Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:84 Fredagen den 26 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:84

Riksdagens protokoll

1992/93:84

Fredagen den 26 mars

Kl. 13.00-13.02

Protokoll

1992/93:84

1 § Återkallelse av del av motion

Förste vice talmannen meddelade att Karin Pilsäter och Christer Lind-
blom (fp) i skrivelse den 22 mars återkallat yrkandena 1-5 i den av dem
väckta motionen 1991/92:Jo688 Skärgården.

Förste vice talmannen anmälde att han avskrivit motionen i denna del.

Skrivelsen lades till handlingarna.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1992/93:235 till konstitutionsutskottet

Motionerna

1992/93:Jo64-Jo82 till jordbruksutskottet

3 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1992/93:161 Trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet

1992/93:200 En telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket,
m.m.

1992/93:209 Vissa frågor om offentlig upphandling

1992/93:210 Ny ordningslag m.m.

Konstitutionsutskottets betänkanden

1992/93:KU22 Kungl. hov- och slottsstaterna

1992/93:KU23 Anslag till Datainspektionen

1992/93:KU24 Stöd till politiska partier

1992/93:KU25 Anslag till allmänna val

1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 84

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

1992/93:KU26 Anslag till Sametinget

1992/93:KU27 Presstöd m.m.

Finansutskottets betänkanden

1992/93:FiU12 Avveckling av det premiegrundande allemanssparandet,
m.m.

1992/93:FiU13 Tilläggsbudget inom Finansdepartementets område

1992/93:FiU14 Vissa anslag inom Civildepartementets område

Skatteutskottets betänkande

1992/93:SkU20 Skattepolitiken

Justitieutskottets betänkanden

1992/93:JuU21 Anslag till polisväsendet

1992/93:JuU22 Anslag till Justitiekanslern

Lagutskottets betänkande

1992/93:LU34 Lagstiftningsåtgärder beträffande stiftelser m.m.

Trafikutskottets betänkanden

1992/93:TU18 Sjöfart

1992/93:TU19 Luftfart

1992/93:TU21 Banverket

1992/93:TU22 SMHI och Eumetsat

1992/93:TU23 Statens geotekniska institut

Jordbruksutskottets betänkanden

1992/93:JoU12 Statsbudgeten för budgetåret 1993/94 (Miljö- och naturre-
sursdepartementet)

1992/93:JoU13 Statsbudgeten för budgetåret 1993/94 (Jordbruksdeparte-
mentet)

4§ Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 24 mars

1992/93:106 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Alf Svensson om utbudet av
bröstmjölksersättning i u-länder:

Enligt FN:s barnfond Unicef dör årligen 1,5 miljoner spädbarn i ”flaskdö-
den” varav en miljon i Afrika. Om alla barn ammades skulle barnadödlighe-
ten sjunka dramatiskt och undernäringen minska.

Smutsigt vatten och brist på kokmöjligheter gör nappflaskan livsfarlig i u-
länderna, där diaréer är en vanlig orsak till spädbarnsdöd.

Spädbarn har inget färdigutvecklat immunsystem och är därför beroende

av de antikroppar som överförs med modersmjölken. De flesta infektioner
till följd av bristande immunförsvar uppstår hos barn i u-länderna som inte
ammas.

Okunskap och ojust marknadsföring från tillverkare av bröstmjölksersätt-
ning har gjort att många mödrar slutat amma sina barn. Insikten härom har
växt, och opinionstrycket mot företagen har ökat.

Barntoppmötet 1990 antog ett handlingsprogram, där ett av målen till år
2000 är att alla mödrar skall få information och hjälp för att kunna amma
sina barn. Bland de krav som riktas mot regeringarna finns kravet på att man
skall stoppa den ansvarslösa reklamen för mjölkpulver och genomföra de
internationella reglerna, dvs.:

- Ingen offentlig reklam för bröstmjölksersättningar, flaskor och nappar.

- Inga fria prover till mödrarna eller reklam för produkterna på hälsovår-
dande institutioner.

- Alla etiketter skall förklara riskerna med bröstmjölksersättning.

I Agenda 21 som antogs på miljökonferensen i Rio förra sommaren upp-
manas regeringarna att vidta åtgärder så att alla kvinnor får möjlighet att
enbart amma, åtminstone de fyra första månaderna efter förlossningen.

Enligt vad Unicef och Världshälsoorganisationen (WHO) nyligen medde-
lade har 20 stater tecknat avtal med de här företagen om att de skall sluta
dela ut gratisprover till sjukhusen. Ytterligare regeringar håller på att för-
handla om att stoppa utdelningen. Men förhandlingarna har dragit ut på ti-
den. Målet att stoppa utdelningen vid 1992 års utgång nåddes inte.

