Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:79 Fredagen den 24 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:79
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll
1994/95:79
Fredagen den 24 mars
Kl. 9.00-9.41
Protokoll
1994/95:79
1 § Meddelande om aktuell debatt
Tredje vice talmannen meddelade att Vänsterpartiets riksdags-
grupp framställt önskemål om särskild debatt om avvisning av bosnier
med kroatiska pass samt att talmannen beslutat att en sådan debatt
skulle anordnas onsdagen den 29 mars kl. 9.00. Från Vänsterpartiet
skulle Ulla Hoffmann delta. Regeringen skulle företrädas av statsrådet
Leif Blomberg.
Den från Vänsterpartiets riksdagsgrupp inkomna skrivelsen hade
följande lydelse:
Till talmannen
Jag far härmed hemställa om att en särskild debatt anordnas med
anledning av inträffad händelse beträffande avvisningarna av bosnier
med kroatiska pass.
Regeringen har i tre vägledande beslut den 16 februari förklarat att
ingen anledning finns att anta att dessa personer (dvs. bosnier med
kroatiska pass) inte skulle beredas skydd i Kroatien. Regeringen för-
klarade också att risken för kroatiska medborgare att mot sin vilja
tvingas delta i väpnade konflikter inte kan anses som påtaglig. I beslu-
tet hänvisades till ett brev från Kroatiens utrikesminister till Sveriges
ambassadör i Kroatien den 19 oktober 1994. I brevet skall försäkring-
ar ha lämnats att alla kroatiska medborgare kommer att tas emot i
Kroatien oavsett var de tidigare haft sitt hemvist.
Kroatiens flyktingminister professor Adalbert Rebic har på en
presskonferens den 21 mars meddelat att 60 000 bosniska flyktingar
skall repatrieras till den bosnisk-kroatiska federationens område från
april till årets slut. Professor Rebics pressekreterare Anna Maria Radie
meddelade att den repatriering också innefattar dem som avvisats från
Sverige och att denna genomförs bl.a. för att av försvarsskäl öka den
bosnien-kroatiska befolkningens numerär.
Dessa nya uppgifter ger anledning till att ifrågasätta värdet av de
av regeringen åberopade och sekretessbelagda garantierna om skydd i
Kroatien. De bosnier med kroatiska pass, som nu avvisas från Sverige
till Kroatien, kommer med stor sannolikhet inte att kunna undgå att
hamna i Bosnien. I det Bosnien till vilket Sverige deklarerat att det är
uteslutet att avvisa någon. I det Bosnien från vilket många av dessa
1 Riksdagens protokoll 1994195 Nr 79
|
Prot. 1994/95:79 24 mars |
människor bär med sig fasansfulla krigsupplevelser och från vars |
Frågan är av mycket stor vikt, omkring 5 000 personer berörs, och
|
Svar på interpellation |
grunderna för regeringsbesluten är föremål för en omfattande diskus- Stockholm den 22 mars 1995 Björn Samuelson 2 § Meddelande om svar på interpellation Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse: Interpellation 1994/95:80 Till riksdagen Beträffande interpellation 1994/95:80 av Ulla-Britt Hagström Skälet härtill är att riksdagen har påskuppehåll vecka 15 och att Jag kommer därför att besvara interpellationen den 28 april 1995. Anna Hedborg 3 § Svar på interpellation 1994/95:74 om gymnasieval och ar- |
|
2 |
Anf. 1 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) Herr talman! Ulla-Britt Hagström har i en interpellation frågat Det är en gammal stridsfråga om man skall styra elevernas val av Det finns mycket som tyder på att de flesta ungdomar väljer ut- För skoltrötta ungdomar kan det allra bästa vara att utgå från sina |
för dem att komplettera en gymnasieutbildning efteråt och trivas med
sina studier medan de är i skolan.
Vissa utbildningar tycks aldrig sjunka i popularitet oavsett arbets-
marknadens utseende, som t.ex. frisörutbildningen.
På lång sikt påverkar ungdomarnas gymnasieval inte bara deras
egen framtid utan också landets framtid. Jag kan hålla med om att det
är för fä ungdomar som har verkstadsteknisk eller teknisk utbildning.
Men jag tror inte att en styrd intagning till mindre populära program
skulle leda till att vi t.ex. far fler verkstadstekniker. Jag tror att det
skulle kunna leda till fler avhopp från studierna om eleverna inte
känner sig motiverade för den utbildning de kommit in på.
Vi måste också ställa oss frågan: Kan det finnas andra utveck-
lingsområden för Sveriges export än industrin? Jag tror att det fortfa-
rande finns en stor rationaliseringspotential inom svensk industri och
att behovet av fler anställda inte kommer att öka markant den närmas-
te tiden. Jag tror också att skolan och arbetslivet måste tillmötesgå
eleverna i större utsträckning.
