Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:6 Fredagen den 7 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:6
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll
1994/95:6
Fredagen den 7 oktober
Kl. 9.00-9.39
1 § Meddelande om val
Anf. 1 TALMANNEN:
Jag får meddela att det tisdagen den 11 oktober kommer att företas
val av ledamöter och suppleanter i utskott, förvaltningsstyrelse, den
svenska delegationen till Europeiska ffihandelssammanslutningens
(EFTA) parlamentarikerkommitté, den svenska delegationen till Ge-
mensamma parlamentarikerkommittén EG -Sverige och den svenska
delegationen till dels Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES)
gemensamma parlamentarikerkommitté, dels EFTA-statemas parla-
mentarikerkommitté.
2 § Anmälan om utsedda statsråd
Anf. 2 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Ledamöter av riksdagen! Den regering som i dag till-
träder ställs inför svårare problem och större utmaningar än någon oss
kommer stora krav att ställas både på handlingskraft och på vilja tidiga-
re svensk regering i modem tid. Under de år som ligger framför och
förmåga till samarbete. Därför behövs en handlingskraftig samarbetsre-
gering.
Det är inför denna uppgift som jag har valt följande statsråd att till-
sammans med mig ingå i regeringen.
Statsråd och ställföreträdande för statsministern är Mona Sahlin
Statsråd och chef för Justitiedepartementet är Laila Freivalds
Statsråd och chef för Utrikesdepartementet är Lena Hjelm-Wallén
Statsråd och chef för Försvarsdepartementet är Thage G Peterson
Statsråd och chef för Socialdepartementet är Ingela Thalén
Statsråd och chef för Kommunikationsdepartementet är Ines Uusmann
Statsråd och chef för Finansdepartementet är Göran Persson
Statsråd och chef för Utbildningsdepartementet är Carl Tham
Statsråd och chef för Jordbruksdepartementet är Margareta Winberg
Statsråd och chef för Arbetsmarknadsdepartementet är Anders Sund-
ström
Statsråd och chef för Kulturdepartementet är Margot Wallström
Protokoll
1994/95:6
Anmälan om utsedda
statsråd
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 6
|
Prot. 1994/95:6 7 oktober |
Statsråd och chef för Näringsdepartementet är Sten Heckscher Statsråd och chef för Civildepartementet är Marita Ulvskog |
Statsråd och chef for Miljö- och naturresursdepartementet är Anna
|
Anmälan om utsedda |
Lindh |
|
Regeringsförklaring |
3 § Regeringsförklaring Anf. 3 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): Fru talman! Den tillträdande regeringen består för första gången i Statsministerns ställföreträdare kommer att ha det övergripande an- *** Den grundläggande uppgiften för regering och riksdag är att åstad- Det gäller att stärka Sveriges produktionsförmåga och ta till vara Det gäller att åstadkomma ett nytt klimat för samarbete så att män- Det gäller att stärka Sveriges internationella inflytande för att däri- Den ekonomiska utvecklingen är helt avgörande för om modernise- Det svenska näringslivet har en mycket stark konkurrenskraft. Ex- |
|
2 |
Samtidigt råder stora obalanser i den svenska ekonomin. |
För det första finns det en väldig obalans i sparandet mellan den
privata och den offentliga sektorn. Det finansiella sparandet i den priva-
ta sektorn väntas nästa år uppgå till 200 miljarder kronor, eller 13 % av
bruttonationalprodukten. Det svenska folket sparar, men sparandet
omvandlas inte till framtidsinvesteringar. Det leder till ökad arbetslös-
het, som i sin tur ökar de offentliga utgifterna och underminerar de
offentliga finanserna.
För det andra råder en alltmer besvärande tudelning mellan en ex-
pansiv exportsektor och en svag hemmamarknad. Utlandets efterfrågan
på svenska varor och tjänster är mycket kraftig. Samtidigt innebär det
höga ränteläget en kraftig broms på investeringar och förnyelse inom
landet. Denna tudelning rymmer allvarliga risker.
***
Den första stora uppgiften för regeringen är därför att sanera statsfi-
nanserna och att minska arbetslösheten.
Jag har för avsikt att söka samarbete i riksdagen kring en ny eko-
nomisk politik, som med kraft angriper dessa dubbla obalanser och som
kan skapa tillväxt och nya resurser.
