Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:61 Fredagen den 23 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1995/96:61

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1995/96:61 Fredagen den 23 februari Kl. 9.00 9.29

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

Protokoll

1995/96:61

--------------------------------------------------------------------------------

1 § Anmälan om kompletteringsval till EU-
nämnden och arbetsmarknadsutskottet

Andre vice talmannen meddelade att på grund av
uppkomna vakanser hade Centerpartiets riksdags-
grupp anmält Helena Nilsson som ledamot i EU-
nämnden efter Börje Hörnlund, Karin Starrin som
suppleant i EU-nämnden efter Helena Nilsson och
Kjell Ericsson som suppleant i arbetsmarknadsutskot-
tet efter Börje Hörnlund.

Andre vice talmannen förklarade valda till

ledamot i EU-nämnden

Helena Nilsson (c)

suppleant i EU-nämnden

Karin Starrin (c)

suppleant i arbetsmarknadsutskottet

Kjell Ericsson (c)

2 § Meddelande om aktuell debatt

Andre vice talmannen meddelade att på begäran
av Centerpartiets riksdagsgrupp skulle aktuell debatt
om regional utveckling anordnas onsdagen den 13
mars kl. 9.00.

Från regeringen skulle arbetsmarknadsminister
Anders Sundström delta och för Centerpartiet Per-Ola
Eriksson. En företrädare för varje parti skulle ha rätt
att delta i debatten.

Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:

Till talmannen

Begäran om aktuell debatt angående regional ut-
veckling

Obalansen mellan olika delar av landet blir allt
mer påtaglig. Endast 9 av 24 län ökade sitt befolk-
ningstal under 1995. I flera av landets glesbygdsregi-
oner minskar befolkningstalen kraftigt medan be-
folkningen ökar i storstadsområden och på universi-
tetsorter. Denna utveckling är mycket oroande. För att
trenden ska vända krävs omedelbara och offensiva
insatser.

Mot denna bakgrund begär Centerpartiet att en
aktuell debatt anordnas angående regional utveck-
ling.

Stockholm den 21 februari 1996

Per-Ola Eriksson

Gruppledare

Centerpartiets riksdagsgrupp

3 § Svar på interpellation 1995/96:85 om förfals-
kade körkort

Anf. 1 Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s)

Fru talman! Maud Ekendahl har frågat mig vilka
åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att underlätta
för polisen att bekämpa den pågående handeln med
förfalskade körkort.

Bakgrunden till frågan uppges vara en omfattande
handel med förfalskade körkort från framför allt
Bosnien-Hercegovina och f.d. Jugoslavien. Maud
Ekendahl hänvisar till det allvarliga i detta men också
till det än allvarligare i att människor kör bil utan
kunskaper om de mest elementära trafikreglerna. Jag
delar självfallet Maud Ekendahls bedömning i detta.

Sverige tillåter att utländska körkort får användas
under en viss begränsad tid i Sverige, förutsatt natur-
ligtvis att de är giltiga i hemlandet. Bestämmelserna
om utländska körkorts giltighet i Sverige har framför
allt till syfte att underlätta för utländska förare att
kunna vistas tillfälligt i Sverige - exempelvis under
semesterresor - utan att behöva byta ut sina utländska
körkort mot svenska. En utländsk turist som blir be-
stulen i Sverige på sitt körkort skall självklart också
kunna göra en förlustanmälan hos polisen och därefter
ha möjlighet att ta sig hem igen. Bestämmelserna
gäller lika för alla utlänningar som vistas i Sverige
utan att vara folkbokförda här.

Ett sätt att förhindra bruket av falska körkort
skulle kunna vara att förbjuda utländska körkort så-
som giltiga förarbevis i Sverige. Det är dock ingen
framkomlig väg bl.a. av det enkla skälet att det strider
dels mot Sveriges skyldigheter som EU-medlem, dels
mot andra åtaganden vi har gjort i internationella
konventioner. Att vi saknar möjlighet att vid poliskon-
troll omedelbart kontrollera en persons utländska
körkorts giltighet i hemlandet är tyvärr också en
oundviklig följd av att vi inte har tillgång till andra
länders körkortsregister.

