Riksdagens protokoll

1993/94:71

Måndagen den 14 mars

Kl. 15.00 -15.02

Protokoll

1993/94:71

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 1, 2, 3 och 4 mars.

2 § Meddelande om information från regeringen

Talmannen meddelade att efter muntliga frågestunden torsdagen den 17
mars skulle, utöver tidigare aviserad information av justitieminister Gun
Hellsvik, information också lämnas av utrikesminister Margaretha af Ugglas
om läget i f.d. Jugoslavien och svenskt deltagande i fredsbevarande insatser.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1993/94:151 till skatteutskottet

Förslag

1993/94:TK2 till konstitutionsutskottet

Redogörelse

1993/94:RR5 till finansutskottet

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1993/94:146 Åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten
1993/94:154 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Gambia
1993/94:155 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bolivia

Konstitutionsutskottets betänkanden

1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 71

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

1993/94:KU20 Förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än myn-
digheter

1993/94:KU25 Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål
m.m.

1993/94:KU26 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94

1993/94:KU31 Anslag till allmänna val

1993/94:KU32 Stöd till politiska partier

1993/94:KU33 Anslag till Datainspektionen

1993/94:KU34 Anslag till sametinget

Skatteutskottets betänkanden

1993/94:SkU22 Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

1993/94:SkU23 Anslag till Tullverket, m.m.

1993/94:SkU29 Ny mervärdesskattelag

Justitieutskottets betänkanden

1993/94:JuU14 Särskild utlänningskontroll

1993/94:JuU15 Anslag till Svensk författningssamling m.m.

1993/94:JuU16 Anslag till Justitiekanslern

Utrikesutskottets betänkande

1993/94:UU12 Lagstiftning med anledning av Sveriges tillträde till Förenta
nationernas konvention mot kemiska vapen

Försvarsutskottets betänkande

1993/94:FöU8 Ny organisation för hantering av pliktpersonal och för försva-
rets högskolor

Kulturutskottets betänkanden

1993/94:KrUll Idrott

1993/94:KrU13 Folkbildning

Utbildningsutskottets betänkanden

1993/94:UbU5 Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.

1993/94:UbU6 Vissa skollagsfrågor

Trafikutskottets betänkanden

1993/94:TU1 Överstyrelsen för civil beredskap

1993/94:TU12 Viss internationell verksamhet

1993/94:TU13 Banverket m.m.

1993/94:TU14 Sjöfart

1993/94:TU15 Luftfart

1993/94:TU16 Trafikpolitikens mål

Jordbruksutskottets betänkande

1993/94:JoU14 Alternativ till burhållning av värphöns

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1993/94:AU7 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94
1993/94:AU9 Åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet
1993/94:AU10 Statliga arbetsgivarfrågor, anslag
1993/94:AU20 Arbetsdomstolen m.m., anslag

Bostadsutskottets betänkanden

1993/94:BoU 10 Anslag till Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastig-
hetsdata m.m.

1993/94:BoUll Anslag till främjande av rennäringen m.m.

1993/94:BoU12 Byggforskning, fonden för fukt- och mögelskador och åtgär-
der mot radon i bostäder

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 7 mars

1993/94:107 av Pierre Schori (s) till statsministern om utvecklingen i Ryss-
land:

Utvecklingen i Ryssland är den viktigaste faktorn för vår säkerhetspolitik.
Rysslands öde kan bara avgöras av det ryska folket självt. Men vi kan och
skall givetvis stödja demokraterna och reformpolitiken. Vilken väg som de-
mokratiseringsprocessen skall ta är ett livligt diskuterat ämne. I Ryssland
självt är både reformisterna och deras moståndare splittrade omvägvalet.

Efter den högerextremistiska och gammelkommunistiska framgången är
det angelägnare än någonsin att komma bort från de förenklade föreställ-
ningarna om chockterapi. Nu behövs en intensifiering av reformarbetet. Nu
behövs en politik för en social marknadsekonomi. Det är ju det sociala sön-
derfallet och den dramatiskt sjunkande levnadsstandarden som skapat gro-
grund för antidemokraternas propaganda och framgångar. Utan stabilitet i
rysk ekonomi och politik ökar också osäkerheten om den ryska utrikespoliti-
ken. Ryckigheten i det ryska trupptillbakadragandet är djupt oroande. Till
detta kommer den nya militärdoktrinen som av många ses som tendens till
en rysk Monroedoktrin.

