Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:32 Torsdagen den 26 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:32

Riksdagens protokoll
1992/93:32

Torsdagen den 26 november

KL 14.30-14.32

Protokoll

1992/93:32

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 20 november.

2 § Ledighet

Förste vice talmannen meddelade att Birger Rosqvist (s) ansökt om sjukle-
dighet under tiden den 26 november - den 31 december.

Kammaren biföll denna ansökan.

Förste vice talmannen anmälde att Krister Örnfjäder (s) skulle tjänstgöra
som ersättare för Birger Rosqvist.

3 § Anmälan om kompletteringsval till trafikutskottet

Förste vice talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen
anmält Krister Örnfjäder (s) som suppleant i trafikutskottet under Birger
Rosqvists ledighet.

Förste vice talmannen förklarade vald till

suppleant i trafikutskottet

Krister Örnfjäder (s)

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1992/93:42 till utbildningsutskottet

1992/93:143 och 144 till lagutskottet

1 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 32

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

Motionerna
1992/93:K19-K21 till konstitutionsutskottet
1992/93:Sk7 och Sk8 till skatteutskottet
1992/93:Fi88 och Fi89 till finansutskottet

5 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Motionerna

med anledning av prop. 1992/93:60 Förslag till lag om ändring i miljöskydds-
lagen (1969:387) m.m.

1992/93:Jol7 av Annika Åhnberg (-)

med anledning av prop. 1992/93:86 Ytterligare förenklingar i deklarations-
förfarandet

1992/93:Sk9 av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s)
1992/93:SklO av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)

6§ Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 25 november

1992/93:49 av Stefan Attefall (kds) till statsrådet Bo Lundgren om differen-
tiering av bensinskatten:

I proposition 1992/93:50 där krisuppgörelserna med Socialdemokraterna
presenteras ingår ett förslag om att höja bensinskatten med 77 öre per liter
för oblyad bensin och 97 öre för blyad bensin. Skattedifferensen mellan
blyad och oblyad bensin ökar därmed från 31 öre per liter till 51 öre per liter.

Detta förslag ingår i överenskommelsen om en rad ekonomisk-politiska
åtgärder mellan riksdagens fem största partier. Efter att förslaget lagts tving-
ades Riksbanken låta den svenska kronan flyta, vilket i praktiken innebär en
devalvering på drygt 10%. Därigenom blir bl.a. bensin som är en importpro-
dukt minst 10 % dyrare. Tendensen är också att dollarn stiger i värde, utöver
de svenska valutajusteringarna. Eftersom oljepriserna sätts i dollar bidrar
detta också till att bensinpriset stiger. Momssänkningen som skulle ske vid
årsskiftet på bl.a. bensin uteblir, varför alla prishöjningar och punkt-
skattehöjningar på bensin späds på med en momseffekt på 25 % för konsu-
menten. Motormännens Riksförbund beräknar att totaleffekten för konsu-
menten blir ett bensinpris fr.o.m. 1 januari 1993 på nära 8:50 kr per liter för
blyad bensin.

En hög energiskatt dämpar energiförbrukningen och minskar bilåkandet,
vilket är positivt för miljön. Höjda bensinskatter, särskilt när de blir så höga
som de ser ut att nu bli, slår dock hårt mot dem som är tvingade att använda
bil för sina dagliga resor. Det gäller såväl näringsidkare som privatpersoner.

I samband med tidigare bensinskattehöjningar infördes en nedsättning av
fordonsskatten med 384 kr per år. Detta för att något kompensera fördy-
ringen som skattehöjningen innebar. För en bilist med en körsträcka på 2 000
mil per år ger detta en nedsättning med knappt 20 öre per mil.

En differentiering av bensinskatten kan vara en bra metod för att ge gles-
bygdsbor en rimlig kompensation för de merkostnader som långa avstånd
innebär. Om bensinskatten sänktes med förslagsvis 50 öre per liter i stödom-
rådena skulle detta ge bilisten som kör 2 000 mil per år en skattelindring på
500 kr per år plus momseffekten, totalt 63 öre per liter.

