Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:66 Fredagen den 25 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1993/94:66

Riksdagens protokoll
1993/94:66

Fredagen den 25 februari

Kl. 11.00-11.02

Protokoll

1993/94:66

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 18 februari.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1993/94:144 till bostadsutskottet

1993/94:172 till socialförsäkringsutskottet

3 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1993/94:123 Skuldsaneringslag

1993/94:138 Kommerskollegium m.m.

1993/94:141 Beredskapslagring av olja för krigssituationer

1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åt-

gärder för att stärka brottsoffrens ställning

1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar

1993/94:148 Vårdnadsbidrag

1993/94:157 Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m.

1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor

1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området

1993/94:161 Marknadskontroll för produktsäkerhet, m.m.

1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning av samhället - åt-

gärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen

1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s

verksamhet under åren 1994-1996

1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken

1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer

1

1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 66

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

Motionerna

med anledning av prop. 1993/94:136 Riktlinjer för ett nytt tillståndssystem
för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker
1993/94:So40 av Wiggo Komstedt (m)

1993/94:So41 av Knut Billing och Inger René (m)

1993/94:So42 av Anita Johansson m.fl. (s)

1993/94:So43 av Berndt Ekholm m.fl. (s)

1993/94:So44 av Karin Israelsson m.fl. (c,s,fp,kds,v)

Finansutskottets betänkande

1993/94:FiU10 Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SkU24 Tullpreferenser för Albanien

Lagutskottets betänkande

1993/94:LU18 Anslag till Kronofogdemyndigheterna

Utrikesutskottets betänkanden

1993/94:UU11 Svenska företagsverksamhet i Sydafrika

1993/94:UU13 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94

Försvarsutskottets betänkanden

1993/94:FöU6 Strålskydd

1993/94:FöU7 Tilläggsbudget inom Försvarsdepartementets område

Socialutskottets betänkanden

1993/94:SoU15 Vissa ändringar i läkemedelslagen

1993/94:SoU16 Ansökningsförfarandet enligt lagen (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall

1993/94:SoU17 Vissa ändringar i tobakslagen

1993/94:SoU18 Sekretess m.m. hos Barnombudsmannen

1993/94:SoU19 Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
m.m.

Kulturutskottets betänkanden

1993/94:KrU10 Tilläggsbudget inom Kulturdepartementets område

1993/94:KrU 12 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

1993/94:KrU14 Stöd till trossamfund m.m.

1993/94:KrU15 Lotterinämnden

1993/94:KrU16 Utveckling av ideell verksamhet

1993/94:KrU17 Internationellt samarbete m.m.

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU13 Tilläggsbudget inom Utrikes- och Näringsdepartementens
områden

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1993/94:AU21 Åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

4 § Anmälan om interpellationer

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 24 februari

1993/94:98 av Bo Holmberg (s) till civilministern om den kommunala demo-
kratin:

I ABC-Nytt den 10 februari återgavs en märklig händelse från Huddinge
kommun. En rektor hade enligt egen kommentar omplacerats på grund av
att hon kritiserat ett kommunbeslut. Av reportaget framgick dessutom att
personalchefen i kommunen sade att rektorn inte borde ställt upp och yttrat
sig i TV.

Lärarnas tidning har ställt frågor om kommunanställdas (lärare, förskollä-
rare, rektor, barnomsorgschef m.fl.) rätt att kritisera kommunala beslut.
Flera ledande borgerliga kommunalpolitiker tyckte det var fel och olämpligt
att kritisera kommunala beslut. Några kommunalråd ansåg att personalen
bara får framföra kritik ”privat” och inte ”i tjänsten”.

Motsvarande händelser har redovisats från andra kommuner, bl.a. från
Linköping och kommundelen Gottsunda i Uppsala. Fackliga företrädare har
också berättat om övertramp i den kommunala demokratin och att persona-
len inte längre vågar uttala sig kritiskt mot nedskärningar eller organisations-
förändringar.