Nestlé följer inte WHO:s regler för marknadsföring utan fortsätter med
sin gratisutdelning av bröstmjölksersättning i u-länderna. Även i länder där
det finns avtal och lagar mot gratisutdelning fortsätter denna - exempelvis i
Bangladesh, Chile, Colombia, Indien och Peru.

Det handlar om en stor marknad, uppskattningsvis 9 miljarder dollar om
året, varav Nestlé har mer än hälften. Företagen söker samtidigt nya mark-
nader. På senare tid har Nestlé och den övriga barnmatsindustrin gått in på
marknaden i Kina, Nordkorea och Östeuropa och har nyligen startat till-
verkning i Nicaragua och Ryssland.

Detta är en oroande utveckling. Den stora satsning som WHO och Unicef
startade för ett år sedan för att öka amningen - både i u-länderna och i i-
länderna - måste uppenbarligen förstärkas.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga biståndsministern:

1. Hur bedrivs arbetet mot flaskdöden inom ramen för arbetet med att ge-
nomföra handlingsprogrammet från barntoppmötet?

2. Vilka insatser görs inom det svenska u-landsbiståndet och Östeuropabi-
ståndet för att förstärka amningskulturen?

1992/93:107 av Per Stenmarck (m) till miljöministern om återvinning av bly-
batterier:

I regeringens proposition 1992/93:180 om riktlinjer för en kretsloppsan-
passad samhällsutveckling presenteras en rad åtgärder mot bakgrund av att
miljöproblemen under det senaste decenniet har ändrat karaktär. Punktut-

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

släpp från industrier och energianläggningar har kommit att ersättas av mer
diffusa utsläpp med anknytning bl.a. till människors rörlighet och varors livs-
cykler. Genom denna förändring har de miljöproblem som nu uppkommer
en längre tidsmässig fördröjning än tidigare.

Det är mot denna bakgrund som regeringen lagt fram sitt förslag om att ta
ett samlat grepp på samhällets materialhantering, från råvara till återvinning
och/eller deponering av avfall.

Företaget Boliden Bergsöe i Landskrona återvinner blybatterier. Enligt
ett riksdagsbeslut från 1985 har batteritillverkarna ansvar för återvinning av
bly.

Under en följd av år har blypriset gått ner kraftigt. Detta är till en del
följden av Östeuropas sammanbrott och det kraftigt ökade utbudet av metal-
ler som detta inneburit. Samtidigt har återvinningskostnaderna stigit, inte
minst på grund av stora miljöinvesteringar. Därmed ökar Boliden Bergsöes
kostnader i båda ändarna.

Boliden Bergsöe är delägare i Returbatt AB, som arbetar för att insam-
lingen, och därmed återvinningen, av uttjänta blybatterier skall öka. Detta
ligger helt i linje med regeringens intentioner i kretsloppspropositionen.

Det finns två tidigare beslut av intresse i det här sammanhanget:

1) En lag från 1990 om avgifter för miljöfarliga batterier. Avsikten var att
hitta en lösning för att täcka samhällets kostnader.

2) Ett regeringsbeslut från 1991, där Boliden Bergsöe kompenserades för
nedgången i blypriset.

Naturvårdsverket har föreslagit en höjning av återvinningsavgiften. Frå-
gan bereds för tillfället inom regeringskansliet. Problemet är att företaget
under tiden går med stora förluster. En nedläggning skulle drabba 140 an-
ställda samtidigt som någon annan verksamhet för samma ändamål måste
byggas upp. Med dagens avgifter är det sannolikt staten som får stå för detta.

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att trygga återvinningen av bly-
batterier?

1992/93:108 av Pierre Schori (s) till utrikesministern om Sveriges kandidatur
till FN:s säkerhetsråd:

Sveriges misslyckande att säkra en plats i Förenta nationernas säkerhets-
råd hösten 1992 innebar också att ambitionen att ha ett nordiskt land i världs-
organisationens ledning varannan tvåårsperiod gick om intet. En ny möjlig-
het för Sverige och därmed Norden att ta plats i rådet uppstår under perio-
den 1995-1996. Enligt uppgift är Norge, som står i tur att företräda Norden
i säkerhetsrådet, berett att uppskjuta sin kandidatur och i stället erbjuda
Sverige möjligheten att kandidera för nästa period.