Sverige har dock relativt nyligen ändrat bestäm-
melserna om rätten till utbyte av utländska körkort.
Tidigare kunde alla utländska körkort bytas ut mot ett
svenskt körkort och betydande resurser lades ned för
att utreda äkthet och giltighet av det utländska körkor-
tet. Numera gäller för körkort från andra länder än
EES-området att de inte gäller i Sverige om innehava-
ren är folkbokförd här sedan mer än ett år. Dessa
körkort kan inte heller - med undantag av körkort
utfärdade i Schweiz och Japan - bytas ut mot svenska
körkort. I dag måste således en person som innehar ett
utländskt körkort och som varit folkbokförd i Sverige
mer än ett år bevisa sin lämplighet och kompetens
som bilförare genom att avlägga svenskt förarprov.

Att det är straffbart att bruka ett falskt körkort är
en självklarhet. Som jag nyss sade gäller dock ett i
hemlandet giltigt körkort i Sverige för den som inte är
folkbokförd här. Asylsökande kan inte folkbokföras i
Sverige, eftersom det inte kan anses att de vistas sta-
digvarande här innan de fått ett permanent uppe-
hållstillstånd. Som vi alla vet kan utredningarna i
asylärenden pågå under en relativt lång tid. Möjligen
har vi här en förklaring till att det trots allt finns en
"marknad" för falska utländska körkort. Att förkorta
handläggningstiden i asylärenden är angeläget från en
rad olika utgångspunkter, inte minst humanitära.
Kortare handläggningstider skulle bl.a. också kunna
leda till att den period under vilken det är tillåtet att
köra med utländskt körkort avsevärt förkortas.

Som Maud Ekendahl säkert förstår kan jag inte
uttala mig om eller ha åsikter om hur domstolar vär-
derar bevisning i enskilda fall. Jag tänker därför inte
kommentera hennes uppgifter om att polisens utred-
ningsarbete går trögt på grund av bevissvårigheter.

Anf. 2 MAUD EKENDAHL (m)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitie-
minister Laila Freivalds för svaret. Min fråga till
justitieministern angående förfalskade jugoslaviska
körkort är en mycket angelägen sak, som berör poli-
sen, åklagarna, tingsrätterna och inte minst de svenska
invånarna.

Det handlar om att flyktingar och invandrare er-
bjuds möjligheten att köpa förfalskade handlingar till
ett rimligt pris. Man köper ett körkort utan att ha
några som helst trafikkunskaper. I priset ingår även en
historieberättelse, för att föraren inte skall avslöja
brottet om polisen tar fast vederbörande i en kontroll.

Körkorten trycks upp här i Sverige. Under hösten
1994 avslöjades ett tryckeri i Sala. Tryckaren erkände
tillverkning av ca 5 000 körkortshandlingar. Den rätta
siffran är säkert ca 10 000 handlingar, enligt utredare.
Det finns med stor sannolikhet ytterligare 4-6 stycken
tryckerier här i Sverige som ägnar sig åt den här typen
av verksamhet.

Endast ett fåtal personer har ställts inför rätta, och
domarna har i de flesta fallen resulterat i högst 2 500
kr i böter för olovlig körning eller ett frikännande.
Eftersom tingsrätternas domar är milda verkar det
som om åklagarna anser att det inte är så stor mening
med att arbeta med de här fallen. Själv anser jag att
den som har ett tillfälligt uppehållstillstånd och skaf-
far sig ett förfalskat körkort skall utvisas ur landet.
Vad anser justitieministern?

Mellan 70 och 85 % av de körkort som har kon-
trollerats har visat sig vara förfalskade eller stulna.
Man har ändrat namnuppgift och foto. Från polishåll
uppskattar man att minst 20 000 upp till 50 000 falska
handlingar just nu är i omlopp.

Dessutom finns det klara indikationer på en in-
riktning att skaffa sig ett EU-körkort. Har man väl en
sådan handling i handen är ordningen den, att EU-
körkortet automatiskt byts ut mot ett svenskt körkort.