En viktig del i regeringens arbetsmarknadspolitik är den stora in-
vesteringen i utbildning. En orsak till arbetslöshet är bristande ut-
bildning och kompetens, och det är därför vi satsar de stora resurserna
inom utbildningsområdet. Ungdomar bör också uppmuntras att söka
en högskoleutbildning, eftersom en sådan öppnar för ytterligare alter-
nativ på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår i årets budgetproposi-
tion, for år 1995/96, nära 90 000 extra platser inom den reguljära
utbildningen att betalas med arbetsmarknadspolitiska medel. Av dessa
är 9 000 högskoleplatser inom området teknik och naturvetenskap, där
också de studerande som uppmuntran till studier kan erhålla särskilt
studiestöd om de uppfyller kraven for sådant. Ytterligare 65 000 plat-
ser föresläs dessutom tillkomma inom arbetsmarknadsutbildningen.
Regeringens förslag att kommunerna skall ha ansvar både för ut-
bildning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar upp till
20 års ålder är också ett led i strategin att utbildning skall leda till
arbete.
Så visst skall gymnasieskolan ha koppling till arbetsmarknaden.
Men vi måste lämna gamla hjulspår och försöka utveckla både ut-
bildning och arbetsmarknad så att de förändras och bidrar både till
välstånd och välbefinnande. Detta är frågor som är viktiga såväl för
mig som arbetsmarknadsminister som för skolministern, utbild-
ningsministern och näringsministern.
Jag vet att skolministern anser att elevernas vikande intresse for
industriprogrammet bör tas pä allvar. Därför kommer en arbetsgrupp
inom kort att tillsättas inom Utbildningsdepartementet med uppdrag
dels att analysera orsakerna till att intresset for industriprogrammet är
så dåligt, dels att föreslå eventuella förändringar beträffande innehåll,
organisation och konstruktion av industriprogrammet. Representanter
för arbetsmarknadens parter kommer att inbjudas till arbetsgruppen.
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
1* Riksdagens protokoll 1994/95 Nr 79
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
Anf. 2 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret på min interpellation om
balans mellan gymnasieval och arbetsmarknadens möjligheter. Tyvärr
finns det nog inget konstruktivt nytänkande i svaret. Detta är dock
ingen fråga som är upphov till någon konflikt mellan de politiska
blocken. Snarare tycker jag att vi tillsammans måste sätta in alla
krafter för att ungdomarna så tidigt som möjligt skall komma rätt.
Man kan säga att ungdomarna i dagens samhälle både har unika
chanser och befinner sig i en omöjlig situation. Det finns dels stora
möjligheter på IT-området för ungdom i dag. dels intressanta interna-
tionella möjligheter. Men motpolen är att arbetslösheten lurar bakom
hörnet.
Aldrig någonsin har det väl diskuterats, tänkts ut åtgärder och sat-
sats så mycket som nu för att fa bukt med arbetslösheten. Ändå sitter
våra ungdomar i en mycket svår situation. När t.ex. jag som 40-talist
utbildade mig till t.ex. akademiker visste jag att det fanns ett arbete att
fa. Samhället går igenom olika faser. För 70-talistemas del talas det
om k-samhället - kunskap, kompetens, kreativitet, kommunikation
och kultur. Den svenska ungdomen är inriktad på ett rörligt liv med
stark betoning av utbildning och arbete. Undersökningar visar också
att ungdomar högt värderar familjen och hemmiljön.
Vad gäller yrket läste jag från Institutet för framtidsstudier att det
viktiga i dag inte är att bli något fint, utan att göra något intressant.
Det är också intressant att titta på ungdomars drömmar om yrken. Det
varierar givetvis med tiden. Det senaste jag läste var att männens
önskeyrken var företagsledare, civilingenjör, arkitekt, polis och bygg-
nadsarbetare. För kvinnorna var det resebyråtjänsteman, journalist,
konstnär, artist och polis. Vi har inte nått fram till ett jämställt tän-
kande vad gäller yrken, kan jag konstatera.
Min interpellation har föranletts av den låga ansökningsfrekven-
sen till industriprogram och omvårdnadsprogram. Jag inser att ut-
bildningen i sig måste ha prioritet i valet, med breda möjligheter från
gymnasieskolans ram. Jag inser att eleven själv måste studera efter
intresse och sin egen syn på kapacitet. Vi har också hittills misslyck-
ats med att i den grad vi vill t.ex. sty ra flickor till tekniska utbildning-
ar. Men jag ser också faran.
När landstinget Skaraborg, mitt hemlän. hade utbildningen för
barn- och ungdomsprogrammet fanns drygt 60 intagningsplatser om
året. Det täckte ungefär behovet av möjliga arbetstillfällen i länet. När
kommunerna tog över barn- och fritidsprogrammet blev det dry gt 300
platser i länet. Visserligen har fritidssidan kommit till, men i sådana
här fall utbildar vi intresserade och godtrogna ungdomar till en tidig
arbetslöshet.
