Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:35 Måndagen den 5 december

ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:35

Riksdagens protokoll

1994/95:35

Måndagen den 5 december

Kl. 12.00-12.23

Protokoll

1994/95:35

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 28 och 29 november.

2 § Svar på interpellation 1994/95:25 om turismen

Anf. 1 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):

Fru talman! Birgitta Wistrand har frågat mig vilka åtgärder jag av-
ser vidta vad gäller turismen.

Det är riktigt som Birgitta Wistrand säger i sin interpellation att tu-
rismen i Sverige har utvecklats positivt. Det är glädjande. Det totala
antalet övernattningar år 1993 ökade med drygt 3 % jämfört med år
1992. De utländska övernattningarna ökade med drygt 4 %. I år, fram
t.o.m. september, har det totala antalet övernattningar ökat med 14 %
jämfört med motsvarande period förra året. De utländska ökade med
drygt 12 %.

Resorna inom landet liksom resorna till och från landet består ju i
princip av två huvudkategorier, nämligen tjänsteresor och privata resor.
Båda kategorierna påverkas markant av det allmänna ekonomiska läget
såväl i vårt land som i de länder med vilka vi har nära ekonomiska
band.

Tjänsteresorna är totalt sett relativt prisokänsliga, medan det om-
vända gäller för det privata resandet. Det betyder att förändringar i den
allmänna prisnivån, skatter och valutakurser relativt sett har större
betydelse för det privata resandet. Sådana faktorer har också stor bety-
delse för bl.a. konferenser och liknande arrangemang.

Givetvis påverkas det privata resandet kortsiktigt även av sådana
fundamentala faktorer som väderleksförhållandena. Har vi en snörik
vinter eller en solig och varm sommar, så stannar svenskarna hemma i
stället för att resa utomlands på sin semester. Vädret kan tänkas påver-
ka också utländska besökares resande i Sverige.

Den lägre relativa prisnivån i Sverige under åren 1993 och 1994
torde vara den tyngst vägande faktorn vad gäller den positiva utveck-
lingen för det privata resandet. Det är således en av en misslyckad
ekonomisk politik framtvingad sänkning av den svenska kronans värde
som lett till den positiva efterfrågeutvecklingen. Samma politik har

Svar på interpellation

1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 35

Prot. 1994/95:35 5 december

samtidigt lett fram till ett varaktigt högt ränteläge, som ökat kapital- kostnaden väsentligt för branschens företag och lett fram till konkurser.

Sverige konkurrerar med andra länder för att dra till sig utländska

Svar på interpellation

privata resenärer. Våra största marknader finns i de nordiska länderna och övriga delar av Nordeuropa. Det är naturligtvis ytterst svårt att fastställa vilken roll marknadsföring har för att förstärka positiva allmänekonomiska faktorer som leder till ett ökat resande till landet. Låt mig konstatera att såväl företag som vissa regionala och lokala organ spenderar betydande belopp på marknadsföringsåtgärder inom och utom landet. Vad staten kan göra är framför allt att på utlands- marknaderna bidra till att utveckla och befästa en samlad positiv bild av Sverige som turistland. Den uppgiften, Birgitta Wistrand, skall vi fortsätta med. Självfallet har näringen själv ett huvudansvar. Det ansvaret tar också näringen i ökande utsträckning, och det noterar regeringen med tillfredsställelse. Regeringen har emellertid också, som jag nyss sade, ett ansvar för de här frågorna som vi tar på stort allvar. De är viktiga. Men formerna för statens engagemang inom detta område bör mot bakgrund av erfarenheterna av de senaste årens verksamhet övervägas noggrant. Jag har under de gångna veckorna haft åtskilliga överlägg- ningar med personer som på olika sätt är verksamma på detta område. Jag har fått del av många synpunkter och skilda slutsatser och råd. Vi bereder frågan vidare. Regeringen kommer att redovisa sina ställnings- taganden i budgetpropositionen i januari 1995. Anf. 2 BIRGITTA WISTRAND (m): Fru talman! Herr minister! Först vill jag tacka för svaret och säga att det gör mig litet konfunderad. Det får mig att ställa fler frågor. Jag undrar vad ministern egentligen menar. Visst är det glädjande att turismen ökar. Men hur går det med de frågor som jag har ställt? Blir det mera skatter eller blir det fortsatta möjligheter för branschen? Sedan jag skrev min interpellation har faktiskt restaurangskatten höjts från 21 % till 25 %. Jag frågade ju i min interpellation om Social- demokraterna avser att lyfta tillbaka hela momsen. Är detta en början, herr näringsminister? Samtidigt som vi nu får höra att det är viktigt att turismen fortsätter att utvecklas och att den är en betydelsefull näring, ser vi nu hur förut- sättningarna för en framgång blir sämre när det aviseras om nya pålagor för branschen. Det talas om att skapa flera arbetstillfällen och om nyfö- retagande. Men här kommer nu rykten om beslut om höjda arbetsgivaravgifter och höjd fastighetsskatt. Det här kommer ju att drabba branschen di- rekt. Denna bransch är mycket personalintensiv. Det kommer att betyda att de företag som på grund av att det varit en bra sommar vill fortsätta att expandera inte vågar göra det. De vågar inte utvidga, för de får höjd fastighetsskatt. Det betyder alltså att den positiva utvecklingen kan stävjas.