Sveriges hållning till utvecklingen i Ryssland är av dessa skäl av stor bety-
delse för vår säkerhetspolitik. Den kräver samråd och samförstånd. Statsmi-
nistern har i en rad uttalanden angivit en kurs i dessa frågor som väckt upp-
märksamhet och debatt. Han har med emfas hävdat att Rysslands ekonomi
behöver mindre av terapi och mera av chock. Han har skapat oklarhet om
Sveriges eventuella agerande i händelse av en rysk inmarsch i Baltikum.

Kan statsministern mot denna bakgrund

redogöra för regeringens inställning till utecklingen i Ryssland,
redovisa vad han menar med att Ryssland skall ha mera chock och mindre
terapi i sin ekonomiska politik och

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Prot. 1993/94:71 klargöra vad han avsåg med sina uttalanden om svenskt agerande vid even-
14 mars 1994 tuell rysk aggression mot de baltiska staterna?

den 8 mars

1993/94:108 av Bengt Hurtig (v) till statsministern om giltigheten av svensk
grundlag inför EU-rätten:

I Grundlagsutredningens betänkande Inför EG, SOU 1993:14, slogs fast
att EG-medlemskap innebär att staten överlåter en del av de högsta statsor-
ganens beslutsbefogenheter till gemenskaperna. ”En konsekvens av den
överlåtelsen är dels att normer som rådet beslutat kan - oberoende av hur
medlemsstaten traditionellt ser på den internationella rättens ställning -
gälla omedelbart i medlemsstaten, dels att de gemensamma normer som är
direkt tillämpliga/har direkt effekt gäller framför medlemsstatens egna lagar
oavsett dessas konstitutionella valör, alltså principiellt även framför grundla-
gen.”

Grundlagar har vi för att ange de grundläggande spelreglerna i samhället
för politik och myndighetsutövning och för demokratiska rättigheter.
Grundlagar är kringgärdade med särskilda beslutsordningar därför att de
inte utan vidare skall kunna ändras.

I ett medlemskap i EU upphör grundlagarna att ha denna karaktär inför
EU-rätten. Ett EU-beslut antaget mot den svenska riksdagens eller folkets
vilja kan åsidosätta svensk grundlag. Även ett domstolsutlåtande, en dom-
stolsuttolkning av fördragen, kan få en sådan följd och där har Sverige egent-
ligen ingen röst alls; den domare som Sverige kommer att få utse får inte
företräda nationella intressen eller vara politiskt bunden. Vår grundlag kan
alltså komma att köras över.

Sådan är EU-rättens hittillsvarande ståndpunkt. EU-rätt har företräde
framför nationell rätt.

Vid den utfrågning som följde i riksdagen efter presentationen av det
svenska avtalet gav emellertid såväl utrikeshandelsminister Dinkelspiel som
statsminister Bildt en annan bild av läget.

”1 Sverige gäller svensk lag och i andra länder annan lag. I EU:s institutio-
ner gäller EU:s bstämmelser”, yttrade statsrådet Dinkelspiel. Eftersom
många EU-bestämmelser hittills haft direkt rättsverkan i medlemsländerna,
antyder detta uttalande av statsrådet Dinkelspiel att en ändring härvid skett.
Statsministern uttalade sig vid detta tillfälle i samma riktning: ”Den yttersta
garantin för svensk grundlag ligger i Sveriges riksdag och grundlagen själv.
Det är en mycket viktig princip. Vi skall aldrig lita på någon annan än oss
själva när det gäller våra grundlagar. Vi skall aldrig göra våra svenska grund-
lagar till föremål för andras beslutsfattande eller för andras medverkan.
Svensk grundlag gäller i Sverige. Beslut om svensk grundlag fattas av Sveri-
ges riksdag.---Detta respekteras av andra.”

Dessa uttalanden ger intrycket att EU:s rättsprincip om EU-rättens över-
höghet över nationell rätt inte längre har giltighet. Detta skulle vara en an-
märkningsvärd förändring inom EU.

Med hänvisning till det ovanstående vill jag därför till statsministern ställa
följande frågor:

1. Har EU nu frångått principen om gemenskapsrättens företräde framför
nationell rätt?

2. Har Sverige i förhandlingarna lyckats få ett permanent undantag innebä-
rande att svensk grundlag gäller i Sverige även i de avseenden den skulle
kunna strida mot EU-rätt?

