Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:43 Fredagen den 11 december

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:43

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

Riksdagens protokoll

1992/93:43

Fredagen den 11 december

Kl. 13.00-13.02

Protokoll

1992/93:43

1 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1992/93:141 till justitieutskottet

Motionerna

1992/93:U11-U13 till utrikesutskottet

1992/93:Kr4-Kr6 till kulturutskottet

2 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter

Justitieutskottets betänkande 1992/93:JuU12

Lagutskottets betänkande 1992/93:LU11

Socialutskottets betänkanden 1992/93:SoU9 och SoUlO

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU3

Trafikutskottets betänkanden 1992/93:TU8 och TU10

Jordbruksutskottets betänkanden 1992/93:JoU6 och JoU9

Näringsutskottets betänkanden 1992/93:NU9, NU10, NU14 och NU21

3 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Motionerna

med anledning av prop. 1992/93:42 Förstärkning av den grundläggande hög-
skoleutbildningen m.m.

1992/93:Ub29 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

1992/93:Ub30 av Stefan Kihlberg och Johan Brohult (nyd)

med anledning av prop. 1992/93:144 Medlemsantalet i ekonomiska för-

eningar och bostadsrättsföreningar

1992/93:L12 av Sten Söderberg (-)

1992/93:L13 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)                                                        1

1 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 43

Prot. 1992/93:43

11 december 1992

Konstitutionsutskottets betänkanden

1992/93:KU8 Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till
1992/93 års riksmöte m.m.

1992/93:KU12 Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program

1992/93:KU17 Sameting m.m.

1992/93:KU19 Sändning av grannländers rundradioprogram från sändare i
Sverige

Finansutskottets betänkanden

1992/93:FiU2 Vissa kommunalekonomiska frågor

1992/93:FiU5 Offentlig upphandling

1992/93:FiU6 Valuta- och kreditreglering

1992/93:FiU7 Den statliga statistikens finansiering och samordning

1992/93:FiU8 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och loka-
ler m.m.

Skatteutskottets betänkanden

1992/93:SkU10 Upphävande av lagen (1990:750) om betalningar till och från
utlandet m.m.

Justitieutskottets betänkande

1992/93:JuU15 Kriminalisering av prostitution

Lagutskottets betänkanden

1992/93:LU17 EES-avtalet och immaterialrätten

1992/93:LU18 Leksakers säkerhet och farliga livsmedelsimitationer

1992/93:LU19 Personlig skyddsutrustning för privat bruk

1992/93:LU20 Ändringar i marknadsföringslagen med anledning av EES-
avtalet, m.m.

1992/93:LU21 Paketresor

1992/93:LU25 Ändring i jordabalken m.m.

Socialutskottets betänkanden

1992/93:SoUll Ytterligare medel till Sjukvårdens och socialvårdens plane-
rings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1992/93

1992/93:SoU12 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen
1992/93:SoU13 Prostitution

Trafikutskottets betänkande

1992/93:TU3 Inlandsbanan

Bostadsutskottets betänkande

1992/93:BoU8 Samerna och samisk kultur m.m.

4 § Anmälan om intcrpellationer

Prot. 1992/93:43

11 december 1992

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 9 december

1992/93:65 av Nils Nordh (s) till näringsministern om fastbränslelagen:

Vi har i dag ingen verklighetsförankrad debatt om Sveriges energiförsörj-
ning i kristid. Ett oberoende innebär att vi så långt som möjligt minskar sår-
barheten i bl.a. värmeanläggningar. Detta görs bäst genom att fastbränslela-
gens bestämmelser tillämpas mer restriktivt än vad som nu sker.

Fastbränslelagen föreskriver att vi bygger in energiformer som är omställ-
bara för eldning med fasta inhemska bränslen. Tyvärr görs mycket stora ef-
tergifter av de tillståndsgivande myndigheterna som ofta lämnar dispens för
uppförande av värmeanläggningar som inte är omställbara.

Det är här fastbränslelagen kommer in, och lagen får ej urvattnas så att
den inte fyller sin funktion.

Sårbarheten är, helt naturligt, störst där installationerna består av el- eller
gasuppvärmning. Det är därför nödvändigt att flexibla uppvärmningssystem,
som kan utnyttja olika bränslen, inte minst de inhemska och förnybara, in-
stalleras. I Sverige har vi de senaste åren konstaterat att vi är sårbara på
grund av de fluktuationer vi har i klimatet.