Att komma till rätta med dessa förfalskade hand-
lingar är bara ett första led när det gäller icke lagliga
gärningar. Bakom ridån uppenbarar sig andra saker,
nämligen narkotika och vapensmuggling. Jag anser att
vi politiker måste få upp ögonen och våga ta tag i den
ohyggliga verksamhet som pågår.

Är justitieministern beredd att vidta några åtgär-
der?

Svaret som jag tidigare har erhållit av justitiemi-
nistern belyser inte alls min frågeställning. Självklart
känns det ledsamt, fru talman, och därför tvingas jag
fråga varför jag inte har fått svar på min fråga.

Anf. 3 Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s)

Fru talman! Jag måste säga att jag är en aning för-
vånad. Mitt svar grundade sig på den utredning som
Rikspolisstyrelsen har gjort i den här frågan. Den
heter Asylsökandes bil- och körkortsinnehav, m.m.
Det är Rikspolisstyrelsens rapport 1995:6, en kart-
läggning av problem jämte förslag till åtgärder.

Detta tror jag är den grundligaste genomgång som
polisen har gjort när det gäller den här typen av frågor
och angränsande frågor. Det är en ganska gedigen
genomgång av hela problematiken. Den är ganska
komplicerad och innehåller många olika områden.

Den här rapporten innehåller förslag till åtgärder. I
någon utsträckning har de att göra med det arbete som
bedrivs inom regeringskansliet, framför allt inom
Kommunikationsdepartementet och Finansdeparte-
mentet. Merparten av förslagen riktar sig till polis-
myndigheterna själva: att effektivisera sitt arbetssätt,
hitta nya metoder, utnyttja de medel som finns på
olika sätt för att komma till rätta med problemet.

Jag föreslår att Maud Ekendahl studerar rappor-
ten, och om mitt svar inte var till fyllest hoppas jag att
Rikspolisstyrelsens svar är det.

Anf. 4 MAUD EKENDAHL (m)

Fru talman! Den rapport som justitieministern ta-
lar om tar ju ändå inte upp det problem som jag bely-
ser i dag. Med tanke på att justitieministern tydligen
inte har givit sig möjlighet att tränga in i problemet
vill jag överlämna två PM, en från Polismyndigheten i
Malmö som är daterad den 8 februari 1996 och en
från en utredare som just nu arbetar med förfalskade
körkort och som har arbetat med härvan med Sa-
latryckeriet.

Jag vill betona att polisen inte känner att den har
stöd i detta arbete, men det är precis det den behöver.
Det stöd det här handlar om är naturligtvis pengar,
justitieministern, och jag vet att det är svårt att be om
pengar hur som helst. Min fråga är: Kan man inte
tänka sig att ta ur den allmänna arvsfonden och starta
ett stort riktat utredningsprojekt för att man skall
kunna sätta in riktigt kraftfulla åtgärder? Det gäller ju
att få stopp på den här verksamheten innan det går för
långt. Då kanske det är helt omöjligt.

Justitieministern glömde också svara på min andra
fråga. Om man har skaffat sig falska handlingar och
har tillfälligt uppehållstillstånd, är det då inte rimligt
att man skall utvisas från landet?

Anf. 5 Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s)

Fru talman! Jag tackar Maud Ekendahl för de yt-
terligare PM som tillsammans med Rikspolisstyrel-
sens rapport belyser detta. Det finns ytterligare PM av
detta slag som har producerats av polismyndigheterna
i landet. Polismyndigheterna arbetar ju med den här
problematiken.

Påståendet att polisen inte skulle känna något stöd
kändes först något förvirrande, men sedan fick jag ju
klart för mig vad Maud Ekendahl syftade på, nämli-
gen ekonomiskt stöd. Nu är det så, Maud Ekendahl,
att polisen numera inte får öronmärkta pengar utan
ramanslag. Det är polisen som prioriterar och använ-
der sina resurser på det sätt man bedömer är bäst.