1993/94:109 av Christina Linderholm (c) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om
antipersonella minor:

USA lade i december 1993 fram en resolution i FN som uppmanar alla
länder att följa USA:s ensidiga treåriga exportmoratorium för antiperso-
nella minor. Sverige ställde sig bakom resolutionen som också antogs i gene-
ralförsamlingen.

Bofors tillverkar en mina som heter FFV 013. Minan marknadsförs av
företaget som en ”hårt slående riktad splittermina med mycket dödande eld-
givning och en räckvidd som kan mäta sig med ett gevärskompani”. I företa-
gets reklambroschyr sägs också att minan med fördel kan försåtsmineras
med snubbeltråd.

Enligt uppgift utgår amerikanska bedömningar från att mina FFV 013 är
att betrakta som antipersonell. Det företag i USA som Bofors samarbetar
med betraktar mina FFV 013 som ett antipersonellt vapen. Även enligt män-
niskorättsorgansationen Americas Watch, som har stor erfarenhet av minor
och minors effekter på civilbefolkningen, bör FFV 013 betraktas som en an-
tipersonell mina. Varje försök att beskriva minan som något annat vore vilse-
ledande, enligt organisationen.

Mina frågor till utrikeshandelsministern är:

Betraktar regeringen mina FFV 013 som en antipersonell mina som såle-
des inte kommer att tillåtas för export enligt den FN-resolution som Sverige
ställts sig bakom?

Vilka initiativ tänker Sverige fortsättningsvis ta för att användningen av
antipersonella minor skall upphöra?

den 9 mars

1993/94:110 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om stödet och servicen
till vissa funktionshindrade:

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft den
1 januari 1994. Lagens tillkomst var frukten av en mångårig kamp för bättre
villkor för människor med funktionshinder. På många områden innebär såle-
des lagen en klar förbättring, så till vida att den enskilda personen med svårt
funktionshinder med lagens stöd har rätt till vissa insatser från samhällets
sida, framför allt en personlig assistent. Tidigare har rättighetslagstiftningen
på detta område inskränkt sig till att gälla förståndshandikappade personer.
Det är självklart för tidigt att utvärdera LSS. Men jag vill ändå i denna inter-
pellation ta upp några problem som redan kunnat konstateras i samband
med användandet av LSS.

Det första problemet gäller när en arbetsplats har använts sig av gemen-

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

samma assistenter och fått ersättning från flera kommuner. Det finns ett fler-
tal sådana arbetsplatser som drivs med en mer ideell inriktning och dessa får
nu problem när kommunerna säger upp avtalet. Kommunerna gör detta för
att själva organisera assistansen. Jag befarar att den nya lagens intention om
brukarnas rätt att själv bestämma vilken hjälp de behöver, och när och vem
och av vilka de vill ha assistans, kan komma att underställas kommunens
organisation. Det kan också försvåra verksamheten på arbetsplatserna.

Det andra problemet jag vill ha belyst är det faktum att funktionshindrade
vägras personlig assistens därför att de bor i ett kollektiv, elevhem eller lik-
nande. Sådana ansökningar avslås av Försäkringskassan. De funktionshind-
rade kan exempelvis inte dela upp sitt boende så att de kan beviljas personlig
assistent för att vistas hemma en del av tiden och en del i gruppboende.

Det kan då bli som för Micki Blumenthal i Sollentuna som bor på ett elev-
hem och därför inte kan få assistens för fritid i sitt hem eller när han är på
ett dagcentrum. Har Försäkringskassan avslagit hans ansökan om sådan tid
med hänsyn till hans boende så anser sig inte kommunen skyldig att sköta
den assistentservicen.

Det tredje problemet gäller kommunernas ansvar. I en del kommuner har
särskilda institutioner, skolor eller terapeutiskt inriktade centra etablerat
sig. Ett exempel är den läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamhet
som finns inom Södertälje kommun. Här finns särskolor, gruppboende för
både barn och vuxna, familjehemsboende, dagcentra och vårdhem. Till
dessa kommer människor från hela landet och då efter inrådan och medver-
kan från hemkommunen eftersom det varit ett alternativ till kommunala el-
ler landstingsdrivna institutioner. Behovet av institutionens insatser har där-
efter gjort att många föräldrar till barn med särskilda behov har valt att bo-
sätta sig i närheten, och det har då blivit en överetablering i just den kommu-
nen.