Kommunerna bygger enligt de siffror jag redovisat i interpellatio-
nen alltmer upp gymnasieutbildningen efter elevernas förstaval. Sa
skall det vara, men det far enligt min mening inte ske oberoende av
möjligheten att fa jobb på arbetsmarknaden. Det är därför jag efterly-
ser ett intimt samarbete mellan arbetsmarknadsministern och utbild-
ningsministern. Skolministern skall givetvis också vara med. eftersom
det berör gy mnasieskolorna. Jag missade att skriva det i min interpel-
lation.
Det visar sig också att medelåldern vid komvuxutbildningen sjun-
ker drastiskt. Vi måste också se samhällsekonomiskt på detta. Har vi
råd att till hundra procent tillgodose elevernas förstaval för att sedan
direkt ge en komvuxutbildning för dem som tänker om eller som inte
far ett arbete, då skulle också jag tycka att det är en idealisk lösning.
Men så är inte fallet.
Vi sitter i en mycket svår arbetsmarknadspolitisk situation. Därför
måste vi tillsammans minska snedbalansen mellan elevernas val och
arbetsmarknadens behov. För att vi skall klara det måste forskningen i
högsta grad vara en tillgång.
Herr talman! Vi kristdemokrater önskar också inrätta ett nationellt
företagarprogram i gymnasieskolan. Skall vårt land ha någon chans
att hålla sig kvar som industrination? Ansökningsfrekvensen till in-
dustriprogrammet är oroväckande. Därför tackar jag arbetsmark-
nadsministern för att han i svaret sade att en utredning skall komma
till stånd på detta område. Det är mycket värdefullt att en utredning
görs. Som ett mellanstick kan jag säga att vi kristdemokrater har öns-
kat att programmet skall byta namn till teknikprogrammet så att det
låter litet mer attraktivt för ungdomar. Det räcker faktiskt inte med de
friskolor som har växt upp på detta område inom gymnasievärlden.
Jag tror att kommunerna måste samarbeta mer med företagen på
orten och att kopplingar måste göras. Jag tror också att man måste
tänka på den nya yrkeshögskolan. Hur skall den se ut i framtiden?
Skall den bygga på universitetens kunskapssyn eller på erfarenhetsba-
serad praktisk kunskap från näringslivet? Tyvärr fick jag inget svar av
minister Carl Tham när jag ställde den frågan vid frågestunden i
kammaren. En utredning skulle nämligen presenteras inom kort. Det
är i sig mycket positivt, men jag tycker inte att det är ett tillräckligt
skäl för att en minister i en frågestund inte skall kunna ge svar på en
enda fraga. Givetvis ser jag också, som arbetsmarknadsministern gör.
andra utvecklingsområden än industrin.
Jag vill avsluta med att säga att den största utmaningen måste vara
att göra de flesta yrken möjliga att utvecklas i. Vi politiker måste
verka för att underlätta ungdomars och arbetsmarknadens möjligheter
att mötas. Därför är det en stor utmaning för oss att komma till rätta
med att ungdomar i så liten utsträckning söker till industri- och ener-
giprogrammen. Det finns också en befogad oro över hur vården och
omsorgen skall klara sin personalförsörjning i framtiden, inte minst
inom äldreomsorgen. Det far inte bli en sådan snedvridning att kon-
kurrensen till vissa arbeten blir jättehård medan andra områden sak-
nar arbetskraft.
Anf. 3 ULF MELIN (m)
Herr talman! Herr statsråd! Fru meddebattör! Jag måste faktiskt
också säga att svaret är ganska tunt. Mitt intryck är att de överlägg-
ningar som sker mellan statsråden i Utbildningsdepartementet och
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
|
Prot. 1994/95:79 24 mars |
Arbetsmarknadsdepartementet bara sker på regeringssammanträdena |
Jag tycker att den här frågan är intressant ur principiell synpunkt.
|
Svar på interpellation |
Det handlar naturligtvis om hur mycket man skall tillgodose elevens Min grundinställning är att man skall se till att elevernas första- Man kan naturligtvis fa ett intryck av att det finns en snedbalans I interpellationssvaret sägs det att vi måste ha fler tekniker fram- Det finns också en obalans när det gäller de yrkesinriktade pro- Det finns också andra program, t.ex. medieprogrammet. Efter en Vilka krav kommer det framtida arbetslivet att ställa? Man kom- Ulla-Britt Hagström nämner företagsgymnasier. Det är ganska in- Min tanke är att man naturligtvis måste stimulera den här ty pen av Det är också intressant att dessa företagsgymnasier förutom att un- |
6
Vad gör socialdemokraterna? Jo. i den offentliga gymnasieskolan
skär de i stället ner på timmarna. Internationellt gör man tvärtom.
Man ökar tiden på gymnasieskolan, vad gäller både teoretiska ämnen
och yrkesämnen. Socialdemokraterna minskar i stället tiden. Det är
alltså helt fel väg att gå.