Mycket talar för att Sverige snarast bör ta ställning till frågan om säker-
hetsrådsplatsen. Själva valet till rådet äger rum i generalförsamlingen hösten
1994, och all erfarenhet talar för att en svensk kandidatur måste börja förbe-
redas redan nu. Skälen för att söka en svensk plats i rådet har inte minskat
sedan förra försöket - tvärtom. Sveriges engagemang i olika FN-insatser
kommer enligt regeringen inte att minska utan snarare att öka, och FN:s

egen betydelse i världspolitiken har tilltagit. Att sitta i världsorganisationens
ledning i denna kreativa och aktiva period ger förstås goda möjligheter för
ett land till inflytande och konstruktiva insatser.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:

Vilka planer har regeringen för att med största möjliga kraft driva Sveriges
kandidatur - och därmed Nordens - till FN:s säkerhetsråd för perioden
1995-1996?

den 25 mars

1992/93:109 av Harald Bergström (kds) till arbetsmarknadsministern om åt-
gärder mot ungdomsarbetslöshet:

Arbetslösheten fortsätter att slå nya deprimerande rekord. För närva-
rande (februari -93) är den öppna arbetslösheten uppe i 7,5 %. Samtidigt
finns mer än 4,9 % i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det innebär att mer
än 500 000 människor i dag står utanför den reguljära arbetsmarknaden. En
ansvarsfull politik måste angripa problemet utifrån dels ett långsiktigt per-
spektiv, med sikte på att skapa varaktiga arbeten på sikt, dels ett mer kort-
siktigt perspektiv, där åtgärder sätts in för att mildra de akuta problemen
med arbetslösheten i den djupa lågkonjunktur vi befinner oss i just nu.

Innevarande år satsar regeringen mer än någon annan regering gjort på
arbetsmarknadspolitik - ca 30 miljarder kronor anslås till direkta arbets-
marknadspolitiska åtgärder! Utöver detta görs de största satsningarna nå-
gonsin i den svenska infrastrukturen, vilket beräknas skapa ca 350 000 ar-
betstillfällen under den kommande tioårsperioden. Ett ROT-program för att
stimulera framför allt den mycket hårt drabbade byggsektorn har lagts fram.

För snart ett år sedan inrättades de s.k. ungdomspraktikplatserna, som för
närvarande sysselsätter ca 90 000 ungdomar. Enligt en nyligen gjord TEMO-
undersökning var 90 % nöjda med sin praktik. Just nu befinner vi oss vid en
kritisk tidpunkt då stora kullar har gjort sina 6 månader på praktikplatsen.
Frågan är vad som kommer att hända med alla dessa? Förutom alla ungdo-
mar som nu sysselsätts i ungdomspraktiken finns mer än 70 000 öppet arbets-
lösa ungdomar i åldern 18-24 år. Samtidigt finns det just nu endast knappt
5 000 lediga ferieplatser inrapporterade till arbetsförmedlingarna.

Det måste skapas incitament för företagen att behålla de ungdomar som
gjort sin praktik. I dag finns möjlighet till stöd via det s.k. rekryteringsstö-
det, men detta stöd är till sin konstruktion individuellt anpassat, avsett för
kortare perioder och inte dimensionerat för de volymer vi talar om nu. En
mer generell åtgärd i samma riktning vore att kraftigt sänka arbetsgivaravgif-
ten under förslagsvis en tvåårsperiod för de ungdomar som anställs efter av-
slutad praktik anvisad av arbetsförmedlingen.

Det finns flera skäl som talar för att vidta åtgärder mot ungdomsarbetslös-
heten. Viktigast är att vi tar till vara de mänskliga resurser som finns i vårt
land. Vi måste skapa en framtidstro och optimism inte minst bland våra ung-
domar för att kunna lyfta oss ur krisen. Samtidigt är det väsentligt att vi står
väl rustade inför en konjunkturuppgång.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

1. Avser arbetsmarknadsministern att vidta några särskilda åtgärder för att
mildra den befarade kraftiga ökningen av ungdomsarbetslösheten?

2. Är arbetsmarknadsministern villig att lägga fram förslag med ovanstå-
ende inriktning som ger företagen incitament att anställa ungdomsprakti-
kanter efter avslutad praktikperiod?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställs

den 24 mars

1992/93:484 av Laila Strid-Jansson (nyd) till arbetsmarknadsministern om
utnämningen av chef för AMU:

Äntligen skall AMU ombildas från statligt verk till ett modernt, effektivt
utbildningsföretag som skall arbeta på helt marknadsmässiga villkor. Det
blir en stor koncern med ca 7 000 anställda. Det krävs givetvis en företagsle-
dare med toppkvalifikationer och dokumenterat goda resultat och ledar-
egenskaper.

Regeringen har sin vana trogen valt att göra en politisk utnämning och
förslagit Larz Johansson (c), lantbrukare och riksdagsledamot, till VD.
Detta har resulterat i att ordföranden i AMU, Håkan Hansson, har avgått.

Är arbetsmarknadsministern beredd att medverka till att regeringen i stäl-
let för denna politiska utnämning tillsätter en erfaren, kvalificerad och kom-
petent företagsledare i nyckelpositionen som AMU:s chef?

