Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:2 Tisdagen den 5 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1993/94:2

Riksdagens protokoll

1993/94:2

Tisdagen den 5 oktober

Kl. 14.00-14.50

Protokoll

1993/94:2

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls av ärkebiskop Gunnar
Weman, öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt det program som i
bilaga fogats till detta protokoll.

1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:

Jag hemställer att Ers Majestät måtte förklara 1993/94 års riksmöte öpp-
nat.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Fru talman, ärade riksdagsledamöter! Det är för mig en stor glädje och
tillfredsställelse att vid riksmötets öppnande få framföra mitt varma tack till
riksdagen och regeringen och därigenom till hela svenska folket för uppvakt-
ning med anledning av 20-årsjubileet som statschef. All vänlighet och upp-
skattning som vid detta tillfälle riktades mot mig kommer att vara en stimu-
lans i mitt arbete under kommande år.

Sedan slutet av 1980-talet har stora förändringar ägt rum i vår omvärld.
Händelserna i det tidigare Sovjetunionen har varit av avgörande betydelse
för den utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen. Sverige har kunnat väl-
komna flera nya grannstater, och vårt land spelar en aktiv roll för att stödja
deras utveckling, både bilateralt och som ordförandeland i ESK.

Men en omvandling av det slag Europa nu genomgår är dess värre aldrig
smärtfri. Motsättningar mellan etniska grupper och folkslag har medfört för-
ödande konflikter på Balkanhalvön och i delar av det gamla Sovjetunionen.
Detta har medfört stora lidanden och umbäranden för civilbefolkningen i
dessa områden.

Det är med stor oro vi tagit del av de senaste dagarnas rapporter om våld-
samma oroligheter i Moskva. Dessa har krävt många dödsoffer. Det är vår
förhoppning att demokratiseringsprocessen i Ryssland skall kunna fullföljas.

Den politiska osäkerheten, inte bara i Europa utan också i andra delar av
världen, innebär hot och fara för befolkningen. Här i Sverige har vi märkt
detta genom att många människor från andra länder tagit sin tillflykt hit för
att söka trygghet.

Miljöproblemen kvarstår och t.o.m. växer i vissa avseenden, trots att

Öppnande av
riksmötet

1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 2

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

medvetenheten i dessa frågor har ökat på ett glädjande sätt. Vi måste minska
föroreningen av luft och vatten. Sådana åtgärder kräver ett omfattande in-
ternationellt arbete. Men även som enskilda medborgare, inom våra egna
länders gränser, kan vi åstadkomma mycket för att uppnå en dräglig miljö
för framtida generationer.

Sverige, som av tradition deltar aktivt i det internationella arbetet inom
olika områden, har alltid visat ett starkt engagemang i Förenta nationerna.
Vårt ekonomiska och humanitära bistånd är omfattande, och den svenska
flyktingpolitiken är generös i jämförelse med andra länders. Redan från star-
ten av FN:s militära verksamhet har Sverige deltagit med fredsbevarande
styrkor. Därför är det naturligt att vi nu bidrar med en bataljon för att uppnå
fred i det forna Jugoslavien.

Det blir allt viktigare att stödja arbetet inom FN för att åstadkomma förut-
sättningar för ett konstruktivt internationellt samarbete i syfte att skapa en
bättre värld för oss alla.

Sedan jag öppnade förra årets riksmöte har arbetet med att stärka Sveri-
ges ekonomi stått i centrum för riksdagens arbete. Det finns en bred uppslut-
ning i hela vårt land bakom viljan att minska arbetslösheten och förbättra
statsfinanserna.

Under våra resor i landet har Drottningen och jag mött både initiativkraft
och optimism. Det gäller att ta vara på allt positivt för att gemensamt komma
till rätta med problemen inom ekonomi och samhälle.

Ni, valda ombud för Sveriges folk, har ett ansvarsfullt och krävande arbete
framför er. Många frågor av stor vikt för vårt land och dess medborgare kom-
mer att bli föremål för diskussion och beslut.

Vi alla kommer att med uppmärksamhet och intresse följa ert arbete för
vårt lands bästa. Jag önskar er välgång i detta viktiga värv och förklarar här-
med 1993/94 års riksmöte öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister CARL BILDT (m):

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, fru talman, ledamöter av
Sveriges riksdag!