Tidigare har det varit möjligt för den kommun som placerat en vårdbehö-
vande att behålla kostnadsansvaret trots att personen flyttat från kommunen
för att exempelvis få en lämplig gruppbostad. Detta är inte längre möjligt
när det gäller LSS.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern:

1. Kommer regeringen att ta några initiativ för att lösa problemen som avser
en särskild gemensam assistens på arbetsplatsen?

2. Kommer regeringen att vidta åtgärder så att ingen funktionshindrad kom-
mer i kläm mellan olika bestämmelser när de uttolkas av Försäkringskassan
och kommunerna?

3. Kommer regeringen att vidta åtgärder så att åter ansvaret för LSS kan
fördelas mellan olika kommuner?

1993/94:111 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Bo Könberg om den svenska
sjukvården:

Sverige har under årtionden byggt upp en väl fungerande hälso- och sjuk-
vård. En målsättning har varit att alla medborgare skall ha rätt till god sjuk-
vård till en låg kostnad. Ökad satsning på förebyggande insatser, förkortade

vårdköer och ökad tillgänglighet har under senare år stått i centrum för verk-
samheten.

I regeringsdeklarationen den 5 oktober 1993 sade statsministern om den
svenska sjukvården:

”Vårdköer har kortats och valfriheten har ökat. Men ännu återstår ett om-
fattande förändringsarbete.---Reformeringen av sjukvårds- och tand-

vårdssystemet fortsätter.---Förändringarna skall utgå från patienternas

behov.” Inget av detta är ens i närheten av sanningen.

Tusentals människor demonstrerade i Göteborg mot politikernas förslag
att kraftigt försämra sjukvården. En ansvarig klinikchef avgick i protest. I
Stockholm tvingas svårt sjuka patienter ligga i korridorerna. På ett tjugotal
kontaktade länssjukhus är överbeläggningar vanliga och personalen överan-
strängd.

I en rapport från SKT från december 1993 sägs att 37 000 personer förlo-
rade sina arbeten inom kommuner och landsting 1992. Lika många var det
1993. För 1994 beräknas ytterligare 26 000 bli avskedade. Kommunförbun-
det räknar med att ytterligare 80 000-100 000 kommer att förlora sina arbe-
ten inom dessa sektorer fram till sekelskiftet. 20000 sjuksköterskor är ar-
betslösa eller drar sig fram på tillfälliga vikariat. Bara i Stockholm beräknas
ca 600 personer förlora jobbet på grund av den s.k. husläkarreformen.

Detta är siffror som ytterligare förvärrar den skrämmande bild som TV:s
Aktuellt målade upp den 1 och den 2 februari. Deras kartläggning av den
akuta och medicinska vården visar inte på förbättringar utan på att svensk
sjukvård är i en mycket allvarlig kris.

Menar regeringen att vi nu har skapat valfrihet och är inne i det omfat-
tande förändringsarbetet och att det framgent skall se ut på det sätt som be-
skrivs?

Min tro är att kraftfulla ekonomiska och personella insatser måste sättas
in för att rädda den svenska sjukvårdsmodellen. I stället för 200 miljoner
kronor eller mer till husläkarna och ökade möjligheter för andra privatlä-
kare att få pengar från landstingen så borde riksdag och regering ge medel
till en medicinsk vård som inte staplar patienter i lagerutrymmen, korridorer
och sköljrum.

I TV står sjukvårdsministern och säger att detta skall lösas med öppen-
vård; det är husläkarna som skall klara av överbeläggningen på akut- och
medicinavdelningarna; husläkaren skall häva våra hjärtsvikter, laga vår
hjärnblödning och ta hand om olycksoffer.

Jag vill därför fråga statsrådet:

1. Hur stämmer neddragningen i sjukvårdsresurser överens med regerings-
deklarationen i oktober 1993?

2. Vad tänker regeringen göra åt den ökande arbetslösheten inom vårdsek-
torn?

3. Hur skall husläkarsystemet kunna lösa överbeläggningsproblemen på
sjukhusen?

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

den 10 mars

1993/94:112 av Elving Andersson (c) till kommunikationsministern om bä-
righeten på vägar i skogslänen:

Skogsindustrin är en av våra viktigaste näringar med ett nettoexportvärde
på drygt 50 miljarder kronor per år. Bra transportmöjligheter för skogsvaran
till massafabriker och sågverk är en förutsättning för näringen. Kravet på
snabba transporter ökar eftersom massaved och timmer alltmer blir en färsk-
vara som inte kan ligga kvar i skogen under någon längre tid. Detta ställer
stora krav på att vägarna måste vara framkomliga för skogstransporter året
om.