I Dagens Nyheter (den 2 februari 1994) skriver kommunalrättsjuristen
Anders Svensson att det nu blir allt fler JO-fall om att kommuner åsidosätter
grundlagens yttrandefrihet och demokratins spelregler.

Sammantaget tonar här fram en illavarslande bild om tillståndet i den
kommunala demokratin. Det gäller därför att förhindra en situation där den
kommunala demokratin förlorar i öppenhet, insyn och medborgarnas förtro-
ende.

Det verkar som om den nyliberala tidsandan - med konkurrens och köp-
sälj-system - lett till att kommunalpolitiker börjar se kommunerna som före-
tag. Man verkar frångå folkstyrets spelregler. Detta är en allvarlig tendens
som med kraft måste motarbetas.

Vad tänker statsrådet vidta för åtgärder i syfte att förbättra öppenhet, in-
syn och medborgarförtroende i kommunerna?

1993/94:99 av Claus Zaar (nyd) till kulturministern om flyktingpolitiken:

Den svenska flyktingpolitiken utsätts nu för ett starkt tryck. Reglerna
räcker inte långt för att effektivt stoppa en oönskad utveckling. De ger inget
skydd för Sverige. Den svenska flyktingpolitiken överutnyttjas alltjämt. Det
krävs snabba förändringar om inte systemet skall braka ihop. Fel signaler
går ut till omvärlden.

Med anledning härav vill jag ta upp några angelägna frågor med invand-
rarministern.

Under en tid har nya mönster i flyktingarnas beteende växt fram. De eko-                    3

1 * Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 66

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

nomiska incitamenten som den svenska flyktingpolitiken skapat förutsätt-
ningar för blir alltmer frestande för allt fler personer. Sverige har blivit ett
populärt land att fly till. Det påstådda flyktingskapet kan bli lönande.

Vi har akuta flyktingproblem som måste lösas genom att klara och enty-
diga besked ges till flyktingarna och flyktingsmugglarna.

I Ryssland kan det finnas upp till en halv miljon flyktingar som väntar på
att ta sig vidare till bl.a. Sverige. All information pekar på att människo-
smugglingen till Sverige kommer att expandera kraftigt inom de närmaste
månaderna. De hittills omkring 800 insmugglade flyktingarna kommer att
följas av fler om vi inte ger klara besked till myndigheterna i öststaterna.
Regeringen måste ta ett samlat grepp över alla politiska frågor inräknat flyk-
tingpolitiken och presentera ett förhandlingspaket där såväl utvecklingsavtal
som utlämningsavtal finns med. Ett krav som Sverige skall driva är att be-
rörda länder skall underteckna den internationella flyktingkonventionen.
En tuff och klar attitydförändring måste genomföras för att stoppa männi-
skosmugglingen. Våra krav måste uppfyllas och kopplas till ekonomiska
överenskommelser.

En mängd människor smugglas nu mot betalning. Flyktingar från Iran,
Irak och Afghanistan kan lätt passera den svårövervakade gränsen i bergs-
trakterna och nå Ryssland.

Flyktingarna har sedan möjlighet att ta sig till Finland, men gör det ej. De
föredrar i stället att på ett eller annat sätt komma till Sverige. Finland har
med sin fasta flyktingpolitik lämnat de rätta signalerna till människosmugg-
larna. När tänker invandrarministern ge människosmugglarna signaler om
att Sverige inte tolererar denna handel med människoliv?

I berättelser kan man läsa att flykten till Sverige kostar flyktingarnas fa-
miljer och släkt stora pengar. En iransk familj som smugglats över till Got-
land uppgav att de betalat 250 000 kr för att komma till Sverige. Sedan får
de ekonomiska bidrag här och kan betala tillbaka de pengar som de lånat.
Den svenska socialhjälpen riskerar alltså att indirekt betala ut pengar till
smarta kriminella människosmugglare.

* När tänker invandrarministern ingripa mot dessa missförhållanden?

