Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:78 Torsdagen den 18 mars
ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:78
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll
1992/93:78
Torsdagen den 18 mars
Kl. 12.00-12.50
Protokoll
1992/93:78
1 § Avsägelser
Andre vice talmannen meddelade att Leif Bergdahl (nyd) avsagt sig upp-
draget att vara ledamot i socialförsäkringsutskottet.
Kammaren biföll denna avsägelse.
Andre vice talmannen meddelade -M Arne Jansson (nyd) avsagt sig upp-
draget att vara suppleant i konstitutionsutskottet.
Kammaren biföll denna avsägelse.
Andre vice talmannen meddelade att John Bouvin (nyd) avsagt sig upp-
draget att vara suppleant i lagutskottet.
Kammaren biföll denna avsägelse.
2 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott
Andre vice talmannen meddelade att Ny demokratis riksdagsgrupp
dels på grund av uppkomna vakanser anmält Arne Jansson som ledamot i
socialförsäkringsutskottet efter Leif Bergdahl, Simon Liliedahl som supple-
ant i konstitutionsutskottet efter Arne Jansson, Lars Andersson som supple-
ant i lagutskottet efter John Bouvin och Leif Bergdahl som suppleant i social-
försäkringsutskottet efter Arne Jansson,
dels anmält Simon Liliedahl som suppleant i socialutskottet under Anne
Rhenmans fortsatta ledighet.
Andre vice talmannen förklarade valda till
ledamot i socialförsäkringsutskottet
Arne Jansson (nyd)
suppleant i konstitutionsutskottet
Simon Liliedahl (nyd) 1
1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 78
|
Prot. 1992/93:78 18 mars 1993 |
suppleant i lagutskottet |
|
Svar på inter- |
suppleant i socialförsäkringsutskottet Leif Bergdahl (nyd) suppleant i socialutskottet Simon Liliedahl (nyd) 3 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 12 mars. 4 § Svar på interpellation 1992/93:90 om personval Anf. 1 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-): Herr talman! Sten Andersson i Malmö har i en interpellation frågat mig Frågan om förbättrade möjligheter till personval inom ramen för partiva- I den regeringsförklaring som den nuvarande regeringen lämnade efter va- Den 19 december 1991 beslutade också regeringen att en parlamentarisk Kommittén har i förrgår överlämnat sitt betänkande (SOU 1993:21) Ökat Betänkandet innehåller en ”dokumentation” om fördelar och nackdelar Betänkandet kommer nu att skickas ut på remiss. Jag vill inte föregripa |
Anf. 2 STEN ANDERSSON i Malmö (m):
Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag måste säga att det var tunt och
innehållslöst. Det gjordes ingen redovisning, förutom att det har förekom-
mit ett antal motioner i Sveriges riksdag.
Jag anser att det här gäller en så pass stor förändring i vårt valsystem att
den borde föregås av en mycket större och intensivare debatt än vad som nu
verkar bli fallet. Statsrådet säger att det kommer att bli en remissomgång
och att det så småningom kommer en proposition. Man har förvisso motions-
rätt på propositionen, men när det har gått så långt så vet vi alla att loppet
är kört. Jag menar att vi borde ha en omfattande debatt inför en så här stor
förändring. Den debatten riskerar att utebli.
Man kan inte heller påstå att det finns något större krav ifrån medborgar-
nas sida. Jag tog nyligen del av en opinionsundersökning. Det framkom att
anhängarna av ett utökat personvalssystem minskat sedan 1990 från 41 % till
25 %. Denna undersökning publicerades så sent som hösten 1992.
Herr talman! Jag tror att den dryga fjärdedel av svenska folket som rös-
tade på Moderata samlingspartiet i det senaste valet inte i första hand rös-
tade på Carl Bildt utan på de idéer som Moderata samlingspartiet står för
och för fram.
Jag vill understryka att jag inte ett ögonblick är emot förändringar. Men
det är min bestämda uppfattning att förändringar som skall genomföras skall
baseras på goda erfarenheter. I den här frågan får man leta länge innan man
hittar goda erfarenheter som talar för att vi skall ändra vårt valsystem.
Personvalskommittén verkar enig i sitt förslag om att vi skall ha ett ökat
inslag av personval. Statsrådet säger att betänkandet innehåller både för-
och nackdelar. Det hade varit klädsamt om vi i statsrådets svar i dag skulle
ha fått några synpunkter på de eventuella för- och nackdelar som finns. Men
det kommer kanske senare i debatten.
Det är också min bestämda uppfattning att måttet på medborgarnas enga-
gemang i ett val kan utläsas av valdeltagandet. Jag frågade några personer
som har ingått i den här kommittén om de hade tagit reda på valdeltagandet
i Europa i länder där man har ett personvalsinslag. Det hade de inte gjort,
och det är beklämmande. Jag kan dock förstå, herr talman, varför de inte
hade gjort det. Det finns i dag inget land i Västeuropa som har högre valdel-
tagande än vi har i Sverige. Det finns ett undantag - Belgien. Det beror
emellertid på det faktum att man är skyldig att rösta i Belgien. Om man inte
röstar får man bota. Vårt valsystem är trots allt det system som engagerar
människor mest - om man nu skall mäta engagemanget utifrån valdeltagan-
det.
Enligt min uppfattning finns det många frågetecken som borde rätas ut.
Om två personer kandiderar om t.ex. en riksdagspost - om vi får ett ökat
inslag av personval - är det min bestämda uppfattning att den som har eko-
nomiska resurser eller kontakter som har betydligt större chans att bli nomi-
nerad än den som saknar sådana. Vi kan ta två personer som är ungefär lika
duktiga i politiken som exempel. Den ena är rik, har kontakter och kan sätta
till resurser under en nomineringskampanj. Den andra är lika duktig poli-
tiskt sett men har inga resurser. Jag kan inte, fru statsråd, garantera vem som
kommer att vinna kampanjen, men däremot kan jag garantera vem som har
Prof. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 78
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
störst chanser. Om massmedia i form av annonser, artiklar och reportage har
något inflytande, har den som har resurser störst möjligheter.