Sveriges utrikespolitik är en klar röst för mänskliga rättigheter, frihet och
demokrati.

Ryssland är vårt grannland. Vad som sker i Ryssland är av avgörande bety-
delse för hela det internationella samarbetet under kommande år och decen-
nier.

När de rödbruna krafterna tog till öppet våld på Moskvas gator höll Sve-
rige och världen andan - samma rödbruna krafter som för två år sedan tog
till våld mot de baltiska nationernas strävan efter frihet, samma krafter som
vill vrida klockan tillbaka i Ryssland och i Europa.

Vårt stöd till Rysslands folkvalde president i hans strävan att så snabbt
som möjligt lösa den politiska konflikten genom fria och demokratiska val
är entydigt.

Det är med valsedeln, inte med vapnen, som Rysslands framtid måste av-
göras.

Det gångna året har inneburit betydelsefulla genombrott för demokrati
och rätt i olika delar av världen.

I Sydafrika bereds nu vägen för demokratiska val och ett demokratiskt
styre. Vårt stöd till mänskliga rättigheter och demokrati i Sydafrika förblir
viktigt. De återstående ekonomiska sanktionerna avvecklas nu snabbt.

I Mellersta Östern har fredssamtalen gjort historiska framsteg. Sverige
förbereder nu biståndsinsatser för att understödja fredsprocessen mellan is-
raeler och palestinier.

Förenta nationernas arbete är av stor betydelse i denna tid av global för-
ändring. Sverige arbetar aktivt för att förstärka och effektivisera FN:s ar-
bete.

Sverige fullföljer en u-lands- och biståndspolitik som syftar till att lindra
fattigdom och nöd och som är ett starkt stöd för mänskliga rättigheter, demo-
krati och marknadsekonomi och främjar rättvisa och utveckling.

För alla länders möjlighet till utveckling och tillväxt har de pågående för-
handlingarna inom GATT i syfte att frigöra världshandeln stor betydelse.
Sverige verkar för en snabb och heltäckande uppgörelse med utgångspunkt
i de förhandlingsresultat som uppnåtts.

I Europa kommer utvecklingen - som de dramatiska händelserna i Mos-
kva på nytt har visat - att präglas av omvandlingen efter de socialistiska sy-
stemens sammanbrott.

Sverige spelar en aktiv roll i arbetet att återförena Europa. Vi fullgör detta
år en viktig uppgift som ordförande i den europeiska säkerhets- och samar-
betskonferensen (ESK).

Av särskild betydelse är vårt stöd till Estlands, Lettlands och Litauens
självständighet och utveckling. Återstående ryska trupper bör lämna Est-
land och Lettland snarast.

Inom kort grupperas den andra nordiska FN-bataljonen i Bosnien som ett
led i de gemensamma ansträngningarna att lindra lidande och säkra fred.
Konkret, och i nordisk samverkan, visar vi att vi menar allvar med vår vilja
att bidra till Europas gemensamma säkerhet.

För denna spelar också vårt försvar en betydelsefull roll. Sverige står utan-
för militära allianser. Det ställer krav på vår egen förmåga att upprätthålla
ett starkt försvar.

Förhandlingarna om medlemskap i den framväxande europeiska unionen
är ett uttryck för vår strävan att delta i arbetet med att bygga ett medborgar-
nas Europa. Bara genom att fullt ut delta i det europeiska samarbetet kan
vi vara med och besluta om viktiga frågor som rör också vår framtid.

Det gäller ansträngningarna att bekämpa arbetslösheten lika väl som att
förbättra miljön och att säkra fred och stabilitet i Europa.

Sveriges positioner i förhandlingarna med EG:s medlemsstater har lagts
fast under stor enighet mellan riksdagens partier. Regeringen strävar efter
fortsatt brett samförstånd kring dessa förhandlingar.

Vi utgår från målet om den utvidgning av EG:s medlemskrets den 1 ja-
nuari 1995 som satts upp av EG:s stats- och regeringschefer. Det ger oss bäst

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

möjlighet till inflytande över de viktiga steg i samarbetet som skall tas däref-
ter.

♦ ♦♦

Vårt land är inne i en period av stora ekonomiska påfrestningar. Den eko-
nomiska krisen drabbar oss alla: enskilda medborgare, företag, stat och
kommuner.

