Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:18 Fredagen den 29 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1993/94:18
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll
1993/94:18
Fredagen den 29 oktober
Kl. 14.30-14.32
Protokoll
1993/94:18
1 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Redogörelse
1993/94:RFK1 till konstitutionsutskottet
Motionerna
1993/94:Sf2 och Sf3 till socialförsäkringsutskottet
1993/94:Skl till skatteutskottet
1993/94:N2 till näringsutskottet
2 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1993/94:6 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland
1993/94:9 Stiftelser
1993/94:72 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela
1993/94:74 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Namibia
1993/94:75 Arvoden till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster samt
vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m.
1993/94:76 Åtgärder för att stabilisera bostadskreditmarknaden
1993/94:78 Frågor om offentlig upphandling
Motionerna
med anledning av prop. 1993/94:30 En strategi för biologisk mångfald
1993/94:Jo6 av Annika Åhnberg (-)
1993/94:Jo7 av Jan Jennehag m.fl.(v)
1993/94:Jo8 av Margareta Winberg m.fl.(s)
1993/94:Jo9 av Stina Eliasson (c)
1993/94:JolO av Lars Svensk (kds)
med anledning av prop. 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.
1993/94:Sk2 av Lars Hedfors m.fl.(s)
1993/94:Sk3 av Eva Zetterberg och Lars Werner (v)
1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 18
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993
1993/94:Sk4 av lan Wachtmeister m.fl.(nyd)
med anledning av prop. 1993/94:48 Handlingsoffentlighet hos kommunala
företag
1993/94:K5 av Ivar Franzén (c)
1993/94:K6 av Thage G Peterson m.fl.(s)
1993/94:K7 av Britta Sundin och Inger Lundberg (s)
1993/94:K8 av Ingela Mårtensson (fp)
med anledning av prop. 1993/94:51 Överföring och mottagande av flyktingar
från f.d. Jugoslavien m.m.
1993/94:Sf4 av Berith Eriksson m.fl.(v)
1993/94:Sf5 av lan Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)
1993/94:Sf6 av Birgitta Dahl m.fl.(s)
1993/94:Sf7 av Lars Svensk (kds)
1993/94:Sf8 av Claus Zaar och Bert Karlsson (nyd)
med anledning av prop. 1993/94:53 Förbud beträffande viss avkodningsut-
rustning
1993/94:K9 av Harriet Colliander (nyd)
med anledning av prop. 1993/94:73 Förvaltningen av Svenska kyrkans fi-
nansförmögenhet
1993/94:K10 av Anders Svärd och Stina Eliasson (c)
3 § Anmälan om interpellation
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 28 oktober
1993/94:48 av Birgitta Hambraeus (c) till kulturministern om flyktingpoliti-
ken:
Det har kommit till min kännedom att flyktingar som bildat familj sedan
de kommit till Sverige kan skiljas från sin make/maka genom utvisning.
I ett fall har hustrun till en flykting med uppehållstillstånd fått beslut om
utvisning till Iran. Hon har just fött barn. I ett annat fall har en flykting gift
sig med en svenska och fått ett barn, som riskerar att mista sin far därför att
han utvisas.
Om det är möjligt att med nu gällande lag splittra kärnfamiljer genom ut-
visning måste enligt min mening den lagen ändras.
Om Invandrarverket eller Utlänningsnämnden gör en ny tolkning av la-
gen, som tillåter splittring av kärnfamiljer, vill jag fråga invandrarministern
om regeringen ämnar ge direktiv som hindrar en så barbarisk praxis.
4 § Anmälan om frågor
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993
Anmäldes att följande frågor framställts
den 28 oktober
1993/94:100 av Elvy Söderström (s) till arbetsmarknadsministern om avreg-
lering av elmarknaden:
Olika företrädare för regeringen har uttalat sig positivt för en avreglering
av elmarknaden.
Min fråga till arbetsmarknadsministern, tillika regionalpolitiskt ansvarig i
regeringen, blir därför:
Kommer statsrådet att inom ramen för pågående parlamentarisk bered-
ning av regionalpolitiken låta göra en analys av de regionalpolitiska konse-
kvenserna av en avreglerad elmarknad?
