiv för utveckling och
förnyelse runt Östersjön. Östersjön skall åter göras till
ett hav som förenar, utvecklar och berikar människor.
Därigenom kan en trygg grundval för demokrati och
fred skapas.

3. Miljön skall bli en tydlig och långsiktig priori-
tering.

Hotet mot miljön är ett hot mot livet självt. Rege-
ringens ambition är att Sverige skall vara en pådri-
vande internationell kraft och ett föregångsland i
strävan att skapa ett hållbart samhälle. De ekologiska
kraven kan leda till nästa stora språng i tillväxten. Det
krävs aktiva medborgare, men också en tydlig politik,
för att befrämja ett ökat kretsloppstänkande.

Ett nytt energisystem skall utvecklas. Avveckling-
en av kärnkraften bör inledas under mandatsperioden
och därefter fortsätta i jämn takt. Den skall ske på ett
sådant sätt att den elintensiva industrins konkurrens-
läge inte äventyras. På grundval av 1991 års ener-
giöverenskommelse, Energikommissionens betänkan-
de och remissvaren på detta inbjuds samtliga riks-
dagspartier till överläggningar om energipolitiken.

4. Trygghet och ansvar skall prägla samhället.

Den svenska välfärden skall omfatta alla. Den ge-
nerella välfärden är effektiv och oöverträffad i sin
förmåga att skapa rättvisa och trygghet för var och en.
Den möjliggör för människan att fullt ut använda sin
vilja och sin kapacitet.

Socialförsäkringarna och bidragssystemen skall ge
trygghet i en föränderlig vardag. Bidrag och försäk-
ringar skall anpassas till det förhållandet att byten av
yrken, liksom byten mellan arbete, studier och egen-
företagande, har blivit vanligare. Fusk och överutnytt-
jande av systemen kan aldrig tolereras och skall be-
kämpas.

Välfärd förutsätter en rättvis fördelning. I hela
världen ser vi att orättvisor och ofärd leder till ökad
kriminalitet. Brottslighet hotar människors trygghet
och även demokratin. Vi kan aldrig tolerera ett sam-
hälle där rädslan breder ut sig.

Kulturen och medierna skall bidra till att klyftor
kan överbryggas och till att respekten och förståelsen
mellan människor kan öka. Mångfald och mångsidig-
het är nödvändigt för demokratin. Kulturarvet måste
vårdas, liksom de värden som det mångkulturella
Sverige skapar. En radio och TV i allmänhetens tjänst
garanterar ett programutbud som når alla.

Arbetslösheten, segregationen och rasismen är de
mest oroande problemen i dagens samhälle. Om vi
inte lyckas befästa idén om alla människors lika värde
riskerar samhället att brytas sönder av inre motsätt-
ningar. Därför måste hela Sverige mobiliseras för att
medverka till en ökad integration. Det är av särskild
vikt att kampen mot arbetslösheten bland invandrare
ges förtur.

Arbetet för ett jämställt samhälle fortsätter. Ett
jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av
regeringens politik.

En hög kvalitet i den kommunala verksamheten är
grunden för den svenska välfärden och avgörande för
jämställdheten och för att motverka segregation. Även
i fortsättningen kommer den kommunala verksamhe-
ten i vård, omsorg och skola att prioriteras framför
statliga bidrag och transfereringar.

För att utbudet av kommunala tjänster skall förde-
las jämnt har ett nytt system för utjämning av kostna-
der och inkomster mellan kommunerna införts. Det
skall noga följas upp och utvärderas.

Den uppgörelse som har slutits mellan staten,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet skapar
goda förutsättningar för kommunernas verksamhet
och för samhällsekonomin. Kommunerna får stabila
spelregler. Kommunala uppsägningar och skattehöj-
ningar motverkas. Därigenom förbättras möjligheten
att bekämpa arbetslösheten.

* * *

Sverige är ett rikt land. Vi har en god miljö, en
hög kunskapsnivå, en utpräglad jämlikhet och en stor
öppenhet. Dessa värden skall värnas och vidgas.

Människovärdet är alltid större än marknadsvär-
det.

Regeringens mål är ett samhälle där alla männi-
skor har arbete, känner trygghet, delaktighet och an-
svar, och där var och en får del av utvecklingens
framsteg.

Så kan vi, fru talman, hålla samman Sverige.

(Applåder)

2 § Anmälan om utsedda statsråd

Anf. 2 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s)

Fru talman! Jag vill anmäla att följande statsråd
tillsammans med mig kommer att ingå i regeringen.

Statsråd och chef för Justitiedepartementet är
Laila Freivalds.

Statsråd och chef för Utrikesdepartementet är Le-
na Hjelm-Wallén.

Statsråd och chef för Försvarsdepartementet är
Thage G Peterson.

Statsråd och chef för Socialdepartementet är Mar-
got Wallström.

Statsråd och chef för Kommunikationsdeparte-
mentet är Ines Uusmann.

Statsråd och chef för Finansdepartementet är Erik
Åsbrink.

Statsråd och chef för Utbildningsdepartementet är
Carl Tham.

Statsråd och chef för Jordbruksdepartementet är
Annika Åhnberg.

Statsråd och chef för Arbetsmarknadsdepartemen-
tet är Margareta Winberg.

Statsråd och chef för Kulturdepartementet är Mari-
ta Ulvskog.

Statsråd och chef för Näringsdepartementet är
Anders Sundström.

Statsråd och chef för Inrikesdepartementet är Jör-
gen Andersson.

Statsråd och chef för Miljödepartementet är Anna
Lindh.

Statsråd är:

Pierre Schori,

Leif Blomberg,

Maj-Inger Klingvall,

Björn von Sydow,

Leif Pagrotsky,

Ylva Johansson,

Thomas Östros och

Ulrica Messing.

3 § Avsägelse

Talmannen meddelade att Ingvar Carlsson (s) an-
hållit om att bli entledligad från uppdraget som leda-
mot av riksdagen fr.o.m. den 23 mars.

Kammaren biföll denna avsägelse.

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Proposition

1995/96:188 Avgifter enligt lagen om allmänna vat-
ten- och avloppsanläggningar

Redogörelse

1995/96:ER2 Från Sveriges delegation vid Europarå-
dets parlamentariska församling

Konstitutionsutskottets betänkande

1995/96:KU26 Nya bestämmelser för traktaments-och
reseersättning m.m. till riksdagens ledamöter

Finansutskottets betänkanden

1995/96:FiU7 Information och resultatstyrning

1995/96:FiU11 Kredit knuten till det statliga riskfi-
nansieringssystemet

Justitieutskottets betänkanden

1995/96:JuU15 Vissa processrättsliga frågor

1995/96:JuU17 En ny lag om domstolsärenden

Lagutskottets betänkanden

1995/96:LU18 Familjerättsliga frågor

1995/96:LU19 Franchising och rättsligt fel vid köp

1995/96:LU20 Ersättningsrättsliga frågor

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1995/96:SfU6 Tvåpartsprocess

Kulturutskottets betänkande

1995/96:KrU11 Jämställd idrott, m.m.

Utbildningsutskottets betänkande

1995/96:UbU7 Tilläggsbudget m.m.

Trafikutskottets betänkande

1995/96:TU14 Ändringar i körkortslagen

Jordbruksutskottets betänkande

1995/96:JoU17 Vår miljö - Miljöarbetet under året

Näringsutskottets betänkande

1995/96:NU18 Tilläggsbudget1

5 § Kammaren åtskildes kl. 9.18.

Förhandlingarna leddes av talmannen.