De uppvärmningsanläggningar som i dag installeras är till 70% inte om-
ställbara för eldning med fasta bränslen. Informationen om tillämpningen av
fastbränslelagen till den tillståndsgivande myndigheten (Byggnadsnämnden)
bör poängteras så att sårbarheten minimeras.

En förändring i lagparagrafen från eldningsanläggning till uppvärmnings-
anläggning kan också vara till gagn för tillståndsmyndigheten.

Mina frågor till näringsministern:

1. Är näringsministern, mot bakgrund av att fastbränslelagen inte tillämpas
på sätt som den var avsedd, beredd att vidta några åtgärder?

2. Är näringsministern beredd att komma med förslag till riksdagen så att
ordet eldningsanläggning byts ut mot värmningsanläggning?

den 10 december

1992/93:66 av Ivar Franzén (c) till näringsministern om fastbränslelagen:

Effektiv bränsleanvändning ger både miljömässiga och ekonomiska förde-
lar. Nuvarande låga svavelhalt i eldningsolja 1 möjliggör väsentligt lägre rök-
gastemperturer (ca 100 grader mot tidigare över 200 grader) utan risk för
skorstensskador.Lägre rökgastemperatur ökar verkningsgraden och sparar
olja vilket betyder minskad miljöpåverkan och lägre bränsleförbrukning.
Den lägre oljeförbrukningen betalar i allmänhet hela panninvesteringen på
några år.

Många oljepannor - som har installerats senaste åren - är underdimensio-
nerade och kan endast avge utlovad värmeeffekt vid rökgastempertur på 200

Prot. 1992/93:43

11 december 1992

grader eller högre, samt måste sotas mycket ofta. Underdimensioneringen
är i många fall ett brott mot fastbränslelagen (SFS 1981:599). I 1§ nämnda
lag sägs: ”En eldningsanläggning, som inte är tillfällig, skall enligt vad före-
skrivs i denna lag uppföras eller installeras (utföras) så att den kan eldas med
fast bränsle och därefter bibehållas i sådant utförande så länge den är i
bruk.”

För att möjliggöra fastbränsleeldning med bibehållen effekt krävs väsent-
ligt större eldningsyta än för övertryckseldade oljepannor om höga rökgas-
temperaturer accepteras. Den överdimensionering som fastbränsleeldning
kräver kan med dagens låga svavelhalter med fördel utnyttjas för ekono-
mieldning med olja. Den större ”eldningsytan” möjliggör effektivare kylning
av rökgaserna och merinvesteringen betalar sig snabbt även vid oljeeldning.
Möjligheten att med bibehållen effekt ställa om till fastbränsleeldning er-
hålls utan merkostnad.

Utöver beredskapssäl finns det starka ekonomiska motiv för att öka an-
vändingen av miljövänliga inhemska bränslen, i första hand träbränslen så-
som flis, briketter och pellets.

Den bristande efterlevnaden av fastbränslelagen medför dels oekonomisk
och extra miljökrävande oljeeldning, dels väsentligt ökade kostnader för
omställning till fastbränsle. Det finns därför starka skäl att snabbt se till att
fastbränslelagen tillämpas korrekt vid all nyinstallation av eldningsanlägg-
ningar.

Med hänvisning till vad ovan sagts vill jag till näringsminister Per Wester-
berg ställa följande frågor:

1. Anser regeringen det viktigt att fastbränslelagen tillämpas korrekt?

2. Om svaret är ja, vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att det skall
bli en korrekt tillämpning av lagen vid all nyinstallation av eldningsanlägg-
ningar?

1992/93:67 av Sten-Ove Sundström (s) till näringsministern om Vattenfall
AB:

Statliga Vattenfall planerar stora personalneddragningar. I Norrbotten be-
räknas ca 165 anställda vara övertaliga. Av dessa finns över 100 i Jokkmokks
kommun, därav 70 i Porjus och ett trettiotal i Vuollerim.

Norrbottens inland har redan i nuläget stora problem med sysselsätt-
ningen. Ett fullföljande av Vattenfalls planer innebär ett hårt slag mot bl.a.
Jokkmokks kommun.

Under årtionden har Jokkmokks kommun via utbyggnaderna av alla stora
vattenkraftverk inom kommunen tagit ett stort ansvar för den svenska elpro-
duktionen. Mångmiljardvinster har pumpats in i den svenska statskassan
medan sysselsättningseffekten för kommuninnevånarna har blivit marginell.