Detta skulle i praktiken innebära att den s.k. miljöavgift som ligger i ben-
sinskatten slopades i de områden där bilismen inte kan anses innebära
samma miljöproblem som i större städer. En differentiering gynnar också
turismen och näringslivet i stödområdena eftersom det inte är mantalsskriv-
ningsorten som avgör skattenedsättningen utan var fordonet befinner sig.

Enligt min bedömning måste en åtgärd i linje med ovan skisserade vidtas
för att inte de föreslagna åtgärderna i prop. 1992/93:50 och de effekter som
valutaförändringarna medför skall leda till orimliga effekter för människor
som är beroende av bilen dagligen och där alternativen är obefintliga.

Min fråga till statsrådet Bo Lundgren är därför:

Vill statsrådet medverka till att glesbygdsbor kompenseras på något sätt
för de kraftiga bensinprishöjningar som kommer att ske 1993?

1992/93:50 av Martin Nilsson (s) till arbetsmarknadsministern om ungdoms-
praktikplatser:

Under de senaste månaderna har det kommit rapporter om vilken ”fram-
gång” ungdomspraktikplatserna blivit. Antalet ansökningar har överstigit de
förväntningar som fanns. Trots detta ökar ständigt ungdomsarbetslösheten
och regeringen har nu i krisuppgörelsen också tvingats använda sig av bered-
skapsarbeten som modell för att bekämpa arbetslösheten. I samband med
krisuppgörelsen accepterades också om än inte med glädje det utökade anta-
let praktikplatser från socialdemokratins sida. Det har ju tyvärr hela tiden
varit ett stenhårt krav från regeringens sida att just ungdomspraktikplatserna
skall vara insatsen framför andra modeller.

När vi socialdemokrater försökte peka på de brister vi tyckte oss se så var
oviljan att förhandla med oppositionen total.

Under de senaste månaderna har dock systemet introducerats på mer bred
front och kan nu betraktas som utprövat. Nu borde det vara dags att göra en
första utvärdering och omprövning utifrån de brister och eventuella förtjäns-
ter som framkommer.

De första signalerna som vi nu fått via media tyder på att mycket av den
kritik som vi socialdemokrater riktat mot systemet från början är riktig.

• Ersättningen är för låg. Antalet ungdomar som nu tvingas in i ett beroende
av socialbidrag är omfattande och det syns också på statistiken. I en allt
kärvare kommunalekonomisk situation har dessutom kommit fram att allt
fler ungdomar som är hemmaboende och under 20 år förvägras rätten till
en ersättning som innebär att man kan flytta hemifrån och skaffa sig eget.

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 32

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

Detta försätter ungdomar i en ofrihet som skulle accepteras av ett väldigt
lätträknat antal grupper i samhället.

• Ungdomspraktikanterna utnyttjas som gratis arbetskraft. Detta gäller för-
stås inte generellt, men det är ändå antagligen en betydande del. Den ut-
bildning som ungdomarna sägs få är naturligtvis för de flesta företag omöj-
lig att ge i en lågkonjunktursituation där alla anställda behövs i produktio-
nen. Inte har man då råd/resurser att bedriva något slags organiserad ut-
bildning! Detta visas mer eller mindre tydligt och med det nuvarande sy-
stemet får man nog vara nöjd om ungdomarna erbjuds åtminstone en viss
mängd utbildning. Dock finns det fall där missbruket är så uppenbart att
till och med arbetsmarknadsministern borde reagerat. I Aneby blev en 20-
åring uppsagd från sin arbetsplats på grund av arbetsbrist för att sex dagar
senare få tillbaka samma jobb som ungdomspraktikant. Då han helt natur-
ligt vägrade ville arbetsförmedlingen ta ifrån honom A-kassan. I Stock-
holm har vi sett ett antal företag offensivt annonsera ut att de söker ung-
domspraktikplatser för att expandera. I Sörmland har landstinget sagt upp
folk och samtidigt plockat in ungdomspraktikanter. Slumpen ter sig väl
stor. Arbetsförmedlingen medger nu öppet och på flera håll att man inte
har några resurser att kontrollera att ungdomar inte utnyttjas som gratis
arbetskraft.