Uppgifter om att Sverige hyser ett stort antal illegala flyktingar är upprö-
rande. Mer än hälften av dem som söker asyl gör det inne i landet och inte
vid den naturliga inreseplatsen och dess passkontroll.

* Vad avser ministern att göra åt detta?

Jag vill också uppmärksamma den stadiga ström av charterbussar från
Kroatien som kommer med asylsökande bosnier som har kroatiska pass. I
januari kom över 300 asylsökande med bussar till Malmö, vilket är den
högsta noteringen sedan juni 1993.

* Vilka regeländringar kommer ministern att vidta för att stoppa denna
chartertrafik?

1993/94:100 av Axel Andersson (s) till näringsministern om privatiseringen
av SEMKO AB:

Högt upp på regeringens ”privatiseringslista” över statliga eller av staten

majoritetsägda företag placerades SEMKO AB, det nationella kontrollorga-
net för elprodukter.

1977 utsågs SEMKO till riksprovplats och svenska staten gick in som ma-
joritetsägare med 51 % av aktierna.

För en tid sedan kunde man i svensk och utländsk press se hur ägarna av
SEMKO - förutom svenska staten, Svenska Elverksföreningen och Brand-
försvarsföreningen - bjöd ut företaget till försäljning.

Det är många frågor som inställer sig inför regeringens planerade och nära
förestående avyttring av SEMKO:

Vilka är regeringens motiv för försäljningen? Hur skall de nationellt högt
ställda kraven på svenska elprodukter kunna garanteras med enbart privata
svenska eller utländska ägare? Hur skall objektivitet och opartiskhet kunna
garanteras med ett av kommersiella intressen ägt SEMKO, troligen starkt
involverade i elbranschen? Hur kommer det att gå med elsäkerheten och
konsumentskyddet?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 24 februari

1993/94:372 av Harry Staaf (kds) till statsrådet Bo Lundgren om skattefrihe-
ten vid bär- och svampplockning:

Våren 1981 lagfästes principen om att intäkter av försäljning av vilt väx-
ande bär och svamp inte blir skattepliktiga om de understiger 5 000 kr under
ett år. De nya skattebestämmelserna gav hela näringen en stimulans. I sam-
band med skattereformen fastslogs än en gång skattefrihetsprincipen för bär-
och svampplockning upp till 5 000 kr. Prisutvecklingen sedan beloppsnivån
5 000 kr fastställdes första gången motiverar att gränsen för skattefrihet höjs
till 10 000 kr per år.

De totala samhällsekonomiska effekterna av detta förslag skulle vara posi-
tiva. Det nästintill försumbara skattebortfall förslaget kan leda till kompen-
seras mer än väl av de arbetsgivaravgifter och inkomstskatter som tillkom-
mer vid den ökande sysselsättningsgraden i tillvaratagande- och förädlingsle-
det.

Är skatteministern beredd att verka för att gränsen för skattefrihet vid
bär- och svampplockning nu inflationsuppräknas i förhållande till 1981?

1993/94:373 av Ulrica Messing (s) till civilministern om stöd till arbetslösa
ungdomar:

I dagens lågkonjunktur far många barn och ungdomar illa. Föräldrarnas
oro över arbete och ekonomi går ofta ut över barnen. Det minskade statsbi-
draget till kommunerna har försämrat skolans verksamhet på många sätt.
Delar av fritidsverksamheten har minskat, och fritidsgårdar har lagts ned.

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

På grund av den höga arbetslösheten har allt för många unga en misstro
till sina möjligheter att få ett riktigt arbete och att kunna flytta hemifrån.
Det är viktigt att ha makt över sin egen vardag, kunna påverka sitt liv och
sina möjligheter, vilket också utgör grunden för att må bra. Det är oroväck-
ande att dagens unga människor inte tror på framtiden i samma utsträckning
som generationen före dem.

Hur avser ungdomsministern hjälpa en ny framtidstro på vägen och stödja
de unga?