Det samhällsansvar som företaget säger sig ha tagit tidigare vill man nu bli
befriad ifrån när företaget bolagiseras. Som en orsak till de drastiska ned-
skärningarna anges att företaget måste leverera in mer pengar till ägaren,
staten, och att Vattenfalls soliditet måste stärkas.

Men effekterna blir förödande för Jokkmokks kommun, som i likhet med

många inlandskommuner inte har en chans att med egna resurser och insat-
ser skapa jobb för de övertaliga.

Här räcker det inte med några allmänna fraser och löften om regionalpoli-
tiska insatser och eventuella lokaliseringar. Innan aviserade planer från Vat-
tenfalls sida genomförs måste ersättningsjobb garanteras. Det kan t.ex. ske
genom ett utvecklingsbolag där Vattenfall under en tjugoårsperiod tillför
kompetens och kapital.

Så länge Vattenfall nyttjar de naturresurser som Jokkmokks kommun stäl-
ler upp med, har självfallet också företaget ett samhällsansvar främst mot
kommunen och i andra hand gentemot samhället och staten i övrigt. En för-
ändring i bolagsformen kan aldrig befria företaget från det ansvaret. Själv-
klart åligger det regering och riksdag att se till att företaget lever upp till
detta ansvar.

Mot denna bakgrund vill jag till näringsministern ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att garantera sys-
selsättningen för de berörda vid Vattenfall?

2. Vilka initiativ är statsrådet beredd att vidta för att få till stånd ett utveck-
lingsbolag där Vattenfall får ansvaret för att tillföra kompetens och kapi-
tal under en tjugoårsperiod?

3. Avser statsrådet att vidta extra åtgärder för att de som berörs av Vatten-
falls åtgärder ej friställs innan ersättningsjobb har skapats?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 9 december

1992/93:300 av Lennart Ndsson (s) till näringsministern om industripolitiken
och sysselsättningen:

Har regeringen någon industripolitik som kan förhindra att var femte ud-
devallabo blir utan jobb?

1992/93:301 av Åke Camerö (kds) till kommunikationsministern om försök
med s.k. alkolås på bilar:

I USA finns framtaget ett s.k. alkolås för fordon. Genom en andedräkts-
analys kan man snabbt identifiera eventuell förekomst av alkohol. I kombi-
nation med en elektronisk styrning av startmotorn finns ett system för auto-
matisk kontroll av att alkoholpåverkade förare inte framför sina fordon.

I vissa delstater i USA (bl.a. Californien) har man infört möjligheten att
genom domstolsbeslut utrusta bilar med alkolås och på så vis tillåta personer
med alkoholproblem att köra eget fordon.

Trafiksäkerhetsverket har begärt att få inleda en försöksverksamhet. En-
ligt amerikanska erfarenheter kan positiva effekter uppnås såväl för trafiksä-
kerheten som för individen.

Prot. 1992/93:43

11 december 1992

Prot. 1992/93:43

11 december 1992

Vad avser statsrådet Odell att vidtaga för åtgärder för att vi skall få en
försöksverksamhet i vårt land?

1992/93:302 av Lennart Nilsson (s) till statsministern om sysselsättningen i
Uddevalla kommun:

I Uddevalla kommun kommer 20% av den arbetsföra befolkningen att
vara utan jobb 1993.

Regeringsledamöter rekommenderar i debatten att ”starta eget”, andra
säger att ”det blir bättre när räntan sänks”, någon säger att ”det är inte mitt
ansvarsområde”.

Min fråga till statsministern är:

Vilka samlade åtgärder är regeringen beredd att medverka till för att und-
vika att Uddevalla blir ett nytt Liverpool?

6§ Kammaren åtskildes kl. 13.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

/Barbro Nordström

Innehållsförteckning

Fredagen den 11 december

Prot. 1992/93:43

11 december 1992

1 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1

2 § Förnyad bordläggning ............................... 1

3 § Bordläggning ...............,...................... 1

4 § Anmälan om interpellationer

1992/93:65 av Nils Nordh (s) om fastbränslelagen......... 3

1992/93:66 av Ivar Franzén (c) om fastbränslelagen........ 3

1992/93:67 av Sten-Ove Sundström om Vattenfall AB......    4

5 § Anmälan om frågor

1992/93:300 av Lennart Nilsson (s) om industripolitiken och
sysselsättningen                                                 5

1992/93:301 av Åke Carneö (kds) om försök med s.k. alkolås

på bilar....................................... 5

1992/93:302 av Lennart Nilsson (s) om sysselsättningen i Udde-
valla kommun                                        6

gotab 42665, Stockholm 1992

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.