• Ungdomars ordinarie arbetsmarknad dras undan. Vem vill anställa ungdo-
mar till en avtalsenlig lön när man kan få en gratis?

• Risken ter sig uppenbar att konkurrensen mellan olika företag snedvrids.
Detta kan i och för sig bli konsekvensen av i princip alla arbetsmarknads-
politiska insatser. Men risken för att det utnyttjas är uppenbar. Inom ex-
empelvis hantverkssektorn används ungdomspraktikanter plus en rad
andra stöd för att främst starta nytt och eget för att på så sätt kunna högst
betydligt pressa priserna. Detta missgynnar naturligtvis de företag som vill
sköta sig och anställa arbetstagare på riktiga villkor.

Dessa brister ter sig nu alltmer uppenbara för var dag som går och redovi-
sas öppet i media.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga arbetsmarknadsminister
Börje Hörnlund:

1. Vad planerar regeringen för åtgärder för ungdomar som genomgått en
ungdomspraktikutbildning?

2. Vad avser regeringen vidta för åtgärder för att ungdomar inte skall tvingas
in i ett socialbidragsberoende utan i stället skall ha rätt till den frihet som
exempelvis ett eget boende innebär?

3. Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern vidta för att ungdomsprak-
tikanter inte skall kunna utnyttjas som gratis arbetskraft?

4. På vad sätt kommer regeringen att motverka att arbetsmarknadspolitiken
utnyttjas för att snedvrida konkurrensen mellan olika företag?

5. Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att ungdomars ordinarie arbets-
marknad inte genom arbetsmarknadspolitiska instrument skall ytterligare
minskas?

1992/93:51 av Sten-Ove Sundström (s) till statsrådet Bo Lundgren om försla-
get om höjning av bensinskatten:

Krisuppgörelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna innebär bl.a.
att bensinskatten höjs med upp till 1:30 kr per liter. Spekulationerna mot
den svenska kronan med åtföljande beslut att låta kronan flyta, har drastiskt
ändrat förutsättningarna. Devalveringseffekten innebär att bensinpriset
kommer att stiga upp emot 8 kr per liter.

Många familjer lever i dag under kärva ekonomiska omständigheter, en så
stor höjning av bensinpriset får orimliga effekter och bör därför inte genom-
föras under det närmaste året. Effekterna av den tidigare beslutade åtstram-
ningen är tillräckligt starka, inte minst för de boende i våra glesbygder. Mot
den bakgrunden har Socialdemokraterna i skogslänen uttalat att den bensin-
skattehöjning som ingick i den s.k. krisuppgörelsen bör skjutas på framti-
den, efter 1993.

Med hänvisning till det anförda vill jag till statsrådet Bo Lundgren ställa
följande frågor:

1. Är regeringen beredd att senarelägga bensinskattehöjningen till 1994?

2. Vilka andra åtgärder avser statsrådet vidta för att underlätta för gles-
bygdsbilismen?

1992/93:52 av Birgit Henriksson (m) till justitieministern om användning av
hundar för identifiering av brottslingar m.m.:

I den del av Tyskland som förut var Västtyskland har polisen i det krimi-
naltekniska arbetet utvecklat nya och träffsäkra metoder för att bl.a. binda
gärningsmän till begångna brott.

Metoden bygger på att varje människa har en alldeles egen lukt, som en
specialutbildad hund kan skilja från alla andra människors. Denna lukt är
lika individuell som fingeravtryck. Risken för att två eller flera individer
skulle kunna ha samma lukt är utesluten (så länge det inte rör sig om enäggs-
tvillingar).