Det kan också uppstå andra problem. Låt oss säga att en ledamot blir upp-
satt på en lista och blir sponsrad av en organisation och att det sedan dyker
upp ett ärende i kammaren, där den här personens parti har en annan upp-
fattning än den organisation som har sponsrat politikern. Då blir frågan:
Vem skall politikern stödja? Skall han stödja sitt parti och orsaka missnöje
hos sin sponsor? Risken är då uppenbar att uppbackningen från sponsorn
nästa gång kommer att lysa med sin frånvaro.
Herr talman! Moderata samlingspartiet nere i Malmö har ett system som
innebär att medlemmarna helt och fullt bestämmer hur valsedeln skall se ut,
och ingen partiledning i världen kan ändra på det. Det är ett bra system, som
har ett visst inslag av personval. Människor som känner kandidaterna har
mycket att säga till om, och man kan säga att kandidaterna tävlar på någor-
lunda lika villkor.
Till sist, herr talman, två frågor till statsrådet: Tror statsrådet att det finns
någon risk för att den som har pengar, resurser eller kontakter har fördelar
i ett personvalssystem? Om vi får en lista som i grunden är en partilista och
90 % anser att den listan är bra men 10 % vill ändra på den, vilken grupp
bör då enligt statsrådet väga tyngst, de som utgör 90 % eller de som utgör
10 %?
Anf. 3 GÖRAN ÅSTRAND (m):
Herr talman! Jag är inte interpellant, men jag är starkt intresserad av frå-
gan, och eftersom jag för fyra veckor sedan interpellerade statrsådet om hur
pass aktiv statsrådet avser att vara i personvalsfrågan, tyckte jag att det var
naturligt att delta i den här debatten. Nu föreligger det nämligen ett betän-
kande. Nu kan vi alla som är intresserade av politik i fortsättningen få välja
på person och parti.
Till skillnad från Sten Andersson i Malmö ser jag stora fördelar i detta.
Jag menar att detta vitaliserar politiken. Att Sten Andersson och jag är parti-
vänner tycker väl bara på hur högt det är i tak i det moderata parti som både
Sten Andersson och jag ingår i.
Jag vill göra tre kommentarer och ställa en fråga.
Det som Personvalskommittén nu gör är att kombinera partival med per-
sonval. I det nuvarande valsystemet kan vi bara stryka den kandidat vi tycker
illa om, dvs. göra en negativ markering. I stället skall vi i fortsättningen
kunna kryssa för den kandidat vi gillar. Jag vill mycket starkt markera att
personvalsfrågan enligt min uppfattning därmed har fallit framåt.
Det förslag jag nu skissar är emellertid bara ett av fyra redovisade förslag,
men vi har lagt ner mest tid på ett system som vi kallar ”den modifierade
danska modellen”, som innebär att jag kan tala om att det av tio presente-
rade kandidater är exempelvis nummer sju som jag gillar bäst. Det här ger
väljarna ett ökat inflytande.
Flera av de frågor som Sten Andersson tog upp är behandlade av utred-
ningen, dock icke de siffror som Sten Andersson redovisade om ett sådant
här valsystems effekt på valdeltagandet.
När jag nu kommer fram till min fråga har jag att notera att det här är ett
enigt förslag, dvs. alla partier som har deltagit i utredningen vill ha person-
val. Då frågar man sig: Vad gör nu regeringen så att det verkligen blir per-
sonval? Utredningen har sagt att det är tekniskt möjligt att genomföra försla-
get 1994 men att det kanske är lämpligast att vänta till 1997 - det kan också
bli 1998, om valperioden blir förlängd. Tanken är alltså att förslaget skall
genomföras i samband med nästa val och att det skall ske samtidigt vid valen
till riksdag, kommunfullmäktige och landsting.
Min fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att på ett mycket aktivt
sätt följa personvalsfrågan, så att vi verkligen får den vitalisering av demo-
kratin som ett ökat inslag av personval skulle innebära?
Anf. 4 HUGO HEGELAND (m):
Herr talman! Statsrådet säger att hon inte är beredd att nu deklarera en
slutlig ståndpunkt i fråga om hur personvalsinslaget skall ökas, men det är
naturligtvis ingen som begär att statsrådet här och nu skall ange en slutlig
ståndpunkt. Vi nöjer oss med en preliminär uppfattning i frågan, för en så-
dan måste väl ändå finnas.
Min uppfattning är den att man överbetonar betydelsen av personval och
att det hänger samman med att man överbetonar den enskilde riksdagsleda-
motens makt i kammaren. Väljarna vet för litet, och de tror att vi kan göra
väldigt mycket. Vi väljs emellertid in i riksdagen för att representera ett
parti, och utredningen föreslår ju ingen ändring i det avseendet.
Vi kommer hit för att representera ett parti, och vi skall rösta som ett
parti. Gud nåde dig om du vill gå emot partiet! Då måste du begära ett sär-
skilt tillstånd, som det inte är säkert att du beviljas. Då kan du givetvis hålla
dig undan för att slippa redovisa en personlig uppfattning.
Det intressanta är alltså att utredningen vill ha personval, men man vill
inte ha några personliga uppfattningar i riksdagen. Här skall alla trycka på
den knapp som partiet har bestämt, och här har vi ett kollektivt tyckande.
Jag menar därför att utredningen på den punkten är väldigt inkonsekvent.
Man glömmer också att vi har ett mycket utpräglat personval inom parti-
erna. Flera partier har ju prowal, och det förekommer en otrolig diskussion
om vilka namn som skall vara med - olika fördelar och nackdelar vägs upp
och ner och fram och tillbaka. Diskussionerna kring huruvida ett namn skall
få vara kvar på en lista förs ibland på sätt som är mindre lustiga. Här i Stock-
holm t.ex. petades ett par personer från listan, och det hände också i Göte-
borg, men där skedde det på ett kanske mindre snyggt sätt.