1993/94:101 av Bo Finnkvist (s) till näringsministern om Uddeholm-Tooling:
Frågan om Böhler-Uddeholms ovilja att leva upp till de löften som gavs
vid övertagandet av Uddeholm-Tooling har behandlats ett antal gånger. Nä-
ringsministern har bl.a. utsett en särskild förhandlare i frågan. Socialdemo-
kratiska partiledningen har bl.a. uppvaktat och har kontakter med SAP i Ös-
terrike. Det handlar om ett företag som är statsägt, därmed är det också en
politisk fråga. Trots detta möts vi alla som har engagerat oss för att få Böhler
att leva upp till avgivna löften i policypapperet av svaret, ”att detta är en
intern företagsangelägenhet som inte politiker skall lägga sig i”. Enligt upp-
gifter är företaget i behov av nytt ägarkapital. I varje fall då blir frågan före-
mål för politisk behandling och i en sådan situation kan även frågan om poli-
cypapperet och löften till de anställda i Hagfors behandlas.
Avser näringsministern att ta något initiativ för att få upp frågan om poli-
cypapperets åtaganden gentemot befolkningen i Hagfors, i samband med att
företaget, enligt uppgift, skall tillföras nytt statligt ägarkapital?
1993/94:102 av Bengt Hurtig (v) till civilministern om villkoren för nämnde-
män och kommunala förtroendemän:
I förarbetena till 1977 års kommunallag framhölls att möjligheterna för de
förtroendevalda i kommunerna att få ledighet från sina arbeten för att delta
i kommunens sammanträden borde kunna åstadkommas utan detaljerade
lagregler. Nu utgör de som har oregelbunden arbetstid, skiftarbete m.m. ca
25 % av arbetskraften. Många av dessa yrkesverksamma upplever svårighe-
ter att få sådan ledighet att de kan åta sig kommunala förtroendeuppdrag.
De som skiftarbetar kan t.ex. behöva vara lediga från arbetet före eller efter
ett kommunfullmäktigemöte på dagtid eftersom dc inte kunnat sova då. Ett
problem är också att nämndemän inte har lagstadgad rätt till ledighet vilket
påverkar möjligheten att rekrytera nämndemän.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993
Avser statsrådet att ta några initiativ till förbättring av lagstiftningen för
förtroendevalda i kommuner och nämndemän?
1993/94:103 av Christina Linderholm (c) till kommunikationsministern om
statsgarantier för Dennispaketet:
Vägverkets nya beräkningar för trafiklederna i Dennispaketet visar att
kostnaderna sedan september 1992 stigit med 5 miljarder kronor till 25 mil-
jarder kronor. Till dessa kostnader finns önskemål från olika kommuner om
alternativa tunnlar och vägsträckningar för ytterligare 5 miljarder kronor,
vilka Vägverket anser att kommunerna själva får finansera genom t.ex. skat-
tehöjningar. Experter på tunnlar prutade merkostnaden till 2,5 miljarder
kronor. Slutnotan för stora infrastrukturprojekt brukar bli väsentligt större
än beräknat. Första delen av Norra länken i Stockholm beräknades till 350
miljoner kronor men kostade närmare 700 miljoner kronor.
En proposition om statsgarantier för Dennispaketets trafikleder är avise-
rad. Förslaget innebär att skattebetalarna skall gå i borgen för Vägverkets
upplåning till trafikledsinvesteringar för minst 22 miljarder kronor.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till kommunikations-
ministern:
Hur avser regeringen att agera i statsgarantifrågan när det visar sig att tra-
fiklederna i Dennispaketet blir avsevärt dyrare än vad som beräknas i dag?
1993/94:104 av Inge Carlsson (s) till kulturministern om folkrörelsernas en-
gagemang i flyktingmottagandet:
Regering och riksdag har betonat föreningslivets och folkrörelsernas bety-
delse i flyktingmottagandet. Erfarenheterna från Finspång, där AB Flyk-
tingmottagning bildats, visar att ett lokalt föreningsengagemang kan ge goda
resultat, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Trots regeringens utta-
lade ambition och trots de goda erfarenheterna är mottagningen i dag hotad.
