Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:85 Måndagen den 11 april
ProtokollRiksdagens protokoll 1993/94:85
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll
1993/94:85
Måndagen den 11 april
Kl. 15.00-15.02
Protokoll
1993/94:85
1 § Återtagande av plats i riksdagen
Talmannen meddelade att Håkan Holmberg (fp) den 1 april återtagit sin
plats i riksdagen, varigenom uppdraget som ersättare upphört för Bengt
Ahlquist.
2 § Utökning av antalet suppleanter i lagutskottet
Valberedningen hade enligt ett till kammaren inkommet protokollsutdrag
tillstyrkt att antalet suppleanter i lagutskottet utökades från 18 till 19.
Kammaren biföll denna framställning.
3 § Val av suppleant i lagutskottet
Företogs val av en suppleant i lagutskottet.
Kammaren valde i enlighet med valberedningens förslag till
suppleant i lagutskottet
Ingela Mårtensson (fp)
4 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 28, 29, 30 och 31 mars.
5 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1993/94:185 till konstitutionsutskottet
1993/94:196 och 201 till lagutskottet 1
1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 85
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
1993/94:203 till utrikesutskottet
1993/94:214 till bostadsutskottet
1993/94:215 till jordbruksutskottet
1993/94:220 till socialförsäkringsutskottet
1993/94:225 till skatteutskottet
1993/94:227 till finansutskottet
1993/94:228 till bostadsutskottet
Förslag
1993/94:RR8 till jordbruksutskottet
Motionerna
1993/94:Kr 1-Kr3 till kulturutskottet
1993/94:Jo47-Jo53 till jordbruksutskottet
6 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.
1993/94:182 Ny lotterilag
1993/94:218 Psykiskt stördas villkor
1993/94:221 Ersättningssystemet för vuxentandvård
1993/94:230 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Vitryssland
1993/94:242 Vissa ändringar i skollagen
Motionerna med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess
1993/94:K51 av Hans Göran Franck (s)
1993/94:K52 av Liisa Rulander (kds)
1993/94:K53 av Bengt Hurtig m.fl. (v)
med anledning av prop. 1993/94:184 Försöksverksamhet med intensivöver-
vakning med elektronisk kontroll
1993/94:Ju32 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
1993/94:Ju33 av Berith Eriksson (v)
Konstitutionsutskottets betänkanden
1993/94:KU23 Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge sär-
skild personröst
1993/94:KU29 Anslag till statschefen och regeringen
1993/94:KU35 Riksdagen och dess myndigheter
Finansutskottets betänkanden
1993/94:FiU9 Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen
1993/94:FiU12 Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvalt-
ning
Skatteutskottets betänkanden
1993/94:SkU36 Utvidgning av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet om
arv och gåva
1993/94:SkU37 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Gambia
1993/94:SkU38 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia
Justitieutskottets betänkanden
1993/94:JuU19 Anslag till polisväsendet
1993/94:JuU20 Anslag till rättshjälp, m.m.
1993/94:JuU23 Anslag till åklagarväsendet
Lagutskottets betänkanden
1993/94:LU12 Stiftelser
1993/94:LU16 Fotografirättens integration i upphovsrättslagen, m.m.
1993/94:LU17 Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång
1993/94:LU20 Konkursrättsliga frågor
Kulturutskottets betänkande
1993/94:KrU22 Bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m.
Trafikutskottets betänkanden
1993/94:TU21 Köp av kollektivtrafik
1993/94:TU22 Funktionshindrades resemöjligheter
1993/94:TU23 Meteorologi, geoteknik m.m.
Näringsutskottets betänkanden
1993/94:NU15 Näringspolitik
1993/94:NU16 Företag med statligt ägande
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
7 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 31 mars
1993/94:126 av Margareta Viklund (kds) till utrikesministern om Burundi:
Hutu utgör 85 % av befolkningen i Burundi och är ett jordbrukande ban-
tufolk. Herdefolket tutsi har under flera sekler dominerat hutu. Twa kallas
de ca 15 000 pygméer, som fortfarande lever under normala förhållanden av
nomadiserande jakt och varuutbyte med hutu och tutsi.
Enligt myten skall tutsi ha kommit från Etiopien för flera sekler sedan.
De inrättade ett kungadöme med de jordbrukande hutu som undersåtar.