1992/93:485 av Bo Holmberg (s) till justitieministern om frivårdens behand-
lingscentral:

De psykiskt störda är en eftersatt grupp i samhället. Psykiatriutredningen
har påvisat detta och lagt fram ett antal åtgärdsförslag. Svårast är det för
psykiskt störda missbrukare med kriminell belastning.

Denna grupp får bra behandling inom frivårdens behandlingscentral
(FBC) i Stockholm. Huvudman är Kriminalvårdsstyrelsen.

Regeringen uppdrog i september 1992 åt Kriminalvårdsstyrelsen att göra
en översyn av FBC. Utredningsmannen föreslår en nedläggning av FBC.

Genom verksamheten vid FBC kan också återfall i brott förhindras. Sär-
skild psykiatrisk kompetens skulle gå förlorad vid en eventuell nedläggning.
Alternativ saknas också. Bred kritik riktas mot utredningsförslaget från
många företrädare för vård och behandling i Stockholm.

Avser justitieministern att rusta ned väl fungerande behandlingsalternativ
som FBC i Stockholm?

den 25 mars

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

1992/93:486 av Kenneth Lantz (kds) till statsrådet Bo Könberg om s.k. livs-
testamente:

Livstestamente är ett dokument där den enskilde själv deklarerar vad han
eller hon önskar att läkarna skall göra eller inte göra i en situation där patien-
ten är oundgängligen döende. I Danmark har testamentet lagfästs sedan hös-
ten 1992, och redan har ca 25 000 testamenten registrerats vid Rigshospitalet
i Köpenhamn.

I dag har patienten ingen eller liten möjlighet att påverka livets slutskede.
Det kan finnas olika önskemål om behandling och livsbevarande åtgärder i
livets slutskede. Därför vore det önskvärt med möjlighet att själv få uttrycka
sin önskan inför livets slut.

Livstestamente enligt dansk modell har tre alternativ att kryssa för, och
testatorns önskan måste därmed följas. För- och nackdelar finns självklart,
men vi kan säkert lära av Danmark och själva arbeta fram en lämplig modell
för oss.

I sammanhanget kommer etiska värderingar att bli nödvändiga med tanke
på när och hur ett dylikt testamente skall skrivas. Patienten måste känna
trygghet inför livets slut och inför behandlingen av det egna livet oavsett ål-
der och sjukdom.

Avser ministern förbereda så att vi i Sverige också får möjlighet att skriva
livstestamente?

1992/93:487 av Inger Lundberg (s) till utbildningsministern om den s.k. pa-
rallell-lärarutbildningen:

Regeringen tog hösten 1991 initiativ till en alternativ lärarutbildning för
grundskolan, den s.k. parallell-lärarutbildningen.

Den nygamla lärarutbildningen har mött stark kritik från såväl lärarhög-
skolorna och de fackliga organisationerna som studenterna.

Ett uttryck härför är bl .a. det stora antalet tomma platser på den nya lärar-
utbildningen, detta trots att högskolorna för att över huvud fylla platserna
på utbildningen rekryterat ett flertal studenter med en mycket snäv ämnes-
kombination. Risken är uppenbar att dessa studenter kan få stora svårighe-
ter på en framtida arbetsmarknad. Det stora antalet avhopp från utbild-
ningen är ett annat uttryck för problemen med den nya lärarutbildningen.

Detta till trots anges parallell-lärarutbildningen som alternativ 1 i den bi-
laga till högskoleförordningen regeringen fastställt.

Är det faktum att regeringen angivit parallell-lärarutbildningen som alter-
nativ 1 i högskoleförordningen uttryck för att denna lärarutbildning priorite-
ras av regeringen och dess utbildningsdepartement?

1992/93:488 av Eva Johansson (s) till utbildningsministern om högskolornas
betydelse för regional balans i Stockholm:

I propositionen om högre utbildning föreslår regeringen att 275 helårsstu-

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

dieplatser inom Stockholms universitet skall förläggas till forskningsparken
Novum i Huddinge. Regeringen redovisar inte motiven för detta förslag,
men det har av många uppfattats som ett svar på många års enträgna försök
att lokalisera mer högre utbildning och forskning till Södertörn. Det arbetet
syftar till en bättre regional balans, där just utbildningen och forskningen ses
som mycket viktiga instrument. Därför har många sett positivt på regering-
ens förslag.