Jag ifrågasätter inte behovet av rationaliseringar inom flyktingmottagandet
men det får enligt min mening inte leda till att föreningsdrivna verksamheter
diskvalificeras.
Mot bakgrund av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet är be-
redd att vidta för att värna om föreningslivets och folkrörelsernas engage-
mang inom flyktingmottagandet.
1993/94:105 av Rolf L Nilson (v) till näringsministern om Volvo-Renault-
affären:
Samgåendet mellan Volvo och Renault innebär att Sveriges största före-
tag, om affären fullföljs, kommer att domineras av den franska industrins
flaggskepp, det statliga Renault. En sådan förändring får rimligtvis genom-
gripande politiska konsekvenser, industripolitiskt, för teknisk forskning och
utveckling, för underleverantörer m.m.
Den franska regeringen är på ett naturligt sätt som ägare engagerad i frå-
gan och bevakar franska intressen. Den franska politiska traditionen är på
ett självklart sätt protektionistisk och de politiska stämningarna i dagens
Frankrike är extremt protektionistiska. Detta innebär en uppenbar risk att
svenska intressen som underleverantörer, produktionsanläggningar, FoU
och antällda riskerar att missgynnas, och det är blåögt att tro att det skulle
bli annorlunda om Renault privatiseras. Den svenska regeringens passiva
hållning är mycket oroande och ger intrycket att regeringen inte tar sitt an-
svar för den politiska sidan av affären.
Jag vill därför fråga näringsministern:
Vad gör regeringen för att tillvarata svenska intressen i Volvo-Renault-
affären?
den 29 oktober
1993/94:106 av Ulf Melin (m) till statsrådet Beatrice Ask om åsikts- och ytt-
randefriheten i skolan:
En rad skolor runt om i landet har förbjudit elever att spela musik av grup-
pen Ultima-Thule inom skolan. Man har t.o.m. beslagtagit kassettband som
spelas i freestyle.
Man kan tycka vad man vill om gruppens musik, men det allvarliga är att
dessa skolor lär eleverna att inte respektera den grundläggande åsikts- och
yttrandefriheten. I stället sänder man signalen att den som är vuxen och den
som har makten bestämmer också vad andra skall tycka.
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att värna åsikts- och yttrande-
friheten i skolan?
1993/94:107 av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om utbild-
ningen av poliser:
Enligt uppgift kommer Polishögskolan i Solna inte att ta in nya elever till
vårterminen. Dessutom är det oklart om det blir en ny intagning till nästa
höst.
Orsaken till intagningsstoppet lär vara att polismyndigheterna i länen på
grund av besparingskrav inte anser sig ha råd att bekosta utbildningen.
Mot bakgrund av kriminaliteten i samhället är intagningsstoppet minst
sagt förvånansvärt. Detsamma kan sägas med tanke på att regeringen uttalat
att tryggheten på gator och torg skall öka.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att säkra tillgången på po-
liser i framtiden?
1993/94:108 av Ulrica Messing (s) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om vapenex-
port till Indien och Pakistan:
Enligt riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport kan det i vissa fall
”vara motiverat att även väga in rustningsnivån i regionen”.
Världen rustar ned, men Indien och Pakistan, som enligt fredsforsknings-
institutet SIPRI är inblandade i en väpnad konflikt, rustar upp. Enligt SIPRI
ökade Pakistan under perioden 1982-1991 sina militärutgifter med 61 % i
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993
fast penningvärde. Under samma period ökade Indien sina militärutgifter
med 43 %. En indisk amiral har föreslagit att både Pakistan och Indien skall
frysa sina ubåtsanskaffningar. Men Pakistan motiverar sina planerade ubåts-
inköp med Indiens anskaffning av ytfartyg.
Det pågår alltså en marin kapprustning mellan Indien och Pakistan då In-
dien vill stoppa Pakistans ubåtsimport.
Den svenska regeringen har dock givit Kockums klartecken att sälja ubå-
tar till Pakistan.
Är det vid vapenexportärenden med Indien och Pakistan motiverat att
”väga in rustningsnivån i regionen”?