I svaret står man inte för något nytt tänkande. Inom utbildnings-
området. där jag jobbar, kan man inte säga att vare sig Ylva Johans-
son eller Carl Tham är några större innovatörer. Däremot talas det i
svaret litet grand om långsiktighet och kortsiktighet.
Det är klart att man måste ha en långsiktig politik. Det är därför
förvånande att man slår sig litet grand för bröstet och t.ex. säger att
man skapar fler utbildningsplatser på högskolan. Det handlar t.ex. om
9 000 högskoleplatser. Man har skapat en gräddfil för vissa männi-
skor som skall få betalt för sin utbildning medan andra ungdomar som
läser motsvarande utbildning far ta studielån. Det är ganska orättvist.
Framför allt är det slöseri med statens resurser.
Med tanke på långsiktigheten är det ganska märkligt att man skär
ner på forskningen i vårt land. Anders Sundström. Socialdemokrater-
na gör stora besparingar på forskningen. Forskningen är just långsik-
tig. 1 svaret talas det om exportindustrin. Hur skall man kunna stimu-
lera export, uppfinningar osv. när man skär ner på forskningen? Det
är en fullständigt vansinnig politik.
Man nämner också att kommunerna skall ha det arbetsmarknads-
politiska ansvaret för ungdomar till dess att de är 20 år. Det skall leda
till nya jobb. På vilket sätt skapas nya jobb om kommunerna far an-
svaret för att det skall finnas praktikplatser och utbildningsplatser?
Förklara det för mig! Man har t.ex. tagit bort ungdomspraktiken. Men
det skapas inte några nya jobb bara för att kommunerna får ett ansvar.
Den arbetsgrupp som skall titta på industriprogrammet är inte ens
tillsatt än. Tydligen är anledningen till det att det inte finns tillräck-
ligt många kvinnor i gruppen. Är det viktigare att det finns kvinnor i
gruppen än att få i gång arbetsgruppen?
Anf. 4 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Jag tycker nog att det var ganska långt från Ulla-
Britt Hagströms fråga till Ulf Melins inlägg. Men det är inte jag som
bestämmer vad som skall handläggas under interpellationsdebatten.
Jag skall försöka besvara de frågor som finns.
Jag skall bölja med att vända mig till Ulla-Britt Hagström. Det är
väldigt svårt för oss från den politiska sidan att bedöma hur den fram-
tida arbetsmarknaden kommer att se ut. De historiska erfarenheterna
förskräcker. Det är svårt att se hur den framtida arbetsmarknaden
kommer att se ut. En erfarenhet är att man ju äldre man blir desto mer
beskriver den framtida arbetsmarknaden som den såg ut tidigare.
Ungdomen är den generation som lättast ser den framtida arbets-
marknaden.
Det är egentligen rätt naturligt. Vad ungdomarna är intresserade
av är ju de varor och tjänster som de kommer att handla. Eftersom de
flesta jobb skapas genom efterfrågan bestäms väldigt mycket av den
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
framtida arbetsmarknaden av det intresse som den nya generationen
visar.
Jag tycker att den svenska principen om förstahandsvalet är väl-
digt viktig och att det är något som vi skall hålla fast vid. Bästa sättet
för oss att fundera över den framtida arbetsmarknaden är att då och då
åka hem för att träffa de unga och se vad de är intresserade av. Det är
ju det som är den framtida arbetsmarknaden. Det här kan alltså vara
viktigt för oss i studiesyfte.
Så till frågan om varför industriprogrammet går trögt. Jag tycker
att ansvaret väldigt mycket vilar på näringslivet självt. Det gäller ju
att göra arbetet spännande och intressant. Där finns det mycket att
göra.
Jag kan som exempel nämna de utbildningar i gymnasieskolan
som kopplas till företag. Sådana utbildningar finns både i företagsregi
och på en mängd gymnasieskolor på olika orter som är starkt koppla-
de till företag. Tyvärr har företagen under den mycket djupa lågkon-
junkturen. depressionen, valt att upphöra med att rekrytera från
nämnda program. De har varit väldigt kortsiktiga och lutat sig mot
ungdomspraktiken. ALU och andra typer av åtgärder. Vidare har de
trott att man den vägen löser de långsiktiga problemen.
Jag vill varna för den typen av lösningar där samhället tar på sig
att fixa sådana här saker. Sedan nöjer man sig med detta i det korta
perspektivet. Men det leder till att man i det långa perspektivet tappar
fina utbildningar. Jag har en mängd exempel på det från de tre gång-
na åren, vilka Ulf Melin däremot mycket vackert beskriver.
Så långt mina synpunkter till Ulla-Britt Hagström.
Ulf Melin är orolig över samarbetet i regeringen, men jag kan lova
att det fungerar bra. Ulf Melin behöver inte vara speciellt orolig i det
avseendet. Vi träffas långt oftare än på torsdagar.
Vidare är Ulf Melin bekymrad över att regeringen ger en del möj-
lighet att fa en högskoleplats via arbetsmarknadspolitiken. Det visar
att Ulf Melin är litet gammeldags i sitt tänkande.