Så länge budgetunderskottet består och statsskulden växer, beskärs
demokratins verkningskrets. Vårt lands utveckling riskerar att styras av
krafter utanför demokratisk kontroll.
På samma sätt utgör arbetslösheten ett stort hot mot grundläggande
värden i vårt land. Arbetslösheten skär som en kniv genom det svenska
välfärdssamhället. Alla drabbas av arbetslösheten, inte bara de arbetslö-
sa. Får massarbetslösheten fotfäste kommer välfärden att undermineras.
Som statsminister känner jag en stark förpliktelse att arbeta för att
Sverige skall klara dessa båda utmaningar.
Inom kort kommer regeringen att lägga fram en proposition med en
ny inriktning av den ekonomiska politiken. De åtgärder som regeringen
kommer att föreslå skall avvägas så att de ger bästa möjliga resultat på
statsfinanser, tillväxt och sysselsättning. Syftet med regeringens politik
är att återskapa förtroendet för Sverige och den svenska kronan. Den
svenska kronan är, enligt min uppfattning, undervärderad.
När det gäller statsfinanserna kan regeringen under inga omständig-
heter acceptera ökad inflation för att ta ned budgetunderskottet och
statsskulden. Aktiva beslut om utgiftsnedskämingar och inkomstför-
stärkningar krävs för att sanera statsfinanserna. Riksdagen har redan
beslutat om åtgärder, som nu skall genomföras och som innebär en
förstärkning av statsbudgeten med 20 miljarder kronor. Omfattningen
av dessa beslut ligger fast. Regeringen kommer att lägga fram förslag
om utgiftsnedskämingar och inkomstförstärkningar på yttterligare 61
miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att statsfinanserna stärks
med minst 80 miljarder kronor. Åtgärderna kommer att utformas så att
alla får vara med och bära bördorna.
Svenska folket har därutöver gett regeringen mandat att vidta de åt-
gärder som är nödvändiga för att komma till rätta med landets ekono-
miska problem. Regeringen kommer i konstruktiv anda att pröva de
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
|
Prot. 1994/95:6 7 oktober |
forslag som övriga partier har presenterat for att stärka de offentliga |
|
Regeringsförklaring |
* Fru talman! Det är arbetslösheten som är det stora slöseriet, mänsk- I denna uppgift behövs ett närmare samarbete mellan regeringen Näringspolitiken utformas så att företagen ges goda villkor att in- Näringslivets investeringar kommer att stimuleras genom direktav- I Näringsdepartementet kommer ett särskilt statsråd att få ansvar för Kunskap blir allt viktigare for näringslivets utveckling och for sys- Sverige skall ligga i frontlinjen i den tekniska utvecklingen och Det står inte i mänsklig makt att förhindra alla olyckor. Men detta År 1991 träffade Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och |
4
serna i energifrågan. Enighet och långsiktighet i energipolitiken är av
stort värde för vårt land.
För att främja sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden,
motverka inflationsdrivande flaskhalsar och höja kompetensen i arbets-
livet kommer arbetsmarknadspolitiken att läggas om.
Jag vill under denna mandatperiod medverka till en ny ordning där
de arbetslösa på heltid är engagerade i att söka arbete...
(Demonstrationer från åhörarläktaren)
Anf. 4 TALMANNEN:
Jag får påminna om att meningsyttringar inte är tillåtna från läkta-
ren.
Anf. 5 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Jag vill under denna mandatperiod medverka till en ny
ordning där de arbetslösa på heltid är engagerade i att söka arbete, höja
sin utbildning och färdighet eller utföra tillfälligt arbete. Ett program
för att motverka arbetslösheten bland de unga kommer att presenteras.
Regeringen kommer att underlätta för företag att expandera och nyan-
ställa.
Arbetslöshetsförsäkringen effektiviseras.
(Demonstrationer från åhörarläktaren)
Anf. 6 TALMANNEN:
Jag vill påminna ytterligare om att meningsyttringar inte är tillåtna.
Anf. 7 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Arbetslinjen kommer att markeras. Försämringarna
som gjorts av försäkringens arbetsvillkor upphävs, liksom begränsning-
en av ersättningsperiod. Verksamheten i de statliga a-kassoma förs över
till de erkända a-kassoma.