Orsakerna till den ekonomiska nedgången är väl kända. Dagens svårighe-
ter är i första hand resultatet av missgrepp under lång tid som inte kan göras
ogjorda och vars konsekvenser inte längre kan skjutas på framtiden.

Mycket har redan skett som förbättrar villkoren för investeringar och pro-
duktion i Sverige. Sänkta arbetsgivaravgifter, låga löneavtal och en god pro-
duktivitetsutveckling under senare år har tillsammans med den lägre kron-
kursen medfört ett gynnsamt kostnadsläge. Den underliggande inflations-
takten är låg.

Sjunkande räntor har mildrat de senaste årens realräntechock och under-
lättar företagens investeringar i ny produktion och nya jobb.

Återhämtningen i det finansiella systemet ökar förutsättningarna för ban-
ker och kreditinstitut att fungera normalt i den förestående uppgångsfasen.

Rekordstora nyemissioner omvandlar ett högt privat sparande till riskka-
pital i företagen och lindrar sviterna efter 1980-talets överhettning på de fi-
nansiella marknaderna.

Den ekonomiska situationen förbättras nu gradvis. Exporten stiger. Indu-
striproduktionen ökar. Varslen om friställning minskar. Antalet lediga plat-
ser ökar. Företagskonkurserna minskar och företagens lönsamhet förbätt-
ras.

Svårigheterna är emellertid långt ifrån övervunna. Någon allmän uppgång
är ännu inte i sikte. Tvärtom måste den ekonomiska politiken under hela
1990-talet inriktas på att återställa den samhällsekonomiska balansen. Vä-
gen tillbaka till uthållig tillväxt och full sysselsättning är lång.

♦

Sveriges förnyelse är en utmaning för hela folket. Den kräver av oss alla
hårt arbete, sparande och sunda långsiktiga investeringar. Endast därigenom
kan arbetslösheten bekämpas och välfärden tryggas för framtida generatio-
ner.

Exporten och investeringarna i det privata näringslivet måste under över-
skådlig tid vara tillväxtmotorerna i ekonomin. Regeringens ekonomiska po-
litik skapar nu steg för steg förutsättningarna för detta.

Finanspolitiken har en viktig uppgift i att skapa förutsättningar för en fort-
satt räntenedgång. Inriktningen av finanspolitiken fullföljs.

Av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen under kom-
mande år är att arbetet med att sanera statsfinanserna förs vidare med kraft
och uthållighet. Den snabba skuldökningen måste brytas om vi inte skall
äventyra själva basen för morgondagens välfärd.

Detta kräver såväl fortsatta besparingar i statsutgifterna som egenavgifter
i olika trygghetssystem och att vissa indirekta skatter höjs.

Riksdagen har sedan regeringen tillträdde fattat beslut som innebär att de

offentliga finanserna har stärkts med ca 80 miljarder kronor. Dessutom be-
slöt riksdagen i våras om ett nytt lika omfattande långsiktigt saneringsprog-
ram fram till budgetåret 1997/98.

Detta kommer nu successivt att förverkligas genom konkreta propositio-
ner. Redan under hösten kommer förslag om arbetslöshetsförsäkringen och
tandvårdsförsäkringen samt förslag om att vissa punktskatter skall följa in-
flationen.

*

Ingen uppgift framstår i dag som mera betydelsefull än att skapa förutsätt-
ningar för nya jobb genom ett växande näringsliv. Långvarig arbetslöshet
föröder människors livschanser och riskerar att leda till allvarliga personliga
och sociala problem för individer och familjer.

Det är nya jobb i de enskilda företagen som kan ta oss ur arbetslöshetens
gissel. Det är mot denna bakgrund som reformeringen av arbetsrätten och
regeringens förslag till skattelättnader skall ses. Det är av avgörande bety-
delse att ge företagen detta stöd i ett läge när vi börjar se ljuspunkter i den
ekonomiska utvecklingen.

Det är framför allt i de nya och de små företagen som nya arbeten skapas.
Utvecklingskraften i dessa, men också i större basindustrier, är betydelsefull
för den regionalt spridda sysselsättningen. Alla, oavsett bostadsort, skall
kunna dra nytta av de nya möjligheterna.