Inom några veckor kommer stora delar av länsvägnätet att avstängas för
trafik på grund av tjälskador. Inte minst gäller detta i skogslänen. Över 1 400
mil av de statliga vägarna i skogslänen stängs av varje år på grund av tjälska-
dor. Vägarna kommer i många fall att vara avstängda i 10 veckor eller mer,
dvs. 20 % av året. Det är oacceptabelt och tydligt exempel på att de regional-
politiska hänsynen inte vägt tillräckligt tungt i infrastrukturplaneringen.

Det finns därför mot denna bakgrund anledning att överväga om tillgäng-
liga medel för infrastrukturinvesteringar prioriteras på rätt sätt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunikationsministern:

Vilka åtgärder tänker kommunikationsministern vidtaga för att förbättra
bärigheten på vägnätet i skogslänen?

den 4 mars

\993I94'A\3 av Lena Klevenås (s) till statsministern om giltigheten av svensk
grundlag inför EU-rätten:

I Grundlagsutredningens betänkande Inför EG, SOU 1993:14, slogs fast
att EG-medlemskap innebär att staten överlåter en del av de högsta statsor-
ganens beslutsbefogenheter till gemenskaperna. ”En konsekvens av den
överlåtelsen är dels att normer som rådet beslutat kan - oberoende av hur
medlemsstaten traditionellt ser på den internationella rättens ställning -
gälla omedelbart i medlemsstatens, dels att de gemensamma normer som är
direkt tillämpliga/har direkt effekt gäller framför medlemsstatens egna lagar
oavsett dessas konstitutionella valör, alltså principiellt även framför grundla-
gen.”

Grundlagar har vi för att ange de grundläggande spelreglerna i samhället
för politik och myndighetsutövning och för demokratisjka rättigheter.
Grundlagar är kringgärdade med särskilda beslutsordningar därför att de
inte utan vidare skall kunna ändras.

I ett medlemskap i EU upphör grundlagarna att ha denna karaktär inför
EU-rätten. Ett EU-beslut även antaget mot den svenska riksdagens eller fol-
kets vilja kan åsidosätta svensk grundlag. Även ett domstolsutlåtande - en
domstolsuttolkning av fördragen - kan få en sådan följd; och där har Sverige
egentligen ingen röst alls; den domare som Sverige kommer att få utse får
inte företräda nationella intressen eller vara politiskt bunden. Vår grundlag
kan alltså komma att köras över helt ovanför folkets huvuden.

Sådan är EU-rättens hittillsvarande ståndpunkt. EU-rätt har företräde
framför nationell rätt.

Vid den utfrågning som följde i riksdagen efter presentationen av det
svenska avtalet gav emellertid såväl utrikeshandelsminister Dinkelspiel som
statsminister Bildt en annan bild av läget.

”1 Sverige gäller svensk lag och i andra länder annan lag. I EU:s institutio-
ner gäller EU:s bestämmelser”, yttrade statsrådet Dinkelspiel. Eftersom
många EU-bestämmelser hittills haft direkt rättsverkan i medlemsländerna,
antyder detta uttalande av statsrådet Dinkelspiel att en ändring härvid skett.

Statsministern uttalade också vid samma tillfälle: ”Den yttersta garantin
för svensk grundlag ligger i Sveriges riksdag och i grundlagen själv. Det är
en mycket viktig princip. Vi skall aldrig lita på någon annan än oss själva när
det gäller våra grundlagar. Vi skall aldrig göra våra svenska grundlagar till
föremål för andras beslutsfattande eller för andras medverkan. Svensk
grundlag gäller i Sverige. Beslut om svensk grundlag fattas av Sveriges riks-
dag. - Detta respekteras av andra.”

Dessa uttalanden ger intrycket att EU:s rättsprincip om EU-rättens över-
höghet över nationell rätt inte längre har giltighet. Detta skulle vara en an-
märkningsvärd förändring inom EU.

Med hänvisning till det ovanstående vill jag därför till statsminister Bildt
ställa följande frågor:

Har EU nu frångått principen om gemenskapsrättens företräde framför
nationell rätt?

