Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:2 Tisdagen den 6 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:2

Riksdagens protokoll

1992/93:2

Tisdagen den 6 oktober

Kl. 14.00-15.04

Protokoll

1992/93:2

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där predikan hölls av ärkebiskop Bertil
Werkström, öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt det program
som i bilaga fogats till detta protokoll.

1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:

Ers Majestät! Jag hemställer att Ers Majestät måtte förklara 1992/93 års
riksmöte öppnat.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:

Fru talman, ärade riksdagsledamöter! När Ni, valda ombud för Sveriges
folk, i dag samlas här i Stockholm, inleds ett nytt arbetsår för riksdagen. Ni
har ett ansvarsfullt och krävande arbete framför Er. Många frågor av stor
vikt för vårt land och dess medborgare kommer att bli föremål för diskussion
och beslut.

Den ekonomiska situation som vi för närvarande upplever visar bl.a. hur
beroende vi är av vår omvärld. Vi kan inte skapa våra egna regler utan måste
lösa problemen inom de ramar som det internationella samarbetet ger. Osä-
kerheten om den närmaste tidens utveckling inom Gemensamma markna-
den kommer att påverka vår anpassning.

Men vi har också egna ekonomiska problem. De måste behandlas med
stor omsorg och omtanke såväl om den enskilde medborgaren som om hela
vårt land. Att minska arbetslösheten är därför en uppgift av hög prioritet.
Förståelsen för lösningar i samförstånd är stor.

Den oro som vi för ett år sedan kände inför den politiska utvecklingen i
världen visade sig vara befogad. Frigörelsen och demokratiseringsprocessen
i flera länder är ett positivt skeende, som dock i nuet medför både svårighe-
ter och motsättningar samt stort lidande för många människor, bl.a. i Jugo-
slavien och delar av det forna Sovjetunionen.

I samband med våra statsbesök i Estland och Lettland har Drottningen
och jag på nära håll fått ta del av det behov av stöd och hjälp som man har
i strävandena att lindra de umbäranden som drabbar enskilda människor.
Därutöver föreligger önskemål om långsiktigt samarbete för uppbyggnad                   1

1 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 2

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

och utveckling av både samhällsfunktionerna och näringslivet i de baltiska
statema.

Behovet av stöd till länder och regioner i olika delar av världen är stort.
Men tillgången på ekonomiska resurser är begränsad. Därför måste vaije
insats noggrant övervägas och förberedas.

Miljöproblemen i världen har inte minskat. Det framgick av överläggning-
arna vid Förenta nationernas miljö- och utvecklingskonferens i Rio de
Janeiro. Samtidigt visade det sig ännu en gång hur svårt det är att internatio-
nellt nå enighet om prioriteringar och ekonomiska åtaganden. Det framgick
dessutom hur viktigt det är att man skapar större medvetenhet om miljöpro-
blemen för att gemensamt kunna avhjälpa dem.

Inom skolan samt universitets- och högskoleverksamheten pågår föränd-
ringar. Ökad satsning på forskning har aviserats. Likaså är sjukvården, äld-
revården och barnomsorgen föremål för omorganisation. Vi berörs alla av
dessa verksamheter. Förändringarna kommer därför att få stor betydelse för
vaije medborgare, liksom för samhället i stort.

Med dessa exempel på viktiga frågor som kommer att finnas med i Ert
arbete vill jag understryka riksdagens centrala roll för samhällsutvecklingen.

Vi kommer att med uppmärksamhet och intresse följa Er i arbetet för vårt
lands bästa. Jag önskar Er välgång i detta viktiga värv och förklarar härmed
1992/93 års riksmöte öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister CARL BILDT (m):

Eders majestäter, Eders Kungliga högheter, fru talman, ledamöter av Sve-
riges riksdag!

För ett år sedan bildade Moderata samlingspartiet, Folkpartiet libera-
lerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet gemensamt re-
gering för att förändra och förnya Sverige.

I regeringsförklaringen den 4 oktober 1991, som lade fast inriktningen av
politiken fram mot mitten av 1990-talet, angavs de fyra stora uppgifter som
stod i centrum för vårt gemensamma politiska program.

Den första var att fullt ut föra Sverige in i det europeiska samarbetet ge-
nom förhandlingarna om medlemskap i den Europeiska gemenskapen.

Den andra var att bryta den ekonomiska stagnationen och att återupprätta
Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande eko-
nomi.

Den tredje var att förbättra vår välfärd och sociala omsorg genom en val-
frihetsrevolution i välfärdspolitiken och genom särskilda insatser för de
sämst ställda.

Och den fjärde uppgiften var att forma en långsiktig och hållbar utveckling
mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar och skogar.

På alla dessa fyra områden har framsteg gjorts. Men samtidigt är det i dag
än tydligare att mer behöver göras. Förnyelse och omvandling är nyckeln till
att lösa Sveriges problem.