Marginalskatten på egenföretagarnas egna kapital halveras när beskatt-
ningen i praktiken likställs med aktiebolagens skatteregler.

Nya företag stimuleras genom ökade möjligheter att kvitta förluster mot
inkomst av tjänst. Förslag läggs fram om förbättrade villkor för innovatörer.
Beskattningen av privata tjänster ses över.

Dubbelbeskattningen av aktier avskaffas. Detta finansieras genom en höj-
ning av arbetsgivaravgifterna med 0,2 procentenheter samt skärpt beskatt-
ning av utlandstraktamenten.

Förslag kommer att läggas fram om förändringar i arbetsrätten. Rätten till
provanställningar och visstidsanställningar förlängs. Det fackliga vetot mot
entreprenader avskaffas. Turordningsreglerna modifieras.

Förslag läggs fram om en förnyad regionalpolitik. Jordbruket spelar stor
roll såväl som miljöresurs som för landsbygdens utveckling.

*

Omvandlingen i stat och kommun går vidare. Åtgärder för att ytterligare
öka konkurrensen mellan offentlig egenregiverksamhet och enskilda alter-
nativ bereds.

I regeringens tillväxtstrategi ingår att kraftigt rusta upp Sveriges vägar och
järnvägar. Nu genomförs ett tioårigt och mycket omfattande investerings-
program.

Konkurrensen inom kommunikationsområdet främjas genom den nya te-
lepolitiken och avvecklingen av monopolen på järnvägstrafik samtidigt som
en fullgod service tryggas i hela landet. En ny postlag föreläggs riksdagen.

Avregleringsarbetet fullföljs bl.a. genom en reform av elmarknaden i syfte
att öka konkurrensen.

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

Avregleringen av bostads- och byggmarknaderna och sjunkande räntor
pressar hyror och kostnader. Rätten att själv förhandla om sin hyra för-
stärks. Möjligheter införs att skjuta upp beskattningen av realisationsvinster
vid försäljning av villor och bostadsrätter.

Ett viktigt led i tillväxtpolitiken är också den största samlade investeringen
i modern tid i forskning och högre utbildning som blivit möjlig bl.a. genom
avvecklingen av löntagarfonderna.

Det höga privata sparandet innebär att det finns goda förutsättningar att
fortsätta att sprida ägandet genom privatisering av statliga företag.

♦

Regeringens insatser för att bekämpa den öppna arbetslösheten är mer
omfattande än någonsin tidigare.

Särskild vikt kommer att läggas vid förändringar som ger fler ungdomar
arbete. Långtidsarbetslösheten motverkas genom insatser för att öka flexibi-
liteten på arbetsmarknaden, undvika utslagning och ge arbetslösa bättre
möjligheter att möta arbetsmarknadens krav.

Hårdare krav måste ställas på arbetsmarknadspolitikens effektivitet.
Kostnaden per insats måste bli lägre och kvaliteten i insatserna öka. I takt
med att antalet platser har ökat i det ordinarie utbildningsväsendet och att
företagsutbildningen fått ökat stöd minskas behovet av arbetsmarknadsut-
bildning. Arbetsmarknadspolitiken i dess helhet ses över.

♦ **

Välfärdspolitiken syftar till att ge människor ekonomisk trygghet vid sjuk-
dom och arbetslöshet och på ålderdomen samt att erbjuda sociala tjänster
av god kvalitet anpassade till medborgarnas skilda behov.

En rad reformer har genomförts. Vårdköer har kortats och valfriheten har
ökat. Men ännu återstår ett omfattande förändringsarbete. Valfrihetsrevolu-
tionen i välfärdspolitiken måste gå vidare.

Förslag om den fortsatta reformeringen av familjepolitiken läggs fram.

Kommunens skyldighet att tillhandahålla barnomsorg preciseras genom
ändringar i socialtjänstlagen. Ett vårdnadsbidrag införs den 1 juli 1994. Sam-
tidigt införs viss avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.

Reformeringen av sjukvårds- och tandvårdssystemen fortsätter. Husläkar-
reformen fullföljs. Etableringsfrihet införs under 1994 för läkare och tandlä-
kare. Det allmännas kostnadskontroll stärks. Förändringarna skall utgå från
patienternas behov.

