Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:14 Måndagen den 2 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:14

Riksdagens protokoll
1992/93:14

Måndagen den 2 november

Kl.15.00-15.05

Protokoll

1992/93:14

1 § Anmälan om ny ersättare för statsråd

Tredje vice talmannen anmälde att Lars Petersson (c) under tiden den 16
november-den 18 december i Ingbritt Irhammars ställe skulle tjänstgöra
som ersättare för jordbruksminister Karl Erik Olsson.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 19, 20, 21, 22 och 23 oktober.

3 § Avsägelse

Tredje vice talmannen meddelade att Annika Åhnberg (-) avsagt sig upp-
draget att vara suppleant i jordbruksutskottet.

Kammaren biföll denna avsägelse.

4 § Anmälan om vissa kompletteringsval

Tredj e vice talmannen meddelade att på grund av uppkomna vakanser hade
dels Socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält Birgitta Dahl som leda-
mot i utrikesnämnden efter Anita Gradin samt Birgitta Johansson och Ewa
Hedkvist Petersen som ledamöter i krigsdelegationen efter Ulf Lönnqvist
resp. Anita Gradin,

dels Vänsterpartiets riksdagsgrupp anmält Jan Jennehag som ny suppleant
i jordbruksutskottet efter Annika Åhnberg.

Tredje vice talmannen förklarade valda till

ledamot i utrikesnämnden

Birgitta Dahl (s)

1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 14

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

ledamöter i krigsdelegationen
Birgitta Johansson (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)

suppleant i jordbruksutskottet
Jan Jennehag (v)

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1992/93:23 till lagutskottet
1992/93:37 och 50 till finansutskottet

6 § Hänvisning av proposition 1992/93:52 till utskott och beslut om
förkortad motionstid

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1992/93:52 Höjd skatt på tobaksvaror

till skatteutskottet

Regeringen hade föreslagit att riksdagen skulle besluta att motionstiden
för denna proposition förkortades till tolv dagar.

Kammaren beslöt förkorta motionstiden till att utgå måndagen den 9 no-
vember.

7 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1992/93:58 och 63 till bostadsutskottet

1992/93:67 till trafikutskottet

1992/93:68 och 71 till lagutskottet

1992/93:83 till socialutskottet

1992/93:96 till skatteutskottet

Redogörelse

1992/93 :RFK1 till konstitutionsutskottet

Motionerna

1992/93:Sfl—Sf3 till socialförsäkringsutskottet

8 § Förnyad bordläggning

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Föredrogs men bordlädes åter

Konstitutionsutskottets betänkanden 1992/93:KU1 och KU2

Socialförsäkringsutskottets betänkanden 1992/93:SfUl och SfU2
Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1992/93:AU1 och AU3

9 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1992/93:28 Ändrade bestämmelser för traktorer och motorredskap, m.m.

1992/93:29 Vissa socialavgiftsfrågor

1992/93:30 Ändring av begreppet arbetsskada

1992/93:40 Semesterlöneförsäkring för små företag

1992/93:47 Ny lagstiftning om måttenheter, mätningar och mätdon samt ny
lag om elektromagnetisk kompatibilitet

1992/93:48 Ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av
EES-avtalet, m.m.

1992/93:51 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kana-
len budgetåret 1992/93

1992/93:55 En byggproduktlag m.m.

1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning

1992/93:61 Ändrat huvudmannaskap för vissa institutioner inom ungdoms-
vård och missbrukarvård

1992/93:65 Upphävande av lagen (1990:750) om betalningar till och från ut-
landet m.m.

1992/93:70 Privat lokalradio

1992/93:72 Lag om teleterminalutrustning, m.m.

1992/93:73 Verksamheten vid Försvarets datacenter

1992/93:76 Höjd beredskap

1992/93:78 Undanförsel och förstöring

1992/93:84 Organisationen av riksfärdtjänsten

1992/93:85 Vissa kyrkliga frågor

1992/93:87 En lag om EG-märket

1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med an-
ledning av EES-avtalet, m.m.

