Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:75 Måndagen den 15 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:75

Riksdagens protokoll

1992/93:75

Måndagen den 15 mars

Kl. 15.00-15.02

Protokoll

1992/93:75

1 § Anmälan om kompletteringsval till försvarsutskottet och bostads-
utskottet

Talmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält
Bengt Lindqvist som suppleant i försvarsutskottet och bostadsutskottet un-
der Barbro Evermo Palmerlunds ledighet.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i försvarsutskottet

Bengt Lindqvist (s)

suppleant i bostadsutskottet

Bengt Lindqvist (s)

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 8 och 9 mars.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1992/93:179 till jordbruksutskottet

Skrivelse

1992/93:240 till konstitutionsutskottet

Motionerna

1992/93:Ub34-Ub90 till utbildningsutskottet
1992/93:K26 och K27 till konstitutionsutskottet

1 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 75

Prot. 1992/93:75

15 mars 1993

4 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU21
Skatteutskottets betänkande 1992/93:SkU24
Kulturutskottets betänkanden 1992/93:KrU9-KrU13 och KrU16
Utbildningsutskottets betänkanden 1992/93:UbU7, UbU9 och UbUlO

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes
Finansutskottets betänkande
1992/93:FiU20 Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m. (för-

nyad behandling)

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 12 mars

1992/93:102 av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om infor-
mationen om EG:

Kritiken mot samhällets information om EES och EG/EU har under se-
nare tid varit omfattande. Informationen har ofta ett ”ja-vänligt” filter och
resursernas fördelning favoriserar ja-sidan.

Utöver de statliga medlens användning är det väl känt att näringslivet
sponsrar stiftelsen Ja till Europa med betydande belopp. Så gott som dagli-
gen kan vi se annonser från denna organisation i dagspressen.

SAF inbjuder lärare i samhällskunskap till studieresor till Bryssel. Lärarna
eller skolorna behöver endast betala en mindre del (900 kr) av de faktiska
kostnaderna. Resten betalar SAF. Syftet med dessa propagandaresor torde
vara att åstadkomma en påverkan i undervisningen för att gymnasieelever
skall rösta ”ja” i den kommande folkomröstningen.

Nej-sidan, som faktiskt representerar en betydande del av folket, har där-
emot inga starka penningintressen bakom sig. Denna sida får till övervä-
gande del helt lita till egna resurser i form av medlemsavgifter och gåvor från
enskilda.

Riksdagen har anslagit 50 miljoner kronor till EG-information. Cirka hälf-
ten av dessa pengar går till departementens egen information och resten till
studieförbunden, som i en del fall har en ”dubbelsidig” information men där
kanske trots allt ja-inställningen är den som mest lyser igenom. Organisatio-
nen Nej till EG har bara tilldelats 150 000 kronor för att framställa en bro-
schyr.

Utrikesdepartementet har också inrättat ett särskilt sekretariat, sekreta-

riatet för Europainformation, som får använda hälften av riksdagens an-
slagna informationsmedel. Detta sekretariat tycks mest vara en propagan-
daavdelning för ja-sidan. ”Europainformation---arbetar med bred, saklig

och allsidig information utifrån en neutral utgångspunkt---”, heter det i

en broschyr som nu sprids till samtliga hushåll i landet.

Redan denna broschyr är emellertid en partsinlaga med missvisande infor-
mation och flera sakfel. Några exempel:

1. Broschyren påstår att målet med EG/EU är en union med självständiga
stater. Men faktum är att unionen innebär en kraftig urholkning av den
nationella självständigheten. Dess beslut kommer att gälla även i de fall
de skulle strida mot svenska grundlagar eller andra lagar.

2. Det sägs i broschyren inget om bristen på insyn i lagstiftningsprocessen
inom EG-systemet. Detta är med tanke på den intensiva debatten om
EG:s avsaknad av offentlighetsprincip och meddelarskydd ytterst an-
märkningsvärt.

3. Regionalpolitiken berörs inte av EES, hävdas det. Detta är fel i sak. EES-
avtalet innehåller samma regler som Romfördraget vad avser statsstöd
och dess efterlevnad skall kontrolleras av EES:s kontrollorgan ESA.

UD självt har för övrigt i en annan skrift i Fakta Europa-serien hävdat
att regionalpolitiken berörs av EES.

4. Helt riktigt redogör skriften för att ett domstolsförfarande kan upphäva
det svenska Systembolagets monopol. På ett annat ställe hävdas att frå-
gan om alkohol inte berörs av EES-avtalet.