Det var inte utan strid som vi en gång införde arbetsmarknadsut-
bildning på utbildningsnivåer under högskolenivån. Det framtida
samhället kommer att vara ett samhälle där väldigt mycket av arbets-
marknadsutbildningen kommer att ligga på högskolenivå. Undan för
undan kommer nämligen gymnasienivån att vara nivån för den
grundutbildning som alla genomgår. Därmed kommer arbetsmark-
nadsutbildningen alltmer att riktas mot mer avancerade utbildningar.
När Ulf Melins efterträdare om 15 eller 20 år står här är säkert
nästan all arbetsmarknadsutbildning högskoleutbildning. Tiden rinner
ifrån.
Till sist vill jag säga några ord om kommunernas ansvar, en fråga
som Ulf Melin också tog upp.
Min erfarenhet av ganska lång kommunalpolitisk verksamhet är
att kommunerna är utomordentligt duktiga på att se till att ungdomar
har bra aktiviteter och bra utbildning. Att vi avlastar Arbetsmark-
nadsstyrelsen en del av det jobb som den nu har för unga människor
under 20 år och lägger ett lokalt ansvar på kommunerna - kommu-
nerna har ju erfarenhet av att jobba tillsammans med och väldigt nära
näringslivet - trodde jag inte skulle bekymra Ulf Melin. Snarare trod-
de jag att det skulle glädja honom att vi lägger en del av de resurser
som i dag finns hos den stora arbetsmarknadsstyrelsen på ett lokalt
engagemang mellan kommuner och näringsliv. Jag hoppas att det blir
en fin utveckling.
Anf. 5 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)
Herr talman! Tala om att styra, arbetsmarknadsminister Anders
Sundström! Ni vill t.o.m. styra över de 20-åringar som skulle ha ett
jobb till kommunens ansvarsområde. Det vill inte vi.
Visst styr eleverna själva sina val. Jag har tittat på en undersök-
ning gjord i Värmland. Ett antal elever har fatt frågan om det är be-
tyg. kamrater, föräldrar, löner eller ortens utbildningsutbud som avgör
valet.
Den enda avvikelsen från att eleverna själva gör ett fritt val var att
elever från glesbygd valde yrkesförberedande utbildningar i större
utsträckning än elever från tätorter. Bara 15 % av eleverna sade att de
hade påverkats av sina föräldrar. Mer än 60 % hade inte bestämt sig
för något yrke vid valet till gymnasieskolan - knappt hälften av dem
vet att det finns en arbetsmarknad efter utbildningen. 5 elever ansåg
att bästa kompisen påverkat deras val. Praoperioden påverkade inte
nämnvärt.
Denna undersökning visar alltså att eleverna inte är klara över ar-
betsmarknaden när de gör sitt val. Därför är det viktigt att fä i gång
t.ex. en företagsutbildning som ett nationellt program som kan utfor-
mas så. att det stimulerar till nya kombinationer, som inte finns inom
gymnasiet i dag. t.ex. teknik/ekonomi eller kemi/ekonomi.
Ett varierat gymnasieutbud kräver också att teori och praktik kan
varvas. Vi vill ha lärlingssystem och utbildning i yrkesförberedande
ämnen i ökad utsträckning i företagsförlagd utbildning eller lärlings-
utbildning.
Vidare tycker jag att Långtidsutredningen för 1995 i sitt scenario
om en arbetslöshet på 5 % år 2010 och 2,5 % i arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärder år 2010 är en utmaning för oss. Samtidigt står det i den
här boken att det blir svårare för ungdomar att fa fäste på arbetsmark-
naden. Därför är denna fråga viktig.
En ljuspunkt är väl ändå att rekryteringsunderlaget för högre ut-
bildning har ökat. Av de elever som gick ut gymnasiet 1993 hade
ungefär 43 000 gått en huvudsakligen studieförberedande gymnasie-
linje - ungefär 38 % av den totala årskullen.
Jag vädjar till Anders Sundström och regeringen. Den 15 mars
lämnade nämligen en särskild utredare. Ulf Westerberg, ett förslag till
hur den europeiska socialfondens pengar skall användas i Sverige.
Enligt förslaget skall kompetensutvecklingen ske direkt i företagen.
För att kunna sätta i gång detta skulle företaget fa en utbildningscheck
som skulle täcka en del av företagets kostnader exempelvis för pro-
duktionsbortfall. I vaije län skulle ett regionalt program tas fram av
företag, arbetsmarknadens parter och myndigheter. Jag vädjar alltså
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
|
Prot. 1994/95:79 24 mars |
till regeringen om att denna medverkar när väl detta förslag ligger på |
Jag tycker också att Agenda 2000 om kunskap och kompetens för
|
Svar på interpellation |
nästa århundrade är lika angelägen för arbetsmarknadsministern som Anf. 6 ULF MELIN (m) Herr talman! Det är möjligt att jag kom ifrån frågan litet grand i Så till frågan om arbetslivets ansvar. Jag delar Anders Sundströms Däremot fick jag inget svar på frågan om det här med långsiktigt Vi måste satsa mer resurser på forskning i vårt land för att det se- Jag övergår så till frågan om ungdomsintroduktionen. Även jag Låt mig sedan gå över till den här arbetsgruppen på industripro- |
10
kan rekrytera fler ungdomar till industriprogrammet. Vilket är det
som är väsentligt, herr minister?