1993/94:374 av Inger Hestvik (s) till statsrådet Bo Lundgren om återbetal-
ning av skatt på villaolja:

I en frågedebatt den 15 februari meddelade skatteministern att en proposi-
tion kommer med förslag om att låta villaägare och andra använda ofärgad
olja för uppvärmning och efter ansökan få dieselskatten återbetald på
samma sätt som för förbrukning av ofärgad olja i skogsmaskiner o.d. Det
särskilda skattekontoret i Ludvika som skall hantera dessa utbetalningar vill
ha möjlighet att kontrollera att ansökningarna stämmer överens med verk-
ligheten, nämligen att det är den ofärgade oljan som används och inte den
gröna. När det gäller skogsmaskinerna finns formellt denna kontrollmöjlig-
het. När det gäller villorna finns den inte. Inte heller finns i något av fallen
de ekonomiska möjligheterna för denna kontroll.

Min fråga till statsrådet är:

Kommer skattemyndigheten att för återbetalning av dieseloljeskatt få en
formell och ekonomisk möjlighet till kontroll av ansökningarnas riktighet?

1993/94:375 av Kristina Svensson (s) till civilministern om folkbokföring av
biståndsarbetare:

Enligt folkbokföringslagen från den 1 juli 1991 räknas biståndsarbetare/-
missionärer som utflyttade från Sverige i och med utresan. Detta gäller vo-
lontärer och biståndsarbetare inom enskilda organisationer. UD- och SIDA-
personal är däremot folkbokförda i Sverige under sin utlandstid. Olika bo-
sättningsbegrepp gäller alltså i olika sammanhang. Den enskilde biståndsar-
betaren som registrerats som utflyttad drabbas av flera negativa konsekven-
ser på grund av att han eller hon inte är folkbokförd i Sverige. Det vore önsk-
värt med en enhetlig och konsekvent lagstiftning på området så att även bi-
ståndsarbetare som arbetar för enskilda organisationer är folkbokförda i
Sverige.

Kommer civilministern att ta något initiativ för att biståndsarbetare/mis-
sionärer skall kunna vara folkbokförda i Sverige under sin utlandstid och
därmed likställas med UD- och SIDA-personal?

1993/94:376 av Berith Eriksson (v) till kulturministern om informationen till
Invandrarverket:

Riksdagen beslutade i höstas om cn särskild kvot för skyddsbehövande
från f.d. Jugoslavien. I beslutet ingick bl.a. att en vidare grupp av anhöriga

än vad som annars är aktuell skulle komma i fråga för överföring till Sverige.
Nu rapporteras från Invandrarverket att hälften av ca 12 000 inkomna ansök-
ningar avgjorts. Av dessa har endast omkring 20 % bifallits eftersom det i
de övriga ärendena gällt andra anhöriga än kärnfamiljen. Den 10 februari i
år har regeringen tagit ett beslut om inriktningen av den särskilda kvoten
utifrån riksdagens beslut. Man ställer sig frågan om Invandrarverket nu på
nytt skall pröva de 5 000 avslagsbesluten efter de kriterier som anges i riksda-
gens beslut och regeringsbeslutet.

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att Invandrarverket i
framtiden snabbare än i detta fall skall få kännedom om riksdagsbeslut som
har betydelse för verkets arbete?

den 25 februari

1993/94:377 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om Indonesien
och de mänskliga rättigheterna:

Återigen har människorättsaktivister ådömts stränga straff i militärdikta-
turens Indonesien. Nuku Sulaeman, ordförande i männiksorättsorganisatio-
nen Yayasan Pijar, dömdes den 24 februari till fyra års fängelse sedan han
hållit president Suharto ansvarig för en rad grova kränkningar av de mänsk-
liga rättigheterna, bl.a. massakern på civila demonstranter i Östtimor 1991.
Sulaeman, som anklagades för att ha förolämpat president Suharto, fick un-
der rättegången varken kalla in vittnen eller hålla någon försvarsplädering.

