Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:2 Tisdagen den 3 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1995/96:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1995/96:2 Tisdagen den 3 oktober Kl. 14.00 14.53

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

------------------------------------------------------------------------------
--

Efter gudstjänsten i Storkyrkan, där predikan
hölls av biskop electus Anders Wejryd, öppnades
riksmötet i kammarens plenisal enligt det program
som i bilaga fogats till detta protokoll.

1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter,
ärade riksdagsledamöter, ärade gäster.

Sedan riksdagen senast sammanträdde har tron-
följaren Hennes Kungliga Höghet kronprinsessan
Victoria uppnått 18 års ålder och är därmed behörig
att fungera som ställföreträdare för statschefen.

Jag har därför äran och glädjen att vid inled-
ningen av detta riksmöte rikta en särskild välkomst-
hälsning till kronprinsessan, som i dag för första
gången åtföljer konungen här i riksdagens plenisal.
Det är betydelsefulla uppgifter som ligger framför
kronprinsessan, och jag vill på detta sätt framföra
riksdagens varma välgångsönskningar.

Jag hemställer att Ers Majestät öppnar 1995/96
års riksmöte.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Fru talman! Ärade ledamöter! När ni, valda om-
bud för Sveriges folk, i dag samlas här i Stockholm,
inleds ett nytt arbetsår för riksdagen. Ni har an-
svarsfulla och krävande uppgifter framför Eder.
Många frågor av stor betydelse för vårt land och för
oss alla kommer att bli föremål för ledamöternas
ställningstagande.

Kronprinsessan Victoria, som den 14 juli i år
fyllde 18 år, är nu myndig och behörig att inträda
som regent. Jag vill tacka riksdagen, dess ledamöter
och svenska folket för de varma hyllningar som
kom henne till del i samband med födelsedagen.

Under det gångna året har Sverige blivit medlem
av Europeiska unionen. Detta kommer säkert att på
olika sätt påverka Edert arbete här i riksdagen. Det
första valet av ledamöter till Europaparlamentet har
avhållits för endast några veckor sedan och visat på
behovet av bred information om samspelet mellan
EU:s institutioner å ena sidan samt Sveriges riksdag
och regering å den andra.

Förenta nationerna grundades för 50 år sedan -
en händelse som med rätta uppmärksammas runt om
i världen. Samtidigt pågår konflikter och finns pro-
blem som påkallar världssamfundets uppmärksam-
het och åtgärder för att trygga den internationella
säkerheten.

Den politiska oron runt om i världen har inte
minskat. Tyvärr har insatserna från FN, EU och
enskilda länder ännu inte medfört någon slutlig
lösning av problemen i det forna Jugoslavien. Detta
innebär stora lidanden och umbäranden för många
människor samt allvarlig förödelse av samhällen,
kommunikationer och näringsliv. Sverige engagerar
sig på olika sätt i lösningen av de underliggande
konflikterna samt i återuppbyggandet av de drabba-
de områdena.

Den ekonomiska utvecklingen under det gångna
året har varit glädjande. Den goda konjunkturen för
exportindustrin fortsätter. Industrins framgångar är
betydelsefulla och medverkar till en förbättring av
den allmänna ekonomin och bytesbalansen. Åtgär-
derna från regering och riksdag har bidragit till en
successiv stabilisering av landets ekonomi. Att
stärka ekonomin, och därigenom stimulera både
arbetsmarknaden och näringslivet, kommer att krä-
va fortsatt stor omsorg från Eder alla.

Försvarsberedningen har överlämnat sitt betän-
kande om försvarets framtida omfattning och ut-
veckling. Betänkandet kommer att bilda underlag
för fortsatta utredningar och överväganden. Det blir
en central uppgift för riksdagen att besluta om för-
svarets utformning och dess roll inom säkerhetspo-
litiken.

Energikommissionen beräknas vara klar med ut-
redningen om den framtida energiförsörjningen i
slutet av året. Vi ser med intresse fram emot de
förslag och rekommendationer som kommer att ha
stor betydelse för den framtida energiförsörjningen.
Näringslivets inriktning och konkurrensförmåga,
liksom hela samhällets utveckling och vår framtida
miljö, kommer att vara beroende av de beslut som
slutgiltigt kommer att fattas av Eder i denna fråga.