Anf. 7 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Herr talman! Det är inte så att kommunerna skall erbjuda ungdo-
mar under 20 år ett arbete. Det finns ett antal arbetslösa människor i
det här landet, däribland ungdomar under 20 år. Jag tror att kommu-
nerna kan göra en stor insats för de ungdomar som är arbetslösa.
Därför föreslår regeringen en särskild åtgärd som innebär att kommu-
nerna kan gå in och ta ett ansvar för ungdomar under 20 år. Det är
ingen skyldighet som kommunerna har. utan en möjlighet. Vi tror att
kommunen är bättre skickad att göra detta än vad arbetsförmedlingen
många gånger är. Det står jag för. Jag tror att jag har ganska torrt på
fötterna när jag säger det.
Ulla-Britt Hagström tog upp vår utmaning, den höga arbetslöshet
som Sverige har. Det är ett jättejobb att ta sig ur den. Ulf Westerbergs
rapport är överlämnad till mig. Jag har ju själv tillsatt Ulf Westerberg
att göra utredningsförslaget när det gäller mål 4-pengama. Detta är
något som vi nu förbereder för att sedan gå in till EU med för att på
det sättet öka satsningarna på kompetens i företagen. Jag är nöjd med
det arbete som Ulf Westerberg har gjort. Vi får se hur mycket av detta
som går att förverkliga i den process som nu startar mellan regeringen
och EU.
Ulf Melin talade om den högre utbildningen och forskningsresur-
serna. Det är inte så att den socialdemokratiska regeringen inte vill
satsa mycket pengar på forskning. Vi har haft synpunkter på om
forskningen skall styras av medborgarna eller av stiftelser som vi inte
har någon insyn i. Vi är då inte Ulf Melin och jag. utan vi är medbor-
garna i Sverige. Vi kan inte heller tillsätta styrelser i dessa stiftelser.
Det är en djupt odemokratisk konstruktion som den förra borgerliga
regeringen byggde upp i forskningsstiftelserna.
Jag är övertygad om att om socialdemokraterna hade gjort en så-
dan här konstruktion skulle Ulf Melin ha ägnat åtminstone halva
tiden av alla sina anföranden ute i landet åt detta. Om vi hade tillsatt
oss närstående personer i dessa sty relser och sett till att ett allmänt val
inte heller kunde förändra det. skulle det ha varit ett stort nummer i
Ulf Melins framträdanden på alla möten. Vi tycker inte om den typen
av arbetsorganisation.
När det gäller utbildning via arbetsmarknadsutbildning i förhål-
lande till dem som skaffar sig utbildning via lån eller studiebidrag vill
jag säga att arbetsmarknadsutbildningen är rättvis i den meningen att
vi ger ett extra stöd åt den som är arbetslös. Det skiljer ju inte bara för
att man börjar i högskolan. Det är precis samma villkor för den som
går i en gymnasieskola.
Det är klart att det är en bättre ekonomisk ersättning för en gym-
nasieelev att leva på utbildningsbidrag via arbetsmarknadspolitiken än
att leva på studiebidrag eller studielån. Men alternativet för individen
som lever på utbildningsbidrag är att leva på a-kassa, och det är en
sämre lösning för samhället och för individen. Jag har så svårt att
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
11
|
Prot. 1994/95:79 24 mars |
förstå att denna princip, som vi är så väldigt överens om i den kom- |
na, helt plötsligt blir en fullständigt tokig idé bara för att man går över
|
Svar på interpellation |
i ett nytt utbildningssystem som heter högskola. Jag fattar inte det, Ulf Det som kommer att hända i framtiden är att alla har genomgått Anf. 8 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) Herr talman! Anders Sundström berömmer sig över kommunernas Jag vill gå tillbaka till gymnasiet. Den kursutformade gymnasie- Jag tycker att förslaget att erbjuda ett sammanslaget naturveten- Sedan måste vi rensa i gyttret. Det finns i dag över 300 lokala gre- Jag vill sluta med en ung människas situation i dag. Det finns en I en ungsdomsenkät där svarade faktiskt drygt hälften att de triv- |
12
lan. Jag skulle vilja att regeringen följer upp detta. Om det är så att
nästan hälften av eleverna inte trivs i skolan, som Joakim Fogel fick
fram i kapitlet om utbildning, är det mycket oroväckande. Jag vet ju
att näringspolitiken också är mycket viktig för att lösa problemen i
arbetsmarknadspolitiken, som arbetsmarknadsministern också säger.
Jag måste säga att den är a och o.