Nu kommer emellertid signaler att Stockholms universitet, för att leva upp
till förslaget, planerar att flytta utbildning som är förlagd till olika Söder-
törnskommuner, bl.a. Haninge, till Novum. Man har t.ex. inte tänkt sig att
ta upp Haninge som kursort i universitetets kurskatalog för 1993/94.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsmininstern följande:

Har utbildningsministern för avsikt att klart uttrycka att universitetet och
högskolorna har ett ansvar för att bidra till regional balans i Stockholms län?
den 26 mars

1992/93:489 av Liisa Rulander (kds) till arbetsmarknadsministern om för-
längning av ungdomspraktik:

Den 1 juli 1992 infördes på försök ett system med arbetsmarknadsutbild-
ning med arbetsplatsförlagd praktik. På grund av den långdragna lågkon-
junkturen är det viktigt att reglerna för en förlängning av praktiktiden görs
mer flexibla. Detta gäller även möjligheten att förlägga ungdomspraktiken
till sommaren. I Eskilstuna finns t.ex. en grupp, den s.k. Amandagruppen.
Denna grupp består av flickor som har stora svårigheter att få arbete på en
reguljär arbetsmarknad. Gruppen tvingas upplösas den 1 juli i år eftersom
ungdomspraktiken inte tillåts under sommaren.

Avser arbetsmarknadsministern vidta åtgärder för att skapa ett mer flexi-
belt system vad gäller en förlängning av ungdomspraktiken samt att i vissa
fall tillåta praktik under sommaren?

1992/93:490 av Liselotte Wågö (m) till statsrådet Bo Lundgren om näringsid-
kares F-skattesedlar:

Fr.o.m. den 1 april i år kommer företagarnas F-skattebevis att gälla. I sam-
band med detta har Skatteförvaltningen i ett pressmeddelande den 23 mars
låtit meddela att man som enskild individ kan bli skyldig att betala skatt och
arbetsgivaravgift om det visar sig att t.ex. den tandläkare man anlitat inte har
gjort det, om värdet av tjänsten uppgår till minst 10 000 kr. Riksskatteverket
uppmanar nu medborgare att bli någon form av skattefogdar. Man skall
nämligen ”kolla” om den man anlitat för ett jobb har F-skattebevis.

Det är säkert för många en främmande tanke att t.ex. begära att få se tand-
läkarens F-skattebevis innan en behandling påbörjas. Emellertid blir det
konsekvensen av nyordningen om man vill undvika risken att bli betalnings-
skyldig för tandläkarens skatt!

Det kan knappast ha varit avsikten att konsekvenserna av förändringarna
skulle bli dessa.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att orimligheter av typ den
som beskrivits ovan undviks?

1992/93:491 av Annika Ahnberg (-) till kulturministern om ensamma flyk-
tingbarn:

Det har blivit känt att Invandrarverket i (minst) två fall beslutat utvisa en-
samma flyktingbarn till en oviss framtid i deras tidigare hemländer. Invand-
rarverkets agerande har upprört många, med all rätt. Sverige var ett av de
första länder som ratificerade FN-konventionen om barnets rättigheter. I ar-
tikel 3 sägs uttryckligen att offentliga och privata institutioner, domstolar,
myndigheter och lagstiftande församlingar skall sätta barnets bästa i främsta
rummet, när åtgärder av något slag vidtas.

I artikel 20 sägs att barn som berövats sin familjemiljö eller som för sitt
eget bästa inte kan stanna där skall erhålla särskilt skydd och bistånd från
statens sida. I artikel 22 berörs särskilt flyktingbarn. Det är uppenbart att
Sverige bryter mot flera av artiklarna i barnkonventionen. Det måste vara
ett politiskt ansvar att se till att detta ändras.

Jag vill därför fråga invandrarministern:

Avser regeringen vidta åtgärder så att Sverige behandlar flyktingbarn i en-
lighet med FN:s konvention om barnets rättigheter?

1992/93:492 av Sigrid Bolkéus (s) till justitieministern om samhällstjänst:

Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har en fjärdedel av de åtalade
dömts till samhällstjänst i stället för till villkorlig dom och skyddstillsyn.
Detta innebär en straffskärpning. Samhällstjänst infördes på prov i fem
tingsrätter som alternativ till fängelse för yngre lagöverträdare och skall ut-
vidgas till att gälla hela landet.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta på grund av att lagen om samhälls-
tjänst medfört icke avsedda straffskärpningar?

1992/93:493 av Sigrid Bolkéus (s) till justitieministern om Hudiksvalls krimi-
nalvårdsanstalt:

Enligt Kriminalvårdsstyrelsen behövs ytterligare 1 020 fängelseplatser de
närmaste två åren. Om beläggningen skall uppfylla riksdagens beslut om 85-
procentig beläggningsgrad rör det sig om drygt 1 200 platser. Kriminalvården
vill fortsätta driften vid bl.a. anstalten i Hudiksvall. Enligt beslut skall den
upphöra den 1 december 1993, vilket innebär om 10 månader. Det brådskar
med besked om finansieringen.

Kommer kriminalvården att få de 400-500 miljoner kronor som enbart
driften av det ökade antalet fängelseplatser kostar?