Vid årets kyrkomöte behandlades förslaget att
skilja kyrkan från staten. Stor enighet rådde om att i
princip acceptera det framlagda förslaget, vilket
innebär att vår över 400 år gamla statskyrka kom-
mer att ersättas av en folkkyrka. Förslaget kan
komma att medföra att landets statschef inte längre
har samma relation till den nya folkkyrkan som
hittills till statskyrkan. De avgörande ställningsta-
gandena kommer så småningom att ske i regering
och riksdag.

Jag har här inför Eder, riksdagsledamöter, öns-
kat redovisa några för oss alla viktiga frågor, där ni
kommer att fatta de övergripande besluten under det
kommande arbetsåret. Jag är övertygad om att ni
kommer att ta till vara alla de fina tillgångar som
finns i vårt samhälle. Vi kommer med uppmärk-
samhet och intresse att följa Eder i arbetet för vårt
lands bästa.

Jag önskar Eder välgång i detta viktiga värv och
förklarar härmed 1995/96 års riksmöte öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister INGVAR
CARLSSON (s)

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, fru
talman, ledamöter av riksdagen! För drygt ett år
sedan stod Sverige mitt uppe i en akut förtroende-
kris. Efter tre år av vikande produktion, fallande
sysselsättning och underminerade statsfinanser
ställdes den tillträdande regeringen inför svårare
problem och större utmaningar än någon annan
svensk regering i modern tid.

Skenande underskott i statsfinanserna hade lett
till kraftigt ökade räntor, som lade en hämsko på
den ekonomiska utvecklingen. Situationen var så
allvarlig att Sveriges ekonomiska oberoende hota-
des. Demokratins möjligheter beskars och vårt lands
framtid riskerade att styras av krafter utanför demo-
kratisk kontroll.

Det är med stor glädje som jag i dag kan infor-
mera riksdagen om att det har skett en kraftig för-
bättring av statsfinanserna. Den omfattande budget-
sanering som riksdagen beslutat om under det senas-
te riksdagsåret har varit framgångsrik. Regeringen
gör nu följande bedömning av det ekonomiska lä-
get:

Statsskulden som andel av BNP kan komma att
stabiliseras redan i år och börja minska nästa år.
Stabiliseringen av statsskulden skulle därmed ske
ett år tidigare än regeringen räknade med i komplet-
teringspropositionen och två år tidigare än vi räkna-
de med i budgetpropositionen. De offentliga finan-
serna beräknas vara i balans 1998.

Förtroendet för den svenska ekonomin stärks
både här hemma och internationellt. Räntorna pres-
sas ner och kronan stärks. Den akuta förtroendekri-
sen är övervunnen.

I takt med att förtroendet för den svenska eko-
nomin ökar stärks förutsättningarna för tillväxt,
sysselsättning och välfärd. Den samlade produktio-
nen ökade med över 4 % första halvåret i år och
investeringarna steg med 9 %. Tillväxten för i år
kommer att få skrivas upp. Inflationen är låg och
stabil. Sysselsättningen har ökat med närmare
100 000 personer på ett år. Bytesbalansen ger ett
betydande överskott. Tudelningen av ekonomin
håller på att minska.

Dessa framgångar i den ekonomiska politiken
hade inte varit möjliga utan de gemensamma upp-
offringar som svenska folket har tagit på sig. Nu
gäller det att fördela de växande resurserna så rätt-
vist som möjligt.

De goda resultaten hade heller inte varit möjliga
utan det breda samförstånd som har manifesterats
här i riksdagen. På flera områden har partierna
kunnat träffa viktiga uppgörelser till gagn för sam-
hällsekonomin och därmed för människors trygghet
och välfärd. Blockpolitiken har brutits upp. Nya
samarbetslinjer utkristalliseras, och därmed även
nya skiljelinjer. Demokratin vitaliseras och stärks.