2

De här skatterna kommer att drabba inte bara företagen utan också
turisterna - vi har ju märkt att turismen har ökat under sommaren -
därför att de höjda stats- och kommunalskatterna betyder att folk får
mindre pengar, och det i konkurrens med vad de kan använda sina
pengar till. Det betyder alltså att det blir dyrare för svenskar att turista i
Sverige, det blir svårare för företagen att hålla en bra nivå, och det blir
dyrare för dem som kommer från utlandet till Sverige. Jag undrar vad
ministerns uppfattning är om den här situationen.

Fru talman! Jag vill också fråga vidare när det gäller ministerns på-
stående om att tjänsteresandet inte är priskänsligt. Alla företag med
något så när stor omfattning på sitt resande har en person eller på stora
företag en hel avdelning som arbetar med ”travel management”. Där
kontrolleras minsann varenda resa. Där skulle man t.ex. aldrig kunna
göra så som man gör i EU för närvarande, där man får ta ut en viss
summa för en resa som sedan får kosta precis hur mycket som helst.
Det går inte. Här tror jag att även företagare är väldigt priskänsliga
både när det gäller resandet och när det gäller själva boendet. Tack!

Anf. 3 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):

Fru talman! För att börja med det som Birgitta Wistrand sist tog
upp, så har jag inte påstått att tjänsteresorna är prisokänsliga eller att de
inte är känsliga för priser. Det är klart att de är. Vad jag har sagt är att
tjänsteresorna totalt sett är relativt prisokänsliga. Ställt i relation till det
privata resandet är jag övertygad om att Birgitta Wistrand och jag är
överens om att det förhåller sig på det viset.

När vi i den nya regeringen tillträdde tog vi över statsfinanser som
var i något slags moras, vilket innebär att åtskilliga saker måste göras
när det gäller att både förstärka statens inkomster och begränsa statens
utgifter. Det är denna ganska omfattande sanering som vi för närvaran-
de ägnar oss åt.

Jag medger gärna att bland de generella åtgärder som regeringen
har föreslagit riksdagen i den delen - det är alltså inte några rykten
utan något som föreslagits riksdagen - ingår skattehöjningar. Det är
alldeles riktigt.

Vidare ingår en viss momshöjning som är en harmonisering med
vissa skattesatser inom Europeiska unionen. Jag vill inte ett ögonblick
bestrida att det förhåller sig på det viset. Men det har att göra med att
en rejäl sanering av statens inkomster måste åstadkommas i handling
och inte bara i ord.

Det är klart att en konsekvens av saneringen blir att också enskilda
människors ekonomiska situation försämras. Detta är heller inget att
sticka under stol med. Men om nu staten, Sverige och ytterst medbor-
garna har ekonomiska problem är naturligtvis en ekonomisk återhåll-
samhet på skilda områden alldeles nödvändig. Detta är den generella
delen, och jag är överens med Birgitta Wistrand om att den väsentligas-
te insats som staten kan göra också för turistnäringen faktiskt är att i
första hand hålla sig till generella åtgärder.