Rättegången utgör kulmen på en oroväckande upptrappning av attack-
erna på oppositionella under de senaste månadrena, med bl.a. arresteringar
av studenter och fackföreningsledare. Den hårda domen mot Nuku Sulae-
man är en kärv påminnelse om den allvarliga situationen vad avser de
mänskliga rättigheterna i Indonesien och de svåra förhållanden som den in-
donesiska demokratirörelsen tvingas verka under.

Mot denna bakgrund vill jag fråga biståndsministern och ministern för
mänskliga rättigheter Alf Svensson:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta inom bistånds- och mänskliga rättig-
hetsområdet för att stödja de krafter som försvarar mänskliga rättigheter i
Indonesien?

1993/94:378 av Magnus Persson (s) till kommunikationsministern om tele-
fonabonnemang:

Telia nekar var tredje privatperson som vill öppna ett nytt telefonabonne-
mang. Orsaken är att de tjänar för litet pengar för att själva teckna ett eget
abonnemang. Telia tar numera en kreditupplysning av alla som behöver ett
telefonabonnemang. De som enligt 1992 års deklaration har inkomster som
understiger 50 000 kr anses inte tillräckligt kreditvärdiga. Det spelar ingen
roll om den som vill teckna ett abonnemang är en skötsam person utan betal-
ningsanmärkelser eller tjänat mer pengar under 1993. Telia kräver att de som
inte uppfyller kriterierna antingen skaffar en borgensman eller deponerar
3 000 kr som den sökande får tillbaka först efter ett år. Arbetslösa som blivit

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

uttaxerade och behöver telefon för att söka jobb är en grupp som drabbas
av Telias nya regler. En annan utsatt grupp är studerande som vid en kontroll
av föregående års deklaration kan ha svårt att uppfylla Telias kriterier. Bola-
giseringen av Telia AB innebär en byråkratisering och uppradande av vissa
nya bestämmelser som indirekt motverkar Telia AB. I dessa tider med en
alldeles för hög ungdomsarbetslöshet borde samhället göra allt för att under-
lätta för ungdomarna att kunna skaffa sig jobb.

Är kommunikationsministern beredd att ta initiativ för att nuvarande
hårda regler och bestämmelser uppmjukas i syfte att underlätta tecknande
av telefonabonnemang?

1993/94:379 av Bengt Lindqvist (s) till kulturministern om avvisning av per-
soner med svåra funktionshinder:

Det förekommer då och då att det fattas beslut om att avvisa asylsökande
med svåra funktionshinder. I en del fall kan därvid en svår situation uppstå,
därför att den avvisade på grund av sitt funktionshinder saknar förutsätt-
ningar att klara sig själv och därför att familj och släktingar flytt från hemor-
ten. I sådana fall bör enligt min mening motsvarande praxis tillämpas, som
gäller för barn dvs., att man inte verkställer avvisningen, om det inte finns
någon tillfredsställande personlig anknytning. Såvitt jag förstår finns i dag
inga riktlinjer för fall av det här slaget, vilket skapar osäkerhet och ångest
hos de berörda.

Vilken praxis bör enligt statsrådet Friggebo gälla vid avvisningen av perso-
ner med svåra funktionshinder?

1993/94:380 av Kristina Svensson (s) till statsrådet Alf Svensson om bistånds-
förvaltningen:

En statlig utredning har lämnat förslag om hur den statliga administratio-
nen av det internationella utvecklingssamarbetet kan rationaliseras och ef-
fektiviseras. Utredningens förslag är mycket långtgående. Bl.a. föreslås att
verksamheten på myndighetsnivå koncentreras till två organ. Det ena skall
ansvara för det långsiktiga fattigdomsinriktade utvecklingssamarbetet. Det
andra skall ansvara för insatser inom näringslivs- och infrastrukturområ-
dena. Detta innebär att nuvarande myndigheter, SIDA, SWEDECORP,
BITS och SAREK, omorganiseras. En ny myndighet SFID övertar enligt
förslaget de uppgifter som i dag handhas av BITS, SWEDECORP och SI-
DA:s infrastrukturbyrå. I ett nytt SIDA skall ingå de insatser som SAREC
svarar för på forskningsområdet. Enligt utredaren kan flertalet av de förslag
som presenteras i utredningen genomföras av regeringen utan riksdagens hö-
rande.