1992/93:494 av Rune Backlund (c) till kulturministern om ensamma flykting-
barn:

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

En treårig asylsökande pojkes öde har under den senaste tiden väckt stor

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

10

uppståndelse i media. I det fallet har det uppmärksammats att flera principer
och förhållningssätt i samhället skär varandra. Det har antytts att två lagar,
utlänningslagen och lagen om vård av unga (LVU) skulle stå emot varandra
och att det skulle saknas en princip för hur den här pojken skall behandlas.
Till det kommer också frågan vilka rättigheter och skyldigheter Sverige har
i det här fallet enligt gällande internationell rätt och konventioner.

Det har tidigare förekommit uppmärksammade fall där asylsökande barn
har uppgetts sakna nära anhöriga som varit beredda och lämpliga att ta hand
om barnet vid ett återsändande till hemlandet. Det är viktigt att eventuella
oklarheter i lagstiftning och regelsystem klaras ut så att vi i vårt land får en
klar och entydig princip för hur dessa barn skall tas om hand på bästa möjliga
sätt.

Är kulturministern beredd att ta initiativet till en snabb översyn av vilket
förhållningssätt det svenska samhället skall ha i den här typen av fall och
vilka regler som skall gälla i hanteringen av barnen?

1992/93:495 av Maj-Lis Lööw (s) till justitieministern om frivillig skuldsane-
ring:

Vilka åtgärder avser justitieministern vidtaga för att verksamheten med
frivillig skuldsanering inte skall försenas eller helt stoppas upp?

1992/93:496 av Ingela Mårtensson (fp) till justitieministern om personal-
kontrollen:

Riksdagsledamoten Bo G Jenevall har genom uppgifter i massmedia fram-
ställts som en säkerhetsrisk. Det sätt på vilket frågan har behandlats har
väckt reaktioner hos såväl politiker som allmänhet. Fallet är enligt min me-
ning ett exempel på att personalkontrollen inte fungerar på ett tillfredsstäl-
lande sätt.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att förbättra personal-
kontrollen?

1992/93:497 av Arne Jansson (nyd) till socialministern om fackföreningsav-
gift och socialbidragsnormer:

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd för socialbidrag skall bl.a. kostnader
för fackföreningsavgifter beräknas som tillägg till normen med den faktiska
kostnaden per månad.

Socialstyrelsen skriver bl.a. följande:

Fackföreningsavgifter bör beräknas särskilt eftersom nivåerna i de olika
föreningarna varierar ganska kraftigt. Att den enskilde bör ha täckning för
avgiften genom socialbidraget är rimligt eftersom denna utgift får anses som
nödvändig för varje arbetstagare.

Jag är övertygad om att det finns medborgare som inte lever på socialbi-
drag som av ekonomiska skäl inte är med i någon fackförening och anser i
enlighet med detta att fackföreningsavgifter (inte avgifter för medlemskap i

enskild arbetslöshetskassa) inte bör beräknas som tillägg till socialbidrags-
normen.

Är socialministern beredd att medverka till en förändring av den nuva-
rande ordningen?

1992/93:498 av Harriet Colliander (nyd) till kulturministern om presstödet:

Av en nyss utkommen ESO-rapport om presstödets effekter (Ds 1993:20)
framgår att merparten av presstödet, vilket kan uppdelas i tre delar, nämli-
gen direkt presstöd via budgeten om 500 miljoner kronor, momsbefrielse om

l, 5 miljarder och nedsatt reklamskatt om 500 miljoner kronor, går till de
verkligt stora tidningarna och att närmare hälften av momsbefrielsen går till
liberala tidningar.

Med tanke på att statens syfte med de presstödjande åtgärderna är att sä-
kerställa en fri opinionsbildning och en allsidig nyhetsförmedling undrar jag
om och när kulturministern är beredd att medverka till en förändring av
detta faktum.

1992/93:499 av Kari Gustaf Sjödin (nyd) till justitieministern om sociala för-
måner till utländska våldsbrottslingar:

Utländska medborgare som begår grova våldsbrott får ofta enligt gällande
regler ut stora belopp i pension och/eller sjukersättning.

Att gällande lagregler innebär att sociala förmåner utbetalas - i många ut-
visningsfall till brottslingens vistelseort i hemlandet - är ur allmänhetens syn-
vinkel mycket stötande.

Det uppfattas som att brottslingens agerande sanktioneras av det svenska
samhället.

Vad avser justitieministern göra för att ändra berörda lagregler?

1992/93:500 av Robert Jousma (nyd) till kulturministern om kostnader då
flykting flyttar från anvisad ort:

När en flykting flyttar från den ort han blivit anvisad till annan ort (ofta
storstadsregioner) orsakar det kostnader och problem. Utflyttningskommu-
nen förlorar halva schablonbidraget och inflyttningskommunen får ett nytt
helt bidrag. Staten får med andra ord en extra kostnad på ett halvt schablon-
bidrag.