En följd av ett ökat personvalsinslag blir naturligtvis att vi får in fler kändi-
sar i riksdagen. I utlandet har man god chans att bli senator om man har varit
på månen, och har man satt världsrekord på 1500 meter kan man komma in
i parlamentet. Skulle vi få personval här i Sverige, är jag övertygad om att vi
snart ser pastor Koskinen här i riksdagen - han har ju blivit rikskänd genom
sina politiska predikningar i radio.
Det är den klara nackdelen, och man kan ju aldrig komma ifrån att det
blir en resursfråga, precis som Sten Andersson i Malmö påpekade. Har du
resurser, kan du alltid utnyttja dem, och det sker på bekostnad av dem som
är resursfattiga.
Skall du kandidera i exempelvis Finland sägs det att du får lov att satsa
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
ungefär 200 000 kr. Det är inte så många som kan det, utan de får i stället ta
lån som de måste betala sedan, och vinner de inte valet har de kanske inga
pengar att betala lånet med.
I Japan är det enligt en del ännu värre. Där kostar det ungefär 5 miljoner
att komma in i parlamentet. Dessa kostnader måste naturligtvis andra be-
tala. Det tar sedan ungefär två år att utreda vilka som har betalat, och när
man avslöjar fusket avskedas t.o.m. premiärministrar. Sedan kan det gå
några år. Dessa politiker väljs på nytt, och de sitter två år innan det visar sig
att de har använt ojusta metoder för att bli valda och att de har blivit spons-
rade. Eftersom de har blivit sponsrade känner de givetvis en bindning till
sina sponsorer. Något sådant vill vi ju inte ha här.
Jag tror inte som Göran Åstrand att ett inslag av personval skulle vitalisera
politiken. Politiken kommer egentligen inte att förändras någonting. Ett in-
slag av personval kommer däremot naturligtvis att vitalisera intresset för
vilka som kommer in i riksdagen. Man kommer då inte att gå efter personer-
nas lämplighet som arbetande i riksdagen, eftersom man har en väldigt brist-
fällig uppfattning om vad en riksdagsman egentligen gör. I stället väljs perso-
ner som är kända i något sammanhang. Inslaget av personval i utlandet har
ju som sagt var inte vitaliserat politiken särskilt mycket. Det är en illusion,
och jag tycker att man väldigt mycket överbetonar detta.
Utredningen föreslår nu att väljarna skall kryssa för bara en person. Det
tycker jag är väldigt underligt och en obegriplig begränsning. Om man inom
ett parti har exempelvis fem mandat att räkna med, som är fallet i Göteborg,
borde ju väljarna få kryssa för åtminstone fem personer, även om de givetvis
kan begränsa det till en. Jag tycker att det är rätt underligt att man bara får
sätta ett kryss och inte flera, beroende på det antal mandat som partiet san-
nolikt kan få i valkretsen. Den inskränkningen förstår jag därför inte.
Anf. 5 DANIEL TARSCHYS (fp):
Herr talman! Det är utmärkt att statsrådet i sitt svar slår fast två saker, för
det första att regeringen står fast vid det som står i regeringsförklaringen om
att ett ökat personvalsinslag bör införas i vår valordning och för det andra
att regeringen inte nu tar ställning till det förslag som har framställts.
Personvalskommittén har gjort ett mycket bra arbete. Man har redovisat
olika modeller. Det är fullt logiskt och rimligt att förslaget nu skickas ut på
remiss och får kritiseras på de punkter där remissinstanserna anser att det
kan kritiseras. Jag tror t.ex. att Hugo Hegelands invändning mot att man
enligt förslaget bara får markera en preferens, en kandidat, är värd ett
mycket seriöst övervägande. Den debatt som kan följa av remissvaren och i
den allmänna debatten tror jag bör vara till vägledning för regeringens fram-
tida ställningstaganden.
Jag vill markera att vi i Folkpartiet står fast vid tanken att det bör finnas
ett ökat personvalsinslag i författningen. Vi tycker också att det är viktigt att
den här frågan har förts framåt under årens lopp. Som framgår av kommit-
téns betänkande har frågan diskuterats under hela 1900-talet. Det har fun-
nits ett mycket starkt motstånd. Vi såg det utifrån våra utgångspunkter som
ett framsteg när detta skrevs in i regeringsförklaringen, och vi uppfattar det
också som en framgång för tanken på ett ökat personvalsinslag i författ-
ningen att det nu i denna fråga finns ett enigt betänkande som stöds av före-
trädare för alla partier i riksdagen.
Anf. 6 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):
Herr talman! Jag skall först svara på frågan av Sten Andersson i Malmö
om vilka skälen bakom ett förslag till ökat personval skulle vara. Det anges
i direktiven till Personvalskommittén. Skälen är att medborgarna skall få
bättre möjligheter att påverka vem som skall representera dem. Det rikspro-
portionella valsystemet skall emellertid fortfarande behållas, och valen skall
fortfarande ha karaktären av val mellan partier.
Vad vi har i Sverige för närvarande är mest att beteckna som ett renodlat
partival. Det är alltså partiernas nomineringar som är utslagsgivande vid
mandatfördelningen mellan partierna. Den praktiska och reella möjlighet
som medborgarna har att påverka valet av kandidat är de fall då partierna
går ut med olika listor, så att man kan välja den lista där den kandidat som
man föredrar finns med.
Kommitténs förslag innebär ett enligt min mening ganska försiktigt steg
mot ökat personval, men det är naturligtvis ett principiellt viktigt steg - i det
har Sten Andersson och Hugo Hegeland helt rätt.