Om ett föremål, t.ex. en revolver, kan identifieras som just det redskap
som använts i samband med ett brott, men det inte går att fastställa vem som
begått brottet eller att binda den man misstänker vid det, erbjuder metoden
med ID-hundar hittills oanade möjligheter.

Man använder sex personer, som får hålla metallstavar i händerna i tio
minuter. Metallstavarna placeras sedan i plastpåsar, i vilka de sedan förvaras
i minst 24 timmar. Därefter placeras de sex stavarna på avstånd från var-
andra i slumpvis ordning. Hunden får lukta på föremålet, varefter den får
lukta på de sex metallstavarna och markerar om någon av stavarna har
samma lukt som föremålet. Varje identifiering görs vid tre separata tillfällen
med olika hundar och endast om samtliga tre hundar identifierar stavar som
hållits av samma person, tillmäts resultatet något värde.

Metoden används i Tyskland och Holland. I Danmark befinner man sig
ännu bara på försöksstadiet. Bäst utvecklad är metoden i Tyskland, där man
i ett hundratal fall har lyckats fastställa gärningsmannen med hjälp av ID-
hundar.

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

I Tyskland har man också använt ID-hundar för likidentifiering. Med stor
träffsäkerhet har man kunnat identifiera döda, då bara svåridentifierbara
rester av kroppen funnits tillgängliga.

En DNA-analys tar två till tre månader att genomföra. En identifiering
med ID-hund tar två till tre dygn. Metoden ger således möjlighet att snabbt
få besked om ett spår skall bearbetas vidare eller om utredningar bör inriktas
på annat sätt. Möjligheterna till tidsvinster och besparingar är således bety-
dande.

Det vore, mot bakgrund av de resultat som hittills redovisats, rimligt att
pröva möjligheterna att använda s.k. ID-hundar även i Sverige.

En första åtgärd borde vara att ta del av hur ID-hundar används i andra
länder för att med dessa erfarenheter som grund pröva möjligheten att också
i Sverige använda sådana hundar som hjälpmedel i det kriminaltekniska ar-
betet.

Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att med hjälp av
s.k. ID-hundar öka effektiviteten i det kriminaltekniska arbetet?

7 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 25 november

1992/93:230 av Gudrun Norberg (fp) till kulturministern om syrianers möj-
lighet till svenskt medborgarskap:

Det är svårt för syrianer från Turkiet att få bli svenska medborgare. En
del syrianer i Örebro, som bott och arbetat i Sverige 15-20 år, får avslag på
sina medborgaransökningar trots att de borde ha rätt till svenskt medborgar-
skap.

Enligt uppgifter från departement och Invandrarverk skall den som - trots
försök - vägras befrielse från sitt förra hemland ändå erhålla svenskt med-
borgarskap. Detta tillämpas tydligen inte i praktiken. Ansökningar om med-
borgarskap har upprepats flera gånger, men får alltid avslag med motive-
ringen ”om Ni inom två år inför Statens invandrarverk visar att behörig myn-
dighet har medgivit befrielse...” osv.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till kuturminis-
tern:

Vill kulturministern medverka till att Invandrarverkets - som jag anser
felaktiga - tillämpning upphör?

1992/93:231 av Barbro Westerholm (fp) till statsrådet Bo Könberg om be-
handlingen av patienter med rygg- och nackbesvär:

Under det senaste året har ett ökande antal vårdgivare etablerat sig med
inriktning på rehabilitering av patienter med rygg- och nackproblem. För
några år sedan fanns ett tiotal vårdgivare, nu finns drygt 450, vilka erhållit

rehabiliteringsersättning från försäkringskassorna. Vårdgivarna represente-
rar olika yrkesutbildningar, har olika yrkeserfarenhet och arbetar med olika
behandlingsmetoder. Det finns risk för att behandlingarna varierar i kvalitet.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Vad gör regeringen för att patienter med rygg- och nackbesvär skall garan-
teras en medicinskt och hälsoekonomiskt sett effektiv behandling?