Klassindelningen fortsatte mer eller mindre oförändrat under den tyska
och belgiska kolonialepoken. Efter självständigheten behöll tutsi makten.
Men självständigheten har markerats av återkommande ömsesidiga massak-
rer mellan hutu och tutsi.
1* Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 85
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
År 1991 dödades minst 1 000 hutu av regeringssoldater efter rebellattacker
i Burundi. Liknande övergrepp förekom åren 1965, 1969, 1972 och 1988.
Burundis historia är färgad av blod, död och elände.
I oktober 1993 såg det ut som om Burundi tagit radikala politiska steg för
att bryta mönstret av bräckliga fredstillstånd följda av massakrer, som under
årens lopp fått hundratusentals burundier att fly sitt land och också kostat
hundratusentals burundier livet.
Den känsliga balansen mellan tutsi och hutu verkade ha stabiliserats så att
en jämlikare maktfördelning skulle vara möjlig efter hutun Melchior Nda-
dayes jordskredsseger i presidentvalet förra sommaren.
Valet av Ndadaye markerade således slutet på tutsifolkets dominans. Må-
naden efter Ndadayes tillträde iscensatte tutsi en misslyckad kupp. Presiden-
ten och fyra av hans medarbetare dödades. Den högsta militärledningen tog
avstånd från kuppmakarna. Men skadan var redan skedd.
Hutufolkets hämnd mot mordet på Ndadaye kom snabbt. Men den tutsi-
dominerade armén ställde sig på tutsifolkets sida i det stamkrig, som bröt ut.
Hus brändes, hela byar utplånades. 800 000 människor, främst Hutu,
flydde till grannländerna Rwanda, Tanzania eller Zaire. Läget för dessa flyk-
tingar har länge varit mycket kritiskt. Ca 500 000 blev internflyktingar. Facit
för dödandet, som alltjämt fortsätter, ligger enligt de flesta bedömare över
100 000.
Medlemmar i Burundis regering som överlevde kuppen i oktober, ut-
nämnde en ny Hutupresident, Cyprien Ntarayamira, som ersättare till den
mördade Ndadaye.
I Burundi, liksom i många andra länder handlar striderna och övergrep-
pen om etnisk rensning. Hutu-folket vågar inte bo kvar i områden som domi-
neras av tutsi och omvänt. I landet tycks fullständig laglöshet råda.
Jag vill med hänvisning till ovanstående fråga utrikesministern:
På vad sätt medverkar Sverige till att stridigheterna och situationen för
övrigt i Burundi uppmärksammas av bl.a. Världssamfundet för eventuella
aktiva åtgärder av FN för att få ett slut på det meningslösa blodbadet?
På vilket sätt agerar Sverige bilateralt och inom ramen för det internatio-
nella samarbetet för att stödja projekt som syftar till att lindra nöden i Bu-
rundi och för de flyktingar som flytt från landet?
1993/94:127 av Eva Zetterberg (v) till miljöministern om miljömärkning:
En positiv utveckling i miljöhänseende har skett när det gäller miljömärk-
ning. Utbudet av varor som är miljömärkta ökar - en miljömärkning som i
bästa fall talar om att varan är miljövänligare än andra alternativ. Denna
utveckling går nu allt snabbare under trycket av alltmer miljömedvetna kun-
der och utifrån ett ofta internationellt konkurrenstryck. Men under snabb
utveckling uppträder barnsjukdomar: En mängd aktörer är aktiva, en flora
av system och tekniker finns, oklarheter råder beträffande utformning och
kontroll och skojare försöker i skydd av oordningen sko sig.
Det är bra att många - miljöorganisationer, företag, distributörer, myndig-
heter,-^. fl. - engagerar sig men effektiviteten är låg. Människor måste förstå
och känna förtroende för systemen - särskilt om myndigheter står bakom
systemen. Just nu är den dominerande känslan hos vanliga konsumenter för-
virring.
I samma butik kan en enskild konsument träffa på Änglamark, Bra miljö-
val, KRAV, Svanen, ekomjölk, ekologisk mjölk, lantmat, gårdsprodukter
plus allehanda mer eller mindre diffusa miljöbudskap.
Påskynda miljömärkningen
- Miljömärkningen måste påskyndas. Den måste också förenklas och bli
mer överskådlig. Det bör på sikt finnas ett miljömärkningssystem för
samma slags produkter.