Kommer biståndsministern att under våren lägga förslag till riksdagen om
ny organisation av biståndsförvaltningen eller kommer detta att genomföras
utan riksdagens hörande?

1993/94:381 av Ingela Mårtensson (fp) till kulturministern om separation av
fäder och barn till följd av utvisning:

Regeringen har betonat pappornas roll i umgänget med barnen. I dag av-
visas blivande fäder från Sverige. Det innebär att barnen över huvud taget
mister möjligheten att leva tillsammans med sina fäder m.m. vilket är i strid
med internationella konventioner och svensk lagstiftning.

Vad avser invandrarministern att göra för att män som har barn i Sverige
eller väntar barn inte separeras från barnen genom avvisning?

1993/94:382 av Harry Staaf (kds) till statsrådet Bo Lundgren om reglerna om
bosättning i folkbokföringslagen:

Enligt 7 § folkbokföringslagen skall en person folkbokföras på den fastig-
het där han anses bosatt, dvs. där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.
För att personen regelmässigt skall anses tillbringa sin dygnsvila på en fastig-
het krävs att han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst
en gång i veckan på fastigheten eller i samma omfattning men med annan
förläggning i tiden.

Undantag görs dock i lagen för uppdrag som riksdagsledamot: En vistelse
anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av uppdrag
som riksdagsledamot (10 § FOL).

Skattemyndigheten har i några uppmärksammade fall bedömt att 10 §
FOL inte är tillämplig. Skälen anses vara att riksdagsledamoten inte enbart
vistas i Stockholm på grund av sitt uppdrag i riksdagen utan på grund av fa-
milj eskäl.

Är skatteministern beredd att vidta ändringar som tydliggör folkbokför-
ingslagen för att undanröja tvister?

6 § Kammaren åtskildes kl. 11.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

/Barbro Nordström

Prot. 1993/94:66

25 februari 1994

Prot. 1993/94:66 25 februari 1994

Innehållsförteckning Fredagen den 25 februari

1 § Justering av protokoll................................ 1

2 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1

3 § Bordläggning ...................................... 1

4 § Anmälan om interpellationer

1993/94:98 av Bo Holmberg (s) om den kommunala demokra-

tin ........................................... 3

1993/94:99 av Claus Zaar (nyd) om flyktingpolitiken....... 3

1993/94:100 av Axel Andersson (s) om privatiseringen av

SEMKO AB................................... 4

5 § Anmälan om frågor

1993/94:372 av Harry Staaf (kds) om skattefriheten vid bär- och
svampplockning................................. 5

1993/94:373 av Ulrica Messing (s) om stöd till arbetslösa ungdo-
mar .......................................... 5

1993/94:374 av Inger Hestvik (s) om återbetalning av skatt på
villaolja....................................... 6

1993/94:375 av Kristina Svensson (s) om folkbokföring av bi-
ståndsarbetare .................................. 6

1993/94:376 av Berith Eriksson (v) om informationen till In-
vandrarverket .................................. 6

1993/94:377 av Bertil Måbrink (v) om Indonesien och de
mänskliga rättigheterna........................... 7

1993/94:378 av Magnus Persson (s) om telefonabonnemang..     7

1993/94:379 av Bengt Lindqvist (s) om avvisning av personer

med svåra funktionshinder......................... 8

1993/94:380 av Kristina Svensson (s) om biståndsförvaltningen     8

1993/94:381 av Ingela Mårtensson (fp) om separation av fäder

och barn till följd av utvisning...................... 9

1993/94:382 av Harry Staaf (kds) om reglerna om bosättning i
folkbokföringslagen.............................. 9

10

gotab 46103, Stockholm 1994