1992/93:90 Ändrad lagstiftning för värdepappershandel med anledning av
EES-avtalet, m.m.

1992/93:92 Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Ung-
ern om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

1992/93:93 Vissa luftfartsfrågor med anledning av avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES)

1992/93:101 Den statliga statistikens finansiering och samordning

1992/93:102 Upphävande av lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister, m.m.

1992/93:104 Godkännande av Europarådets konvention om utlänningars
delaktighet i samhällslivet på kommunal nivå

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

1992/93:107 Redovisning av vissa infrastrukturkostnader med anledning av
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

1992/93:109 Ändring i rättshjälpslagen m.m.

1992/93:110 Ändringar i marknadsföringslagen m.m. med anledning av
EES-avtalet

1992/93:113 Sändning av grannländers rundradioprogram från sändare i Sve-
rige

1992/93:114 Ytterligare medel till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1992/93

1992/93:116 Ersättningsnivåer för vissa pensionsförmåner m.m.

1992/93:117 Lönegarantifonden m.m.

1992/93:118 Ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

1992/93:120 Ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-av-
talet

1992/93:123 Vissa ekonomiska regleringar år 1993 mellan staten och kom-
munsektorn

1992/93:128 Vissa sjöfartspolitiska åtgärder

1992/93:129 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

1992/93:132 Vissa frågor inom Kommunikationsdepartementets område

Motionerna

med anledning av prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens stöd
till filmkulturell verksamhet

1992/93:Krl av Ewa Hedkvist Petersen och Berit Andnor (s)

1992/93:Kr2 av Göran Persson m.fl. (s,c)

1992/93:Kr3 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1992/93:21 Det svenska elsäkerhetsarbetet

1992/93:N3 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

1992/93:N4 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m)

med anledning av prop. 1992/93:27 Ändrad handels- och föreningsregistre-
ring

1992/93:L5 av Bo Finnkvist och Lisbeth Staaf-Igelström (s)

1992/93:L6 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp)

med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt

1992/93:Fi4 av Stig Bertilsson (m)

1992/93:Fi5 av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (s)

1992/93:Fi6 av Hans Gustafsson m.fl. (s)

1992/93:Fi7 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

1992/93 :Fi8 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)

med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksam-
het

1992/93:Sol av Bertil Persson (m)

1992/93:So2 av Bo Holmberg m.fl. (s)

1992/93 :So3 av Isa Halvarsson (fp)

1992/93:So4 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Justitieutskottets betänkanden

1992/93:JuUl Förenklad delgivning

1992/93:JuU2 Immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och ämbets-
mannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)

Lagutskottets betänkanden

1992/93:LU1 Återvinning vid ackord och konkurs
1992/93:LU2 Sakrättsliga frågor m.m.

Kulturutskottets betänkanden

1992/93:KrUl Arkeologiska kostnader
1992/93:KrU2 Museifrågor

1992/93:KrU3 Tornedalsfrågor

Trafikutskottets betänkanden
1992/93:TU1 Taxifrågor m.m.
1992/93:TU2 Vissa parkeringsfrågor

Jordbruksutskottets betänkande

1992/93:JoU2 Protokoll om flyktiga organiska ämnen

10 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 23 oktober

1992/93:20 av Inger Hestvik (s) till civilministern om prisinformationslagen:

Den 1 april i år började - efter tre månaders fördröjning - den nya prisin-
formationslagen att gälla.

Beslutet innebär att handeln är skyldig att sätta priser på varor i skyltföns-
ter och att prismärka varor i dagligvarubutiker.

Konsumentverket har nyligen gjort en undersökning om hur lagen efter-
levs. Tyvärr blev resultatet mycket nedslående. Det är inte någon enstaka
affär som brister, utan det verkar vara ett genomgående ointresse från bran-,
schen att följa lagstiftningen.

Konsumenterna däremot är mycket angelägna att kunna få den informa-
tion som reglerna i prisinformationslagen ger dem rätt till.

Eftersom konsumentlagstiftningen är till för att hjälpa konsumenterna
och eftersom civilministern är ansvarigt statsråd för konsumentpolitiken vill
jag fråga:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillse att prisinformationsla-
gen efterföljs?