Men NUTEK påvisar starkt i sina dokument behovet av kompe-
tensutveckling som en huvudlösning. Då gäller det att vi erbjuder en
utbildning där alla kan trivas.
Anf. 9 ULF MELIN (m)
Herr talman! Anders Sundström säger att jag är konservativ och
ligger litet efter. Men jag undrar om det inte är arbetsmarknadsminis-
tern som gör det, och det ganska rejält egentligen. Det finns inte spe-
ciellt mycket nytänkande här.
Vi skall klara ut ett par saker. För det första är det självklart att
man skall satsa på utbildning när människor är arbetslösa. Det gjorde
den borgerliga regeringen, och det gör ni. Det tycker jag är rätt.
Men vad jag vänder mig emot när det gäller dessa NT-platser. An-
ders Sundström, är att de är till för människor som inte är arbetslösa.
Här försökte ministern blanda bort korten. Man behöver inte vara
arbetslös för att få den högskoleutbildningen och också få betalt för att
gå den utbildningen. Det är detta jag tycker är att ge dem en
"gräddfil”.
Sedan gällde det svaret på frågan: Är det rimligt att man då satsar
3 miljarder kronor på detta samtidigt som man drar ner forskningsre-
surserna? Då förde Anders Sundström ett resonemang om dessa stif-
telser. Det är sant att vi har olika uppfattningar om detta. Men kom
inte och påstå att vi har handplockat människor som skall sitta i dessa
stiftelser! De är valda via valförsamlingar. Sedan kan man ha olika
uppfattningar om detta. Det är helt okej. Men kom inte och påstå att
vi skulle ha handplockat folk! Det har vi faktiskt inte gjort.
Anders Sundström svarar inte på frågan om att ni har gjort ner-
dragningar på forskningen. Anders Sundström säger här att socialde-
mokraterna satsar på forskning. Men ni har ju dragit ner på forsk-
ningsanslagen. Det är bara att läsa i budgetpropositionen så ser man
det.
Så till frågan om man är arbetslös eller inte: Om man är arbetslös
och skall få bidrag är det faktiskt skillnad på att gå en studieförbere-
dande eller en yrkesförberedande komvuxutbildning. Det finns alltså
skillnader där också.
Jag får inte heller något svar på frågan om varför arbetsgruppen
inte har kommit i gång. Det är ganska talande. Man sitter uppenbarli-
gen i rejäl långbänk på Utbildningsdepartementet, och det skall jag
kanske i och för sig inte lasta Anders Sundström för. Det vore bra om
man tog en kontakt så att arbetet kommer i gång någon gång, i stället
för att hälla på att jaga kvinnor.
Prot. 1994/95:79
24 mars
Svar på interpellation
13
|
Prot. 1994/95:79 24 mars |
Jag tycker att man i den arbetsgruppen också skulle titta på rekry- |
ama.
|
Svar på interpellation |
Det sades att det är brist på nytt tänkande i vårt parti. Det vi satsa- Jag hoppas att man verkligen tar tag i frågan när nu utredningen Överläggningen var härmed avslutad. 4 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 1994/95:174 till utbildningsutskottet 1994/95: 188 till justitieutskottet 5 § Bordläggning Anmäldes och bordlädes Propositioner 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m. Konstitutionsutskottets betänkande Lagutskottets betänkande Försvarsutskottets betänkande 1994/95:FöU3 Strålskydd Trafikutskottets betänkanden 1994/95:TU 12 Sjöfart 1994/95:TU13 Trafikpolitikens inriktning Arbetsmarknadsutskottets betänkande |
14
Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BoU18 Byggnaders inomhusmiljö m.m
6 § Anmälan om interpcllationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 24 mars
1994/95:88 av Lars Stjernkvist (s) till arbetsmarknadsministern om
personalminskningar i kommuner och landsting
1994/95:89 av Fanny Rizell (kds) till utrikesministern om Turkiet
och de mänskliga rättigheterna
1994/95:90 av Kenneth Kvist (v) till statsrådet Mats Hellström om
insyn i EU-organisationen
1994/95:91 av Kent Olsson (m) till statsrådet Leif Blomberg om
arbetsrätten
Interpellationema redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 28 mars.