- Konsumenterna måste även få en större ekonomisk anledning att handla
miljövänligt. Fortfarande är det oftast dyrare att vara miljövän.
- Substitutionsprincipen eller utbytesregeln måste tillämpas striktare.
Denna prinicip säger att en vara eller ett ämne skall bytas ut mot en
mindre miljöskadlig. Om substitutionsprincipen verkligen tillämpades
skulle det innebära att miljömärkning blev onödig eftersom produkter
och varor automatiskt skulle bytas ut mot mindre miljöskadliga.
Det anförda utmynnar i tre principiella frågor:
1. Vad kommer regeringen att göra för att påskynda och förenkla miljö-
märkningen?
2. Kommer regeringen att vidta åtgärder för att öka det ekonomiska inci-
tamentet för konsumenter att handla miljövänligt?
3. Vad kommer regeringen att göra för att substitutionsprincipen skall till-
lämpas striktare på konsumtionsvaror?
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
den 5 april
1993/94:128 av Simon Liliedahl (nyd) till utrikesministern om Taiwan:
Republiken Kina populärt kallat Taiwan och Folkrepubliken Kina är två
av Sveriges större exportmarknader. Under 1992 importerade båda länderna
för ca 3,5 miljarder från Sverige. Exporten till Folkrepubliken är till en bety-
dande del baserad på s.k. mjuka krediter, som framför allt kommer att ut-
nyttjas av de svenska storföretagen. År 1992 exporterade 582 svenska före-
tag till Taiwan, medan motsvarande siffra till Folkrepubliken var 221 företag.
Svenska exportörer har självfallet ett starkt intresse av att de bägge kine-
siska ekonomierna fortsätter sin snabba expansion och att de söker former
för ett ökat samgående i ekonomiska frågor. Det är uppmuntrande att de
bägge länderna efter år av tvekan äntligen böljat direkta förhandlingar även
i politiska frågor, men än så länge på alltför låg nivå.
Tidpunkten synes nu vara lämplig för ett svenskt diplomatiskt initiativ för
att få till stånd en dialog mellan de två grannländerna som inom en rimlig
framtid kan resultera i ett officiellt erkännande av Taiwan inom FN:s ram!
Båda de kinesiska regimerna gör gällande att de är den lagliga regimen för
den motsatta parten. I denna gamla strid har Taiwan blivit den förfördelade.
Tack vare år av påtryckningar från Folkrepubliken Kina som är medlem av
säkerhetsrådet har Taiwan ännu ej lyckats bli erkänd varken som suverän
stat eller medlem av FN.
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
Det faktum att Sverige omkring 1950 erkände Folkrepubliken Kina bör
inte i dag läggas Taiwan till last.
Inget land torde vara mer lämpligt än Taiwan att hjälpa Folkrepubliken
Kina med dess industrialiseringsprocess. År 1992 investerade Taiwan ca 13
miljarder US-dollar.
Det måste kännas hårt för en demokrati som Taiwan med ett trettiotal fria
politiska partier att sättas vid skampålen av en enpartistat, som inte drar sig
för att begå brott efter brott mot de mänskliga rättigheterna. Detta har utri-
kesministern själv konstaterat bl.a. i en pressrelease från den 4 juni 1993.
Världsopinionen har säkert vidare svårt att acceptera Folkrepubliken Kinas
storebrorsfasoner mot Taiwan bl.a. i ljuset av att man regelbundet gör un-
derjordiska kärnsprängningar. Icke mindre än 39 kärnsprängningar har till
dags dato företagits.
Enligt min uppfattning bör utrikesministern, förslagsvis inom FN:s ram,
ta nödvändiga initiativ för att få till stånd en opinion som kan skapa förutsätt-
ningar för att Taiwan skall kunna inväljas i FN och över huvud taget erkän-
nas som en självständig suverän statsbildning.
1. Är utrikesministern beredd att medverka till att Sverige erkänner Tai-
wan som en självständig stat?
2. Vilka åtgärder ämnar utrikesministern vidta för att Sverige skall kunna
erkänna Taiwan som en självständig stat?
3. Vilka åtgärder kommer utrikesministern att vidta för att förbättra Sveri-
ges relationer med Taiwan?