Nu är uppgiften för riksdagen och regeringen att
fortsätta på denna ansvarsfulla väg. Sverige behöver
även fortsättningsvis en handlingskraftig samarbets-
regering. Krisen är inte över än.

Hundratusentusentals människor är arbetslösa.
Budgetunderskottet är betydande. Statsskuldräntor-
na är under överskådlig tid en tung börda att bära.

Det är mot denna bakgrund - å ena sidan tydliga
tecken på ekonomisk återhämtning, å andra sidan
allvarliga kvarstående problem - som regeringen
vill samla hela nationen kring en politik som mo-
derniserar Sverige på en rättvis och jämlik grund.

Det gäller tillväxten och sysselsättningen: att ta
till vara nationens främsta tillgång - människors
vilja till arbete och skapande.

Det gäller tryggheten och jämlikheten: att ge
alla - både kvinnor och män - möjlighet att växa
och förverkliga sina drömmar om ett rikare liv.

Det gäller överlevnaden och arvet till komman-
de generationer: att låta hänsynen till miljön genom-
syra såväl politiska beslut som våra personliga
handlingar.

Sist men inte minst gäller det Sveriges roll i
världen och i Europa: att fortsätta att ge röst åt
solidariteten och folkrätten och att demokratisera
och utvidga det europeiska samarbetet.

Under det kommande året avser regeringen att
presentera en rad åtgärder för att öka tillväxten.
Flera områden berörs:

Ökad tillväxt kräver en europeisk syssel-
sättningsunion.

Kampen mot arbetslösheten måste ges lika stor
tyngd i det europeiska samarbetet som ambitionerna
på det monetära området. Länderna i Europa måste
gemensamt möta kommande lågkonjunkturer, ut-
forma gemensamma ambitioner för arbetsmark-
nadspolitiken och se till att framtidsinvesteringar
koordineras över gränserna.

Ökad tillväxt kräver sunda statsfinanser.

Målen för stabiliseringsprogrammet ligger fast
och skall uppnås. De institutionella förutsättningar-
na, som skall stärka budgetprocessen, förbättras
ytterligare för att därmed säkra en fortsatt stram
budgetdisciplin. Varje ny utgift och varje försvag-
ning av intäktssidan måste finansieras krona för
krona. Ett förslag till flerårigt utgiftstak för den
offentliga sektorn föreläggs riksdagen.

Ökad tillväxt kräver stabila och överblickba-
ra spelregler för produktionen.

På grundval av Energikommissionens betänkan-
de inbjuds samtliga riksdagspartier till överlägg-
ningar rörande omställningen av energisystemet.
Därefter presenteras riksdagen ett förslag om den
långsiktiga energipolitiken. Regeringen eftersträvar
ett beslut i bred enighet.

Arbetsmarknadens parter har i Arbetsrättskom-
missionen ett operativt forum för beslut om föränd-
ringar av arbetsrätten. Regeringen hyser tilltro till
parternas ansvar i denna fråga.

Den bostadspolitiska utredningen har till uppgift
att föreslå långsiktiga och hållbara regler för byg-
gandet och den sociala bostadspolitiken. Regering-
ens ambition är att samla en bred riksdagsmajoritet
bakom nya regler för framtidens byggande och
boende.

Ökad tillväxt förutsätter en aktiv arbets-
marknadspolitik och ett utbyggt utbildnings-
system.

Den svenska arbetsmarknadspolitiken skall ut-
vecklas, inte avvecklas. Den främjar sysselsättning-
en på den reguljära arbetsmarknaden, motverkar
inflationen och höjer kompetensen i arbetslivet.
Aktiva insatser kommer att prioriteras framför kon-
tantstöd. Åtgärderna riktas framför allt in på lång-
tidsarbetslösa och ungdomar. Det lokala deltagandet
i arbetsmarknadspolitiken måste öka.

Sverige skall konkurrera med välutbildad ar-
betskraft inom alla samhällssektorer. Kvaliteten i
grundutbildningen och vuxenutbildningen är avgö-
rande. Kommuner och arbetsmarknadens parter
bjuds in till överläggningar om framtidens kompe-
tensutveckling.