Det som alltid förvånar mig när moderater talar
om frågor som har med polisen att göra är att de alltid
inskränker sig till att tala om nya pengar. Allmänna
arvsfonden var ett nytt initiativ i den vägen. Aldrig
hör jag något intresse för frågeställningen om hur
polisen använder sina resurser. Det tycker jag är en
mycket väsentligare fråga, och den arbetar jag med.

I övrigt tror jag att polisen känner det stöd den be-
höver ha i form av att man tar del av dess erfarenheter
och dess förslag till t.ex. lagändringar. När det gäller
den här frågan har vare sig någon av de polismyndig-
heter vars PM Maud Ekendahl överlämnat till mig
eller Rikspolisstyrelsen i sin rapport föreslagit några
lagändringar som inte redan ingår i ett pågående lag-
stiftningsarbete.

Vad gäller frågan om utvisning tror jag att Maud
Ekendahl känner till att de reglerna ändrades ganska
nyligen, vilket innebar en skärpning. Därutöver är det
inte nu aktuellt att skärpa reglerna för utvisning. De
är, skulle jag dessutom vilja tillägga, mycket stränga.

Anf. 6 MAUD EKENDAHL (m)

Fru talman! Tydligen är vi inte överens här, men
jag känner starkt för den här frågan.

Det är inte bara de förfalskade handlingarna det
handlar om. Det handlar om att man när man använ-
der ett körkort och inte har trafikkunskaper utsätter
andra människor för fara. Vi vet ju hur folk kör på
cykelbanor, mot rödljus m.m., och det är ju därför den
här saken har uppenbarat sig: Man undrade varför det
var så många människor från just f.d. Jugoslavien som
körde på ett sådant sätt.

Jag tycker att det är ledsamt att justitieministern
anklagar mig som moderat för att Moderaterna hela
tiden bara vill ha nya pengar. Vi har inte alls samma
förslag på hur vi skall gå till väga, men givetvis vill vi
ha ett starkt rättssamhälle, och därför prioriterar vi
polisen och dess verksamhet i allra högsta grad. Jag
vet att de medel som polisen kan få är begränsade,
och därför hade jag själv hittat på att man skulle kun-
na rikta ett bidrag från Allmänna arvsfonden. Men
eftersom justitieministern tydligen inte vill tillmötesgå
mig får jag väl återkomma i en motion till hösten.

Anf. 7 Justitieminister LAILA
FREIVALDS (s)

Fru talman! Det här är mycket allvarliga frågor
och de upptar en hel del polisarbete i vårt land. Jag
tror inte att polisen är hjälpt av att vi här i kammaren
står och uttrycker vår känsla. Det avgörande är vilket
konkret arbete vi är beredda att göra. Det konkreta
arbetet när det gäller lagstiftning pågår inom rege-
ringskansliet och företrädesvis inom andra departe-
ment än mitt. I övrigt pågår det konkreta arbetet hos
polisen, och jag är övertygad om att den gör ett
mycket gott arbete. Våra känslor hjälper den knap-
past, men däremot konkret stöd.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på interpellation 1995/96:67 om
produktionshöjande hormoner

Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s)

Fru talman! Ann-Kristine Johansson har frågat
mig vad jag tänker göra för att förhindra att Sverige
tvingas släppa på sitt importförbud mot livsmedel som
producerats med hjälp av produktionshöjande hormo-
ner.

Den svenska uppfattningen i fråga om hormoner i
samband med djuruppfödning är att dessa endast skall
användas om det är nödvändigt för att förebygga,
påvisa eller bota sjukdomar eller sjukdomssymtom.
Detta har både jag och andra svenska representanter
framfört i olika EU-forum under det dryga år som
Sverige varit medlem i gemenskapen. I det närmaste
samtliga medlemsländer delar också vår uppfattning
när det gäller användningen av hormoner.