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 14

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

1992/93:21 av Hans Göran Franck (s) till justitieministern om frihetsberö-
vanden i polisarrester och häkten:

Beläggningen vid häktena har med något undantag stadigt ökat under den
senaste tioårsperioden. Tendensen är att frihetsberövandena fortsätter att
öka med nuvarande regelsystem.

Utvecklingen är oroande. Polisarrester tas regelbundet i anspråk för häk-
tade. Barn och ungdom anhålls och häktas i ökande omfattning.

De straffprocessuella reglerna behöver ses över i syfte att väsentligt
minska antalet anhållanden och häktningar. Det är angeläget att ordna andra
former av kontroll och tillsyn av brottsmisstänkta. Det behövs alternativ till
institutionellt omhändertagande.

Jag ställer följande fråga till justitieminister Gun Hellsvik:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att minska antalet frihetsbe-
rövanden i polisarrester och häkten?

den 26 oktober

1992/93:22 av Pierre Schori (s) till utrikesministern om sanktionspolitik och
demokratistöd till Kuba:

Utvecklingen i Kuba inger oro. Levnadsförhållandena för de kubanska
medborgarna försämras alltmera. Det omfattande och förmånliga biståndet
från det tidigare östblocket har försvunnit. Samtidigt har den amerikanska
sanktionspolitiken, som över åren tillfogat Kuba stor ekonomisk och politisk
skada, påtagligt skärpts. Till detta kommer att regimen inte visar några
tecken på att lätta på sitt järngrepp över den enskilde kubanens dagliga liv.
Den politiska och ekonomiska sfären kontrolleras alltjämt rigoröst av kom-
munistpartiet.

Den demokratiska dissidentrörelsen i Kuba har upprepat varnat för en ur-
laddning med oöverskådliga konsekvenser, om inte en radikal kursändring
äger rum. Dissidenterna, med den välkände MR-förkämpen herr Elizardo
Sanchez i spetsen, har lagt fram ett konkret program för dialog och demokra-
tisering i landet. En av förutsättningarna för att en sådan process skall ha
möjligheter att lyckas är bi.a. att USA:s Kubapolitik ändras. Som speciellt
skadligt för Kubas medborgare och för demokratins möjligheter utpekar dis-
sidentrörelsen den amerikanska sanktionspolitiken.

Den borgerliga regeringen i Sverige har, i strid med den demokratiska dis-
sidentrörelsens uppfattning, också börjat tillämpa en sanktionspolitik mot
Kuba. Sålunda förbereder regeringen t.ex. ett totalt avbrytande av det reste-
rande samarbetet inom kultur och vetenskap.

Mot denna bakgrund vill jag därför ställa följande frågor till utrikesminis-
tern:

1. Hur ser regeringen på USA:s sanktionspolitik, som av många anses vara
ett brott mot internationell rätt? Jag tänker då speciellt på den senaste
skärpningen av denna politik, som också fått flera EG-länder att protes-
tera.

2. Av vilken anledning avbryter nu regeringen samarbetet inom kultur och

vetenskap, ett samarbete som tidigare öppnat välkomna möjligheter för
kubanska intellektuella att besöka vårt land?

3. Hur vill utrikesministern kommentera det förhållandet att regeringen till-
lämpar en sanktionspolitik, som upprepat fördömts av kubanska demo-
krater, såväl i Kuba som i exil, såsom varande ett stöd åt den kommunis-
tiska regimen i dess patriotiska propaganda?