1992/93:232 av Barbro Westerholm (fp) till kommunikationsministern om
anonymiteten och Televerkets nya tjänster:

Televerket har i flera dagstidningar gått ut med annonser där man bl.a.
meddelar att den som blir uppringd på en display skall kunna få veta vem
som ringer innan man svarar. Detta kan innebära ett anonymitetsproblem,
inte minst när det gäller uppringning av sådana tjänster som jourhavande
präst, jourhavande kurator m.fl. där det för den uppringande är av största
vikt att man får ringa anonymt.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Avser regeringen vidta åtgärder så att anonymiteten kan skyddas i de pla-
nerade tjänsterna från Televerket?

1992/93:233 av Kenneth Attefors (nyd) till kommunikationsministern om
SAS och Linjeflyg:

När Ny demokrati gick med på en sammanslagning av SAS/Linjeflyg utan
att protestera var det med tanke på den kommande konkurrensen från de
stora flygbolagen i Europa. Vi behövde ett stort flygbolag när EES närmade
sig. Vi uppfattar det hela som en fusion mellan bolagen, dvs. vid en eventuell
rationalisering skall båda de tidigare bolagens personal behandlas lika vid
eventuella uppsägningar etc. För oss finns inget A- eller B-lag.

Köpte SAS Linjeflyg eller var det en fusion mellan bolagen? Tycker minis-
tern att personalen skall behandlas lika vid en eventuell rationalisering inom
det nya bolaget?

1992/93:234 av Bo Arvidson (m) till statsrådet Beatrice Ask om specialkur-
ser vid landstingens gymnasieskolor m.m.:

Vid landstingens gymnasieskolor rådde under våren och sommaren stor
osäkerhet när det gällde olika specialkurser och påbyggnadsutbildningar.
Det fanns betydande svårigheter att planera utbildningen då man relativt
sent fick kännedom om kommunernas vilja att betala interkommunal ersätt-
ning. Även för många andra utbildningar har situationen varit svårhanterlig
för såväl elever som utbildningsanordnare.

Under hösten har vi sett resultatet av kommunernas olika hantering av
elever som sökt dessa utbildningar. Skolverkets överklagandenämnd har
t.ex. från den 1 januari till början av oktober fått in ca 1 250 överklaganden
av kommunernas beslut.

Vilka åtgärder är skolministern beredd att vidta för att berörda utbild-
ningar skall kunna erbjudas även i framtiden?

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

Prot. 1992/93:32

26 november 1992

8 § Kammaren åtskildes kl. 14.32.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

/Barbro Nordström

Prot. 1992/93:32

Innehållsförteckning                          26 november 1992

Torsdagen den 26 november

1 § Justering av protokoll................................ 1

2 § Ledighet .......................................... 1

3 § Anmälan om kompletteringsval till trafikutskottet.......... 1

4 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1

5 § Bordläggning ...................................... 2

6 § Anmälan om interpellationer

1992/93:49 av Stefan Attefall (kds) om differentiering av ben-
sinskatten ..................................... 2

1992/93:50 av Martin Nilsson (s) om ungdomspraktikplatser.     3

1992/93:51 av Sten-Ove Sundström (s) om förslaget om höjning
av bensinskatten................................ 5

1992/93:52 av Birgit Henriksson (m) om användning av hundar
för identifiering av brottslingar m.m................. 5

7 § Anmälan om frågor

1992/93:230 av Gudrun Norberg (fp) om syrianers möjlighet till
svenskt medborgarskap........................... 6

1992/93:231 av Barbro Westerholm (fp) om behandlingen av
patienter med rygg- och nackbesvär................. 6

1992/93:232 av Barbro Westerholm (fp) om anonymiteten och
Televerkets nya tjänster........................... 7

1992/93:233 av Kenneth Attefors (nyd) om SAS och Linjeflyg 7

1992/93:234 av Bo Arvidson (m) om specialkurser vid lands-
tingens gymnasieskolor m.m........................ 7

gotab 42540, Stockholm 1992