Regeringen intar en entydigt negativ hållning till
användningen av hormoner i tillväxtbefrämjande syfte
inom animalieproduktionen. Vår uppfattning baserar
sig på såväl vetenskapliga som etiska grunder. Vid
ministerrådsmötet i juni 1995 redovisade jag vår
inställning och konstaterade då bl.a. att den forskning
som hittills har bedrivits i fråga om användningen av
hormoner i alltför hög grad varit inriktad på att do-
kumentera de tillväxtbefrämjande effekterna, medan
däremot de eventuella bieffekterna inte tillräckligt har
studerats.

Detta bekräftades också vid den s.k. Hormonkon-
ferensen som på initiativ av kommissionären Franz
Fischler genomfördes i Bryssel i månadsskiftet no-
vember-december 1995. I konferensrapporten konsta-
terades bl.a. att en orsak till att bedömningen av ris-
kerna försvåras är att en stor del av den dokumenta-
tion som föreligger i fråga om olika fysiologiska ef-
fekter framtagits av kommersiella firmor i samband
med godkännande av substanserna och alltså är kon-
fidentiell.

En av slutsatserna som vetenskapsmännen vid
konferensen enades om är att användning av någon av
de tre naturliga hormonerna alternativt de två synte-
tiska hormonerna inte visat sig innebära några risker
för folkhälsan. Som lekman är det naturligtvis svårt
att ifrågasätta vad vetenskapsmännen på området
anser, men i likhet med Ann-Kristine Johansson anser
jag att det saknas bevis för att hormonerna på lång
sikt inte skulle kunna innebära risker för folkhälsan.

En annan slutsats som drogs vid konferensen var
att uppgifter till stor del saknas dels angående hormo-
nernas inverkan på djurens hälsotillstånd och välbe-
finnande, dels angående vilka eventuella effekter som
utsöndrade hormoner kan ha på miljön. Detta påpeka-
de jag vid ministerrådsmötet i juni 1995 efter samråd
med svensk sakkunskap på området. Vi ställer oss
också helhjärtat bakom de förslag till ytterligare un-
dersökningar gällande bl.a. dessa områden som åter-
ges i rapporten från den s.k. Hormonkonferensen.

I enlighet med GATT-avtalet har nu USA begärt
konsultationer med EU, då man anser att gemenska-
pens förbud mot import av kött som producerats med
hjälp av hormoner strider mot ingångna handelsavtal
och att förbudet inte vilar på vetenskaplig grund. Kan
inte parterna enas kommer frågan att prövas av WTO.
Jag kommer att med all kraft arbeta för att det nuva-
rande importförbudet skall bestå.

Anf. 9 ANN-KRISTINE JOHANSSON (s)

Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för sva-
ret.

Det är bra att vi i Sverige och EU är överens i den
här frågan om att förbudet skall fortsätta gälla. Det
här är viktigt både för oss svenska konsumenter och
för svenska producenter. Som konsument vill man ju
veta vad man äter och hur djuren är uppfödda, dels
från djurskyddssynpunkt, dels från folkhälsosynpunkt
och dels ur ett etiskt perspektiv.

Vi vill inte ha kött som är producerat under dåliga
förhållanden eller från djur som är uppfödda med
sådana här otillåtna preparat, som vi säger i Sverige,
t.ex. hormoner och antibiotika.

Jag har funderat mycket över hur etiskt försvarbart
det är att driva avkastningen på mjölkkor med hormo-
net BST eller öka tillväxten på köttdjur med hormo-
nerna. Hur långt kan vi driva våra djur ur etisk syn-
punkt?

Det är bra att EU i likhet med Sverige tycker att
detta är väldigt viktigt och vill ha kvar förbudet. Se-
dan får vi se vad som händer, som jordbruksministern
sade, med USA och WTO framöver. Vad kan Sverige
göra om WTO säger att förbudet strider mot han-
delsavtalet, att vi måste släppa på det och att vi skall
tillåta import av kött behandlat med hormoner?

Anf. 10 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s)

Fru talman! Jag blev glatt överraskad när vi hade
denna diskussion vid ministerrådets möte i december.
Det var egentligen bara ett land - det var Storbritan-
nien - som inte delade uppfattningen att samtliga EU-
länder och EU-kommissionären skall driva frågan om
ett fortsatt importförbud och därmed också frågan om
förbud för EU:s bönder att själva använda dessa hor-
moner. Det förvånade mig, men jag blev som sagt var
mycket glad över det.