**♦

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Europa befinner sig i snabb och dramatisk förändring. Det finns risker för
att Europa sjunker tillbaka i nationella motsättningar och konflikter. Men
det finns också möjligheter att etablera en varaktig och stark europeisk
freds- och samarbetsordning.

Vår Europapolitik strävar efter att ge Sverige en plats i det europeiska
samarbetets kärna. Också för oss är det ett vitalt intresse att dagens euro-
peiska samarbete fördjupas. Arbetet med att förbereda de kommande för-
handlingarna om medlemskap i EG fortsätter. Ett brett samförstånd i riksda-
gen eftersträvas.

Formella förhandlingar med EG bör kunna inledas i böljan av nästa år.
Målet är att ett ställningstagande till ett avtal om medlemskap skall kunna
ske i en folkomröstning 1994 för att möjliggöra ett svenskt medlemskap
1995.

Redan dessförinnan tas betydelsefulla steg. Efter godkännande av riksda-
gen beräknas EES-avtalet träda i kraft vid årsskiftet. Sverige blir därigenom
en del av en stor gemensam marknad med fri rörlighet för individer, tjänster,
varor och kapital.

EES-avtalet ger oss emellertid inte något medbestämmande i den euro-
peiska utvecklingen. Utan medlemskap ställs vi utanför områden som direkt
berör vitala nationella intressen: den gemensamma utrikes- och säkerhets-
politiken och arbetet med att förverkliga den ekonomiska och monetära
unionen.

Bara genom medlemskap i EG kan Sverige fullt ut medverka i och få infly-
tande över det europeiska samarbetet. Det handlar om att ge Sverige och
oss svenskar rösträtt i det nya Europa.

***

I fjolårets regeringsförklaring redovisades Sveriges ekonomiska problem.

Det hette bl.a. att vår ekonomiska utveckling i början av 1990-talet känne-
tecknades av ”en snabb utslagning av arbetsplatser och företag, starkt sjun-
kande investeringar i näringslivet, en minskande produktion av varor och
tjänster och försämrade statsfinanser”.

Regeringens ekonomiska politik har mot denna bakgrund inriktats på att
återställa förutsättningarna för tillväxt, företagande och sparande i Sverige.

De grundläggande villkoren för investeringar och produktion i Sverige har
förbättrats. Stora besparingar har gjorts i stat och kommun. Den förödande
inflationen är borta. Produktiviteten ökar snabbt. Våra kostnader sjunker
nu i förhållande till omvärlden. Investeringshinder för omvärlden har tagits
bort.

En rad förändringar har förbättrat klimatet inte minst för de små och me-
delstora företagen. Förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet har av-
skaffats. Förmögenhetsskatten i övrigt liksom arvs- och gåvobeskattningen
har sänkts. Löntagarfonderna har avskaffats.

Men samtidigt som viktiga steg har tagits är problemen uppenbara. Sedan

1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 2

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

nedgången började 1989 har 170 000 industrijobb gått förlorade. Statsfinan-
serna har visat sig vara i ett långt sämre skick än vad någon tidigare ville
medge. Problemen förstärks dessutom kraftigt av den ekonomiska ned-
gången.

Det finansiella systemet drabbas nu av den ena krisen efter den andra,
som en bitter efterbörd av 1980-talets spekulativa klimat.

Till våra inhemska svårigheter kommer att den internationella ekono-
miska uppgången dröjer. Oron i det europeiska valutasystemet har inneburit
störningar som bidragit härtill.

***

Krisuppgörelsen mellan regeringen och den socialdemokratiska opposi-
tionen är ett uttryck för insikten om djupet och vidden av de ekonomiska
problem Sverige i dag står inför.

Sverige har under de senaste veckorna avvärjt upprepade hot mot kronans
värde. Med kraft och beslutsamhet har regeringen, oppositionen och Riks-
banken försvarat kronan. Uppslutningen i samhället kring denna politik är i
det närmaste total.

Förutsättningar att fullfölja denna politik är goda. Norden har blivit Euro-
pas låginflationsområde och Sverige ett land med låga prisökningar.

Krisuppgörelsens kärna är åtgärder i syfte att påtagligt minska det struktu-
rella underskottet i de offentliga finanserna, säkerställa stabiliteten i det fi-
nansiella systemet och stärka företagens konkurrenskraft. Detta är avgö-
rande för förtroendet för den fasta växelkursen.

***

Att inte handla nu och än en gång försöka uppskjuta den nödvändiga sane-
ringen av svensk ekonomi skulle leda till en så djup nedgång att dramatiska
välfärdsförluster vore oundvikliga. De åtgärder som riksdagen kommer att
få ta ställning till skall ses mot denna bakgrund.