Har Sverige i förhandlingarna lyckats få ett permanent undantag innebä-
rande att svensk grundlag gäller i Sverige även i de avseenden den skulle
kunna strida mot EU-rätt?

1993/94:114 av Birgitta Hambraeus (c) till statsministern om giltigheten av
svensk grundlag inför EU-rätten:

I Grundlagsutredningens betänkande Inför EG, SOU 1993:14, slogs fast
att EG-medlemskap innebär att staten överlåter en del av de högsta statsor-
ganens beslutsbefogenheter till gemenskaperna. ”En konsekvens av den
överlåtelsen är dels att normer som rådet beslutat kan - oberoende av hur
medlemsstaten traditionellt ser på den internationella rättens ställning -
gälla omedelbart i medlemsstatens, dels att de gemensamma normer som är
direkt tillämpliga/har direkt effekt gäller framför medlemsstatens egna lagar
oavsett dessas konstitutionella valör, alltså principiellt även framför grundla-
gen.”

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

inte företräda nationella intressen eller vara politiskt bunden. Vår grundlag
kan alltså komma att köras över helt ovanför folkets huvuden.

Sådan är EU-rättens hittillsvarande ståndpunkt. EU-rätt har företräde
framför nationell rätt.

Vid den utfrågning som följde i riksdagen efter presentationen av det
svenska avtalet gav emellertid såväl utrikeshandelsminister Dinkelspiel som
statsminister Bildt en annan bild av läget.

Dessa uttalanden ger intrycket att EU:s rättsprincip om EU-rättens över-
höghet över nationell rätt inte längre har giltighet. Detta skulle vara en an-
märkningsvärd förändring inom EU.

Med hänvisning till det ovanstående vill jag därför till statsminister Bildt
ställa följande frågor:

Har EU nu frångått principen om gemenskapsrättens företräde framför
nationell rätt?

Har Sverige i förhandlingarna lyckats få ett permanent undantag innebä-
rande att svensk grundlag gäller i Sverige även i de avseenden den skulle
kunna strida mot EU-rätt?

den 11 mars

1993/94:115 av Leo Persson (s) till miljöministern om miljön och virkestrans-
porterna:

Sverige klarar inte att nå de uppställda målen att minska kväveoxidutsläp-
pen mot 30 % till år 2000. Främst handlar det om trafikens ökningar och i
första hand vägtrafiken. Regeringen har inte tagit denna viktiga miljöfråga
på allvar. Det visar inte minst agerandet då det gäller virkestransporter i Da-
larna och Härjedalen.

Virkesterminaler kommer att läggas ner och transporterna har beslutats
att läggas över från järnväg till lastbil.

Sammantaget kommer denna omläggning att öka kväveoxidutsläppen
med 31 ton per år. Därtill kommer ökade föroreningsutsläpp av koldioxid
och kolväten. Andra negativa effekter är bullerstörningar, olycksrisker och
ökat slitage på vägarna.

Att det blir billigare för företaget att lägga transporterna på väg i stället
för järnväg visar tydligt att prissättningen av trafiken är skev och att trafikens
kostnadsansvar knappast uppfylls.

Eftersom ökningen av kväveoxidutsläppen drastiskt försvårar möjlighe-
terna att uppnå regeringens mål att minska utsläppen vill jag ställa följande
fråga till miljöministern:

Kan miljöministern medverka till att överläggningar kommer till stånd
med företrädarna för skogsbruket för att det av regeringen fastställda ut-
släppsmålet skall klaras?

6 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 10 mars

1993/94:391 av Carin Lundberg (s) till statsrådet Görel Thurdin om grustäk-
ter:

Grustäkter (även sand- och bergtäkter) finns utspridda över hela Väster-
botten. Grus och sand används främst till vägbyggen och vi har många mil
väg i länet. För att använda en grustäkt krävs tillstånd av länsstyrelsen. För
täkttillstånd krävs inspektion på plats, diskussion om villkoren för täkten,
därefter ofta tillsyn och slutbesikting. Det gäller att spara känslig natur, att
skydda grundvattnet och att återställa naturen så långt som möjligt efter av-
slutad täkt. Därför tar länsstyrelsen ut avgift av exploatören. I Västerbottens
län gör kommunerna av praktiska skäl en stor del av arbetet men får ingen
ersättning för sina kostnader. Länsstyrelsen och kommunerna är överens om
det praktiska i att låta kommunerna sköta större delen av tillsynen mot er-
sättning.