Distansutbildning och informationsteknik skall
utnyttjas för att öka tillgänglighet och kvalitet. Hög-
skolans roll i fortbildning och vidareutbildning skall
vidgas och kvaliteten stärkas. Folkbildningen har en
given plats i morgondagens kunskapssamhälle.

Forskningsfrågorna har hög prioritet i regering-
ens arbete. EU:s forsknings- och utvecklingssamar-
bete bör utvecklas. Forskningens landvinningar
skall nyttiggöras i ökad utsträckning inom samhäl-
lets och näringslivets alla sektorer.

Ökad tillväxt kräver en aktiv näringspolitik,
förbättrad infrastruktur och användning av
informationsteknik.

Sverige behöver fler företag och företagare. Nä-
ringspolitiken utformas så att företagen är lönsam-
ma och kan öka sina investeringar. Villkoren för de
små och medelstora företagen förbättras. Kapital-
försörjningen förstärks och förenklas ytterligare.
Företagsstödet ses över.

Förslag om en långsiktig inriktning av in-
frastrukturinvesteringarna presenteras. Gemensam-
ma nätverk för information och kommunikation
samt miljövänliga transportsystem är prioriterade
frågor i Sveriges EU-arbete.

Regeringens IT-politik inriktas på att moderni-
sera lagstiftningen, på ökad utbildning och kompe-
tensutveckling i skolan och i arbetslivet samt på att
få till stånd en ökad användning av IT i den offent-
liga sektorn. Initiativ tas för att påskynda övergång-
en till elektronisk handel i förvaltning och företag.
En övergripande IT-strategi presenteras för riksda-
gen.

Ökad tillväxt kräver ökad konkurrens och en
aktiv konsumentpolitik.

Matmomsen sänks den 1 januari 1996 med 9 %.
Momssänkningen skall resultera i sänkta matpriser.
Priskommissionen fortsätter sitt arbete. Regeringen
kommer att vidta åtgärder som ökar konkurrensen i
livsmedelsbranschen.

Konsumenterna måste få en starkare ställning
och mer inflytande i EU. Regeringen kommer bl.a.
att driva frågor om innehållsdeklarationer, tillsatser
och jämförpriser vad gäller mat samt barnsäkerhet
och stopp för TV-reklam riktad till barn. En skrivel-
se om denna strategi kommer att lämnas till riksda-
gen.

Konkurrenslagen ses över. Ytterligare sank-
tionsmöjligheter mot illojal konkurrens övervägs.
En utredning om konkurrensförutsättningarna i
detaljhandeln tillkallas. Förslag presenteras för att
öka konkurrensen inom den finansiella sektorn.

Ökad tillväxt måste förenas med en aktiv
miljöpolitik.

En ökad miljömedvetenhet har blivit en viktig
drivkraft för en tillväxt som inte tär på våra natur-
tillgångar. Miljöanpassade produkter och processer
efterfrågas i ökad utsträckning och är en allt viktiga-
re konkurrensfaktor för företagen. Sverige har goda
förutsättningar att åstadkomma en grön tillväxt.

Ambitionsnivån inom EU:s miljöpolitik måste
höjas. Försurningen, kemikalier, kretslopp och
naturvård är prioriterade områden för Sverige.

Den nationella miljöpolitiken effektiviseras och
skärps. Miljöprogram skall utarbetas för alla sam-
hällssektorer. Ekonomiska styrmedel för trafik- och
energisektorerna ses över. Producentansvaret ut-
vecklas. I syfte att minska belastningen på miljön
tas en handlingsplan fram för hur konsumenterna
skall kunna ändra sina levnadsvanor och sin kon-
sumtion. Fjällen och skärgårdarna ges ett starkare
skydd. Kulturmiljön värnas. Ytterligare national-
stadsparker studeras.

Den ökade tillväxten måste komma hela lan-
det till del.

Medlen från EU:s strukturfonder är ett viktigt
instrument för att stärka de mest utsatta regionerna.
Regionala hänsyn skall integreras i alla offentliga
beslut.