7 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 24 mars
1994/95:386 av Ingrid Burman (v) till statsrådet Leif Blomberg om
s.k. anknytningsutredningar i asylärenden
1994/95:387 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om barn och
ungdomar med psykiska störningar
1994/95:388 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om sekretes-
sen och akutsjukvården för flyktingar
1994/95:389 av Stig Bertilsson (m) till kommunikationsministern om
godstrafiken på järnväg
1994/95:390 av Kjell Ericsson (c) till kommunikationsministern om
godstrafiken pä Bergslagsbanan
1994/95:391 av Ragnhild Pohanka (mp) till utrikesministern om tull-
union med Turkiet
1994/95:392 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet Leif Blomberg
om verkställighet av utvisning före lagakraftbeslut
1994/95:393 av Kerstin Warnerbring (c) till kommunikationsminis-
tern om Öresundsbron
1994/95:394 av Marianne Andersson (c) till kulturministern om
sameredaktionen i Kiruna
1994/95:395 av Lennart Daléus (c) till miljöministern om en strategi
för hållbar konsumtion
Prot. 1994/95:79
24 mars
15
Prot. 1994/95:79
24 mars
1994/95:396 av Lennart Daléus (c) till justitieministern om EU-
handlingar och offentlighetsprincipen
1994/95:397 av Rose-Marie Frebran (kds) till arbetsmarknadsminis-
tern om ungdomsarbetslösheten
1994/95:398 av Björn Samuelson (v) till utrikesministern om den
rådgivande nämnden för krigsmaterielexport
1994/95:399 av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Jörgen Andersson
om ny folkomröstning om kärnkraften
1994/95:400 av Bodi! Francke Ohlsson (mp) till utrikesministern om
kärnsäkerhet i Östeuropa
1994/95:401 av Eva Goes (mp) till statsrådet Jörgen Andersson om
gränsdragningen mellan nyinvestering och underhåll av reaktorer
1994/95:402 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet Jörgen An-
dersson om uranbrytningen i Krasnokamensk
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 28 mars.
8 § Kammaren åtskildes kl. 9.41.
Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
/Barbro Nordström
16
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:79
24 mars
1§ Meddelande om aktuell debatt................................................1
2 § Meddelande om svar på interpellation....................................2
3 § Svar på interpellation 1994/95:74 om gymnasieval och
arbetsmarknaden.....................................................................2
Anf. 1 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................2
Anf. 2 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)............................4
Anf. 3 ULF MELIN (m).......................................................5
Anf. 4 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................7
Anf. 5 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)............................9
Anf. 6 ULF MELIN (m).....................................................10
Anf. 7 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)................................................................11
Anf. 8 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)..........................12
Anf. 9 ULF MELIN (m).....................................................13
4 § Hänvisning av ärenden till utskott.........................................14
5§ Bordläggning..........................................................................14
6 § Anmälan om interpellationer.................................................15
1994/95:88 av Lars Stjernkvist (s) till arbetsmarknadsmi-
nistern om personalminskningar i kommuner och lands-
ting......................................................................................15
1994/95:89 av Fanny Rizell (kds) till utrikesministern om
Turkiet och de mänskliga rättigheterna................................15
1994/95:90 av Kenneth Kvist (v) till statsrådet Mats Hell-
ström om insyn i EU-organisationen....................................75
1994/95:91 av Kent Olsson (m) till statsrådet Leif Blom-
berg om arbetsrätten.............................................................75
7 § Anmälan om frågor................................................................15
1994/95:386 av Ingrid Burman (v) till statsrådet Leif
Blomberg om s.k. anknytningsutredningar i asylärenden......75
1994/95:387 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om
barn och ungdomar med psy kiska störningar........................75
1994/95:388 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om
sekretessen och akutsjukvården för flyktingar.......................75
1994/95:389 av Stig Bertilsson (m) till kommunika-
tionsministern om godstrafiken på järnväg...........................75
1994/95:390 av Kjell Ericsson (c) till kommunikations-
ministern om godstrafiken på Bergslagsbanan......................75
17
Prot. 1994/95:79
24 mars
1994/95:391 av Ragnhild Pohanka (mp) till utrikesminis-
tern om tullunion med Turkiet..............................................15
1994/95:392 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet Leif
Blomberg om verkställighet av utvisning före lagakraftbe-
slut.......................................................................................15
1994/95:393 av Kerstin JVarnerbring (c) till kommunika-
tionsministern om Öresundsbron..........................................15
1994/95:394 av Marianne Andersson (c) till kulturminis-
tern om sameredaktionen i Kiruna.......................................75
1994/95:395 av Lennart Daléus (c) till miljöministern om
en strategi för hållbar konsumtion........................................75
1994/95:396 av Lennart Daléus (c) till justitieministern
om EU-handlingar och offentlighetsprincipen......................76
1994/95:397 av Rose-Marie Frehran (kds) till arbets-
marknadsministern om ungdomsarbetslösheten....................76
1994/95:398 av Björn Samuelson (v) till utrikesministern
om den rådgivande nämnden för krigsmaterielexport...........16
1994/95:399 av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Jörgen
Andersson om ny folkomröstning om kärnkraften................76
1994/95:400 av Bodil Francke Ohlsson (mp) till utrikes-
ministern om kärnsäkerhet i Östeuropa................................76
1994/95:401 av Eva Goés (mp) till statsrådet Jörgen An-
dersson om gränsdragningen mellan nyinvestering och un-
derhåll av reaktorer..............................................................76
1994/95:402 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsrådet
Jörgen Andersson om uranbrytningen i Krasnokamensk.......76
8 § Kammaren åtskildes kl. 9.41....................................................16
18
gotab 48614, Stockholm 1995
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.