Länsstyrelsens tjänstemän skulle vara tvungna att köra bil ca 64 000 km
om de skulle sköta alla besiktningar. Kommunerna klarar det med 36 000
km, enligt länsstyrelsens bedömning. Det betyder 45 % kortare körsträcka
och därmed snabbare service vid kommunal tillsyn. 80 % av kostnaderna för
körsträckor, traktamenten och tjänstebil skulle kunna sparas i förhållande
till ett helstatligt alternativ.

Är statsrådet beredd att i Västerbottens län under en försöksperiod pröva
ett sådant kommunalt övertagande med åtföljande rationalisering?

den 4 mars

1993/94:392 av Elisabeth Persson (v) till utbildningsministern om SIB:s Lun-
dafilial:

Statens institut för byggnadsforskning (S1B) upphörde den 1 januari 1994.
I proposition 1993/94:82 som föregick nedläggningsbeslutet står bl.a.: Rege-
ringen avser ta initiativ till överläggningar om möjligheterna att inlemma
dessa verksamheter (SIB:s filialer) i respektive universitet och högskola.

Verksamheten vid SIB:s Lundafilial har blivit mycket positivt utvärderad.

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Inget har framkommit som säger annat än att det är angeläget att den forsk-
ning som bedrivs där bör säkerställas.

I riksdagsdebatten i december förutsatte utskottets företrädare att rege-
ringen i överläggningarna skulle finna en godtagbar lösning. Men ännu har
regeringen mig veterligen inte tagit initiativ i frågan. Detta betyder bl.a. att
forskarna inte kan söka forskningsanslag eftersom de inte har någon institu-
tionstillhörighet, vilket i sin tur får till följd att forskningsinriktningen går
förlorad. De uppsagda forskarna tvingas ge upp.

Avser utbildningsministern skyndsamt ta det utlovade initiativet för att
lösa frågan om forskningens framtid vid SIB:s Lundafilial?

den 10 mars

1993/94:393 av Berith Eriksson (v) till utrikesministern om FN-styrkan i Ma-
kedonien:

Under den senaste tiden har spänningen mellan Grekland och Makedo-
nien ökat. Grekland har stängt gränsen till Makedonien för all makedonsk
transithandel. Det har vidare rapporterats om grekiska truppförstärkningar
längs gränsen och till och med om gränsintermezzon där grekiska soldater
avlossat skott in över makedonskt territorium. Makedoniens utsatta läge för-
stärks av de goda relationerna mellan Grekland och Serbien. Bosnienserber-
nas ledare Karadzic har också i enlighet med Greklands linje i frågan uttalat
att Makedonien åter bör anslutas till Serbien.

I det här läget är det oroväckande att förslag har väckts om att flytta delar
av den svenska FN-styrkan i Makedonien till Bosnien. I stället borde övervä-
gas en försärkning av Makedonienstyrkan så att den kan sättas in även för
övervakning av gränsen till Grekland. I dag bevakar den bara gränsen till
Serbien-Montenegro.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga utrikesministern:

Har regeringen vidtagit några åtgärder för en eventuell förstärkning av
den svenska FN-styrkan i Makedonien så att den kan börja övervaka även
gränsen till Grekland?

den 4 mars

1993/94:394 av Magnus Persson (s) till justitieministern om arbetssituationen
på vissa åklagarmyndigheter:

Samhällsutvecklingen har successivt förändrats, och många ställer allt
högre krav även på åklagarmyndigheten i samband därmed.

Chefsåklagaren vid Åklagarmyndigheten i Karlstad har gjort sin stämma
hörd i flera sammanhang och har bl.a. i brev till Riksåklagaren påtalat att
arbetssituationen är helt oacceptabel vid nämnda myndighet. Något vikarie-
system finns inte att tillgå och förstärkningspersonal ryms inte inom de till
myndigheten tilldelade ekonomiska ramarna.

Enligt vissa bedömare finns det en uppenbar risk att brottsärenden pre-
skriberas på löpande band som en direkt följd därav.

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta i anledning av den upp-
komna situationen vid vissa av landets åklagarmyndigheter?

den 11 mars

1993/94:395 av Margareta Viklund (kds) till utrikesministern om Kosovo:

Kriget i Bosnien-Hercegovina har splittrat, förödmjukat, dödat och ska-
dat människor för livet. Hade omvärlden och världssamfundet reagerat på
de oroande signaler som sändes frå bl.a. Bosnien-Hercegovina hade kanske
den etniska rensningen och angreppskriget kunnat förhindras.