Ökad tillväxt kräver en välfärdspolitik som är
både effektiv och rättvis, som ger människor större
makt över sina egna liv och som stimulerar till arbe-
te. Välfärden är en viktig del i det komplicerade
samspel som skapar ekonomisk utveckling.

Med det nya kommunala skatteutjämningssys-
temet skapas förutsättningar för jämlika levnads-
villkor i hela landet. Trygghet i förändring är nyck-
elord i regeringens välfärdspolitik.

Barnens välfärd är de vuxnas ansvar.

Den framgångsrika familjepolitiken ger barnen
trygghet och föräldrarna möjlighet att förvärvsarbe-
ta. Målet om full behovstäckning i barnomsorgen är
i det närmaste uppnått. Vården och stödet till barn
med psykiska problem ses över.

I skolan måste ett livslångt lärande grund-
läggas.

Varje barn är unikt och har obegränsade innebo-
ende möjligheter att utvecklas. När en ung männi-
ska lämnar skolan med otillräckliga kunskaper är
det inte bara en katastrof för individen. Det är även
ett oansvarigt resursslöseri för samhället. Målet är
att alla ungdomar skall lämna skolan med tillräckli-
ga kunskaper och färdigheter. Det kräver en gemen-
sam skola och en kvalitetshöjning i grundskolan och
gymnasieskolan genom bl.a. förbättrade kunskaper i
svenska, informationsteknik, naturvetenskap och
teknik. Kulturen har en viktig roll i skolan.

Ungdomars livsvillkor är framtiden.

Ungdomars kraft och idéer måste bättre tas till
vara. Nya lösningar kommer därför att prövas för att
unga människor bättre skall komma in på arbets-
och bostadsmarknaden. En utredning tillkallas för
att föreslå åtgärder som kan stärka ungdomars makt
och inflytande i samhället.

Hälso- och sjukvården står inför stora avgö-
randen.

Viktiga områden för regeringen är vårdgarantier,
prioriteringar och patienternas rättigheter. En par-
lamentarisk kommitté tillkallas för att föreslå
hälsomål för hela nationen. En särskild statsråds-
grupp kommer att ha till uppgift att dra upp riktlin-
jerna för hur folkhälsan långsiktigt kan förstärkas
och hur ojämlikheten i hälsa kan undanröjas. Åtgär-
der föreslås för att minska de miljörelaterade hälso-
riskerna. Ett premietandvårdssystem införs. Ålders-
gräns för inköp av tobak införs. Ett förbud mot
indirekt tobaksreklam prövas.

Alla har rätt till ett värdigt liv.

Ett aktivt och stimulerande liv för de äldre förut-
sätter god äldreomsorg och ett stabilt pensionssys-
tem. Tillgängligheten för de handikappade är en
viktig angelägenhet. Assistentersättningen ses över.
Förslag till ny socialtjänstlag föreläggs riksdagen.
Det drogförebyggande arbetet intensifieras. Sverige
kommer inom EU att aktivt verka mot tendenser att
legalisera narkotika.

Arbetet med att skapa ett rättvist och eko-
nomiskt hållbart trygghetssystem fortsätter.

Fusk och felutnyttjande av bidrag kommer med
kraft att motverkas. Underhållsbidraget och bidrags-
förskottet reformeras. Konstruktionen av bostadsbi-
dragen ses över. En ny och sammanhållen ohälso-
försäkring utformas. Ett nytt system för förtidspen-
sion och arbetsskadeförsäkring föreslås parallellt
med satsningar på bättre rehabilitering.

Vår tids historiska uppgift som européer är att
binda samman länderna i östra och västra Europa
för att på så sätt bana väg för ökat välstånd och en
allomfattande freds- och säkerhetsordning på den
europeiska kontinenten. Målet är att göra krig i
Europa otänkbart, att befästa demokratins idé, att
säkra vår kontinents miljö och att forma ett med-
borgarnas Europa. Vi måste riva ned de barriärer
som delar upp Europas folk i fattiga och rika, i
östeuropéer och västeuropéer.