Dessutom förorsakar flyttningen problem och kostnader på grund av att
utflyttningskommunen planerat sin verksamhet med en mottagningsapparat
inkl, ett introduktionsprogram som på grund av flyttningen inte utnyttjas.
Svenskundervisningen fullföljs inte utan försenas osv.

Flyktingarna uppger att de flyttar på grund av vantrivsel, sysslolöshet

m. m. Frågan är om de sakligt sett får det bättre i storstaden. Men frågan är
framför allt om den som uppehåller sig i Sverige som flykting skall medges
rätt att byta ort, då detta visat sig ytterligare belasta den redan mycket hårt
ansträngda flyktingadministrationen. I vart fall bör inget helt schablonbidrag
utgå till inflyttningskommunen.

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

11

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

Vad avser kulturministern göra för att rätta till detta missförhållande?

12

1992/93:501 av Margareta Viklund (kds) till socialministern om åtgärder mot
alkoholmissbruk i mödra- och barnhälsovårdens program:

Olika undersökningar har visat att barn till alkoholmissbrukande föräldrar
har svårt att fungera i sociala sammanhang. De har bl.a. på grund av sociala
svårigheter svårt att tillgodogöra sig skolundervisning. Många blir utslagna
senare i livet. De har inte fått den trygghet och grund som barn behöver för
att kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Det finns olika modeller inom mödra- och barnhälsovården för att före-
bygga och behandla alkoholmissbruk. Ett exempel på detta är projektet För-
äldrar och Alkohol, som riktade sig till blivande och nyblivna föräldrar. Må-
let var att föräldrarna skulle minska sin alkoholkonsumtion under framför
allt den tid som mödrarna väntade barn och då barnen var små. Landstings-
förbundet drev detta projekt i samverkan med Älvsborgs och Jämtlands läns
landsting.

Avser statsrådet att vidtaga några åtgärder för att projekt som detta skall
införas som en naturlig del i mödra- och barnhälsovårdens verksamhet?

1992/93:502 av Rolf L Nilson (v) till jordbruksministern om biobränsleaska:

De flesta är överens om att biobränsleanvändningen skall öka. En stor del
av detta biobränsle kommer att tas från skogsmark. Övervägande del av
detta uttag kommer att tas ut i form av barr, kvistar, grenar och klena stam-
mar. Dessa delar innehåller en stor del av tillgängliga näringsämnen.

Denna näring kommer följaktligen att tas ur ekosystemet och till slut
hamna i askan efter förbränningen av biobränslet. För att undvika närings-
brist i vissa skogsmarker och att askan blir ett deponeringsproblem är det
viktigt att askan och dess näringsämnen kan återföras till skogsmarken.

Om detta sker är det ett steg mot kretsloppssamhället. För närvarande är
detta en allvarlig hämsko i utvecklingen av biobränsleanvändningen. Detta
problem behandlas underligt nog inte i kretsloppspropositionen - som han-
teras just nu av riksdagen - trots att problemet är akut.

Jag vill fråga jordbruksministern:

Vad kommer regeringen att göra under 1993 för att biobränsleaskan skall
kunna ingå i ett kretslopp?

1992/93:503 av Bengt A/ilquist (fp) till kulturministern om det statliga stödet
till Älvkarleby kommun för mottagning av flyktingar:

Älvkarleby kommun har tagit emot en betydande andel flyktingar. Under
åren 1986-1989 mottog kommunen 127 latinamerikanska flyktingar. Av
dessa bor 42 kvar i kommunen, alla i stort sett självförsörjande. Perioden
1989-09-15-1992-09-30 tog kommunen sammanlagt emot 235 vietnamesiska
kvotflyktingar. Kvar i kommunen bor 197, och av dessa har 15 fötts efter
ankomsten. Praktiskt taget samtliga i kommunen boende vietnamesiska
flyktingar står utanför arbetsmarknaden och är beroende av socialbidrag.

Budgetåren 1993 och 1994 visar att kostnaderna för flyktingmottagandet
överskrids med 3,1 miljoner kronor resp. 8,6 miljoner kronor. 8 miljoner
kronor motsvarar 1 skattekrona i utdebitering för Älvkarleby kommun. Älv-
karleby kommun har en mycket dålig ekonomi, som löper stor risk att ytterli-
gare försämras. I senaste numret av Kommunaktuellt, nr 11, s. 4, framgår
att arbetslösheten nu är uppe i 9,72 %, vilket innebär att kommunen ligger
på sjätte plats i riket över de kommuner som har stor arbetslöshet. Opinions-
mässigt är det oerhört svårt att försvara kommunala nedskärningar inom så-
väl barn- och äldreomsorgsområdet som skolområdet till förmån för ökade
socialbidrag till våra flyktingar.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Vilket statligt stöd kan Älvkarleby kommun påräkna för att fullt ut täcka
underskott i flyktingmottagning för åren 1993 och 1994?