Jag har under den korta tid som Sverige har varit
medlem i EU kunnat notera en viss attitydförändring
vad gäller frågor som har med djurens välbefinnande
att göra. Den segdragna frågan om transporttidernas
längd är ett exempel på att man trots att man från
början tittade litet nedlåtande på Sverige och undrade
vad det var för någonting vi ville till slut kunde ena
sig om en skärpning. På måndag och tisdag skall vi
diskutera kalvuppfödning. Det är också en fråga som
Sverige har drivit. Vi kan nu förmodligen få ett beslut
som går i en för Sverige positiv riktning.

Om det skulle bli så att vi fälls i en GATT-panel -
det är inte säkert att det blir så - är det klart att EU
kan ha kvar förbudet, men då får man ge USA någon-
ting annat i stället. Det har många ministrar givit
uttryck för.

Anf. 11 ANN-KRISTINE JOHANSSON (s)

Fru talman! Frågorna om märkning och hormon-
behandlat kött diskuteras väl en del. Men jag funderar
på om vi som konsumenter kan lära oss allt som gäller
märkning. Det är så mycket som märks med olika
saker, så det bästa är ju om vi kan behålla förbudet.

Som jordbruksministern redovisar i svaret utifrån
hormonkonferensen är en av de slutsatser som dragits
av vetenskapsmännen att det är osannolikt att det
finns någon risk för folkhälsan när det gäller de tre
naturliga hormonerna och de två syntetiska. Samtidigt
skrämmer det mig. Forskarna är ju inte riktigt över-
ens. Det har tydligen inte heller forskats tillräckligt
mycket om vad som händer dels med folkhälsan, dels
med barnen som är uppfödda på kött från djur som är
behandlade med hormoner.

Jag tror också, som jordbruksministern sade, att
det är farligt att dokumentationen är konfidentiell. Vi
måste få reda på slutsatserna av vad som händer. Jag
funderar på vad jordbruksministern kan göra för att
det skall forskas mer och tas fram fler resultat om
hormoner.

Anf. 12 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s)

Fru talman! När det gäller märkning har jag sagt
att frågan inte är aktuell nu. Om vi skulle börja disku-
tera märkning av köttet skulle vi ge en signal om att vi
förmodligen förlorar panelen, och då måste vi ta emot
köttet. Vår ståndpunkt är att vi inte skall förlora pane-
len. Skulle vi mot förmodan göra det skall vi ändå
inte ta emot köttet. Då är det inte aktuellt med någon
märkning. Märkning har vi försökt med på en del
andra områden, t.ex. ursprungsmärkning. Det är inte
särskilt framgångsrikt och populärt i EU-kretsar att
märka på det sättet.

När det gäller den eventuella farligheten vill jag
säga att FN:s organ, Codex Alimenatrius, konstigt nog
har godkänt de s.k. naturliga hormonerna. Det har
berättats mycket om hur det gick till. Sättet på vilket
den omröstningen gick till är vi inte särskilt nöjda
med. Det var dels metoderna i förarbetet som vi inte
gillade, dels att det var en hemlig omröstning. Man
vet inte vem som röstade hur. Men nu är vi där. Då är
det skönt att EU ändå har denna kraftiga majoritet för
ett fortsatt förbud i EU och ett fortsatt importförbud.

Jag kan också tillägga, fru talman, att det finns en
del nyare rön som inte har varit godkända eller som
det inte har varit tillåtet att föra fram på hormonkon-
ferensen. De rönen kommer säkert att diskuteras me-
ra. De tyder på litet andra saker än det som framför-
des på konferensen, men tiden är väl inte mogen för
att man skall diskutera dem i en sådan grupp.

Anf. 13 ANN-KRISTINE JOHANSSON (s)

Fru talman! Det är bra att vi, som jordbruksminis-
tern säger, vidhåller vår ståndpunkt att förbudet skall
gälla framöver även om GATT säger att det inte skall
vara så.