För att arbetsmarknaden skall fungera väl måste det råda en rimlig
balans mellan företagens krav på flexibilitet och löntagarnas krav på
trygghet. Den balansen har rubbats genom försämringarna i arbetsrät-
ten. Dessa kommer att upphävas.
Jag är samtidigt angelägen om att arbetsmarknadens parter kommer
överens om att anpassa arbetsrätten till de skilda förutsättningar som
råder i olika branscher och att särskild hänsyn skall tas till småföreta-
gen. En sådan uppgörelse skulle vara en klar signal om den nya samar-
betsanda som behövs i Sverige.
Det gäller att forma en miljö där såväl företagare som löntagare vet
vilka spelregler som gäller, och där löntagarna kan känna trygghet i de
förändringar som blir nödvändiga under resten av 1990-talet. Över-
läggningar har redan inletts med arbetsmarknadens parter for att etable-
ra en samsyn kring vad som är statens och vad som är parternas uppgif-
ter när det gäller att fora Sverige ut ur den ekonomiska krisen.
*♦*
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
Den andra stora uppgiften för regeringen är att värna och utveckla
välfärden.
Alla människor skall ha rätt till ett värdigt liv. Det förutsätter de-
mokrati. Men det förutsätter också att medborgarrätten innefattar eko-
nomiska och sociala rättigheter. Först då kan ett levande medborgar-
skap bli verklighet, där var och en tar ansvar för sig själv och sina när-
maste men också för hur hela samhället utvecklas.
Jag delar erfarenheten med många andra medborgare i min genera-
tion av hur otrygghet och nöd kväver friheten och självtilliten. Känslan
av trygghet utgör ett frihetsvärde av enorm betydelse för den enskilda
människan.
Det gäller för oss alla, i livets olika skeden och situationer:
- Det börjar med barnen.
Hur barnen mår säger mycket om ett samhälles anständighet. Det är
därför som vi i Sverige har ägnat så stor möda åt att bygga upp en unik
familjepolitik, som ger både barnen trygghet och bägge föräldrarna
möjlighet att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Den politiken
skall värnas, även i ekonomiskt kärva tider. Barnomsorgen skall vara
tillgänglig för alla barn och ha god kvalitet. Barnens behov och rättig-
heter skall ställas i första rummet.
-Nästa steg i livet är stort och viktigt. Det tas i skolan.
En god kvalitet i förskolan och skolan lägger grunden för ett livs-
långt lärande. En bra skola för alla förutsätter att resurser fördelas efter
elevernas olika behov. Därför kommer skolpengssystem att avvecklas.
Rätten att välja skola är självklar och måste kombineras med ett stärkt
föräldrainflytande. Det är samtidigt viktigt att behålla den sammanhåll-
na skolan. Barnen får inte sorteras efter föräldrarnas ekonomiska och
sociala förhållanden.
- De flesta av oss blir någon gång sjuka. En del är handikappade.
I Sverige har alla rätt till bästa möjliga sjukvård och omvårdnad.
Därför är det oroande att skillnaderna i hälsa och livsvillkor nu ökar
mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet kommer därför att intensifieras.
Den pågående sjukvårdsutredningen skall snabbt kartlägga tillståndet i
sjukvården och föreslå åtgärder för förbättringar och effektiviseringar.
Patienternas rättigheter kommer att stärkas. I detta ingår den självklara
rätten att den enskilde skall kunna välja läkare.
För att motverka onödig byråkrati och centrala regleringar kommer
husläkarlagen att avvecklas. Den fria etableringen av specialistläkare,
som dränerar sjukvårdens ekonomi, kommer att upphöra. Ett omfattan-
de program för att minska antalet förtidspensionärer introduceras. Åt-
gärder för att öka de handikappades tillgänglighet kommer att vidtas.
- Var och en behöver trygghet på ålderns höst.
Det moderna samhället måste erbjuda de gamla både trygghet och
möjlighet till ett aktivt och stimulerande liv. I vårt land skall ingen av
ekonomiska skäl behöva frukta att åldras. Därför behövs ett robust
pensionssystem. Regeringen kommer att fullfölja pensionsöverens-
kommelsen. Hälso- och sjukvårdens utveckling måste baseras på ge-
mensamt ansvar, solidarisk finansiering, närhet och valfrihet. Sjukvår-
den skall inte styras av vinstintressen, utan av den etik och omsorg som
är dess syfte och grund. Stat, landsting och kommun måste säkerställa
att de äldre får den vård och omsorg de behöver.