4. Vilka närmare åtgärder har utrikesministern vidtagit för att Sverige
skall kunna erkänna Taiwan?
5. Vilka närmare åtgärder har utrikesministern vidtagit för att förbättra
Sveriges relationer med Taiwan?
den 8 april
1993/94:129 av Lars Stjemkvist (s) till statsrådet Bo Lundgren om bostads-
marknaden:
Chefen för Stockholms fastighetsägarförening vädjar till sina medlemmar
att lämna fler lägenheter till bostadsförmedlingen. Skall vi åtnjuta förtro-
ende för vår verksamhet från politiker och allmänhet får vi solidariskt med-
verka till att de svagare i samhället ges erforderligt stöd, skriver han i ett
brev till medlemmarna enligt Svenska Dagbladets referat.
Det är inte bara privatvärdar som utestänger vissa grupper. I artikeln på-
pekas att även allmännyttans intresse av att erbjuda lägenheter till sociala
förturer m.fl. har svalnat. Trots många tomma lägenheter har alltså många
fått det svårare att få tag i en lägenhet på den reguljära bostadsmarknaden.
Allt fler blir beroende av socialtjänsten för att få tak över huvudet.
Orsakerna är flera och väl kända. Bantade bostadssubventioner och sjun-
kande realinkomster är naturligtvis en viktig förklaring. Till det kommer att
fastighetsägarna har getts ökade möjligheter att själva bestämma hur lägen-
heterna skall fördelas. Bostadsförmedlingar har lagts ner. Bostadsanvis-
ningslagen är avskaffad. De kommunala företagen har delvis getts samma
spelregler som privatvärdarna. Och därmed anser de sig som sagt inte kunna
ta ett större socialt ansvar längre.
Risken för en ökad segregation var väl känd när regeringen genomförde
förändringarna på bostadsmarknaden. För att följa utvecklingen tillsattes
därför en särskild arbetsgrupp. I tidigare interpellationsdebatter har det an-
svariga statsrådet hänvisat till arbetsgruppen och förklarat att det är för tidigt
att dra några slutsatser.
Jag håller inte med honom. Det är hög tid att agera. För det första har
uppenbarligen många redan fått det svårare att få tag i en lägenhet på den
öppna marknaden.
För det andra riskerar situationen bli ännu allvarligare när konjunkturen
vänder och efterfrågan på bostäder återigen ökar. Dagens problem i Stock-
holm ger en antydan om vad som väntar.
Om inget görs nu kommer kommunerna att tvingas tillskapa s.k. sociala
bostäder, dvs. särskilda områden för dem som av olika skäl utestängs från
den reguljära bostadsmarknaden. Om vi tillåter en sådan utveckling blir det
sannolikt mycket svårt, och det kommer att ta tid, att vända utvecklingen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag veta vilka slutsatser den tillsatta ar-
betsgruppen dragit hittills samt vilka åtgärder statsrådet är beredd vidta för
att förhindra att kommunerna tvingas tillskapa s.k. sociala bostäder.
8 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 5 april
1993/94:438 av Carl Fredrik Graf(m) till statsrådet Bo Lundgren om beskatt-
ningen av bilförmån:
Riksdagen antog i december 1993 nya regler för beskattning av bilförmån.
Förutom att dessa regler ledde till vissa förenklingar och förbättringar, så
blev en av konsekvenserna att förmånsvärdena för bilar äldre än sex år i vissa
fall kom att öka med mellan 10 och 20% i förhållande till de regler som
gällde förut. Det kan knappast ha varit en medveten avsikt från regeringens
sida att så skulle ske.
Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med detta förhål-
lande?
den 6 april
1993/94:439 av Marianne Andersson (c) till statsrådet Bo Lundgren om skat-
tefriheten för sjukvårdstjänster:
Våren 1993 biföll riksdagen skatteutskottets betänkande som bl.a. inne-
höll en hemställan om att skattefriheten för sjukvårdstjänster skulle utvidgas
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
Prot. 1993/94:85 till att gälla också alternativa behandlingsmetoder. Något sådant förslag har
11 april 1994 ännu inte lagts fram.