1996 års regeringskonferens om Europeiska
unionens framtid måste ha som första mål att stärka
demokratin och främja freden i Europa. Därför
måste konferensen bana väg för fler medlemsstater.

Den europeiska unionen kan bara bli fram-
gångsrik om den bärs upp av de europeiska med-
borgarnas förtroende och förhoppningar. Därför
måste EU:s politiska dagordning domineras av de
frågor som handlar om Europas framtid och som
berör människorna i deras vardag: arbetslösheten,
miljöproblemen och orättvisorna.

Sverige kommer aktivt att driva kraven på ökat
samarbete mot arbetslösheten, för en bättre miljö
och för ökad jämställdhet. För att nå detta, och för
att stärka medborgarnas förtroende för EU, krävs att
EU blir öppnare, enklare och mer effektiv. En ge-
nomgripande reformering av EU:s jordbrukspolitik
är nödvändig.

Det låga valdeltagandet i det första direktvalet
till Europaparlamentet är en tankeställare för oss
alla. Inför regeringskonferensen krävs en omfattan-
de offentlig dialog och debatt. Det är endast på så
sätt som Sveriges ståndpunkter kan bli förankrade
hos svenska folket. Regeringen kommer att nära
samråda med riksdagen när de svenska ståndpunk-
terna skall fastställas.

Kriget i f.d. Jugoslavien är en oerhörd tragedi
och ett stort nederlag för hela Europa. Terror, mord
och tortyr har drabbat värnlösa och oskyldiga män-
niskor i stor omfattning.

Nu skymtar möjligheter till en politisk överens-
kommelse. Det internationella samfundet måste visa
uthållighet och fasthet i ansträngningarna att uppnå
varaktig fred. Den svenska regeringen stöder den av
EU utsedde medlaren Carl Bildt.

Sverige är berett att under FN:s ledning och i
bred samverkan med andra länder medverka i ge-
nomförandet av en fredsuppgörelse. Sverige kräver
att krigsförbrytelser utreds och att misstänkta ställs
inför rätta. Den humanitära rätten i krigssituationer
måste stärkas.

Kriget på Balkan visar att världen behöver ett
mer kraftfullt instrument som kan bidra till fred,
utveckling och ett liv i värdighet för alla människor
på jorden. Världen behöver Förenta nationerna -
och Förenta nationerna behöver stärkas.

FN måste engageras tidigt, innan konflikter le-
der till strid. FN måste få en mer central roll i värld-
sekonomin. FN måste kunna bidra till genomföran-
de och övervakning på miljöområdet.

För att nå dithän krävs en reformering av FN.
De beslutande organen måste få en mer representa-
tiv sammansättning. Frivilligorganisationerna kan
spela en mer aktiv roll i FN-arbetet. FN:s finanser
måste stärkas.

Vid världsorganisationens 50-årsjubileum i New
York senare denna månad kommer jag att verka
aktivt för att det skall startas en process som refor-
merar FN och som har bred internationell upp-
backning. Regeringens syn kommer att redovisas i
en skrivelse till riksdagen. Arbetet för att Sverige
skall erhålla en plats i FN:s säkerhetsråd intensifie-
ras.

Regeringen kommer att verka för att ett full-
ständigt kärnvapenprovförbud beslutas 1996. Till-
verkning och användning av antipersonella minor
måste förbjudas i internationell lag.

Sveriges militära alliansfrihet syftande till att
vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig
i vårt närområde består. Säkerhetspolitiken syftar
ytterst till att bevara vårt lands frihet och oberoen-
de.

Arbetet med att utforma ett nytt försvarsbeslut
fortsätter. Förslag till principer för totalförsvarets
utveckling föreläggs riksdagen. Regeringen efter-
strävar ett brett samförstånd. Folkförsvarstanken är
djupt förankrad i vårt land.

Förslag läggs fram om hur en internationell styr-
ka för fredsfrämjande uppgifter och civila interna-
tionella styrkor för humanitära insatser skall organi-
seras. Sverige vill bidra till en vidareutveckling av
EU:s förmåga att förebygga konflikter och att hante-
ra kriser.