EU:s ståndpunkt är att förbudet gäller. Men vi vet
att det florerar en mängd otillåtna preparat - hormo-
ner - i EU-länderna ändå, såvitt jag förstår i bl.a.
Belgien och Holland. Hur kommer vi till rätta med
denna illegala användning inom EU? Det sker ju en
omfattande kontroll, provtagning och analys på slak-
terier och på levande djur i alla EU-länder, men det
har inte hjälpt. Vi har inte upptäckt någonting i Sveri-
ge ännu, vare sig i produktion eller importerat kött.
Men vad kan vi göra för att minska den illegala an-
vändning av hormoner som finns i andra länder?

Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s)

Fru talman! Vi har haft förbud, men jag håller med
Ann-Kristin Johansson om att hormoner har före-
kommit illegalt. Det har t.ex. lett till att en veterinär i
Belgien mördades av det som man brukar beteckna
som hormonmaffian. Man tror att det är den som
ligger bakom.

Man kan göra saker på det nationella planet, t.ex.
hålla efter, kontrollera och vara väldigt strikt i sin
tillämpning. Man kan skapa opinion mot hormonan-
vändning så att konsumenterna inte vill ha sådant kött
även om det skulle komma in i landet.

Jag tror att det är Anita Gradin som har ansvar för
denna fråga, för hon har ju hand om frågorna om fusk
i övrigt, men jag sätter ett litet frågetecken i kanten.
Men någon i kommissionen har ju ansvar för denna
fråga. Den opinion som finns i ministerrådet och ute
bland människorna sätter ett särskilt tryck på kom-
missionen att skärpa sig när det gäller kontrollen och
efterlevnaden.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades

Motion

1995/96:Sf20 till socialförsäkringsutskottet

6 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Proposition

1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige
m.m.

7 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 22 februari

1995/96:94 av Siw Persson (fp) till socialministern

Kontroll av tandvårdsmaterial

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 5 mars.

8 § Anmälan om skriftliga frågor

Anmäldes att följande skriftliga frågor framställts

den 22 februari

1995/96:302 av Maggi Mikaelsson (v) till miljöminis-
tern

Skogsvårdslagen

1995/96:303 av Rigmor Ahlstedt (c) till civilministern

Förbudet mot alkoholreklam

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 5 mars.

9 § Kammaren åtskildes kl. 9.29.

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

Innehållsförteckning

1 § Anmälan om kompletteringsval till EU-nämnden och arbetsmarknadsutskottet
1

2 § Meddelande om aktuell debatt 1

3 § Svar på interpellation 1995/96:85 om förfalskade körkort 1

Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 1

Anf. 2 MAUD EKENDAHL (m) 2

Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 2

Anf. 4 MAUD EKENDAHL (m) 2

Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 3

Anf. 6 MAUD EKENDAHL (m) 3

Anf. 7 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) 3

4 § Svar på interpellation 1995/96:67 om produktionshöjande hormoner 3

Anf. 8 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 3

Anf. 9 ANN-KRISTINE JOHANSSON (s) 4

Anf. 10 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 4

Anf. 11 ANN-KRISTINE JOHANSSON (s) 4

Anf. 12 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 5

Anf. 13 ANN-KRISTINE JOHANSSON (s) 5

Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) 5

5 § Hänvisning av ärende till utskott 5

6 § Bordläggning 5

7 § Anmälan om interpellation 5

1995/96:94 av Siw Persson (fp) till socialministern 5

Kontroll av tandvårdsmaterial 5

8 § Anmälan om skriftliga frågor 5

1995/96:302 av Maggi Mikaelsson (v) till miljöministern 5

Skogsvårdslagen 5

1995/96:303 av Rigmor Ahlstedt (c) till civilministern 5

Förbudet mot alkoholreklam 5

9 § Kammaren åtskildes kl. 9.29. 6

Prot.
1995/96:61
23 februari
___________

Prot.
1995/96:61
23 februari
___________

6

7