Vi tar dessa frågor på yttersta allvar och anser att det finns en roll
för staten att specifikt främja turismen, detta i motsats till den förra

Prot. 1994/95:35

5 december

Svar på interpellation

1* Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 35

Prot. 1994/95:35 5 december

regeringen, kan man säga. Den förra regeringen hade ju egentligen tänkt att statens insatser på detta område skulle avvecklas. Vi har inte

den inställningen utan tror att staten kan göra strategiska insatser här.

Svar på interpellation

Dessa insatser skall präglas av tydliga ansvarsförhållanden och en hög- re grad av professionalism än det system för dessa frågor som den förra regeringen åstadkom. Under de veckor som jag har varit statsråd har jag ägnat ganska mycket tid åt att tala med människor som är verksamma i den här bran- schen. Jag har visserligen ett ansvarsområde som går långt utöver detta, men jag har ändå hunnit med att tala med många. Vad jag generellt kan säga om det är att jag inte tror att uppfattningarna på något annat av mina ansvarsområden går så vitt isär om vad som skall ske. Det enda man tycks vara någorlunda överens om är att de arrangemang för sta- tens insatser som för närvarande finns måste ändras. Man är ganska missnöjd med detta. Det har säkert Birgitta Wistrand också erfarit. Därför blir naturligtvis, på sakens nuvarande ståndpunkt, mina svar beträffande vad regeringen avser att göra ganska svävande. Det är jag medveten om. Men det har att göra med att vi faktiskt tar denna fråga på yttersta allvar. Trots att tiden är knapp, vill vi använda den till att göra en vettig analys av hur statens insatser skall se ut för att sedan på vanligt sätt presentera dem i budgetpropositionen. Jag tror egentligen att Birgitta Wistrand inte kommer att ha några allvarliga invändningar mot de förslag som kommer i budgetproposi- tionen beträffande statens insatser för turism, besöksnäring och annat. Men det får vi väl se då. Anf. 4 BIRGITTA WISTRAND (m): Fru talman! Jag vill gärna fortsätta att fråga näringsministern om hans synpunkter i interpellationssvaret. Det gäller hans inställning till marknadsföring. Han undrar om marknadsföring egentligen har någon effekt när det gäller att förstärka de faktorer som leder till ett ökat re- sande. Anser näringsministern att marknadsföring inte har någon bety- delse? Själv vill jag gärna se marknadsföring som en investering. Den måste därför planeras noggrant. Det är oprofessionellt att tro att det skall ge någon effekt att ha en aktivitet i ett land i t.ex. ett år. Vi vet att sådant här tar lång tid. Jag tror att marknadsföring måste ske långsik- tigt. Det som inte marknadsförs finns ju inte. Jag var med om att för tio år sedan mynta uttrycket att Sverige är världens bäst bevarade hemlig- het. Jag vill säga att det är världens bästa hemlighet. Fortfarande tror väldigt många att Sverige är oerhört känt och att Sverige inte behöver någon marknadsföring, men det behövs faktiskt. Jag har en annan tolkning av ministerns svar. Han kanske tycker att det saknas saker att marknadsföra. Det räcker ju inte att marknadsföra orter. Jag skulle vilja ge ministern något att tänka på på vägen. Det handlar om produktutveckling. En tysk eller en fransman kan i dag stå i Hamburg eller Paris och beställa resor vart de vill. Det kan man också göra i Sverige. Om tyskarna och fransmännen vill beställa resor till

4

Sverige kan de möjligen beställa resan. Sedan finns det inte mycket
mer att beställa.

Vi ligger i lä när det gäller att sälja produkter, t.ex. hela resor med
flera aktiviteter. Jag skulle i detta sammanhang vilja se att staten tog ett
ledaransvar. Det är inte så mycket fråga om att man skall stötta eko-
nomiskt. Det handlar om att samla alla ideella, kulturella och ekono-
miska organisationer som arbetar för en ökad turism. I dag saknas det
ett ordentligt ledarskap. Jag menar att det inte handlar om pengar utan
om ett professionellt ledarskap.