Jag vill gärna påpeka att vi på det här sättet också närmar oss resten av
Norden i det här avseendet. Sverige och Island är för närvarande de länder
inom Norden som har det minsta inslaget av personval i sitt valsystem. Fin-
land och Danmark samt Norge när det gäller kommunalvalen har däremot
markanta personvalsinslag.
Jag har i kommittébetänkandet inhämtat att Statsvetenskapliga institutio-
nen vid Göteborgs universitet, där man nu genomför ett forskningsprojekt
beträffande inverkan av personval på valsystemet, har kommit fram till att
personval i dess mest vida begrepp av medborgarna tycks uppfattas som nå-
gonting positivt. Kommittén har också funnit det rimligt att anta att ett ökat
personval kommer att leda till att människor får ett större förtroende för po-
litiker. Jag tycker att även det är viktigt att betona i det här sammanhanget.
Det har enligt kommittén visat sig att ju större kännedom människor har om
politiker, desto större har deras förtroende för politikerna blivit.
Kommittén har också övervägt frågan om valfinansieringen och kommit
till slutsatsen att det naturligtvis kommer att bli vanligare med olika typer
av privat valfinansiering. Kommittén menar att man skall godta bidrag som
redovisas öppet och vars syfte är att stödja den politik som kandidaten före-
träder och det budskap som kandidaten vill föra fram.
Man utgår ifrån att det skall ske en självsanering på det här området på så
sätt att partiorganisationerna skall kontrollera att det inte uppstår oönskade
tendenser i den riktning som Sten Andersson antydde. Kommittén lämnar
ändå dörren öppen för att det kan finnas anledning att ta upp den här frågan
igen. Jag vill också se vad remissinstanserna säger i det här avseendet. Det
här är naturligtvis en fråga som man kan ha olika meningar och åsikter i.
En fördel som jag i detta sammanhang vill ta fram och som kommittén
pekat på är att detta kan öppna möjligheter till ökad kvinnorepresentation.
En av orsakerna till att kvinnorepresentationen gick ner i det senaste valet
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
tycks ha varit att kvinnorna placerades för långt ner på partiernas nomine-
ringslistor. Listvalet skulle med andra ord ha missgynnat kvinnorna.
Nomineringsförfarandet innebär ett indirekt val. Det finns många under-
sökningar som visar att indirekta val missgynnar kvinnor.
Om förslaget innebär en bättre väg att tillgodose kvinnorepresentationen
måste man se det som någonting positivt.
Hugo Hegeland tog upp att man bara får kryssa för en person på listan.
Kommittén har diskuterat detta och sagt att man föreslår det av rent tekniskt
administrativa skäl. Att man har möjlighet att kryssa för flera namn medför
ett alldeles för komplicerat förfarande. Då riskerar man att inte få samman-
räkningen färdig så snabbt som vore önskvärt. Men också på denna punkt
avvaktar jag vad som kommer att sägas under remissomgången. Rent all-
mänt är det naturligtvis önskvärt att man kan kryssa för flera personer. Men
här var det, såvitt jag förstår, en teknisk begränsning som föranledde detta
förslag.
Anf. 7 STEN ANDERSSON i Malmö (m):
Herr talman! Jag blev litet konfunderad - inte över statsrådets svar, men
över det inlägg som min gode vän Göran Åstrand gjorde här.
Jag anser att om man skall göra en förändring skall den baseras på någon-
ting positivt. Nu får vi här höra att man inte har kontrollerat valdeltagandet
i de länder där det i dag finns ett mera omfattande inslag av personval än vi
har i Sverige. Det tycker jag är dåligt av denna kommitté.
I alla andra sammanhang skulle man gjort så, att om en utredning kommit
fram till någonting, men man fann den bristen i utredningen att den inte kol-
lat hur det fungerar i verkligheten, så hade kritiken mot den utredningen
definitivt varit mycket hård och berättigad.
Herr talman! Jag har sett i tidningar och TV s.k. tio-i-topp-listor på vad
medborgarna tycker är de viktigaste frågorna. Detta har jag sett under
många år, men aldrig har jag sett intresse för ett utökat personval. Jag tror
inte att detta är det första människorna diskuterar i dag.
Precis som Hugo Hegeland skulle jag vilja fråga: Vad finns det som pekar
på att ett personvalsinslag skulle innebära en vitalisering av den svenska poli-
tiken?
Det är faktiskt bättre att partierna presenterar en bättre politik. Jag tror
inte att företrädarna är det viktigaste. Väljarna har trots allt rätten att rösta
på det parti de vill. Har man röstat på ett parti som man tycker sköter sig
dåligt kan man skifta. Detta måste dock vara huvudskälet.
Vi har också sett en del utslag av politikerförakt. Men det beror inte
främst på personerna, utan på den politik partierna har drivit. Jag tror inte
att det blir mindre med ett sådant här system, tvärtom. Med tanke på ut-
ländska erfarenheter lär inte politikerföraktet minska i Sverige om vi får ett
utökat inslag av personval.
Sedan har vi finansieringen. Statsrådet erkänner här indirekt att en person
som har gott om pengar och bra kontakter har större möjligheter att bli vald
till politiska uppdrag än en som har detsamma i mindre omfattning.
Vi har en allmän och lika rösträtt här i Sverige. Den skall vi behålla och
vara stolta över. Men vi skall också ha en allmän och lika möjlighet att kandi-
dera till de olika politiska uppdragen.
Anf. 8 HUGO HEGELAND (m):
Herr talman! Jag får först säga att jag givetvis inte kommer att rösta emot
ett lagförslag om personval. Jag är dock väldigt kritisk emot argumente-
ringen. Jag finner inga särskilt hållbara argument för personval. Det har bli-
vit populärt, helt enkelt. Därför kallar jag det för ett uttryck för populism.
Det är det intryck jag har.
Varje tidning har kommenterat detta på ledarplats. Nästan alla tidningar
är positiva.
Däremot finns här i riksdagen flera socialdemokrater som har stått upp
och talat mycket kritiskt emot personval. Det vill jag påpeka för balansens
skull.