I dag utsätts albanema i Kosovo för förödmjukande förtryck och förned-
rande våldshandlingar. Mycket av det förtryck som albanerna i Kosovo ut-
sätts för tyder många som ett förspel till en liknande händelseutveckling som
den i Bosnien-Hercegovina.

Jag vill därför fråga statsrådet: På vilket sätt agerar Sverige bilateralt och
inom ramen för det internationella samabetet för att förebygga en liknande
händelseutveckling i Kosovo som i Bosnien-Hercegovina?

1993/94:396 av Berit Andnor (s) till statsrådet Bo Lundgren om olympiska
vinterspel år 2002:

Östersund och Åre kommuner har lämnat in en ansökan om statlig garanti
för olympiska vinterspel år 2002. OS-kommittén och representanter för
kommunerna har fått uppmaningar att Östersund skall dra tillbaka sin ansö-
kan.

Detta är naturligtvis inte aktuellt. Dessa uppmaningar reser dock frågor
om ärendets handläggning inom regeringskansliet.

Min fråga till statsrådet Lundgren är: Innebär dessa uppmaningar att rege-
ringen avser att avslå ansökan om statlig garanti och inte själv vill stå för
beslutet?

den 14 mars

1993/94:397 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om Turkiet:

Demokratipartiet i Turkiet, som är inriktat på att ta till vara den kurdiska
minoritetens rätt, har utsatts för omfattande trakasserier från den turkiska
statens sida. Bl.a. har partiets parlamentsledamöters immunitet upphävts
och ledamöter har fängslats. Några brott som kan betraktas som sådana i en
demokratisk stat har inte redovisats. Det finns allvarliga skäl till farhågor att
de kommande valen i Turkiet inte kommer att genomföras under demokra-
tiskt godtagbara förhållanden.

Vilka initiativ kan Sverige ta inom ESK och Europarådet för att förmå
Turkiet att respektera demokratiska principer och mänskliga rättigheter
inom det kommande valet?

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

7 § Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

ULF CHRISTOFFERTSSON

IBarbro Nordström

Innehållsförteckning

Måndagen den 14 mars

Prot. 1993/94:71

14 mars 1994

1 § Justering av protokoll................................ 1

2 § Meddelande om information från regeringen.............. 1

3 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1

4 § Bordläggning ...................................... 1

5 § Anmälan om interpellationer

1993/94:107 av Pierre Schori (s) om utvecklingen i Ryssland. 3
1993/94:108 av Bengt Hurtig (v) om giltigheten av svensk
grundlag inför EU-rätten.......................... 4

1993/94:109 av Christina Linderholm (c) om antipersonella mi-

nor .......................................... 5

1993/94:110 av Eva Zetterberg (v) om stödet och servicen till

vissa funktionshindrade........................... 5

1993/94:111 av Eva Zetterberg (v) om den svenska sjukvården 6

1993/94:112 av Elving Andersson (c) om bärigheten på vägar i

skogslänen..................................... 8

1993/94:113 av Lena Klevenås (s) om giltigheten av svensk

grundlag inför EU-rätten.......................... 8

1993/94:114 av Birgitta Hambraeus (c) om giltigheten av

svensk grundlag inför EU-rätten.................... 9

1993/94:115 av Leo Persson (s) om miljön och virkestranspor-

terna......................................... 10

6 § Anmälan om frågor

1993/94:391 av Carin Lundberg (s) om grustäkter......... 11

1993/94:392 av Elisabeth Persson (v) om SIB:s Lundafilial.. 11

1993/94:393 av Berith Eriksson (v) om FN-styrkan i Makedo-

nien .......................................... 12

1993/94:394 av Magnus Persson (s) om arbetssituationen på

vissa åklagarmyndigheter.......................... 12

1993/94:395 av Margareta Viklund (kds) om Kosovo....... 13

1993/94:396 av Berit Andnor (s) om olympiska vinterspel år

2002.......................................... 13

1993/94:397 av Pär Granstedt (c) om Turkiet............. 13

gotab 46300, Stockholm 1994

Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:71 Måndagen den 14 mars

Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll

1993/94:71

Kammarens protokoll