Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:70 Fredagen den 15 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1995/96:70

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1995/96:70 Fredagen den 15 mars Kl. 9.00 9.22

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

________________________________________________________________________

1 § Anmälan om kompletteringsval till Organisa-
tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Tredje vice talmannen meddelade att på grund av
uppkommen vakans hade Centerpartiets riksdags-
grupp anmält Eskil Erlandsson som suppleant i Or-
ganisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) efter Andreas Carlgren.

Tredje vice talmannen förklarade vald till

suppleant i Organisationen för säkerhet och samar-
bete i Europa (OSSE)

Eskil Erlandsson (c)

2 § Svar på interpellation 1995/96:83 om
avregleringen av elmarknaden i Göteborg

Anf. 1 Näringsminister JÖRGEN
ANDERSSON (s)

Herr talman! Erling Bager har i en interpellation
frågat mig vilka initiativ jag avser att ta beträffande
prissättningen av eldistributionen. Bakgrunden till
interpellationen är de höjningar av eltarifferna som
bl.a. elföretagen i Göteborg har vidtagit med hänvis-
ning till riksdagens beslut hösten 1995 om ny ellag-
stiftning (prop. 1994/95:222, betänkande
1995/96:NU1. rskr. 1995/96:2).

Jag vill anföra följande. Genom den nya lagstift-
ningen har konkurrens införts i handeln med el, vilket
ökar valfriheten för elkonsumenterna och skapar för-
utsättningar för en ökad pris- och kostnadspress i
elförsörjningen. Överföringen av el (s.k. nätverksam-
het) är ett naturligt monopol och skall därför också i
fortsättningen vara reglerad och övervakas på särskilt
sätt.

En förutsättning för konkurrens i elförsäljningen
är att köpare och säljare av el kan använda lednings-
näten på skäliga och icke-diskriminerande villkor.
Som Erling Bager mycket riktigt framhåller får inte
konsumenternas vinster av att elförsäljningen numera
sker i konkurrens ätas upp av otillbörliga prishöjning-
ar för nättjänsterna.

Låt mig först konstatera att det också har varit en
central utgångspunkt vid utformningen av den nya
lagstiftningen att säkerställa samhällets intresse av
kontroll av de naturliga monopolen. Nätföretagen
måste ha starka incitament att hålla låga tariffer och
hög servicenivå.

I ellagen föreskrivs att nättariffer skall vara skäli-
ga och utformade på saklig grund. Det innebär att
nätavgifterna skall återspegla kostnaderna i nätverk-
samheten. Vidare ställs krav på att nätverksamhet
skall redovisas skilt från annan verksamhet. Härige-
nom skapas bl.a. förutsättningar för en effektiv tillsyn
av nätverksamheten.

Skäligheten i nättariffer och övriga överförings-
villkor granskas av Nätmyndigheten vid Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) och kan slutligen
prövas i domstol. Som tillsynsmyndighet har Nät-
myndigheten möjlighet att själv inleda en sådan skä-
lighetsprövning, men Nätmyndigheten är också skyl-
dig att granska tariffer efter klagomål från konsumen-
ter.

Här bör påpekas att det är konsumentens intresse
av låga och stabila nätavgifter som är den viktigaste
faktorn när det gäller att bedöma om priset för över-
föringstjänsten är skäligt. I förarbetena till lagen
framhålls också att det inte finns något i omreglering-
en som motiverar höjningar i prisnivå för nättjänster-
na och att inriktningen av skälighetsprövningen bör
utgå från tidigare nivåer.

Jag har hittills uppehållit mig vid de bestämmelser
som reglerar priset för nättjänsten, dvs. nättariffen.
Bestämmelserna om leveranskoncession ger även
möjligheter för Nätmyndigheten att granska skälighe-
ten i elpriser. De konsumenter som köper sin el från
den som har leveranskoncession - och det gäller de
flesta hushåll - har rätt att, efter klagomål, få skälighe-
ten i elpriset prövad av Nätmyndigheten. Dessa kon-
sumenter kan således få skäligheten i det totala elpri-
set, dvs. både nättariffen och priset för elektrisk
energi, prövad av en myndighet.

Jag skall nu kommentera de prisförändringar i el-
distributionen som har skett sedan elreformens ikraft-
trädande och som berörs särskilt i Erling Bagers in-
terpellation.

Låt mig först konstatera att energiskatterna höjdes
vid årsskiftet med ungefär 3 öre per kWh el. Dessa
skattehöjningar på kärnkraft och vattenkraft kan för-
visso leda till högre priser på el, men det är inte alls
någon självklarhet att prisökningarna skall föras över
på konsumenterna. Skattehöjningen skall givetvis inte
ha någon påverkan på nättarifferna. Det är således
viktigt att konsumenterna ställer krav på elförsäljare
och elproducenter och ifrågasätter den typen av pris-
höjningar.