Tillväxt i näringslivet och minskade offentliga utgifter är i denna situation
förutsättningen för att bevara och utveckla välståndet. Sveriges deltagande
i det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa och vår hårdvalutapoli-
tik är också väsentliga för att klara denna uppgift.

Vissa av de åtgärder som kommer att föreläggas riksdagen under arbets-
året innebär uppoffringar för alla. Vår strävan har varit, är alltjämt och kom-
mer att förbli att dessa uppoffringar skall fördelas rättvist med medborgar-
nas bästa och Sveriges framtida ekonomiska styrka för ögonen.

Det strukturella underskottet i de offentliga finanserna måste elimineras.
I allt väsentligt måste detta ske genom att de offentliga utgifterna minskas.
Den översyn som pågår av transfereringssystemen kompletteras därför med
en grundläggande genomgång av olika offentliga insatsers syfte och utform-
ning. Saneringen av de offentliga finanserna måste genomföras i ett medel-
fristigt perspektiv.

Skattepolitiken inriktas på att i första hand sänka skadliga och tillväxt-
hämmande skatter.

För att förbättra konkurrenskraften för det enskilda näringslivet sänks ar-
betsgivaravgifter med 4,3 procentenheter från årsskiftet och minskas den
lagstadgade semestern med två dagar. Detta bidrar till en snabbare förstärk-
ning av det svenska näringslivets konkurrenskraft gentemot omvärlden.

För att förbättra de långsiktiga möjligheterna för tillväxt och företagande
sänks kapitalinkomstbeskattningen till 25 % och avskaffas förmögenhetsbe-
skattningen fr.o.m. 1995.

Skattebelastningen på mindre företag kommer att lindras. För egenföreta-
gare och handelsbolag införs regler i syfte att ge dessa en med övriga företag
likvärdig skattebehandling.

Integrationen i Europa innebär att vissa förändringar av vår skattepolitik
måste ske. Förslag läggs om att kilometerskatten avskaffas och ersätts med
höjd skatt på dieselolja.

Denna skattepolitik innebär att skattetrycket successivt sänks.

Företagens möjligheter att utnyttja sina investeringsfonder utvidgas och
förlängs.

I syfte att säkerställa ett väl fungerande betalningssystem och stabilitet i
det finansiella systemet kommer regeringen under hösten att begära riksda-
gens bemyndigande att besluta om generella åtgärder som stärker betal-
ningssystemet och säkerställer kreditförsöijningen. Det finns en bred poli-
tisk uppslutning kring dessa åtgärder.

Sveriges näringsliv måste ges bättre förutsättningar att växa. Nyföretagan-
det och småföretagsamheten måste få en renässans. Det är främst i de
mindre och medelstora företagen som de nya möjligheterna och de nya job-
ben finns.

Av stor betydelse, inte minst för de små företagen och deras anställda är
spelreglerna på arbetsmarknaden. En översyn av arbetsrätten pågår. Rege-
ringen avser att förelägga riksdagen förslag till förenklingar i den arbetsrätts-
liga lagstiftningen.

Det är regeringens strävan att sådana förändringar kan beslutas i bred po-
litisk enighet.

En fungerande riskkapitalmarknad är av största vikt för företagsamheten,
särskilt för nyföretagandet. En proposition om företagens riskkapitalförsörj-
ning läggs fram. Nya riskkapitalbolag bildas med medel från de nu avveck-
lade löntagarfonderna. Därutöver kommer förslag att framläggas om för-
månligare lånevillkor för nyföretagande.

Det utländska intresset för investeringar i Sverige har stimulerats bl.a. ge-
nom att förvärvslagstiftningen för företag och aktier har avskaffats. Under
hösten läggs förslag om en liberalisering av förvärvslagstiftningen för fastig-
heter. Särskilda regler kommer att gälla för fritidsfastigheter i vissa områ-
den.

En livskraftig ekonomi förutsätter konkurrens mellan företag. En ny och
hårdare konkurrenslagstiftning införs. EES-avtalet innebär att reglerna för
konkurrens vid offentlig upphandling skärps. Förslag i syfte att öka konkur-
rensen även inom den kommunala verksamheten framläggs. Valfrihetsrefor-
merna i välfärdspolitiken ger anställda, oftast kvinnor, verksamma inom
vård och omsorg nya möjligheter att starta eget.

Förberedelserna för privatiseringen av statliga företag fortsätter. In-

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

gångna avtal respekteras. Omstruktureringar och andra nödvändiga föränd-
ringar fullföljs. Marknadssituationen nu motiverar emellertid att det i prin-
cip införs ett moratorium för privatisering av statliga företag.

En väl fungerande infrastruktur i hela landet är en viktig förutsättning för
ekonomins växtkraft. Under budgetåret 1992/93 görs investeringar i infra-
strukturen som är tre gånger större än årsgenomsnittet under 1980-talet.
Överenskommelsen om trafikinvesteringar i Stockholm syftar till att för-
bättra trafikmiljön.