4. Hur överensstämmer denna sanktionspolitik, som går stick i stäv mot den
kubanska demokratiska rörelsen, med regeringens uttalade ambition att
vara en brinnande buske för demokrati och mänskliga rättigheter i värl-
den?

den 29 oktober

1992/93:23 av Pierre Schori (s) till statsministern om Sverige och Förenta
nationerna:

Den 28 oktober blev en svart dag för Sverige och alla FN-vänner i vårt
land. Sveriges nya utrikespolitiska linje vägdes av FN:s generalförsamling
och befanns vara för lätt. Underbetyget var inte helt oväntat. I sina första
regeringsuttalanden ”glömde” statsministern bort FN. Omvärlden lade
också märke till det monomant upprepade påpekandet att vår utrikespolitik
skulle bli mera västeuropeiserad. Det sände tydliga signaler till folk och re-
geringar utanför Europa. I årets 23 sidor långa regeringsförklaring, det år
man sökte säte i Säkerhetsrådet, omnämndes Förenta nationerna i två intet-
sägande meningar av statsministern.

Man har också i handling visat hur man värderar olika angelägna FN-ini-
tiativ. När t.ex. generalsekreterare Boutros-Ghali i september sände en un-
derhandsfråga till regeringen om att sända en kontingent ingenjörssoldater
till Somalia för att säkra distributionen av katastrofhjälp till svältande barn,
svarade regeringen nej och detta utan konsultationer med utrikesnämnd,
riksdag eller opposition. Även en andra förfrågan, om sjukvårdspersonal till
Somalia, behandlades på samma sätt.

Genom sitt ensidigt och utan samråd beslutade nej svek stats- och utrikes-
ministern den svenska FN-traditionen som alltsedan Dag Hammarskjölds in-
novativa initiativ att skapa de blå baskrarna, gått ut på att stärka Världsorga-
nisationens fredsskapande, fredsbevarande och fredsbyggande förmåga.

Alla goda krafter i Sverige måste nu mobilseras för att reparera skadan.
Men kommer vi att få något stöd av statsministern? I ett uttalande efter de-
baclet såg han det närmast som en fördel att Sverige blev utslaget. Han sade
vidare, att han varit mest orolig för att vi skulle åta oss alldeles för mycket
internationellt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:

1. Vilka var hans personliga bidrag till den resurs- och personalkrävande
kampanj som UD satte i gång för att försöka få in Sverige i Säkerhetsrå-
det?

2. Har statsministern tagit upp frågan med sina regeringskolleger i t.ex.
England och USA?

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

3. Vilken instruktion angående säkerhetsrådsplatsen gav han sina regerings-
kolleger vid deras olika utlandsresor?

4. Vilka statsråd följde den instruktionen eller verkade på eget initiativ för
Sveriges inträde i Säkerhetsrådet?

5. Vad menar statsministern med att säga att han mest varit orolig för att vi
skulle åta oss för mycket i detta sammanhang?

6. Är statsministern beredd att förklara sin inställning till Förenta natio-
nerna?

1992/93:24 av Eva Johansson (s) till statsrådet Beatrice Ask om standardpro-
ven i skolorna:

Ett av instrumenten för att utvärdera skolans arbete är de s.k. standard-
proven. De genomförs samtidigt över hela landet och är lika för alla som
deltar.

Enligt uppgifter i massmedia har årets standardprov i svenska lett till att
utbildningsdepartementet dels ingripit för att skolor inte skall behöva ge-
nomföra provet, dels uttalat att årets prov är ett misstag samt att det inte
skall upprepas i nästa års prov.

Anledningen till reaktionen sägs vara, att provet handlat om kärlek i olika
bemärkelser och att det skulle kunna uppfattas som om skolan tagit ställning
till frågor som abort och homosexualitet.

En av grunderna för utbildningsdepartementets agerande sägs vara, att en
av texterna i standardprovet framställer homosexualitet som något normalt.

De texter som det hänvisas till används i provet för att testa elevernas läs-
förståelse.

Mot bakgrund av det ovan nämnda vill jag fråga skolministern:

1. Har utbildningsdepartementet medverkat till att medge befrielse förvissa
skolor att genomföra standardprovet?

2. Hur många är, i så fall, dessa skolor, och skall de delta i utvärderingen av
undervisningen på något annat sätt?

3. Om inte - kommer utbildningsdepartementet att medverka till att stan-
dardproven i praktiken blir frivilliga?

4. Anser utbildningsdepartementet att årets prov är ett misstag, och vad
grundar man sitt ställningstagande på?

5. Avser utbildningsdepartementet att inför kommande år ange lämpliga
ämnen för standardproven i svenska eller på något annat sätt styra ut-
formningen?