Jag vill därför fråga när skatteministern tänker uppfylla riksdagens beslut
för att få konkurrensneutralitet inom vårdområdet.
den 7 april
1993/94:440 av Anders Svärd (c) till statsrådet Alf Svensson om religionsfri-
heten och Turkiet:
I samband med de lokala valen i Turkiet hade jag tillsammans med några
riksdagskolleger tillfälle att besöka landet bl.a. i syfte att skaffa en uppfatt-
ning om hur de aktuella valen genomfördes i förhållande till demokratiska
principer. Under besöket i Turkiet gavs också möjlighet till sammanträf-
fande med företrädare för de armeniska, syrianska och grekisk-ortodoxa
kyrkorna som alla är minoritetskyrkor. Vi diskuterade kyrkornas möjlighet
att arbeta. Inga problem fanns när det gällde att fira gudstjänst. Emellertid
fanns andra avgörande hinder. Det var t.ex. i princip omöjligt att få tillstånd
att uppföra en ny kyrka. Vidare förelåg begränsningar i rätten att låta barn
gå i konfessionell skola. Möjligheten att utbilda präster inom landet förelåg
över huvud taget inte. Den grekisk-ortodoxa kyrkans prästseminarium
stängdes av staten på 70-talet och har sedan inte fått tillstånd att återuppta
sin verksamhet. Det är ingen överdrift att påstå att den i Turkiet konstitutio-
nella religionsfriheten har sina allvarliga begränsningar.
Min fråga till statsrådet blir: Kommer regeringen att vidta några åtgärder
för att den turkiska regeringen skall acceptera att verklig religionsfrihet skall
tillämpas i Turkiet?
1993/94:441 av Göthe Knutson (m) till justitieministern om halvtidsfrigivning
från fängelsestraff:
Uppgifter i dagspressen om fortsatt halvtidsfrigivning från fängelsestraff
har väckt förundran hos allmänheten. Riksdagen har som bekant beslutat
om slopandet av halvtidsfrigivning. Fr.o.m. den 1 juli 1993 gäller minst två
tredjedels straffavtjäningstid. Ändå tycks Kriminalvårdsnämnden i prakti-
ken besluta efter den socialdemokratiska modellen med halvtidsfrigivning,
dvs. utan att rätta sig efter nyordningen. Uttalanden till TT av en ledamot i
Kriminalvårdsnämnden ger intryck av att nämnden inte tagit till sig de änd-
rade regler regeringen utfärdat med anledning av riksdagsbeslutet.
Jag förutsätter att regeringen avsåg att beslutet om nyordningen också
skulle tillämpas i praktiken.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att se till att så också blir fallet?
1993/94:442 av Inga-Britt Johansson (s) till jordbruksministern om införsel-
avgifterna på dansk korv:
Den 1 juli förra året gick jordbruksministern ut med ett pressmeddelande
där han gjorde stor affär av att vi nu skulle kunna köpa röda danska pölser
även i Sverige. Sverige vill ta bort onödiga handelshinder sa han.
Vad som inte framgår av pressmeddelandet var den konflikt om införsel-
avgifter för dessa korvar som ännu pågår.
Konkurrensverket sade i november 1993 att den nuvarande regleringen är
till nackdel för konsumenterna eftersom importen försvåras och att man
borde se till att gränsskyddet tillämpas på ett konkurrensneutralt sätt.
EU-kommissionens generaldirektorat för task force enlargement tillskrev
den 3 januari vår delegation i Bryssel och begärde att Sverige skall vidta åt-
gärder för att få bort den här sortens diskriminerande situationer.
Jordbruksministern svarade vid en frågestund i kammaren den 17 mars att
frågan kunde hanteras snabbt. Enligt uppgift från UD har Jordbruksdepar-
tementet ännu inte handlagt frågan.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att ta bort för konsu-
menterna negativa konkurrenshinder?
1993/94:443 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Alf Svensson om politiska
fångar i Chile:
Politiska fångar hör inte till en demokrati. När en demokratiskt vald rege-
ring tillträdde i Chile 1990 fanns ett tungt arv från diktaturen med drygt 300
politiska fångar. Antalet har därefter drastiskt minskat. Men när president
Aylwin i mars 1994 efterträddes av Eduardo Frei fanns fortfarande drygt 10
personer i fängsligt förvar på grund av politiska brott begångna under dikta-
turtiden.