Avregleringen av järnvägstrafiken fortsätter. Statens järnvägar bolagise-
ras. Förslag har förelagts riksdagen om att ansvaret för inlandsbanan övertas
av ett regionalt trafikbolag. I avvaktan på riksdagsbeslutet förlängs rådrum-
met för viss trafik på banan.

Förslag läggs om en ny telelag som öppnar för konkurrens på telemarkna-
den. Televerket bolagiseras.

Konkurrensen på postområdet stärks. Monopolen på brevbefordran och
statliga betalningar avskaffas. Förslag framläggs om en ny postlag. Posten
bolagiseras.

Svensk sjöfarts konkurrenskraft måste stärkas. Förslag läggs fram om en
ny sjöfartspolitik.

Fritidsbåtsregistret avvecklas, liksom Svensk Bilprovnings monopol.

*

Sverige är sedan tre år inne i den allvarligaste sysselsättningskrisen under
efterkrigstiden.

Kampen mot arbetslösheten följer tre huvudlinjer. Den första är att an-
gripa de strukturella orsakerna, bemästra kostnadsläget och förstärka Sveri-
ges ställning som ett attraktivt investeringsland. Bara därigenom kan nya
riktiga jobb skapas. Den andra är att tidigarelägga offentliga investeringar.
Den tredje är att förnya och effektivisera arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslinjen ligger fast. Arbetslöshet kan aldrig vara ett medel i den eko-
nomiska politiken. Hög arbetslöshet försämrar förutsättningarna för tillväxt
genom permanent utslagning och innebär en extra stor påfrestning på de of-
fentliga finanserna.

Den höga förvärvsfrekvensen bland kvinnor är en viktig tillgång för Sveri-
ges ekonomi. Jämställdheten i arbetslivet är ett centralt mål som kräver ökad
uppmärksamhet när arbetslösheten växer.

Särskilda krav måste ställas på kostnadseffektivitet i arbetsmarknadspoli-
tiken. Åtgärder vidtas för att effektivisera och sänka kostnaderna för de ar-
betsmarknadspolitiska medlen. AMU bolagiseras.

Den statliga arbetsförmedlingen får en tillfällig förstärkning. Privata ar-
betsförmedlingar tillåts.

De arbetsmarknadspolitiska medlen koncentreras på insatser för att öka
kompetensen och därigenom stärka individernas ställning på arbetsmarkna-
den. Andra insatser görs för att motverka sociala och ekonomiska problem
för individer, för familjer och för handikappade vid arbetslöshet.

Riksdagsbeslutet att inrätta särskilda ungdomspraktikplatser har innebu-

rit att 37 000 ungdomar i dag finns ute i företagen. Ytterligare 36 000 platser
kommer att inrättas.

*

Hela Sverige skall leva.

Lågkonjunkturen slår hårt mot redan tidigare utsatta delar av vårt land.
Vår delaktighet i den europeiska integrationen innebär ökade möjligheter
för och nya krav på regionalpolitiska insatser. Syftet är att hela landet skall
dra nytta av fördelarna med en skärpt internationell konkurrens och en fri
marknad.

Ett viktigt inslag i tillväxtpolitiken är att tillvarata utvecklingsmöjlighe-
terna i alla delar av landet. Utvecklingskraften i de mindre företagen är av-
görande för den regionalt spridda sysselsättningen, liksom satsningar på
bättre infrastruktur, god service och bra miljö.

Riksdagen har fattat beslut om sänkta socialavgifter i Norrlands inland.
Också de skattesänkningar som syftat till att stärka utvecklingskraften i de
små företagen ger företagen i de mest utsatta regionerna bättre villkor.

*

Omställningen av jordbruket fullföljs. En avstämning sker mot EG:s ge-
mensammajordbrukspolitik för att uppnå en fullständig integrering från den
dag Sverige blir medlem. Syftet är att Sverige vid inträdet i EG skall ha en
stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och därvid ta till vara möjlighe-
terna till sänkta livsmedelspriser.

Ett öppet och levande kulturlandskap skall bevaras bl.a. genom att jord-
bruket utnyttjas för att värna miljön.

Jord- och skogsbrukets stora möjligheter att producera biobränslen ut-
nyttjas som en resurs i omställningen av energisystemet i riktning mot förny-
bara energikällor.

Regeringen avser att lägga fram förslag om en ytterligare avreglering av
skogsbruket och fortsatta insatser för att skydda miljön.

Välfärdspolitiken utvecklas under starkt förändrade förutsättningar. Sta-
ten har det övergripande ansvaret för att ange de nationella målen, utöva
tillsyn och utvärdera.