6. Planerar skolministern att förändra skolans officiella inställning till, och
undervisning om, homosexualitet?

1992/93:25 av Anita Johansson (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknadsläget i Stockholmsregionen:

Hösten 1993 kommer 80 000-100 000 människor att vara arbetslösa i
Stockholms län. I augusti i år var arbetslösheten nästan 50 000 personer. Det
är mer än en fördubbling sedan motsvarande period i fjol. Arbetslösheten i
Stockholms län är nu 4,5% av befolkningen. Antalet arbetslösa i Stock-

holms län är fler än alla arbetslösa i hela Norrland. Stockholms läns andel av
de arbetslösa i landet har stigit från 12,2 till 15,4 %.

Arbetslösheten i Stockholms län ökar snabbare än i någon annan del av
Sverige. Läget i länet är därför mycket allvarligt. Det finns en uppenbar risk
att sysselsättningsläget i Stockholmsregionen i den här lågkonjunkturen
kommer att bli värre än i övriga landet.

I storstadslänen har t.ex. den största minskningen av andelen i arbetskraf-
ten skett i åldersgruppen 16-24 år (-10,6%). Att vara arbetslös i en stor-
stadsregion är särskilt påfrestande. Här finns inte de möjligheter till alterna-
tiv sysselsättning som kan finnas i andra delar av landet. Här finns socialt
utsatta miljöer dit särskilt arbetslösa ungdomar, som aldrig haft sitt fotfäste
på arbetsmarknaden kan dras. Arbetslösheten i en storstad är ofta ett större
socialt problem än i andra delar av landet.

Situationen i länet har ytterligare förvärrats av att medlen till arbetsmark-
nadsutbildningen tagit slut. Därför är det av stor vikt att Stockholmsregio-
nen får sin del av de medel som avsattes för arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der i det s.k. krisprogrammet.

Landshövdingen i Stockholms län har tillsammans med länsarbetsdirektö-
ren utarbetat förslag om insatser mot arbetslösheten i Stockholmsområdet.

I länets kommuner har Socialdemokraterna engagerat sig mot arbetslös-
heten och lämnat förslag om en rad åtgärder på kommunal nivå som skulle
minska arbetslösheten. I samtliga kommuner har åtgärdsprogram mot ar-
betslösheten utarbetats.

Några exempel:

Socialdemokraterna i Nacka har lagt fram ett fullständigt åtgärdsprogram
med förslag om insatser mot arbetslösheten. I det socialdemokratiska pro-
grammet föreslås bl.a. att alla arbetslösa ungdomar som gått tvåårigt gymna-
sium erbjuds ett tredje år.

Socialdemokraterna i Norrtälje har lagt fram flera förslag för att rusta väg-
nätet och höja standarden på vägarna.

I samtliga länskommuner har Socialdemokraterna gått igenom de offent-
liga lokalerna och lämnat konkreta förslag till upprustningar.

Dess värre leds flertalet av länets kommuner av moderata kommunalråd.
Moderaterna har gång på gång visat sitt ointresse för sysselsättningsläget.
Tack vare Socialdemokraterna fick arbetsmarknadsministern möjligheter till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för 10 miljarder kronor.

Jag vill fråga arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund:

1. Delar arbetsmarknadsministern uppfattningen att arbetsmarknadsläget i
Stockholmsregionen är särskilt allvarligt?

2. Vilka insatser är arbetsmarknadsministern beredd att vidta mot arbets-
lösheten i Stockholmsregionen?

3. Vilka åtgärder är arbetsmarknadsministern beredd att vidta för att stödja
det kommunala engagemanget i Stockholms län i sysselsättningsfrågor?

4. Hur ställer sig arbetsmarknadsministern till landshövdingens och länsar-
betsdirektörens förslag till insatser?

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

1992/93:26 av Maj-Inger Klingvall (s) till socialministern om hemspråksstö-
det i förskolan:

I dag har vi i Sverige en miljon människor med invandrarbakgrund. De
tillhör ca 150 olika språk- och kulturgrupper.