Slutligen vill jag ta upp organisationsfrågorna med ministern. Jag
håller med ministern om att det tyvärr har ägnats för mycket tid till
frågorna om hur verksamheten skall organiseras. Jag tycker att resulta-
ten är viktigast. Hur skall vi öka den svenska turismen?

Ett mål för den här verksamheten skulle kunna vara att turismen
t.ex. skall fördubblas på fem år. I stället för att ägna all tid åt att tala om
vem som skall leda vem och hur skulle man kunna försöka uppnå det
målet.

Tack!

Anf. 5 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):

Fru talman! Jag skall återigen börja bakifrån. Jag tycker också att vi
i det här landet ofta låter organisationsfrågorna ta för stort utrymme. Vi
fördjupar oss lätt i dem och flyr på det viset sakfrågan emellanåt. Det
håller jag med om. Naturligtvis är resultaten viktigast.

Samtidigt har jag litet svårt att få ihop detta med något annat som
Birgitta Wistrand sade som rörde statens roll och att man verkligen
skall ta ansvar för produktutvecklingen. Jag har också litet svårt att få
detta att gå ihop med den allmänna syn som brukar prägla Birgitta
Wistrands partikamraters uttalanden, nämligen att staten skall avstå
från ingrepp av skilda slag, samordning eller ledning. Man anser att
staten skall hålla fingrarna borta.

Jag håller med om att staten har ett ansvar. Men produktutveckling-
en är, med mitt sätt att se, en fråga för branschen. Det är branschen som
skall svara för den.

Jag tycker att vi har mycket att marknadsföra i det här landet. Det är
inget tvivel om det. Vi har en oerhört vacker natur. Det finns alla möj-
liga goda saker. Jag är en chauvinist när det gäller förhållandena i det
här landet. Jag har inte ett dugg svårt att framhålla vilka oerhörda vär-
den som finns här, sett från turistsynpunkt.

Man kan bredda frågan något. En annan del som brukar sorteras in i
det här - och som på ett litet olyckligt sätt har blandats ihop med det
rena turistfrämjandet - är investeringsfrämjandet. Jag menar att det är
en fråga av en annan karaktär och att den kräver en professionalism av
ett annat slag. När man väl har sagt detta kan man konstatera att det
också i det sammanhanget finns ganska mycket att marknadsföra i det
här landet.

För närvarande finns det goda förutsättningar för utländska investe-
ringar. Jag menar att det är angeläget att åstadkomma en högre grad av
professionalism än den som den avgående regeringen stod för. Också

Prot. 1994/95:35

5 december

Svar på interpellation

Prot. 1994/95:35 5 december

på den här punkten finns en lång rad konkreta saker som vi på ett pla- nerat och professionellt sätt kan upplysa omvärlden om.