Kommunerna har fått ett större ansvar för utformningen av välfärdspoliti-
ken. Samtidigt möter de ett växande gap mellan behov och resurser. Detta
ställer krav på en effektivisering av verksamheten bl.a. genom rationalise-
ringar och ökade inslag av konkurrens. Det nya statsbidragssystemet ger
kommunerna större frihet att avgöra hur målen skall nås.

I syfte att minska det strukturella budgetunderskottet måste även de so-
ciala utgifterna begränsas. Socialförsäkringssystemen reformeras med den
inriktningen samtidigt som de skall ge trygghet och stimulera arbete och spa-
rande.

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

En karensdag införs och ersättningsnivåerna sänks i sjuk- och arbets-
skadeförsäkringarna. Arbetsskadebegreppet stramas upp.

En beredning tillsätts i syfte att genomföra en ny försäkringsmodell som
innebär att sjuk-och arbetsskadeförsäkringarna flyttas ur statsbudgeten.
Möjligheterna prövas att ge arbetsmarknadens parter huvudansvaret.

Tandvårdsföräkringen reformeras i syfte bl.a. att minska det allmännas
kostnader och uppnå ett bättre resursutnyttjande. Fri konkurrens införs
även inom barntandvården. Frågan om reformerad tandvårdstaxa och fri
etableringsrätt för tandläkare bereds med sikte på ikraftträdande den 1 ja-
nuari 1994.

Pensionssystemet reformeras. Målet är att skapa ett pensionssystem som
utöver grundtryggheten är mera robust, stimulerar sparandet och stärker
sambandet mellan inbetalda avgifter och utgående förmåner.

Pensionsåldern kommer med början 1994 att höjas successivt till 66 år. Er-
sättningsnivån i pensionssystemet kommer i vissa fall att sänkas samtidigt
som särskilda åtgärder kommer att vidtas för att skydda pensionärer med
bara grundförmåner.

Ett husläkarssystem införs successivt för att säkerställa alla medborgares
rätt att välja en egen läkare. Etableringsfrihet kommer att införas stegvis.

Försök genomförs med finansiell samordning mellan försäkringskassa och
hälso- och sjukvården. Sådan samordning prövas också med kommunernas
socialtjänst.

En översyn görs av sjukvårdens organisation och finansiering. Syftet är
bl.a. att pröva olika sjukvårdsmodeller, exempelvis en obligatorisk sjuk-
vårdsförsäkring. Utredningen skall också belysa hälso- och sjukvårdens re-
sursbehov.

En av de allra viktigaste utmaningarna för framtiden är att ge bättre förut-
sättningar för trygga familjer och för barnens uppväxt och omvårdnad.

Familjepolitiken skall främja både valfrihet och jämställdhet mellan kvin-
nor och män. Det innebär att det måste finnas barnomsorg utanför hemmet
av god kvalitet för dem som vill ha det och bättre ekonomiska möjligheter
för dem som så önskar att stanna hemma när barnen är små. Den som väljer
att förvärsarbeta måste få ett ekonomiskt utbyte av detta.

Det till i höst aviserade förslaget om ett vårdnadsbidrag skjuts upp. Det
kommer att framläggas när de ekonomiska förutsättningarna har förbättrats.
Ett vårdnadsbidrag, lika för alla barn mellan ett och tre år, är en fortsatt högt
prioriterad reform.

Frågan om tidigare aviserade ändringar rörande barnomsorgen i social-
tjänstlagen bereds vidare genom bl.a. överläggningar med Kommunförbun-
det och med beaktande av de samhällsekonomiska effekterna.

Förslag kommer att framläggas om nytt ensamförälderstöd och om änd-
rade regler för och administration av bostadsbidragen.

Ett förslag om inrättande av en barnombudsman som bl.a. skall följa upp
hur Sverige uppfyller sitt åtagande enligt FN:s barnkonvention föreläggs
riksdagen.

En utvidgad rättighetslagstiftning för handikappade, grundad på handi-
kapputredningens huvudbetänkande, föreläggs riksdagen. Syftet är att öka

valfriheten och tryggheten för människor med svåra funktionshinder och de-
ras anhöriga.

Alkoholmissbruket är ett av våra största sociala problem. Alkoholpoliti-
ken syftar till minskad konsumtion och minskade skador.

***

Att skydda och förbättra miljön är en framtidsutmaning i allas intresse.
Den ekonomiska och tekniska utvecklingen skapar unikt goda möjligheter
för omställningen till mindre resurskrävande och miljöbelastande produk-
tions-, energi- och transportsystem.

Tydliga miljömål, bestämda miljökrav och effektiva styrmedel, som mil-
jöavgifter, utnyttjas i arbetet för att skydda och förbättra miljön.

Sverige kommer att aktivt följa upp de beslut som fattades vid FN:s miljö-
konferens i Rio de Janeiro i juni 1992. Miljöhänsynen måste öka. Förslag
läggs i syfte att bevara den biologiska mångfalden. En långsiktig klimatstra-
tegi läggs fast.