Regeringen går vidare med reformeringen av socialförsäkringarna. Ar-
betslöshetsförsäkringen blir obligatorisk. Finansieringen sker genom arbets-
givaravgifter och egenavgifter. Därigenom ställs ingen utan försäkrings-
skydd samtidigt som kostnaderna för arbetslösheten delas av alla som har ett
arbete.

Vi följer noga utvecklingen efter den s.k. ÄDEL-reformen liksom utveck-
lingen för barnen i dessa förändringstider.

Ungdomspolitiken skall vara inriktad på att överföra ideal och visioner
och visa lyhördhet för ungdomars livsvillkor. Regeringen ser allvarligt på

vissa företeelser inom ungdomsvärlden. Stor uppmärksamhet kommer att
ägnas åt problem när det gäller främlingsfientlighet, våld och drogmissbruk.

Handikappreformen följs upp med ytterligare förslag.

Ideella insatser skall främjas.

Det frivilliga sociala arbetet bidrar till förnyelsen av välfärdspolitiken och
är ett omistligt komplement till de offentliga insatserna.

En proposition om den fortsatta inriktningen av jämställdhetsarbetet
läggs fram under våren.

♦

Utbildningsväsendets kvalitet spelar en central roll för vårt lands för-
nyelse.

Rätten att välja skola har blivit en stor framgång. Antalet fristående sko-
lor har fördubblats och den allmänna skolan genomgår en snabb vitalisering
när den möter nya krav från föräldrar och elever. Den nyvunna friheten
måste vara en frihet under ansvar för alla - föräldrar och skola - att leva upp
till läroplanens mål om alla barns rätt till en god utbildning.

Skolans verksamhet skall bygga på de normer om tolerans och respekt för
vaije människas lika och okränkbara värde som grundas i kristen etik och
västerländsk humanism och som har djup förankring i vårt land. Hem och
skola skall ge barn och ungdomar en klar uppfattning om rätt och orätt.

Förslag har redan lagts fram för riksdagen om nya läroplaner och betyg
som mäter elevens egna kunskaper och prestationer. Särskilda insatser kom-
mer att göras för att öka rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk ut-
bildning.

Frågorna om allmän skolstart från sex års ålder och tioårig grundskola ut-
reds.

Universitetens frigörelse och den forskningsproposition som riksdagen an-
tog i våras fullföljs genom förslag om den högre utbildningens fortsatta ut-
veckling och om forskningspolitiken. Frågorna om studiestöden, ledarska-
pet i skolan och en förbättrad lärarutbildning bereds.

Av långsiktigt avgörande betydelse är att skapa möjligheter för alla att lära
hela livet. Arbetet har inletts med att finna nya vägar för att tillgodose kra-
ven på en kontinuerlig kompetensutveckling.

♦

Kulturlivet är bärare av ett folks traditioner men bidrar också till samhäl-
lets förnyelse.

Det offentliga stödet till det fria kulturlivet är ett viktigt bidrag till ett öp-
pet och dynamiskt samhällsklimat.

I vården av kulturarvet ligger värnet av en nationell identitet som har en
självklar plats i ett mångkulturellt Europa.

Kulturpolitiken skall främja kvalitet och professionalism.

Mediapolitikens liberalisering, som gett Sverige en av världens mest libe-
rala radiolagar, fullföljs på TV-området.

Frågan om Svenska kyrkans framtida relation med staten bereds i en öp-
pen dialog med alla berörda parter.

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

Prot. 1993/94:2

5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

Miljöskulden får inte öka. Regeringsförslag med den inriktningen förbe-
reds. Ekonomiska styrmedel kommer att användas i ökad utsträckning för
att värna och förbättra miljön. Kväveoxidavgiften breddas.

Sverige skall vara pådrivande i det internationella miljövårdsarbetet. Rio-
konferensens beslut och klimatkonventionen följs upp.

Sverige kommer att stå som värdland för en internationell kemikaliekon-
ferens våren 1994. Förslag läggs fram om att begränsa kemikalieanvänd-
ningen.

Ett nytt internationellt svavelprotokoll för att begränsa nedfallet av sva-
velföroreningar arbetas fram under svenskt ordförandeskap.

Länderna kring Östersjön har ett gemensamt ansvar för vattenmiljön.
Miljöinsatserna i Baltikum prioriteras. Fortsatta insatser görs för kärnsäker-
heten i östra Europa.