Jag tycker man överbetonar betydelsen av en förändring. Man inger väl-
jarna skall vi säga falska förhoppningar. Finns det något som visar att man
får bättre politiker i utlandet på de ställen man har personval?
Att det skulle vara administrativt så märkvärdigt att få kryssa för flera
namn förstår jag inte. Titta på Finland! Där får man sätta kryss för allihopa
om man vill. Finland har ju faktiskt sämre ekonomi än Sverige.
Vad är det som visar att politiker är bättre i utlandet än i Sverige, eller att
politiken i utlandet är bättre än i Sverige? Man har dessa argument när det
är fråga om vitalisering, men det finns ingenting som pekar på att det är så.
Kommer kvinnorna att drabbas eller gynnas? Här finns olika uppfatt-
ningar. Men se på Storbritannien som har mer personval än något annat
land, med majoritetsval i enmansvalkretsar. Där har aldrig funnits mer än
25-30 kvinnliga ledamöter av 651 i brittiska parlamentet. Där gör man en
annan prioritering. Jag tror inte det finns någonting som styrker att man
skulle få in fler kvinnor i riksdagen om man hade personval.
Anf. 9 GÖRAN ÅSTRAND (m):
Herr talman! Detta är en debatt med statrådet, och jag skall hålla mig till
själva frågan som handlar om statsrådets intresse och aktivitet. Jag fick inget
svar på min fråga och ber att få det.
Man måste notera att utredningen föreslår den största förändringen för
väljaren i ett svenskt val sedan 1909. Från tvåkammarriksdagens tillkomst
1865 och fram till 1909 hade vi majoritetsval i enmansvalkretsar i Sverige.
1911 hölls det första valet med proportionellt val. Visserligen skapade vi en
enkammarriksdag 1970, men för den enskilde väljaren var det ingen stor för-
ändring.
Detta kan innebära en mycket stor förändring om väljarna utnyttjar den
möjlighet som åtminstone ett av förslagen ger. Det blir då inte vi inom parti-
erna, vi etablerade, som bestämmer ordningen mellan kandidaterna, utan
det blir väljaren. Jag tycker att det innebär en vitalisering av demokratin.
Jag respekterar mina kära partivänners åsikt, som de framfört här, men
jag delar den inte. Jag gläder mig åt att alla partier som var med i utred-
ningen har markerat att de är intresserade av personval.
Detta är huvudfrågan: Skall det vara partierna som helt avgör, eller skall
Prof. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
väljarna ha ett inflytande? Jag hör till dem som vill ge väljarna ett ökat infly-
tande. Därför är det så viktigt att denna fråga rör sig i rätt riktning. Jag hop-
pas att statsrådet besvarar min fråga.
Anf. 10 KURT OVE JOHANSSON (s):
Herr talman! Detta är ju en fantastiskt intressant diskussion. Represen-
tanter från alla politiska partier har utrett denna fråga under ett helt års tid
och kommit fram till att vi skulle försöka få en utveckling i riktning mot ett
ökat inslag av inflytande på personvalet.
Så förs här i dag en debatt med statsrådet, som har hamnat i situationen
att hon för någon dag sedan fått utredningens betänkande. Men det jag
tycker är intressantast i diskussionen i dag är att vi har ett opolitiskt statsråd
och tre moderater som har fört diskussionen, varav två tydligen är motstån-
dare till ökat inflytande på personvalet. Detta är ganska märkligt. Motstån-
darna har utvecklat sin talan mycket vidlyftigt och vältaligt.
För mindre än ett och ett halvt år sedan fick vi en förändring av regerings-
innehavet. Då gjordes en regeringsdeklaration där det ingick att man skulle
ha ett ökat personvalsinflytande. Då satt ni moderata riksdagsledamöter här
i kammaren. Om jag inte minns fel och såg fel så t.o.m. applåderade ni när
regeringsförklaringen lästes upp.
Varför sa ni ingenting då? Varför sade ni inte ifrån redan när regeringsför-
klaringen presenterades för riksdagen att ni inte vill ha detta? Varför fram-
förde ni då inte alla era misstankar för vad detta skulle få för konsekvenser?
Men då satt ni och teg! Då satt ni och applåderade!
Nu, när utredningen har lagt fram ett förslag i denna riktning, så går ni
vältaligt ut mot någonting ni tidigare applåderat för. Ni tycker nu att det är
konstigt och skulle få oerhörda konsekvenser, osv.
Jag tycker det är ganska märkligt att politiker av er kaliber agerar på detta
sätt.
Det var min önskan, herr talman, att få framföra detta.
Anf. 11 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):
Herr talman! Jag vill inledningsvis deklarera att jag självfallet är positiv
till ett ökat inslag av personval. Det är regeringens inriktning.
Vidare vill jag säga bl.a. till Kurt Ove Johansson att jag naturligtvis är
tacksam över den partipolitiska enighet som man har lyckats uppnå i kom-
mittén i denna fråga. Jag tycker kommittén har fått ett fint resultat.
Göran Åstrand frågar efter vilken aktivitet och vilket intresse jag nu skall
ägna denna fråga i fortsättningen. Nu skall betänkandet, som jag alldeles
nyss har fått, naturligtvis gå ut på en bred remiss. Jag skall ta till mig de syn-
punkter som remissinstanserna kommer med. Sedan hoppas jag att vi kan
fortsätta att ha en givande diskussion, både i denna kammare och i övrigt,
om kommitténs betänkande och de olika förslag kommittén framlagt. Kom-
mittén presenterar faktiskt fyra olika alternativ utan att närmare ange vilket
som är kommitténs huvudalternativ.
Anf. 12 HUGO HEGELAND (m):
Herr talman! Kurt Ove Johanssons argumentering var ju helt otrolig. Han
undrar varför vi inte stod upp och kritiserade en regeringsförklaring. En re-
geringsförklaring talar om vad man tänker göra, men sedan får vi se vad som
blir gjort. När det talas om att man skall utreda olika saker, måste vi nog
ändå vänta och se dessa utredningar först.