Sverige skall vara pådrivande i det europeiska miljövårdsarbetet. I för-
handlingarna om svenskt medlemskap i EG skall Sverige utgå ifrån att
högsta tillämpade ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet. Vi tar fasta på
EG-kommissionens konstaterande att Sverige har mycket att tillföra EG:s
miljöpolitik.

Ansvaret för vattenmiljön förenar länderna kring Östersjön. Regeringen
verkar för att i samarbete med övriga strandstater rena Östersjön. Miljöin-
satser i Baltikum prioriteras.

Miljölagstiftningen skärps och sammanförs i en miljöbalk. Förslag kom-
mer att föreläggas riksdagen om riktlinjer för en mer kretsloppsanpassad ut-
veckling innefattande ett mer effektivt resursutnyttjande, återanvändning
och återvinning. Målet skall vara att producenternas ansvar slås fast.

Förslag läggs om skärpning av kämtekniklagen och förbud mot slutförva-
ring i Sverige av använt kärnbränsle från andra länder liksom om skydd av
ytterligare älvar och älvsträckor.

Plan- och bygglagen ses över med krav på större miljöhänsyn, stärkt med-
borgarinflytande och förenklad lagstiftning.

En ändrad lagstiftning förbereds i syfte att förenkla möjligheterna att
bilda små lantbruksfastigheter. En mer flexibel tillämpning av strandskydds-
bestämmelsema i glesbygd förbereds.

Energiöverenskommelsen från 1991 ligger fast. Omställningen av energi-
systemet måste, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet
av elkraft och elpriser som är internationellt konkurrenskraftiga.

Energibeskattningen ges en tydligare miljöprofil bl.a. genom en differen-
tiering i samband med att bensinskatten höjs. I samband med EG-anpass-
ningen av energibeskattningen bereds frågan om en övergång till ett system
med bl.a. koldioxidbeskattning också på elkraft.

Miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och vindkraft utvecklas och
stimuleras. Hushållning främjas.

Ytterligare åtgärder mot utsläpp som skadar ozonskiktet förbereds.

Miljöpolitiken skall utgå ifrån vad naturen långsiktigt tål. Försiktighets-

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

10

principen måste vara en viktig ledstjärna, och miljökonsekvenserna redovi-
sas före varje beslut som ger större miljöpåverkan.

En miljökonsekvensbedömning sker just nu av den fasta Öresundsförbin-
delsen. Avgörande i denna bedömning är att den s.k. nollösningen vad gäller
vattenströmningen mellan Östersjön och Kattegatt kan säkerställas.

***

Utbildningspolitiken inriktas på att stärka Sverige som en kunskapsna-
tion. Under 1990-talet skall vi skapa Europas bästa skola.

Skolans verksamhet skall grundas i de etiska normer som genom kristen
etik och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land. Skolan
skall också ge barn och ungdomar en fast grund för etiska ställningstagan-
den.

Den första valfrihetsreformen inom skolväsendet är genomförd. De nya
bidragsreglerna för fristående skolor ökar familjens rätt och möjligheter att
välja skola för sina barn.

Nya läroplaner för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen föreläggs riksdagen.

Ett nytt betygssystem som mäter elevernas kunskaper och bättre bidrar till
utvärderingen av skolans prestationer läggs fram.

Förslag kommer också att läggas fram om skolans internationalisering.

Antalet utbildningsplatser vid universitet och högskolor har ökat väsent-
ligt. Ytterligare platser kommer att inrättas. Åtgärder vidtas i syfte att höja
kvaliteten i undervisningen.

Universiteten och högskolorna ges större frihet att organisera utbild-
ningen med utgångspunkt i studenternas val.

Förslag till en ny forskningspolitik läggs fram. En förnyad prövning av hur
löntagarfondsmedlen kan användas för att stärka forskningen görs.

Studiefinansieringen ses över.

*

Brottsligheten måste bekämpas med kraft. All brottsbekämpning har stor
betydelse, men den inriktas i ökad utsträckning mot vålds- och narkotika-
brott.

Förslag har överlämnats till riksdagen vad gäller avskaffandet av halvtids-
frigivningen. Inom kort föreslås vissa straffskärpningar för ringa narkotika-
brott.

Förslag framläggs med inriktning på sänkt promillegräns för grovt rattfyl-
leri och skärpta straff samt ökad enhetlighet i tillämpningen.

Frågan om kontraktsvård bereds.

Försöksverksamhet pågår med möjligheter till livvakt för hotade kvinnor.
Förslag läggs fram om skärpta straff för bl.a. hot och ofredande.

Brottsoffren kommer att få ökat stöd, och en ny statlig vårdform för unga
brottslingar utreds.