Allas lika rätt till barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg - så
vill vi svenskar ha det. Utslaget i årets val visar att medborgarna slår
vakt om den svenska modellen. Den generella välfärdspolitiken skall
utvecklas, inte avvecklas.
Den tredje stora uppgiften för regeringen är att öka Sveriges inter-
nationella engagemang.
Jag är övertygad om att internationalismens idé är djupt förankrad i
vårt land. Efter måttet av Sveriges förmåga skall vi medverka till att
mobilisera en global medborgaranda av gemensamt ansvar och solidari-
tet.
Sverige skall vara en drivande kraft för fred, frihet, demokrati och
rättvisa. Det råder ingen motsättning mellan en aktiv Europapolitik och
ett starkt engagemang för de fattiga folken och internationellt an-
svarstagande.
Samarbete, säkerhet och solidaritet skall känneteckna den svenska
utrikespolitiken. En bred samsyn kring utrikes- och säkerhetspolitiken
är av stort värde för Sverige.
I den nya världsordning som växer fram har Förenta nationerna en
avgörande betydelse för internationell fred och säkerhet. FN:s politiska
och ekonomiska roll måste stärkas. Det arbete som jag har lett i Kom-
missionen för globalt samarbete bör kunna ge ett viktigt bidrag till de
reformer av Förenta nationerna som jag hoppas skall inledas nästa år,
då FN fyller 50 år.
Sverige kommer åter att vara en aktiv och engagerad medlem i För-
enta nationerna. Regeringen kommer att arbeta för att Sverige skall bli
medlem i FN:s säkerhetsråd.
Sveriges insatser för gemensam säkerhet, konfliktförebyggande ar-
bete och nedrustning intensifieras. En svensk FN-brigad sätts upp för
att bättre kunna bidra till att återskapa fred där konflikter brutit ut.
Sverige skall aktivt verka för ett internationellt förbud mot anti-
personella minor.
Biståndet inriktas på att stödja de fattiga ländernas långsiktiga ut-
veckling. Därvid skall demokrati, kvinnors rätt och folkligt engage-
mang särskilt uppmärksammas. Bistånds- och flyktingpolitiken effek-
tiviseras genom ökad samordning.
Samarbetet med våra grannländer kring Östersjön liksom med övri-
ga Central- och Östeuropa intensifieras och ges en ny utformning. Vår
uppgift är att stödja den demokratiska och ekonomiska utvecklingen.
I takt med strävandena att integrera Europa kommer samarbetet
med de nordiska länderna att fördjupas.
Estlands, Lettlands och Litauens säkerhet och utveckling är av sär-
skild betydelse för Sverige. Därför bör samarbetet mellan de nordiska
och baltiska länderna intensifieras.
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
En ny säkerhetsordning i hela Europa kan endast växa fram genom
förtroendefullt samarbete mellan Europas folk och länder. Sverige har
ett betydelsefullt bidrag att ge genom aktivt engagemang i ESK, Euro-
parådet och Partnerskap för fred.
Sveriges militära alliansfrihet syftande till att vårt land skall kunna
vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde består. Vår politik
bidrar till stabilitet i Nordeuropa och stärker Sveriges möjligheter att
verka for gemensam säkerhet i Europa och i världen i stort.
Regeringen eftersträvar ett brett samförstånd kring nästa försvars-
beslut, som tidigareläggs till 1996. De årliga forsvarsutgiftema reduce-
ras.
En kommission tillsätts for att granska rapporterna om främmande
undervattensverksamhet riktad mot Sverige.
***
Den fjärde stora uppgiften for regeringen är att fordjupa Sveriges
samarbete med övriga Europa.
Den 1 juli 1991 inlämnade jag som statsminister en ansökan om
svenskt medlemskap i den europeiska gemenskapen. I anslutning till
detta redovisade jag for riksdagen att frågan om medlemskap slutligen
skulle avgöras genom en folkomröstning.
Om drygt en månad, den 13 november, bestämmer svenska folket
om vårt land skall bli medlem i Europeiska unionen.
Blir det nej i folkomröstningen kan ett svenskt medlemskap i Euro-
peiska unionen inte åter aktualiseras inom överskådlig tid. EES-avtalet
kommer därvid att utgöra grunden för Sveriges relationer med EU. Det
blir då regeringens och riksdagens uppgift att utifrån detta avtal på
bästa sätt tillvarata Sveriges intressen.