I mitt svar sade jag att effekterna av marknadsföringen ofta är svåra

Svar på interpellation

att precist beskriva. Jag tror egentligen att Birgitta Wistrand är överens med mig om det. Det betyder inte att jag anser att marknadsföringen inte skall förekomma. Det skall den naturligtvis göra. Det är återigen fråga om ett huvudansvar för branschen. Det är branschen som skall marknadsföra sig. Jag är överens med Birgitta Wistrand om att detta skall planeras noga. Jag tror att man skall fokusera sin marknadsföring när det gäller både målgrupper och vad som skall marknadsföras. Det skall finnas en genomtänkt idé om vilket budskap man vill sprida, till vem det skall spridas och vilket resultat som skall uppnås. Detta skall göras profes- sionellt. Trots diverse ansträngningar kan jag alltså inte upptäcka några mer djupgående skillnader i den syn som Birgitta Wistrand har och den som jag har på dessa frågor. Det är möjligt att vi kan hitta sådana, om vi fortsätter att leta. Anf. 6 BIRGITTA WISTRAND (m): Fru talman! Jag har tydligen blivit missförstådd. Jag menar inte att staten skall gå in och ta ansvar för vare sig produktutvecklingen eller branschen. Jag sade att staten skulle ta ansvar för att sätta i gång ett arbete, så att dessa olika aktörer kan börja samarbeta. Det har ministern själv sagt. Staten skall inte göra jobbet, men staten skall se till att det finns ett forum där detta samarbete kan ske. Det saknas i dag. Staten skall naturligtvis varken gripa in, betala eller göra arbetet. Men staten skall se till att det finns möjligheter för de olika intressen- terna att träffas och på det sättet få i gång den här produktutvecklingen. Självfallet måste branschen själv stå för detta. Så länge branschen tror att den inte skall göra det fungerar det inte. Men branschen måste känna att det finns en kvalificerad ledning i departementet som tar täten i dessa frågor. Det tror jag är oerhört viktigt. Det är, som sagt, betydel- sefullt att staten inte lägger sig i vad eller hur branschen skall göra. Jag måste ha blivit missförstådd. Det är glädjande att näringsministern nu tar avstånd från den åsikt som Socialdemokraterna tidigare hade när det gällde turismen, nämli- gen att det mer är fråga om en social verksamhet som skall begränsas. Det handlade om rättigheter och om sysselsättningsskapande åtgärder i första hand och inte, som jag tycker, om att det är en professionell och viktig näring. Det är faktiskt den snabbast växande näringen i hela världen. Vi låg länge på en lägre nivå än vad Albanien gjorde. Det känns väldigt bra att Socialdemokraterna nu lämnar den här inställningen och i stället vill se branschen som offensiv och professionell. Anf. 7 Näringsminister STEN HECKSCHER (s): Fru talman! Jag skall fatta mig kort. Självfallet har turismen i likhet med all annan verksamhet en social dimension och sysselsättningsef-

fekter. Jag vill ingalunda ta avstånd från att så skulle vara fallet. Jag
menar att det är riktigt.

När det gäller Birgitta Wistrands förhoppning om att vi skall försö-
ka få branschen att börja samarbeta kan jag lugna Birgitta Wistrand.
Dels finns det många lovande och uppmuntrande initiativ från bran-
schen. Dels har jag, som jag sade tidigare, haft ett ganska omfattande
samråd med företrädare för branschen. Det är min bestämda uppfatt-
ning att de kontakterna kommer att kunna fungera bra också i framti-
den.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1994/95:111 till lagutskottet

4 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU9
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU5
Lagutskottets betänkanden 1994/95 :LU 10 och LU14
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU3
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU5
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU2
Näringsutskottets betänkanden 1994/95:NU2, NU3 och NU5
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU 1
Bostadsutskottets betänkanden 1994/95:BoU5 och BoU6

5 § Anmälan om fråga

Anmäldes att följande fråga framställts

den 2 december

1994/95:204 av Sören Lekberg (s) till justitieministern om förhand-
lingsrätt för bostadsarrendatorer

Frågan redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll
tisdagen den 13 december.

Prot. 1994/95:35

5 december

Svar på interpellation

Prot. 1994/95:35

5 december

6§ Kammaren åtskildes kl. 12.23.

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

Vid protokollet

LENA JÖNSSON

/Barbro Nordström

Innehållsförteckning

Prot. 1994/95:35 5 december

1 § Justering av protokoll

2 § Svar på interpellation 1994/95:25 om turismen........................1

Anf. 1 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):..................1

Anf. 2 BIRGITTA WISTRAND (m):.....................................2

Anf. 3 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):..................3

Anf. 4 BIRGITTA WISTRAND (m):.....................................4

Anf. 5 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):..................5

Anf. 6 BIRGITTA WISTRAND (m):.....................................6

Anf. 7 Näringsminister STEN HECKSCHER (s):..................6

3 § Hänvisning av ärende till utskott...............................................7

4 § Förnyad bordläggning.................................................................7

5 § Anmälan om fråga.......................................................................7

1994/95:204 av Sören Lekberg (s) till justitieministern om för-
handlingsrätt för bostadsarrendatorer...................................................7

6 § Kammaren åtskildes kl. 12.23........................................................8

gotab 48116, Stockholm 1995