Den enskildes rättssäkerhet stärks. Fri- och rättighetsutredningen bereder
nu frågor om bl.a. förstärkt skydd för äganderätten, näringsfriheten, den ne-

gativa föreningsrätten liksom frågan om utvidgad lagprövningsrätt och dom-
stolskontroll av förvaltningsbeslut.

Frågorna om bl.a. mandatperiodernas längd och ökade inslag av person-
val i valsystemet är också under beredning genom samtal med riksdagens
partier. Avsikten är att på grundval av en konstruktiv dialog med dessa finna
en samlande lösning som vitaliserar vårt folkstyre.

Förslag bereds nu för att skapa etiska och miljömässiga regler för biotekni-
ken.

*

Stödet till ett fritt kulturliv är ett angeläget som behövs åtagande för att
samhället skall förbli öppet och dynamiskt.

Kulturarvet värnas. Vår kultur förs ut i det övriga Europa samtidigt som
vi utvecklar vår egen kulturella identitet.

De kulturpolitiska målen ses över. Kvalitet och professionalism främjas.
Det nya filmavtalet innebär en satsning på svensk film.

Liberaliseringen av mediepolitiken fullföljs. Förslag läggs om ökad etable-
ringsfrihet för radioverksamhet.

Frågan om Svenska kyrkans framtida relationer med staten är föremål för
beredning. En öppen dialog med alla berörda parter eftersträvas.

Ansvar, befogenheter, uppgiftsfördelning mellan stat, kommuner och
landsting belyses av regionberedningen.

En översyn av konsumentlagstiftningen pågår i syfte att bl.a. klarlägga de
offentliga regleringarnas påverkan på konkurrensen.

En samlad samerättslig proposition kommer att föreläggas riksdagen. Ett
sameting inrättas.

♦

Bostadspolitiken inriktas på att alla skall ha möjlighet till en bra bostad
till ett rimligt pris. Möjligheterna att äga sin bostad skall förbättras genom
att det blir lättare för de boende att omvandla fastigheterna till bostadsrätter.

Hyresgästernas ställning stärks genom förändringar i hyresförhandlingsla-
gen.

Riksdagen har fattat beslut om ett nytt bostadsfinansieringssystem och be-
sparingar i de generella bostadssubventionerna. Byggkostnaderna sjunker.
Ökad konkurrens kommer att pressa kostnaderna än mer. Förslag till ytterli-
gare minskade subventioner kommer att föreläggas riksdagen.

*

Sverige skall vara ett land präglat av tolerans och öppenhet. Invandrar-
och flyktingpolitiken förs i en anda av internationalism och humanitet.
Främlingsfientlighet och rasistiska tendenser bekämpas.

Det s.k. 13 december-beslutet har upphävts. Regeringen har framlagt för-
slag om principiellt förbud mot att ta barn i förvar. Ytterligare åtgärder mot
diskriminering av invandrare vidtas.

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

11

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

12

Regeringen verkar för att de europeiska staterna tar ett gemensamt ansvar
för flyktingarna. Vårt land har en självklar skyldighet att ta sin del av ansva-
ret för den svåra flyktingsituationen i Europa på grund av kriget i f.d. Jugo-
slavien.

Det är samtidigt nödvändigt att begränsa kostnaderna för flyktingmottag-
ningen, och anspråken på vad Sverige kan erbjuda utöver en fristad måste
anpassas därefter.

Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag för att begränsa
kostnaderna samt förnya och effektivisera flyktingmottagningen.

***

Den svenska utrikespolitiken skall vara en klar röst för mänskliga rättighe-
ter, frihet och demokrati.

Det nordiska samarbetet kommer att reformeras. Resultatet av de nor-
diska statsministrarnas gemensamma arbete kommer att bli ett samarbete
som stärker Nordens roll i det nya Europa. Statsministrarnas roll i samarbe-
tet stärks. Diskussionen om utrikes- och säkerhetspolitiken förs in i det nor-
diska samarbetet och kulturfrågorna framhävs tydligare.

Samarbetet med Estland, Lettland och Litauen förstärks. Sverige har som
första land slutit frihandelsavtal med de baltiska staterna. Ett omfattande
biståndssamarbete byggs ut.

I december i år kommer Sverige att överta ordförandeskapet i den Euro-
peiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK). Det innebär ett stort
ansvar när det gäller att söka lösningar på akuta konflikter och förebygga
kriser på vår kontinent och ger Sverige möjlighet att spela en viktig roll i
utformningen av en ny freds- och samarbetsordning i Europa.

Sverige arbetar aktivt för att stärka Förenta nationernas möjligheter att
verka för global fred och utveckling. Vi har framlagt och driver förslag som
syftar till att förbättra FN:s fredsbevarande insatser.