Regeringsförklaringen är det minst intressanta dokumentet att diskutera.
En sådan är ju fylld av plattityder osv.
Det fanns för övrigt en bra sista punkt i vår regeringsförklaring i oktober
1991. Det var att människor skulle lära sig skilja mellan stat och samhälle.
Jag tycker att riksdagsmän skall lära sig skilja på väsentligheter och oväsent-
ligheter.
Kurt Ove Johansson tyckte också att det var otroligt att vi kunde få denna
debatt när det kommit en helt enig utredning om personval. Men varje politi-
ker vet att en enig utredning innebär kompromisser. När politiker som har
så olika värderingar har kunnat enas, då blir det fråga om kompromisser,
och sådana är alltid dåliga. Så det skälet håller inte alls.
Jag vill än en gång erinra om att det finns fler kritiska röster inom Social-
demokraterna än inom Moderata samlingspartiet. Men det visar å andra si-
dan att vi öppet vågar stå för vår åsikt här med en gång. Vi har en friare
debatt inom vårt parti.
Anf. 13 STEN ANDERSSON i Malmö (m):
Herr talman! Jag riktar mig först till Kurt Ove Johansson. Det är riktigt
att vi applåderade den regeringsförklaring som Carl Bildt läste upp här i
kammaren för nästan ett år sedan. Jag tror Kurt Ove Johansson gjort sam-
maledes när ”hans” statsminister vid tidigare tillfällen har läst upp sin rege-
ringsförklaring. Men jag tror inte att det finns någon människa av kvinna
född som helhjärtat behöver köpa allt som står i en regeringsförklaring - kan
inte heller. Det skulle förvåna mig om exempelvis Kurt Ove Johansson med
hull och hår har kunnat sluka allt det som han har blivit presenterad under
tider då Socialdemokraterna satt i regeringsställning.
För min del har jag under flera år skrivit artiklar, dels internt inom partiet,
dels externt. Jag har alltså drivit den här frågan. Jag vill även betona att jag
inte är emot förändringar, men de problem som jag här har tagit upp tycker
jag att man tagit oerhört lätt på. De som har pengar får fördelar.
Man har inte brytt sig om att kontrollera hur det ser ut i de länder där man
har personval. Valdeltagande i sådana länder är mycket lägre än i Sverige.
Det är ett av de tyngsta argumenten för att vänta med en förändring. Om
systemet inte fungerar i länder som i praktiken har systemet, varför skulle
det fungera hos oss i Sverige, vi som aldrig haft det? Det verkar litet knepigt.
Såvitt jag förstår, kommer grundprincipen att vara att partierna genom
sina medlemmar eller genom sina partiledningar kommer att fastställa listor.
På listorna rekommenderas exempelvis Göran Åstrand som nummer 1 och
Hugo Hegeland som nummer 2. Den ordningen tycker kanske partiet är bra.
Om då 10 % av väljarna kryssade för nummer 3 tycker jag att det skulle vara
oerhört odemokratiskt att den personen flyttas upp till första plats, när 90 %
av väljarna tycker att den lista som är presenterad i original från partiet är
den bästa. Skall dessa 90 % av rösterna väga mindre än 10 % av rösterna,
röster för förändringar? Jag kommer att driva och kräva att de som vill att
listan skall gälla skall få en chans att markera detta genom ett kryss. Det kan
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
11
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
12
nämligen inte vara vare sig rätt eller demokratiskt att 10 % skall väga tyngre
än 90 %. Det är så långt ifrån demokrati som man någonsin kan komma.
Till sist, herr talman, tror jag att vi framöver har betydligt viktigare frågor
att diskutera i politiken. Att då införa ett system som fungerar mycket sämre
än det nuvarande är det i dag inte läge för.
Anf. 14 KURT OVE JOHANSSON (s):
Herr talman! Jag imponeras fortfarande av den här debatten, inte minst av
Hugo Hegelands resonemang när det gäller regeringsförklaringen och vilken
tyngd som man skall lägga vid den. En regeringsförklaring är ju ändå ett
slags riktlinje, som varje ny regering lägger fram och som man har för avsikt
att följa vid de propåer som förs till torgs.
Hugo Hegeland säger att man inte skall bry sig särskilt mycket om en rege-
ringsförklarings plattityder. Anser man det blir det kanske lättare att för-
klara varför Hugo Hegeland applåderade regeringsförklaringen. Om rege-
ringsförklaringen innehåller plattityder och man därför inte skall ta större
hänsyn till den då har ju Hugo Hegeland kanske gett ett motiv för att han
applåderade den.
Men man skall komma ihåg en sak som gäller själva sakfrågan, nämligen
att viljan att få till stånd ett ökat personvalsinflytande i det svenska valsyste-
met är långt ifrån ny. Redan i mitten av 80-talet diskuterade Folkstyrelse-
kommittén de här frågorna. Även vid det tillfället blev de politiska partierna
i Folkstyrelsekommittén eniga om att man skulle införa ett ökat personvals-
inflytande. Vid det tillfället var det närmast ett belgiskt system som man
hade fattat intresse för. Nu håller belgarna själva på att se över sitt valsystem,
och man kan vänta förändringar. Men det intressanta är att redan i mitten
av 80-talet hade faktiskt de politiska partierna i Sverige enats om ett ökat
personvalsinflytande.
Att vi i den här kommittén har resonerat oss fram till olika tänkbara alter-
nativ innebär, precis som statsrådet Reidunn Laurén säger, att vi nu har de
samlade fakta som behövs för att gå vidare i diskussionerna.
Herr talman! Jag tänker också ta upp några synpunkter som Sten Anders-
son i Malmö berört, nämligen det här med pengarna och vilken betydelse ett
ökat personvalsinflytande kommer att få när det gäller exempelvis lobbying.