Jag har erfarit att Nätmyndigheten hittills har tagit
emot ca 200 anmälningar avseende prishöjningar på
el och nättariffer. Det är främst hushållskunder som
har klagat, och anmälningarna gäller såväl höjningar
av de totala elkostnaderna som höjningar av nätavgif-
ter. I flera av klagomålen hänvisas till oskäliga höj-
ningar av den fasta nätavgiften. Jag har vidare erfarit
att ca 80 % av ärendena handlar om sju företag.

Jag skall inte föregripa Nätmyndighetens pågåen-
de granskning av dessa ärenden. Jag skall bara fram-
hålla att lagstiftningen ger stora möjligheter för Nät-
myndigheten att, efter skälighetsprövning, genom
förelägganden tvinga företagen att korrigera före-
komsten av oskäliga villkor för nättjänster. Som jag
nyss nämnde innebär lagens bestämmelser att nättarif-
fer skall vara kostnadsriktiga.

Vidare har Nätmyndigheten initierat en översyn av
elpriser och nätavgifter i vissa områden. Det gäller
områden där summan av elpriser av nättariffer har
höjts så mycket att höjningen inte verkar vara förenlig
med det resonemang om kontinuitet i prissättningen
som jag nyss nämnde.

Erling Bager pekar också på risken för att elleve-
rantören och nätföretaget - om de tillhör samma bolag
- kan gå skadeslösa ur konkurrenssituationen genom
att ta ut eventuella förluster från elförsäljning i form
av höjda nättariffer. Detta kan leda till en inlåsnings-
effekt för de konsumenter som vill byta elleverantör

Det finns dock skäl att följa utvecklingen på el-
marknaden, så att eventuella brister kan korrigeras
snabbt och effektivt. Jag vill i det sammanhanget
erinra om att regeringen har uppdragit åt NUTEK att,
i samråd med Konkurrensverket och Affärsverket
svenska kraftnät, följa utvecklingen på elmarknaden
och årligen senast den 1 oktober redovisa sina erfa-
renheter till Näringsdepartementet. Genom den
skärpta övervakningen av elmarknaden har regeringen
möjligheter att fortlöpande bedöma utvecklingen och
kommer vid behov att vidta de åtgärder som är moti-
verade.

Anf. 2 ERLING BAGER (fp)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Jörgen An-
dersson för svaret. Jag tycker att svaret på min inter-
pellation var mycket positivt.

Jag konstaterar inledningsvis att näringsministern,
som också är bostadsminister, delar den oro över
utvecklingen på elmarknaden efter avregleringen som
föranledde och var orsaken till min interpellation.

Jag kunde i Ekot i radion i går höra att konsu-
mentminister Marita Ulvskog också var djupt oroad
över de kraftiga elprishöjningar som skett på elmark-
naden under de senaste månaderna. Hon krävde också
krafttag mot dessa oskäliga prishöjningar.

Många hushåll i landet såg fram emot att elmark-
naden skulle avregleras och att man därigenom fritt
skulle kunna välja vilket företag som skulle leverera
el till det egna hushållet. Stora förhoppningar fanns
om att den uppkomna konkurrensen skulle innebära
en sänkning av elkostnaderna.

Nu har det visat sig att detta har kommit helt på
skam i många områden i landet. Fram till i dag har ca
200 anmälningar inkommit som gäller klagomål om
oskäliga prishöjningar. Det är utmärkande, vilket
också framgår av statsrådets svar, att sju företag står
för 80 % av de klagomål där man pekar på att det har
skett oskäliga prishöjningar.

Där ingår det företag i västsverige, Hem-El, som
jag har pekat på som ett exempel. Det hette tidigare
Yngvefors.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att energi-
ministern i svaret understryker lagstiftningens stora
möjligheter att genom nätmyndigheten göra en skä-
lighetsprövning. Det är också bra att det går att göra
förelägganden som tvingar företagen att korrigera de
oskäliga elpriserna. Nu får det prövas om den nuva-
rande lagstiftningen med nätmyndigheten som över-
vakare klarar denna uppgift. Om inte så sker fullt ut
förutsätter jag att regeringen och riksdagen skyndsamt
ingriper med exempelvis fördjupningar i föreskrifter-
na.

I min interpellation tog jag upp de två problem
med prissättningen efter avregleringen på elmarkna-
den som också har föranlett de kraftigaste protesterna
från konsumenterna. Det är dels att vissa elbolag
rekordhöjt den fasta distributionsavgiften, den avgift
som hushållen måste fortsätta att betala även om de
byter elföretag, dels kravet på att hushållen måste
installera en mätarutrustning för 5 000-6 000 kr.