Omorganisationen av biståndsmyndigheterna
möjliggör en förstärkning av det långsiktiga och
fattigdomsinriktade biståndet. Att stärka kvinnans
ställning är en nyckel till lösning av de stora globala
frågorna. Regeringen kommer under året att föreslå
riksdagen hur jämställdheten skall föras in i de
biståndspolitiska målen.

I vårt eget grannskap - Östersjöregionen - har
vi nu möjlighet att bygga en varaktig och gemensam
säkerhet. Jag har bjudit in regeringscheferna till ett
Östersjötoppmöte i maj nästa år för att stimulera
mellanfolkligt och ekonomiskt samarbete, utveckla
miljöarbetet och stödja demokratin i länderna kring
Östersjön.

Låt det sägas så att det hörs över hela vårt land:

Denna riksdag, bestående av svenska folkets
valda representanter, kommer aldrig någonsin tole-
rera att diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism får fotfäste i vårt land. Vi viker inte en tum
från den hållningen.

Hela Sverige måste mobiliseras för att minska
motsättningar mellan människor från olika kulturer
och länder. Invandrarpolitiska kommittén kommer
att slutföra sitt arbete i början av nästa år. Då måste
arbetet med en av framtidens verkligt stora utma-
ningar intensifieras: att öka integrationen och mins-
ka segregationen.

Ansvaret för detta vilar på var och en av oss som
tror på demokratins innersta kärna - alla männi-
skors lika värde och okränkbarhet.

Sverige skall vara en fristad för människor på
flykt som har starka skyddsbehov. Flyktingpolitiken
skall ge ökat utrymme för hjälp i närområdet och
långsiktigt bidra till att nya flyktingkatastrofer inte
uppstår. Värnandet om asylrätten kommer att ge-
nomsyra den proposition som kommer att föreläg-
gas riksdagen.

Våld och brottslighet får aldrig mötas med pas-
sivitet. Tvärtom måste varje tecken på ökat våld
leda till ett starkare engagemang. Vi måste vara
tydliga, markera vad som är rätt och fel, tillåtet och
otillåtet.

Ett nationellt program för brottsförebyggande
arbete läggs fast. Samarbetet mellan kommuner,
polis och frivilligorganisationer stimuleras.

Polisens arbetsmetoder och organisation effek-
tiviseras. Sverige kommer inom EU att aktivt verka
för att kampen mot narkotika och annan internatio-
nell brottslighet förstärks. Europolkonventionen
ratificeras. Strategin mot den ekonomiska brottslig-
heten fullföljs.

En samlad översyn görs av brottsoffrens ställ-
ning. Skyddet för hotade vittnen övervägs. En
världskongress över ämnet sexuell exploatering av
barn kommer att genomföras i Stockholm nästa år.

Det finns några namn i den svenska nutidshisto-
rien som betyder mer än de flesta andra. Det är
namn som för somliga minner om barndomen, för
andra om föräldrarollen.

"Jag ska bara ...", som Alfons Åberg säger,
nämna några: Pippi Långstrump, förstås, Mors lilla
Olle, Bamse, Krakel Spektakel och Björne i sitt
magasin.

Vi skall vara stolta över den svenska barnkultu-
ren. Böckerna, filmerna, visorna och pjäserna har
öppnat sinnena på generationer av barn i Sverige -
och även haft mycket att lära oss vuxna. Alla barn
och ungdomar måste uppmuntras att ta del av och
ha tillgång till olika kulturella uttrycksmedel.

Kulturen är en källa till ökad kunskap och inspi-
ration inför det okända i en tid när förändringens
vindar så kraftigt sveper över världen som nu. Kul-
turen är på en och samma gång ett känselspröt mot
framtiden och en förankring i historien.

En ny kulturpolitik för 2000-talet kommer att
presenteras. Yttrandefriheten, upphovsrätten och
goda arbetsbetingelser för konstnärerna är grund-
läggande för ett vitalt kulturliv.