Jag tillmäter personligen dessa frågor stort intresse, och jag har också i ut-
redningsarbetet ganska många gånger ventilerat dem. Jag menar att man i
utredningen kanske skulle ha diskuterat utförligare än man har gjort.
Andre vice talmannen anmälde att Hugo Hegeland anhållit att till proto-
kollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.
Anf. 15 GÖRAN ÅSTRAND (m):
Herr talman! Det kan inte vara lätt att vara statsråd i den här debatten.
Men statsrådets uppgift nu är att studera betänkandet i den här frågan och
att göra någonting åt det. Jag menar att statsrådet av denna debatt skall dra
slutsatsen att partierna i Sveriges riksdag är intresserade av personval, men
att det finns synpunkter när det gäller personval vilka självfallet skall analy-
seras bl.a. vid remissarbetet.
Jag kan inte underlåta, med talmannens tillstånd, att läsa upp några rader
som riksdagsman Krökén i Kröken har skrivit i Grönköpings Veckoblad, ra-
der som i dag citeras i Dagens Industri och som har viss betydelse i den här
frågan: Någon trygghet i arbetslivet bör ju också vi politiker kunna åräkna i
ett demokratiskt samhälle.
Anf. 16 Statsrådet REIDUNN LAURÉN (-):
Herr talman! Jag har inte mycket mer att tillägga i den här debatten. Så-
somjag tidigare sade har jag nyss fått betänkandet, och jag har översiktligt
tittat igenom det. Naturligtvis skall jag läsa det grundligt, och det skall gå på
remiss.
Till Sten Andersson i Malmö vill jag dock säga att jag väntar mig att kom-
mitténs förslag om en procentgräns vid 5-10 % är just en fråga som kommer
att kommenteras i remissomgången, och som vi kommer att få synpunkter
på.
I övrigt har jag naturligtvis tagit till mig de synpunkter som har framförts
i debatten, och jag kommer att överväga dem tillsammans med övriga syn-
punkter som kommer fram i den här frågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
5 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Motionerna
1992/93:Ub97-Ub99 och Ubl54 till utbildningsutskottet
1992/93:1114 och U15 till utrikesutskottet
1992/93:Fö5 och Fö6 till försvarsutskottet
1992/93:So30 till socialutskottet
1992/93:Kr7 yrkandena 1 och 6 till kulturutskottet
yrkandena 2-5 till utbildningsutskottet
1992/93:Kr8-Kr 11 till kulturutskottet
1992/93:Ubl00-Ub 102 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubl03 yrkandena 1-4 och 6-10 till utbildningsutskottet
yrkande 5 till utrikesutskottet
yrkande 11 till näringsutskottet
yrkande 12 till socialutskottet
1992/93:Ubl04-Ubll7 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubll8 yrkandena 1 och 2 till utbildningsutskottet
yrkande 3 till bostadsutskottet
1992/93:Ubll9 och 120 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubl21 yrkandena 1-5, 26-28, 30 och 33-38 till utbildningsutskottet
yrkandena 6 och 7 till utrikesutskottet
yrkandena 8-15 och 20 till näringsutskottet
yrkandena 16-18 till bostadsutskottet
yrkande 19 till trafikutskottet
yrkandena 21-23 till jordbruksutskottet
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
Svar på inter-
pellation
13
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
yrkandena 24 och 25 till finansutskottet
yrkande 29 till justitieutskottet
yrkandena 31 och 32 till socialutskottet
1992/93:Ubl22-Ubl27 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubl28 yrkandena 1, 4, 10-15, 19, 20, 26, 27, 38 och 41-55 till utbild-
ningsutskottet
yrkandena 2, 3, 5 och 6 till justitieutskottet
yrkandena 7-9 till utrikesutskottet
yrkandena 16-18 och 30 till bostadsutskottet
yrkandena 21, 32-37, 39 och 40 till jordbruksutskottet
yrkandena 22-24 till arbetsmarknadsutskottet
yrkandena 25 och 28 till kulturutskottet
yrkandena 29 och 31 till näringsutskottet
1992/93:Ubl29-Ubl31 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubl32 yrkandena 1-4 till utbildningsutskottet
yrkandena 5-7 till socialutskottet
1992/93:Ubl33 och Ubl34 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubl35 yrkandena 1-3 till näringsutskottet
yrkandena 4-6 till utbildningsutskottet
1992/93:Ubl36-Ubl53 till utbildningsutskottet
1992/93:T30 och T31 till trafikutskottet
1992/93:Jo22 och Jo23 til) jordbruksutskottet
1992/93:N47-N52 till näringsutskottet
1992/93:Bo35 och Bo36 till bostadsutskottet
6 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1992/93:140 Svensk verksamhet i Antarktis
1992/93:205 Inrättande avTyresta nationalpark
Motionerna
med anledning av prop. 1992/93:121 En lag om byggfelsförsäkring
1992/93:Bo37 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd)
1992/93:Bo38 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson (s)
med anledning av prop. 1992/93:172 Anslag till Boverket och den regionala
administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m.
1992/93:Bo39 av Lars Svensk och Åke Carnerö (kds)
1992/93:Bo40 av Rune Thorén och Stina Eliasson (c)
1992/93:Bo41 av Margitta Edgren (fp)
1992/93:Bo42 av Oskar Lindkvist m.fl. (s)
14
med anledning av prop. 1992/93:173 En Barnombudsman, m.m.