5. Det hävdas att Sverige kan fortsätta med strängare regler för asbest.
Detta är felaktigt. Asbestundantaget är en övergångsregel och medger
inte en skärpning av nu gällande regler.

I Västerbottens Folkblad av den 5 mars i år hävdar Centrum för EG-rätt
vid Umeå universitet att det finns fog för kritik av den nämnda broschyren.

Det finns alltså underlag för påståendet att UD:s information kan uppfat-
tas som partisk och som en del i ja-sidans samlade propagandaresurser.
Detta bidrar till att ge ja-sidan ett övertag inför folkomröstningen.

För att få en mer allsidig information borde en panel där både ja- och nej-
sidan finns företrädda inrättas och ett statligt informationsmaterial framstäl-
las där båda sidorna får komma till tals. Detta skulle innebära en i verklighe-
ten allsidig statlig information.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till utrikes-
handelsministern:

1. Avser regeringen att ta initiativ för en allsidig statlig information inför
fol komröst n i nge n ?

2. Avser regeringen att lägga förslag som innebär att en rimlig andel av de
statliga informationsmedlen fördelas till organisationer som företräder
nej-sidan?

3. När kommer samhällsstödet till ja- resp, nej-sidan inför folkomröst-
ningen att fördelas?

Prot. 1992/93:75

15 mars 1993

Prot. 1992/93:75     1992/93:103 av Ingrid Näslund (kds) till kulturministern om regeringens flyk-

15 mars 1993         tingpolitik:

Frivilliga organisationer och människor som sedan länge arbetar för att
underlätta omhändertagandet av flyktingar uttrycker allt tydligare sina käns-
lor av besvikelse och maktlöshet i flyktingpolitiken.

Ibland får man intrycket att allt fler flyktingar får uppehållstillstånd i Sve-
rige. Sanningen är den att 12 800 gavs uppehållstillstånd under 1992, vilket
innebär en minskning med 5 900 i jämförelse med 1991. Närmare 19 000 fick
avslag under 1992.

Det tycks vara allt svårare att få tillstånd att stanna av humanitära skäl.
Även familjer med barn, som går i svensk skola och som varit här i två år
utvisas, utan tanke på de stora omställningssvårigheter barnen, som tidigare
flytt från svåra förhållanden, åter utsätts för.

Människor utvisas trots att de befinner sig i mycket dåligt skick både fy-
siskt och psykiskt. En del hämtas bokstavligen direkt från sjukhussängen av
polisen och sätts på första planet till hemlandet. En del asylsökande, som
skickats tillbaka, hamnar vid återkomsten till sitt land omedelbart i fängelse.

Även familjer eller ensamma mödrar med mycket svårt sjuka och handi-
kappade barn utvisas utan pardon till mycket osäkra förhållanden.

Sverige hör till de länder som ivrigt arbetade för att barnkonventionen
skulle bli verklighet. Nu anser sig Utlänningsnämnden inte ha någon förplik-
telse att iaktta reglerna i konventionen när det gäller flyktingbarn. Detta stri-
der mot den människosyn, som tillerkänner varje människa samma värde
och mot solidariteten med de minsta och svagaste.

Det finns exempel på statslösa libaneser, som avhysts från förläggningar,
trots att de inte kunde avvisas till Libanon, eftersom detta land vägrar att ta
emot dem, om de saknar inresehandlingar.

Min fråga till kulturminister Birgit Friggebo är därför:

1. Har reglerna eller tolkningen av reglerna för att få uppehållstillstånd av
humanitära skäl ändrats i något avseende, eftersom färre får uppehålls-
tillstånd, trots en starkt ökad tillströmning av flyktingar?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder så att barnkonventionens regler kom-
mer att tillämpas beträffande flyktingbarn?

7 § Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

BENGT TÖRNELL

/Barbro Nordström

Innehållsförteckning

Måndagen den 15 mars

Prot. 1992/93:75

15 mars 1993

1 § Anmälan om kompletteringsval till försvarsutskottet och bostads-

utskottet ........................................ 1

2 § Justering av protokoll................................ 1

3 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1

4 § Förnyad bordläggning ............................... 2

5 § Bordläggning ...................................... 2

6 § Anmälan om interpellationer

1992/93:102 av Gudrun Schyman (v) om informationen om EG 2

1992/93:103 av Ingrid Näslund (kds) om regeringens flykting-

politik ........................................ 4

gotab 43527, Stockholm 1993