Arkitektur, form och design kommer att ges
ökad uppmärksamhet.

Nya avtal kommer att utarbetas för public-
service-företagen. Principen om allas rätt till ett
varierat programutbud av god kvalitet till rimlig
kostnad kommer att vara vägledande.

1998 skall bli kulturens år i hela Sverige. Stock-
holm kommer då att vara Europas kulturhuvudstad.
För att öka samspelet i kulturlivet mellan landets
alla delar och huvudstaden kommer en särskild
satsning att göras på kulturen i hela landet det året.

Under det gångna året har jämställdheten i vår
land blivit en första rangens politiska fråga. Det
finns goda skäl till det. Sverige har kommit långt på
jämställdhetens område, längst i världen enligt FN.
Nu gäller det att höja ambitionerna ytterligare.

FN:s kvinnokonferens i Peking var ett genom-
brott för strävandena att öka jämställdheten i värl-
den. Regeringen kommer att följa upp Pekingkonfe-
rensen, nationellt, inom EU och internationellt inom
FN. Konferensen slog fast att våld mot kvinnor skall
undanröjas. Ytterligare åtgärder mot våld mot kvin-
nor kommer att presenteras av regeringen.

Regeringen kommer att aktivt driva frågan om
kvinnors och mäns lika möjlighet att försörja sig
själva och att kombinera yrkesliv och föräldraskap.
Det gäller att tidigt bryta de traditionella könsroller
som grundläggs i barndomen och som kan avläsas i
yrkesval och i arbetslivet.

Regeringen kommer att ägna stor kraft åt att öka
kvinnors makt och inflytande inom alla samhälls-
områden.

Vi vill alla känna stolthet över vårt land. Det
förutsätter att både omvärlden och vi själva upple-
ver att vi kan lösa de problem och utmaningar som
Sverige ställs inför.

Enligt min mening har förutsättningarna för
detta förbättrats betydligt under senare tid.

Regeringen har för avsikt att med fasthet och
konsekvens driva en politik som gör att Sverige kan
stärka sin ekonomiska, kulturella och sociala ställ-
ning inför 2000-talet.

För att nå dithän krävs en bred samverkan: i
politiken, på arbetsmarknaden och mellan enskilda
människor.

Sverige skall fortsätta att vara ett samförståndets
land.

3 § Sammanträdet avslutades kl. 14.53.

Bilaga

till Riksdagens protokoll 1995/96:2

Program för öppnandet av riksmötet 1995/96

tisdagen den 3 oktober 1995/96 kl. 14.00

Musik under samlingen

Hässlöbrasset framför folkmusik

i arrangemang av

Niclas Ericson och Thord Sandström

Fanfartrumpetarna uruppför

Fanfar

för Kronprinsessan Victoria

av Ingvar Lidholm

Kungssången

Camerata Roman framför

Scherzo leggiero

ur Divertimento Elegiaco

av Ture Rangström

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

Fanfar

Camerata Roman framför

Canzone

av Wilhelm Peterson-Berger

Dans nr 2

av Erland von Koch

STATSMINISTERN

Camerata Roman framför

Entré och Con spirito

ur Golovinmusiken

av Johan Helmich Roman

Nationalsången

Hässlöbrasset framför

Grande Marche

av Charles Voss

---

MEDVERKANDE

Ensemblen Tritonus

Stråkorkestern Camerata Roman

Fanfartrumpetare ur Stockholmsmusiken: Kenneth Kjäll, Kjell Svantes, Christer
Fredriksson och Paul Hägglöf

Hässlöbrasset

Arméns musikkår konserterar före riksmötets öppnande

I trapphallen medverkar Uppsala domkyrkas gosskör under ledning av John Wilund

Folkdansgillet Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor

Innehållsförteckning

1 § Öppnande av riksmötet 1

Anf. 1 TALMANNEN 1

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN 1

2 § Regeringsförklaring 2

Anf. 3 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) 2

3 § Sammanträdet avslutades kl. 14.53. 6

Prot.
1995/96:2
3 oktober
___________

Prot.
1995/96:2
3 oktober
___________

8

9