Båda dessa kostnadsfaktorer ger självfallet stora
inlåsningseffekter för många hushåll. Det är därför
väldigt bra att energiministern så klart i sitt svar delar
min uppfattning. Det gör också alla de konsumenters
som har hört av sig och klagat på dessa oskäliga pris-
höjningar.

Statsrådet säger att denna typ av inlåsningseffekter
måste undanröjas för att hushållen skall kunna dra
nytta av den nya elmarknadens fördelar. Han säger
också att regeringen nu uppdragit åt NUTEK och
Svenska Kraftnät att lämna förslag på hur man kan få
fram billig mätteknik. Här finns mycket som man kan
ta upp. I Norge finns exempel på att man har gått ifrån
timmätning och har en låg, fast kostnad på 200 kr. Jag
skulle vilja att statsrådet ytterligare kommenterar den
möjligheten.

Slutligen har jag några frågor. Nu har många
kommuner och kommunala elbolag dålig ekonomi.
Hur ser statsrådet på den risk som finns för att de
stora bolagen, Vattenfall och Gullspång, köper upp de
mindre elbolagen? Vilka konsekvenser kan det få?

Anf. 3 Näringsminister JÖRGEN
ANDERSSON (s)

Herr talman! Jag är glad för att Erling Bager har
ställt denna interpellation. Det ger mig nämligen möj-
lighet att klara ut en del osakligheter som har före-
kommit i debatten sedan vi fick den nya ellagstift-
ningen vid årsskiftet.

Den generella genomsnittsprishöjningen för en lä-
genhet i vårt land har varit 8 %. Energiskatterna står
för ca 5 % av den höjningen. Resten beror på höj-
ningar av nättariffer och fasta avgifter. NUTEK
kommer nu att pröva dessa höjningar, och avlämna en
rapport till regeringen i slutet av månaden. Nutek är
berett att ingripa mot denna typ av oskäliga höjningar
som kanske har kunnat konstateras under den senaste
tiden.

Genom att Sverige nu har samordnat ellagstift-
ningen med Norge och Finland och rivit gränstariffer-
na mellan Norge och Sverige har en helt annan el-
marknad kommit in. Norsk el är nu inne på den
svenska marknaden. Produktionskostnaderna har gått
ned. Vi har sett prissänkningar på produktionskostna-
derna. De upphandlingar som har gjorts av industri
och kommuner har medfört sänkta produktionspriser.
Ett exempel på detta är att Kristinehamns kommun
genom en upphandling av norsk el kunnat pressa
priset för konsumenterna med åtta och en halv miljo-
ner kronor.

Situationen är sådan att för den som är utsatt för
konkurrens, nämligen producenterna av el, går priser-
na ned. Det finns dock vissa avarter på monopolsidan,
där vissa företag har tagit för sig. Det skall vi nu rea-
gera mot. Jag kan försäkra Erling Bager om att ifall
nuvarande lagstiftning inte skulle visa sig vara till-
räcklig - jag tror dock att den är tillräcklig - för Nu-
tek att ingripa kommer vi i regeringen inte att darra på
manschetten. Vi kommer att göra de korrigeringar
som behövs.

Anf. 4 ERLING BAGER (fp)

Herr talman! Det har skett en stor förändring på
elmarknaden. Jag välkomnar också att man nu kan
köpa exempelvis norsk el, och att vi därigenom kan
öka konkurrensen. Men jag vill återknyta till det som
gäller för de enskilda hushållen.

Inlåsningseffekterna måste lösas, precis som vi var
överens om. I Norge har man gått ifrån timmätarna
och betalar i stället en fast avgift på enbart 200 norska
kronor. Sedan kan hushållen fritt välja vilken eldistri-
butör de vill. Därigenom uppnås en verklig konkur-
rens på elmarknaden. Det är den vi vill ha också i
Sverige. Jag kan också skjuta in att Sveriges Villaäga-
reförening kraftfullt arbetar för att få en norsk lösning
i vårt land. Jag tror att det är den bästa inriktning vi
kan ha för att uppnå en avreglering på elmarknaden
som innebär verklig konkurrens.

Man kan också se situationen på Nya Zeeland.
Även där har monopolet på distributionen av el tagits
bort. Jag har en rapport om detta framför mig. Detta
infördes ganska nyligen på Nya Zeeland, så det kan-
ske är för tidigt att dra slutsatser om hur det fungerar.
Men för hushållen är det viktigt att vi kan uppnå
verklig konkurrens.