1992/93:504 Rolf L Nilson (v) till jordbruksministern om ökad användning
av flis:

Biobränslen i form av flis är ett billigare alternativ än kol och olja nu när
skärpta miljöskatter på fossila bränslen har effekt på marknaden.

Flis är dessutom mer miljövänligt som energikälla än kol, naturgas och
olja. Det som saknas nu är en större efterfrågan på biobränslen i form av flis.
Därför borde de statliga subventionerna öka till investeringar i nya flispan-
nor.

Jag vill därför fråga jordbruksministern:

Kommer regeringen att föreslå ökat statligt bidrag till investeringar i nya
flispannor under år 1993?

1992/93:505 av Bengt Ahlquist (fp) till justitieministern om åtgärder mot hä-
leri:

Den som köper tjuvgods - även i god tro - bör stå till svars. God tro-be-
greppet måste på något sätt sättas i relation till inköpspriset. Krav på kvitto -
bevis på köpet - borde ställas. Om lagen ändras på de här punkterna blir det
svårare att stjäla och att avyttra tjuvgods. Förövarna av brott kommer alltför
lindrigt undan, medan offren får för dåligt stöd av samhället.

På vilket sätt är justitieministern beredd att medverka till att se över lag-
stiftningen på detta område?

6§ Kammaren åtskildes kl. 13.02.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Vid protokollet

ULF CHRISTOFFERSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

13

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993 Innehållsförteckning

14

Fredagen den 26 mars

1 § Återkallelse av del av motion.......................... 1

2 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1

3 § Bordläggning ...................................... 1

4 § Anmälan om interpellationer

1992/93:106 av Eva Zetterberg (v) om utbudet av bröstmjölk-
sersättning i u-länder............................. 2

1992/93:107 av Per Stenmarck (m) om återvinning av blybatte-
rier .......................................... 3

1992/93:108 av Pierre Schori (s) om Sveriges kandidatur till
FN:s säkerhetsråd............................... 4

1992/93:109 av Harald Bergström (kds) om åtgärder mot ung-
domsarbetslöshet ................................ 5

5 § Anmälan om frågor

1992/93:484 av Laila Strid-Jansson (nyd) om utnämningen av
chef för AMU                                        6

1992/93:485 av Bo Holmberg (s) om frivårdens behandlings-
centrai ........................................ 6

1992/93:486 av Kenneth Lantz (kds) om s.k. livstestamente. .     7

1992/93:487 av Inger Lundberg (s) om den s.k. parallell-lärar-
utbildningen ................................... 7

1992/93:488 av Eva Johansson (s) om högskolornas betydelse
för regional balans i Stockholm..................... 7

1992/93:489 av Liisa Rulander (kds) om förlängning av ung-
domspraktik................................... 8

1992/93:490 av Liselotte Wågö (m) om näringsidkares F-skatte-
sedlar ........................................ 8

1992/93:491 av Annika Åhnberg (-) om ensamma flyktingbarn     9

1992/93:492 av Sigrid Bolkéus (s) om samhällstjänst....... 9

1992/93:493 av Sigrid Bolkéus (s) om Hudiksvalls kriminal-
vårdsanstalt.................................... 9

1992/93:494 av Rune Backlund (c) om ensamma flyktingbarn 9

1992/93:495 av Maj-Lis Lööw (s) om frivillig skuldsanering. .    10

1992/93:496 av Ingela Mårtensson (fp) om personalkontrollen    10

1992/93:497 av Arne Jansson (nyd) om fackföreningsavgift och
socialbidragsnormer.............................. 10

1992/93:498 av Harriet Colliander (nyd) om presstödet.....    11

1992/93:499 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) om sociala förmåner
till utländska våldsbrottslingar...................... 11

1992/93:500 av Robert Jousma (nyd) om kostnader då flykting
flyttar från anvisad ort............................ 11

1992/93:501 av Margareta Viklund (kds) om åtgärder mot alko-

holmissbruk i mödra- och barnhälsovårdens program....    12

1992/93:502 av Rolf L Nilson (v) om biobränsleaska....... 12

1992/93:503 av Bengt Ahlquist (fp) om det statliga stödet till

Älvkarleby kommun för mottagning av flyktingar....... 12

1992/93:504 av Rolf L Nilson (v) om ökad användning av flis 13

1992/93:505 av Bengt Ahlquist (fp) om åtgärder mot häleri. .    13

Prot. 1992/93:84

26 mars 1993

15

gotab 43586, Stockholm 1993