1992/93:So31 av Bo Holmberg m.fl. (s)
1992/93:So32 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
med anledning av prop. 1992/93:178 Vissa socialförsäkringsfrågor
1992/93:Sf25 av Berith Eriksson m.fl. (v)
1992/93:Sf26 av Doris Håvik m.fl. (s)
med anledning av prop. 1992/93:183 Vissa frågor rörande jordbruket och
trädgårdsnäringen
1992/93:Jo24 av John Andersson (-)
1992/93:Jo25 av Gudrun Norberg och Karl-Erik Persson (fp,v)
1992/93:Jo26 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c)
1992/93:Jo27 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
1992/93:Jo28 av Ingbritt Irhammar och Anna Corshammar-Bojerud (c)
1992/93:Jo29 av Christer Windén (nyd)
1992/93:Jo30 av Sigge Godin och Ulla Orring (fp)
1992/93:Jo31 av Gunhild Bolander (c)
1992/93:Jo32 av Stig Bertilsson och Ann-Cathrine Haglund (m)
1992/93:Jo33 av Hans Dau (m)
1992/93:Jo34 av Jan Jennehag m.fl. (v)
1992/93:Jo35 av Göran Magnusson m.fl. (s)
1992/93:Jo36 av Holger Gustafsson (kds)
1992/93:Jo37 av Ulf Björklund (kds)
1992/93:Jo38 av Harry Staaf (kds)
1992/93:Jo39 av Margareta Winberg m.fl. (s)
1992/93:Jo40 av Jan Erik Ågren och Stefan Attefall (kds)
med anledning av prop. 1992/93:184 Vissa fiskefrågor
1992/93:Jo41 av Bruno Poromaa m.fl. (s)
1992/93:Jo42 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson (c)
1992/93:Jo43 av Hans Göran Franck m.fl. (s)
1992/93:Jo44 av Christer Skoog m.fl. (s)
1992/93:Jo45 av Claus Zaar (nyd)
1992/93:Jo46 av Wiggo Komstedt (m)
1992/93:Jo47 av Åke Carnerö och Christer Lindblom (kds,fp)
1992/93:Jo48 av Margareta Winberg m.fl. (s)
7 § Anmälan om interpellation
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 17 mars
1992/93:104 av Widar Andersson (s) till statsministern om statens roll i väl-
färdspolitiken:
Enligt regeringsförklaringarna, och statsministerns ”programtal/artiklar”
så har regeringen ambitionen att förändra statens roll visavi medborgarna.
15
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
16
Avsikten är att klart avgränsa statens ansvar och att utöka samhällets -
medborgarnas och de frivilliga sammanslutningarnas - och primärkommu-
nernas handlingsutrymme.
Lindbeckkommissionen har i sin rapport understrukit behovet av en sådan
utveckling.
Den pågående förändringen reser många - för staten - principiellt viktiga
frågor om nationella värden och mål. Några av dessa är:
- Planerar regeringen förslag om nationella rättighetslagar vilka garanterar
medborgarna t.ex. barnomsorg, socialbidrag på viss och lika nivå, biblio-
tek, m.m.?
- Planerar regeringen förslag om vissa naturliga, statliga monopol vad gäller
t.ex. råvaror av stor ekonomisk betydelse för staten, kommunikationer,
den högre utbildningen och övrig nationell infrastruktur?
- Planerar regeringen att avskaffa landstingen och därmed förstatliga akut-
och specialistvården?
8 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 17 mars
1992/93:464 av Göthe Knutson (m) till justitieministern om svensk medbor-
gares rätt till pass:
Justitieministern har sagt att en översyn och eventuell ändring av vår pass-
lag icke är aktuell.
Detta kan synas märkligt då den i Thailand gripne svenske s.k. sexturisten
flydde från rättegång med hjälp av ett nytt svenskt pass som svenska myndig-
heter omgående gav honom.
Vill justitieministern redogöra för skälen till att inte företa en översyn av
den lagstiftning och de regler som tvingar en svensk ambassad och svenska
myndigheter att utfärda nytt pass även när medborgaren i fråga blivit frånta-
gen sitt pass på grund av misstanke om brottslig gärning?
1992/93:465 w Åke Camerö (kds) till kommunikationsministern om s.k. al-
kolås för fordon:
I USA finns framtaget ett s.k. alkolås för fordon. Genom en andedräkts-
analys kan man snabbt identifiera eventuell förekomst av alkohol. I kombi-
nation med en elektronisk styrning av startmotorn finns ett system för auto-
matisk kontroll av att alkoholpåverkade förare inte framför sina fordon.
I vissa delstater i USA (bl.a. Californien) har man infört möjligheten att
genom domstolsbeslut utrusta bilar med alkolås och på så vis tillåta personer
med alkoholproblem att köra eget fordon.
Trafiksäkerhetsverket har begärt att få inleda en försöksverksamhet. En-
ligt amerikanska erfarenheter kan positiva effekter uppnås såväl för trafiksä-
kerheten som för individen.
Vad avser statsrådet Odell att vidta för åtgärder för att vi skall få en för-
söksverksamhet i vårt land?
9 § Kammaren åtskildes k). 12.50.
Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.
Vid protokollet
TOM T:SON THYBLAD
IGunborg Apelgren
Prot. 1992/93:78
18 mars 1993
17
|
Prot. 1992/93:78 18 mars 1993 |
Innehållsförteckning Torsdagen den 18 mars |
1 § Avsägelser ........................................ 1
2 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott............ 1
3 § Justering av protokoll................................ 2
4 § Svar på interpellation 1992/93:90 om personval ............ 2
Statsrådet Reidunn Laurén (-)
Sten Andersson i Malmö (m)
Göran Åstrand (m)
Hugo Hegeland (m)
Daniel Tarschys (fp)
Kurt Ove Johansson (s)
5 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 13
6 § Bordläggning ...................................... 14
7 § Anmälan om interpellation
1992/93:104 av Widar Andersson (s) om statens roll i välfärds-
politiken ...................................... 15
8 § Anmälan om frågor
1992/93:464 av <>01116 Knutson (m) om svensk medborgares
rätt till pass.................................... 16
1992/93:465 av Åke Carnerö (kds) om s.k. alkolås för fordon 16
18
gotab 43530, Stockholm 1993
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.