GATT-förhandlingarnas slutförande är av stor betydelse för Sverige,
världsekonomin och inte minst utvecklingsländerna. Sverige skall vara på-
drivande i dessa förhandlingar.

Biståndspolitiken har fått en klarare inriktning på stöd för demokrati och
marknadsekonomi. Så snart Sveriges ekonomi tillåter skall vi åter uppnå en
biståndsnivå om 1 % av BNI. Trots den minskning av biståndsramen som
ingår i krisuppgörelsen kommer satsningarna på katastrofbistånd och på en-
skilda organisationer inte att minska.

*

Sverige står utanför militära allianser. Det ställer krav på vår egen för-
måga att upprätthålla ett tillräckligt starkt försvar.

Försvarsbeslutets inriktning på materiell förnyelse och modernisering full-
följs. JAS-projektet visar styrkan i Sveriges säkerhetspolitik liksom bredden
i vår nations teknologiska kompetens. Arbetet med att förstärka skyddet av
våra gränser fortsätter.

Ytterligare besparingar i försvaret kommer dock att bli nödvändiga.

Karlsborgs flygflottilj avvecklas så snart som möjligt. Värnpliktsförmåner
kommer att minska. Även anslagen till det civila försvaret kommer att mins-
kas.

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Ett dynamiskt samhälle ställs inför nya etiska frågor. Inte minst de senaste
årens ekonomiska utveckling visar moralens betydelse för samhällsklimatet.
Där moralen sviktar, urgröps också tilltron till samhällets spelregler och in-
stitutioner.

Nu skärps kraven i politiken på en fast etisk grundåskådning.

Regeringens utgångspunkt är den syn på människors lika värde och män-
niskolivets helgd som genom Sveriges kristna och humanistiska tradition är
så starkt förankrad i vårt land.

Vaije människa är unik. Vaije människa har rätt att respekteras för sin
särart. Kollektivet får aldrig kväva den enskildes frihet, ansvar, skaparför-
måga och rätt att välja.

Den svages rätt till trygghet och integritet och den ensammes rätt till del-
aktighet utgör grunden för en politik som slår vakt om människans värdighet
och samhällets sammanhållning.

***

Under året som gått har ett stort förnyelse- och förändringsarbete av bety-
delsefulla delar av vårt samhälle inletts. Samtidigt har djupet av den sam-
hällsekonomiska kris som under lång tid har växt fram kommit att stå allt
klarare.

Det är regeringens avsikt att även i fortsättningen möta oppositionens
vilja till ansvarstagande med en uppriktig strävan efter samförstånd kring
den väg som vi måste vandra för att svensk ekonomi skall börja växa igen.

Det ställer stora och delvis nya krav på oss alla i denna riksdag. Men det
gäller också medborgare, familjer, företag och institutioner runt om i vårt
Sverige.

Vi måste alla inse att det är i förändring, i arbete, i sparsamhet och i företa-
gande som framtidens möjligheter ligger.

Den kris som har sina rötter i det som ligger bakom oss är djup och svår.
Men mitt i krisen skall vi alla se till allt det nya som böljar blomma och lägga
grunden för ett framgångsrikt och starkt 1990-tal.

(Applåder)

13

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

3 § Sammanträdet avslutades kl. 15.04.

Vid protokollet

GUNNAR GRENFORS

/Barbro Nordström

14

Bilaga till

Riksdagens protokoll

1992/93:2

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Program för öppnandet av riksmötet 1992/93 tisdagen den 6 oktober 1992 kl. 14.00

Musik under samlingen

SVIT ur DROTTNINGHOLMSMUSIKEN

av Johan Helmich Roman

FANFAR

KUNGSSÅNGEN

DANSLEK
ur Ran
av Wilhelm Peterson-Berger

TALMANNEN

HANS MAJESTÄT KONUNGEN

FANFAR

BERCEUSE

av Armas Jämefelt

GLOBETROTTER

av Per Lundqvist

STATSMINISTERN

Regeringsförklaring

VALSE SOLENELLE

av Gösta Nystroem

NATIONALSÅNGEN

15

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

GRANDE MARCHE

av Charles Voss

MEDVERKANDE

Fanfartrumpetare Joakim Agnas och Jonas Lindeborg
Filharmonins Salongsorkester

Stockholms Blåsarsymfoniker konserterar på Riksplan
före riksmötets öppnande

I trapphallen medverkar Adolf Fredriks musikskolas flickkör och
nyckelharpsspelmän från Norduppland.
Folkdansgillet Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor.

16

Innehållsförteckning

Prot. 1992/93:2

6 oktober 1992

Tisdagen den 6 oktober

Kl. 14.00

1 § Öppnande av riksmötet .............................. 1

Talmannen

Hans Majestät Konungen

2 § Regeringsförklaring ................................. 2

Statsminister Carl Bildt (m)

Program ............................................. 15

17

gotab 42099, Stockholm 1992