Energipolitikens mål är att trygga tillgången på el och annan energi på in-
ternationellt konkurrenskraftiga villkor. Den skall utgå från vad natur och
miljö långsiktigt tål.

Miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft utvecklas.
Hushållning främjas. Arbetet med att ge energibeskattning en tydligare mil-
jöprofil och att introducera alternativa fordonsbränslen fortsätter. Miljö-
klasser för drivmedel utreds.

Förslag kommer att föreläggas riksdagen att skärpa miljölagstiftningen
och att sammanföra den i en miljöbalk. Regeringen har utsett en kretslopps-
delegation med uppgift att följa upp vårens riksdagsbeslut. Producentansva-
ret vidgas till nya varugrupper.

Förslag läggs fram om åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.

Regeringen ser över plan- och bygglagen med inriktning mot fortsatt
stärkt medborgarinflytande och förenklad lagstiftning.

Såsom förutsatts i det gällande avtalet med Danmark genomförs pröv-
ningen enligt naturresurslagen och vattenlagen av den fasta förbindelsen
över Öresund.

♦ ♦♦

Sverige skall vara ett tolerant samhälle. Invandrings- och flyktingpolitiken
måste präglas av humanitet och öppenhet. Rasistiska och främlingsfientliga
tendenser skall bekämpas. Förslag läggs fram om förbud mot etnisk diskri-
minering i arbetslivet. Skärpta åtgärder mot människosmuggling föreslås.

Kostnaderna för flyktingmottagningen har kunnat begränsas avsevärt. Ar-
betet på att effektivisera verksamheten måste emellertid drivas vidare. Vis-
telsetiderna på flyktingförläggningarna skall kortas och mottagandet präglas
mindre av omhändertagande och mera av ökat ansvarstagande.

Regeringens principbeslut att ge uppehållstillstånd till flyktingar från
krigsområdet i Bosnien ställer det svenska samhället inför en svår uppgift.
Regeringen eftersträvar ett brett samförstånd med kommuner, organisatio-
ner, politiska partier och enskilda för att vi gemensamt skall klara denna.

*

Rättssamhället skall stärkas.

All brottslighet skall bekämpas med kraft. Särskild vikt läggs vid vålds-
och narkotikabrottsligheten.

Insatserna mot den ekonomiska brottsligheten förstärks.

Kriminalpolitikens förnyelse inriktas på att minska brottsligheten, öka
den enskildes rättstrygghet och stärka stödet till brottsoffer.

Frågan om skärpta regler för att motverka narkotikamissbruket på de
slutna anstalterna bereds.

Regeringen kommer att föreslå riksdagen sänkt promillegräns och skärpta
straff för grovt rattfylleri. Arbetet med att införa alternativa påföljder till
fängelsestraff som samhällstjänst, elektronisk övervakning och individan-
passade straff för rattfyllerister fortsätter.

Ungdomskriminaliteten ägnas ökad uppmärksamhet. Förslag om åtgärder
för snabbare och mer bestämda ingripanden mot unga brottslingar kommer
att föreläggas riksdagen.

Förslag om skärpta straff för brott med rasistiska motiv läggs fram.

Polisväsendet effektiviseras och avbyråkratiseras. Polisen måste bli synlig
och tillgänglig genom ökad patrullering och fler kvarterspoliser.

En brottsofferfond inrättas.

♦

Förslag kommer att föreläggas riksdagen om viktiga förändringar i vår
grundlag. Det gäller bl.a. ett förstärkt skydd av centrala fri- och rättigheter
genom att Europakonventionen införlivas med svensk lagstiftning. Ett ökat
inslag av personval i valsystemet, mandatperiodernas längd samt frågor som
aktualiseras i samband med medlemskap i den europeiska gemenskapen
kommer också att bli föremål för riksdagens ställningstagande.

Regeringen kommer att kalla riksdagens partier till fortsatta överlägg-
ningar i dessa frågor.

***

Två år har gått sedan Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet gemensamt bildade re-
gering för att förändra och förnya Sverige.

Under dessa två år har vi steg för steg genomfört den politik som lades
fast i den första regeringsförklaringen. Förnyelsen av Sverige är på god väg.