Låt mig återigen fråga statsrådet: Hur ser rege-
ringen på den situation och den utveckling som kan
uppstå om de stora eldistributionsföretagen, Gull-
spång, Vattenfall och Sydkraft, börjar köpa upp de
små, t.ex. de kommunala bolagen?

Om vi skall få en verklig konkurrens på elmarkna-
den måste kunden, hushållen, kunna påverka sin el-
kostnad och därigenom kunna få ut de goda effekter-
na.

Anf. 5 Näringsminister JÖRGEN
ANDERSSON (s)

Herr talman! Jag vill först svara på Erling Bagers
fråga om mätutrustning.

NUTEK har fått i uppdrag att senast den 30 april
redovisa om det är möjligt att hitta billigare mätut-
rustning för hushållen. Jag tror att det är möjligt. Jag
har sett en del företag som har tagit fram prototyper.
Skulle detta inte - mot förmodan - vara möjligt, har
NUTEK också i uppdrag att föreslå att vi går över till
den norska modellen. Detta skall komma konsumen-
terna till del. Regeringen kommer att avgöra detta när
NUTEK har lämnat sin rapport. Antingen får vi billi-
gare elmätare eller så går vi över till den norska mo-
dellen.

Erling Bager frågade också om uppköp av distri-
bution. Det som regeringen kan påverka är det företag
staten äger, nämligen Vattenfall. Vattenfall har fått
mycket tydliga signaler från Näringsdepartementet att
vara väldigt försiktigt med att ge sig ut på någon upp-
köpsresa av lokala distributionsföretag.

Däremot tror jag att vi för att få ned kostnaderna
behöver en strukturering av distributionsnätet fram-
över. Det kan innebära att man såväl avyttrar som
förvärvar distributionsnät för att få en bättre konsoli-
dering av distributionsnätet. Därigenom kan kostna-
derna pressas ytterligare. Jag tror att vi har uppemot
280 distributionsföretag i vårt land i dag. Det finns
säkert mycket att göra i den struktureringen.

Jag utgår ifrån att Vattenfall i egenskap av nät-
myndighet korrigerar eventuella felaktigheter. Jag
förutsätter också att de mycket kloka kommunala
förtroendemännen ute i landet ser till att de kommuna-
la nätbolagen uppträder på ett sådant sätt att konsu-
menterna har glädje och nytta av dem.

Anf. 6 ERLING BAGER (fp)

Herr talman! Som det har framgått av mina inlägg
är jag mycket positiv till det svar jag har fått av ener-
giministern. Vi har en stor samsyn i frågan om hur
man skall kunna korrigera och komma till rätta med
de oskäliga prishöjningar som konsumenterna har
drabbats av på många håll i landet efter avregleringen.

Jag välkomnar också den positiva synen på den väg
som Norge har valt i och med att man tagit bort kra-
ven på nya elmätare för stora kostnader. I energimi-
nisterns svar kan jag utläsa att han också sympatiserar
med det alternativ som Norge har inlett. Norge starta-
de avregleringen före oss.

Det är bra att det i svaret framgår att NUTEK:s
uppgift är att vara en s.k. nätpolis och bevaka att
kostnaderna inte blir oskäliga. Jag hoppas verkligen
att den uppgiften kan skötas så att man kommer till
rätta med de oskäliga priserna och att man därigenom
också kan få ett föreläggande för att korrigera priser-
na.

Som framgått är jag mycket nöjd med svaret. Jag
kommer självfallet att fortsätta att noggrant följa
utvecklingen och se om det finns möjligheter att agera
om det inte skulle bli så som man tänkt.

Anf. 9 Näringsminister JÖRGEN
ANDERSSON (s)

Herr talman! Jag kan säga till Erling Bager att
även regeringen har den beredskapen, men jag tror
inte att det kommer att behövas. Jag tror att vi kom-
mer att få se ett kraftfullt agerande från NUTEK.

Den här reformen har kommit till för konsumen-
ternas bästa. Låt oss nu ta vara på det som är bra med
elreformen, nämligen den nordiska elmarknaden, som
gjort att vi har fått lägre produktionskostnader för el.
Låt oss slå till mot avarter i reformen som inte följer
lagen. Jag tror att det så småningom kommer att bli
bra för konsumenterna.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1995/96:187 till lagutskottet

1995/96:189 till kulturutskottet

Motioner

1995/96:T48 och T49 till trafikutskottet

1995/96:K26-K29 till konstitutionsutskottet

4 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 14 mars

1995/96:113 av Gullan Lindblad (m) till civilminis-
tern

Kvinnors arbetsmarknad

1995/96:114 av Dan Ericsson (kds) till miljöminis-
tern

Införandet av en avfallsskatt

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 19 mars.

5 § Kammaren åtskildes kl. 9.22.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.