Under de 37 dagar som återstår till folkomröstningen kommer jag
som statsminister med stort engagemang och full kraft att verka för ett
svenskt medlemskap i Europeiska unionen. Jag hävdar att det är av
synnerlig vikt for Sverige att fullt ut medverka i detta samarbete.
Om svenska folket säger ja till medlemskap kommer Sverige att
verka for följande:
Det behövs en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska
folken, där besluten fattas så nära medborgarna som möjligt. En ytterli-
gare utvidgning av Europeiska unionen är önskvärd, liksom ökad öp-
penhet och insyn, samt fastare parlamentarisk och folklig förankring av
unionsarbetet.
Sverige kommer att engagera sig i arbetet med att forma en ny, ak-
tiv politik for tillväxt och mot arbetslöshet i Europa. Målen för syssel-
sättning och välfärd måste bli lika ambitiösa som målen för finansiell
stabilitet. Sverige skall medverka i strävandena att stärka löntagarnas
ställning på arbetsmarknaden.
Sverige vill medverka i planerna på att utveckla gemensamma nät-
verk for information och kommunikation samt effektiva och miljövän-
liga transportsystem som främjar utvecklingen i Europas alla regioner.
Den gemensamma marknaden innebär ett rikare utbud av varor och
tjänster. För att denna marknad skall kunna fungera väl behövs en ge-
mensam europeisk konsumentpolitik. Sverige skall bidra till en för-
stärkning av konsumenternas ställning i Europa vad gäller varornas och
tjänsternas pris, kvalitet och säkerhet.
EU:s regionalpolitik ger ett viktigt bidrag till sammanhållningen i
Europa. Genom EU-medlemskapet kommer Sverige att bli delaktigt i
denna politik, som ger Sverige nya instrument for att stärka en allsidig
regional utveckling i vårt land.
Hoten mot miljön känner inga nationsgränser. Därför behövs en
gemensam och ambitiös miljöpolitik i det europeiska samarbetet. Sve-
rige skall med stort engagemang bidra till att åstadkomma en miljö-
mässigt hållbar utveckling i hela Europa.
Sverige skall i sin representation i alla EU-organ eftersträva en
jämn fördelning mellan kvinnor och män och verka för åtgärder som
bidrar till jämställdhet i arbetsliv och familj.
Sverige vill konstruktivt bidra till framväxten av en allomfattande
freds- och säkerhetsordning i Europa, mer verkningsfulla instrument för
fredlig konfliktlösning och ett starkare stöd för Förenta nationerna.
Den europeiska unionen bör vara öppen mot omvärlden, främja fri-
handel och vidga sitt ekonomiska samarbete med Central- och Östeuro-
pa och utvecklingsländerna.
Genom denna samlade politik kommer Sverige tillsammans med
andra länder att kunna göra Europa till en progressiv kraft i världen
som kan åstadkomma ekonomiska och sociala framsteg, rättvisa och
delaktighet.
***
Den femte stora uppgiften för regeringen är att förverkliga det eko-
logiskt uthålliga industrisamhället.
Livsmiljön är ett gemensamt ansvar för oss alla. Det är hoppingi-
vande att insikten därom växer och sprids. Inte minst de unga förstår
vad som står på spel om miljöförstörelsen tillåts fortsätta.
Sverige skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet.
Projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans, som jag initierade
1990, kommer att drivas vidare med förnyad kraft.
En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter en god hushållning med vå-
ra gemensamma resurser. Miljöprogram bör utarbetas för alla sam-
hällssektorer. Statliga myndigheter och företag bör genomföra miljö-
revisioner. Arbetet med lokala Agenda 21 stimuleras. Miljökon-
sekvensbedömningar skall användas.
Industrisamhällets kretslopp skall slutas. Producentansvaret görs
tydligt. Avfallsmängderna reduceras kraftigt. Farliga kemikalier skall
successivt avvecklas. Nya ekonomiska styrmedel införs inom miljöpo-
litiken.
Den svenska naturen och dess artrikedom skall skyddas. Samtidigt
måste människors tillgång till fritidsområden garanteras. Allemansrät-
ten tryggas.