Vi övertog regeringsansvaret i en tid när ekonomin befann sig i en brant
utförsbacke. Under det gångna året medförde den europeiska finansiella
oron att situationen i många avseenden blev än mer besvärlig. I likhet med
ett stort antal andra europeiska länder har Sverige i dag en rörlig växelkurs.

Trots detta finns det nu skäl att tala om ljuspunkter i ekonomin. Men just
därför och just nu ställs alldeles speciella krav på styrkan och uthålligheten
i vår politik.

De politiska beslut som kommer att krävas under de närmaste åren kom-
mer ofta att vara svåra och långtifrån alltid att vara populära. Icke desto
mindre kommer de att vara absolut nödvändiga. Det gäller främst arbetet
med att sanera statsfinanserna.

Regeringen kommer inte att vika från sitt ansvar. Men vi hoppas att det

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

Prot. 1993/94:2
5 oktober 1993

Regeringsförkla-
ring

skall vara möjligt att uppnå ett så brett samförstånd som möjligt kring de
åtgärder som de allra flesta av oss innerst inne vet är nödvändiga. Kortsiktig
popularitetsjakt får aldrig ersätta långsiktigt ansvarstagande.

Strävan efter samförstånd måste gälla alla områden. Men av speciell vikt
är vad vi gemensamt kan uppnå i förhandlingarna med den Europeiska ge-
menskapen, när det gäller att bygga ett tryggare och bättre pensionssystem
och i fråga om de viktiga författningsfrågor som jag nyss nämnt.

Problemen dominerar förvisso dagen. Men bortom dessa anar vi redan ett
Sverige bättre än det vi lämnat bakom oss.

Med större utrymme för individers och familjers eget ansvarstagande.
Med större möjligheter till arbete, sparande och företagande. Med en dyna-
mik och vilja till förändring som ger oss styrka och stolthet i det nya Europa
som vi är en del av.

Regeringens politik har utformats med sikte på 1990-talet i dess helhet.
På viktiga områden ser vi redan hur den börjar att ge resultat.

Men än återstår mycket. Gemensamt kommer vi att söka väljarnas stöd i
nästa års val för att fortsätta och fullfölja den politik för förändring och för-
nyelse som vi nu inlett.

3§ Sammanträdet avslutades kl. 14.50.

Vid protokollet

GUNNAR GRENFORS

/Barbro Nordström

10

Bilaga till

Prot. 1993/94:2

5 oktober 1993

Riksdagens protokoll

1993/94:2

Program för öppnandet av riksmötet 1993/94 tisdagen den 5 oktober 1993 kl. 14.00

Musik under samlingen

Linnékvintetten och Mikaeli kammarkör framför

ur Liten svit för brass: Marsch - Waltz -Allegretto

Musik: Bernhard Crusell

ur Sex visor i folkton

Musik: August Söderman

FANFAR

KUNGSSÅNGEN

Mikaeli kammarkör framför

Sverige

Text: Verner von Heidenstam
Musik: Wilhelm Stenhammar

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

FANFAR

Mikaeli kammarkör framför

ur Tre citat för blandad kör

Nr 2... kär blir stunden dig då

Text: Horatius

Nr 1 Ingen fågel flyger för högt

Text: William Blake

Musik: Lars-Erik Larsson

STATSMINISTERN

ii

Prot. 1993/94:2

5 oktober 1993

Mikaeli kammarkör framför

Brusala

Text: Erik Axel Karlfeldt
Musik: Knut Håkansson

NATIONALSÅNGEN

Linnékvintetten framför

GRANDE MARCHE

Musik: Charles Voss

MEDVERKANDE

Fanfartrumpetare Mikael Nilsson, Göran Lundberg, Stig Persson
och Martin Lundberg

Linnékvintetten

Mikaeli kammarkör

Arméns musikpluton konserterar före riksmötets öppnande.

I trapphallen medverkar Mariakören från Västerås domkyrka och
Leksands spelmanslag.

Folkdansgillet Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor.

12

Innehållsförteckning

Prot. 1993/94:2

5 oktober 1993

Tisdagen den 5 oktober

1 § Öppnande av riksmötet .............................. 1

Talmannen

Hans Majestät Konungen

2§ Regeringsförklaring ................................. 2

Statsminister Carl Bildt (m)

Program ............................................. 11

13

gotab 45165, Stockholm 1993