1993/94:109 av Ulla Pettersson (s) till jordbruksministern om Roma socker-
bruk:
Vid den muntliga frågestunden den 21 oktober svarade jordbruksminis-
tern på en fråga om Roma sockerbruk. Han uppgav då att man från ägarens,
det danska företaget Danisco, sida har sagt ja till fortsatt drift efter den avi-
serade nedläggningen 1995. Med hänvisning till sockerbrukets stora bety-
delse för sysselsättningen på Gotland vill jag ställa följande fråga till jord-
bruksministern:
Vilka utfästelser har företaget gjort om fortsatt drift vid bruket i Roma?
1993/94:110 av Elisabeth Fleetwood (m) till statsrådet Bo Könberg om före-
tagshälsovården och det s.k. husläkarsystemet:
Enligt riksdagsbeslut utgår ej längre statsbidrag till företagshälsovården.
I den reformering av sjukvården som för närvarande pågår svävar företags-
hälsovårdens personal i okunnighet om de villkor som kommer att gälla för
den efter den 1 januari 1994.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ge företagshälsovårdens perso-
nal möjlighet att fullgöra sina uppgifter i den framtida husläkarmodellen?
1993/94:111 av Elisabeth Fleetwoodd (m) till statsrådet Bo Könberg om hög-
kostnadsskyddet och företagshälsovården:
Högkostnadsskyddet i sjukförsäkringen begränsar sjukvårdskostnaderna
för den som måste söka vård mer än femton gånger per år. Detta upplevs
som en trygghet för patienten.
Företagshälsovården har sedan den 1 juli 1993 förlorat sin rätt att inräknas
i nämnda högkostnadsskydd. Därav följer att patienter som behöver söka
vård vid flera tillfällen vänder sig till annan vårdgivare än företagshälsovår-
den.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ge företagshälsovården rätten
att inräknas i högkostandsskyddet?
1993/94:112 av Claus Zaar (nyd) till arbetsmarknadsministern om arbetslös-
hetsersättningen:
Drygt 200 arbetare vid LKAB har erhållit uppsägning med återanställ-
ningsgaranti, för att gruvarbetarna skall kunna hålla på och få arbetslöshets-
ersättning och jobba omväxlande fram till pensionen om sju år.
Ett sådant överutnyttjande av Arbetsmarknadsfonden kan inte vara för-
enligt med motiven för utbetalning av arbetslöshetsersättning.
Vilka åtgärder ämnar arbetsmarknadsministern vidta med anledning av
detta överutnyttjande av arbetslöshetsersättningen?
5 § Kammaren åtskildes kl. 14.32.
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
/Barbro Nordström
Prot. 1993/94:18
29 oktober 1993 Innehållsförteckning
Fredagen den 29 oktober
1 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1
2 § Bordläggning ...................................... 1
3 § Anmälan om interpellation
1993/94:48 av Birgitta Hambraeus (c) om flyktingpolitiken... 2
4 § Anmälan om frågor
1993/94:100 av Elvy Söderström (s) om avreglering av elmark-
naden ........................................ 3
1993/94:101 av Bo Finnkvist (s) om Uddeholm-Tooling..... 3
1993/94:102 av Bengt Hurtig (v) om villkoren för nämndemän
och kommunala förtroendemän..................... 3
1993/94:103 av Christina Linderholm (c) om statsgarantier för
Dennispaketet.................................. 4
1993/94:104 av Inger Carlsson (s) om folkrörelsernas engage-
mang i flyktingmottagandet........................ 4
1993/94:105 av Rolf L Nilson (v) om Volvo - Renault-affären 4
1993/94:106 av Ulf Melin (m) om åsikts- och yttrandefriheten i
skolan........................................ 5
1993/94:107 av Sten Andersson i Malmö (m) om utbildningen
av poliser...................................... 5
1993/94:108 av Ulrica Messing (s) om vapenexport till Indien
och Pakistan................................... 5
1993/94:109 av Ulla Pettersson (s) om Roma sockerbruk.... 6
1993/94:110 av Elisabeth Fleetwood (m) om företagshälsovår-
den och det s.k. husläkarsystemet................... 6
1993/94:111 av Elisabeth Fleetwood (m) om högkostnadsskyd-
det och företagshälsovården....................... 6
1993/94:112 av Claus Zaar (nyd) om arbetslöshetsersättningen 7
gotab 45251, Stockholm 1993
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.