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
|
Prot. 1994/95:6 7 oktober |
Ett nytt forslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen. |
länge att nå bred majoritet kring en långsiktig, uthållig och ansvarsfull
|
Regeringsförklaring |
miljöpolitik. *** Fru talman! Demokratins innersta kärna är idén om människors lika Men det räcker inte med detta. Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle. Vi måste gemensamt Invandrarministem har ett övergripande ansvar för att samordna Det får inte finnas ett Sverige for oss och ett annat Sverige for dem. * |
|
10 |
För några år sedan startade jag som statsminister en kampanj mot Jag svarade kritikerna på samma sätt som jag gör i dag. Naturligtvis kan inte våld utplånas med en enda kolossal kampanj - Regeringen kommer att presentera en samlad politik mot våldet. * Fru talman! ”Framför henne lyste och glittrade stadens fönster och Nu såg hon löftena glimma framför sig. Bara ett år kvar i skolan. |
Hon kände att staden låg i världen, att världen angick henne, att hon
måste våga vandra ut i den. Att man måste våga vara hemma.
Flickan drömde. Världen väntade.”
Så lyder de sista raderna i den sista av Per Anders Fogelströms
böcker om Stockholm. Språket är kraftfullt och tydligt. Av orden for-
mas meningar och sammanhang som skapar bilder och ger nya insikter.
Ju mer vårt samhälle tar emot impulser från andra länder och kultu-
rer, desto viktigare är det att värna kulturarvet. Den svenska kulturen
och det svenska språket måste därför stärkas och utvecklas. Kulturen
måste även i fortsättningen spela en viktig roll i skolan.
Sveriges enastående folkbildnings- och folkrörelsetraditioner skall
värnas och utvecklas. Jag ser fram emot den dagen då riksdagen fattar
beslut om en bibliotekslag. Ordet ”folkbibliotek” har en alldeles spe-
ciell klang och innebörd i Sverige.
Bakom varje konstverk - vare sig det är litteratur, musik, sång, dans
eller bildkonst - döljer sig en väldig ansträngning, en möda som sällan
betalar sig särskilt väl i ekonomiska termer. Regeringen kommer därför
att förbättra konstnärernas villkor.
Yttrandefriheten skall värnas. Mediepolitiken kommer att förtydli-
gas för att uppnå kulturell mångfald och kvalitet. En utredning tillkallas
för att belysa tendenser till maktkoncentration på medieområdet.
***
Fru talman! Sverige är för litet för stora konflikter, problemen är för
många för konfrontation. Mer än något annat behöver vårt land nu
samarbete och samförstånd.
Demokratin måste vinnas för varje generation
Nu gäller det att leva upp till de orden, att ge dem mening och inne-
håll. För vårdar vi inte detta århundrades mest grundläggande politiska
projekt - demokratin - då kan vi aldrig förverkliga de mål som vi har,
de uppgifter som framtiden kräver av oss.
I nationens intresse kommer jag som statsminister att göra mitt yt-
tersta för att åstadkomma ett nytt samarbetsklimat i Sverige - i riksda-
gen, på arbetsmarknaden, mellan enskilda medborgare.
(Applåder)
4 § Meddelande om partiledardebatt
Anf. 8 TALMANNEN:
Jag får meddela att partiledardebatt mot bakgrund av regeringsför-
klaringen kommer att anordnas onsdagen den 12 oktober kl. 10.00.
Prot. 1994/95:6
7 oktober
Regeringsförklaring
11
Prot. 1994/95:6
7 oktober
5 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Skrivelse
1994/95:20 1994 års redogörelse för företag med statligt ägande
6 § Kammaren åtskildes kl. 9.39.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Nordström
12
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:6
7 oktober
1 § Meddelande om val.....................................................................1
Anf. 1 TALMANNEN:...........................................................1
2 § Anmälan om utsedda statsråd....................................................1
Anf. 2 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):....................1
3§ Regeringsförklaring....................................................................2
Anf. 3 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):...................2
Anf. 4 TALMANNEN:...........................................................5
Anf. 5 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):....................5
Anf. 6 TALMANNEN:...........................................................5
Anf. 7 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):....................5
4 § Meddelande om partiledardebatt............................................11
Anf. 8 TALMANNEN:.........................................................11
5 § Bordläggning..............................................................................12
6 § Kammaren åtskildes kl. 9.39.......................................................12
13
gotab 47544, Stockholm 1995
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.