Alf Svensson har tidigare uppgivit att den svenska regeringen engagerat
sig i frågan om de politiska fångarna i Chile.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Vad har Alf Svensson och den svenska regeringen vidtagit för åtgärder på
detta område sedan den nyvalde presidenten tillträdde?
1993/94:444 av Bengt Hurtig (v) till arbetsmarknadsministern om offentlig-
anställdas rätt att kritisera samhällsförhållanden:
Anställda i den offentliga sektorn uttrycker ofta sin oro för arbetsgivarens
lojalitetskrav om de yttrar en åsikt om verksamheten i vilken de arbetar.
Många uttrycker tveksamhet om att i framtiden åta sig fackliga uppdrag
därför att de befarar att arbetsgivaren inte skall ge dem samma möjlighet till
bättre jobb, fortbildning eller berättigade löneförhöjningar. Det förekom-
mer också att offentligt anställda framträder i medier med papperspåsar över
huvudet för att arbetsgivaren inte skall kunna identifiera dem och vidta re-
pressalier. Kraven på lojalitet i anställningen synes ha gått långt utöver det
anständigas gräns.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsmininstern:
Avser regeringen vidta några åtgärder för att offentligt anställda skall
slippa vara oroliga för repressalier när de utnyttjar sin grundlagsenliga rätt
att kritisera samhällsförhållanden?
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
|
Prot. 1993/94:85 11 april 1994 |
1993/94:445 av Eva Johansson (s) till utbildningsministern om den högre ut- Utbildningsminister Per Unckel har vid många tillfällen i diskussion om Mot denna bakgrund vill jag fråga Per Unckel om han är beredd att med- ,■ 1993/94:446 av Karl-Erik Persson (v) till kommunikationsministern om an- Bilprovningen har vid tester av personbilar visat att många bilmodeller Detta skapar två problem. Det ena är att miljömålen beträffande luftför- Jag vill med anledning av ovanstående fråga kommunikationsministern: Kommer regeringen att ta några initiativ för att lösa dessa problem? 1993/94:447 av Berndt Ekholm (s) till kulturministern om flyktingpolitiken: Flyktingpolitiken och dess genomförande har hårdnat under den borger- Det framgår av kritik från flera olika håll: kyrkor, organisationer för Nu visar också regeringens egen praxisutredning att handläggningen av Jag vill fråga kulturministern om regeringen nu är beredd att vidta sådana |
10
9 § Kammaren åtskildes kl. 15.02.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
/Barbro Nordström
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
11
Prot. 1993/94:85
11 april 1994
Innehållsförteckning
Måndagen den 11 april
1 § Återtagande av plats i riksdagen........................ 1
2 § Utökning av antalet suppleanter i lagutskottet............. 1
3 § Val av suppleant i lagutskottet ......................... 1
4 § Justering av protokoll................................ 1
5 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1
6 § Bordläggning ...................................... 2
7 § Anmälan om interpellationer
1993/94:126 av Margareta Viklund (kds) om Burundi...... 3
1993/94:127 av Eva Zetterberg (v) om miljömärkning...... 4
1993/94:128 av Simon Liliedahl (nyd) om Taiwan......... 5
1993/94:129 av Lars Stjernkvist (s) om bostadsmarknaden... 6
8 § Anmälan om frågor
1993/94:438 av Carl Fredrik Graf (m) om beskattningen av bil-
förmån ....................................... 7
1993/94:439 av Marianne Andersson (c) om skattefriheten för
sjukvårdstjänster................................ 7
1993/94:440 av Anders Svärd (c) om religionsfriheten och Tur-
kiet .......................................... 8
1993/94:441 av Göthe Knutson (m) om halvtidsfrigivning från
fängelsestraff................................... 8
1993/94:442 av Inga-Britt Johansson (s) om införselavgifterna
på dansk korv.................................. 8
1993/94:443 av Eva Zetterberg (v) om politiska fångar i Chile 9
1993/94:444 av Bengt Hurtig (v) om offentliganställdas rätt att
kritisera samhällsförhållanden...................... 9
1993/94:445 av Eva Johansson (s) om den högre utbildningen i
Stockholmsregionen............................. 10
1993/94:446 av Karl-Erik Persson (v) om ansvaret för att bilav-
gasreningen fungerar............................. 10
1993/94:447 av Berndt Ekholm (s) om flyktingpolitiken..... 10
12
gotab 46447, Stockholm 1994
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.