Barnomsorgen är ofta den första, djupare kontakten med det svenska
samhället och blir en viktig mötesplats för människor med olika bakgrund.
Drygt en tiondel av barnen (12%) i svenska förskolan har dubbel kulturtill-
hörighet och ett annat hemspråk än svenskan. Målet för förskolans verksam-
het för dessa barn är att lägga grunden för aktiv tvåspråkighet och dubbel
kulturell identitet, där språket har en avgörande betydelse. Hemspråksstöd
och stödet i svenska som andraspråk skall integreras och utvecklas parallellt.

Hemspråksstödet i förskolan bygger på ett riksdagsbeslut från 1976. Det
behandlades i samma proposition som hemspråksundervisningen i skolan. I
propositionen slogs fast att alla barn har rätt till sitt modersmål. Barnet
måste få goda möjligheter att utveckla sitt första språk, hemspråket.

Från början utgick statsbidrag endast för sexåringar. Sedan har olika för-
ändringar skett, fr.o.m. 1989 utgick statsbidrag till hemspråksstöd till försko-
lebarn oavsett ålder. Från den 1 juli 1991 får kommunerna ett generellt stats-
bidrag till invandrar- och flyktingbarn. Från 1993 integreras detta i det gene-
rella statsbidraget.

Till skillnad från skolans hemspråksundervisning är hemspråksstödet i för-
skolan ingen lagfäst rättighet.

Antalet invandrar- och flyktingbarn har ökat kontinuerligt sedan slutet av .
70-talet. 1979 fanns det drygt 16 000 invandrarbarn i barnomsorgen. 1991 var
antalet uppe i nära 34 000. Men antalet barn som får hemspråksstöd har inte
ökat i samma takt. I stället har andelen barn som får hemspråksstöd sjunkit
sedan 1984. Efter en liten uppgång till 57% 1990 sjönk den kraftigt under
1991 till 38%.

Socialstyrelsen har i en färsk rapport visat att hemspråksstödet läggs ned
i allt fler kommuner. 98 av Sveriges kommuner saknar helt hemspråksstöd.
I 95 kommuner har andelen barn som fått hemspråksstöd minskat från 1990
till 1991. Samtidigt har den ökat med 10 % eller mer i 68 kommuner. Skillna-
derna mellan olika kommuner har således ökat ytterligare. Den andel barn
som får hemspråksstöd varierar mellan 0 till 100% i olika kommuner.

Detta är mycket alarmerande siffror. Dess värre finns det skäl att anta att
den nedskärning och nedläggning som pågår accentueras än mer under 1992.
Detta är en utveckling som måste hejdas. I stället borde alla inse den stora
rikedom som ligger i att barn och ungdomar ur språkliga minoriteter får ut-
veckla sina modersmål och sitt andraspråk svenska och därigenom bli aktivt
tvåspråkiga.

Tvåspråkighet är inget nedskärningsobjekt utan ett förstklassigt investe-
ringsprojekt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Bengt Westerberg:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att säkerställa hemspråks-
stödet i förskolan?

10

11 § Anmälan om frågor

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Anmäldes att följande frågor framställts

den 23 oktober

1992/93:105 av Lennart Fridén (m) till utbildningsministern om studiemed-
len till högskolestuderande:

Det finns ett antal faktorer som reglerar studiemedelsutbetalningen till
högskolestuderande. De flesta av dem är tämligen invändningsfria, t.ex. reg-
lerna om reduktion av studiemedel på grund av egna inkomster. En bestäm-
melse som dock har ifrågasatts är där studiebidraget schabloniseras så att
den som läser t.o.m. 19 poäng under en termin får halvt bidrag, medan den
som läser 20 poäng får helt. Bidraget är alltså inte proportionellt mot studier-
nas omfattning.

För dem som av olika skäl, t.ex. dyslexi, väljer (eller tvingats) att läsa med
något lägre takt, t.ex. en kurs med halvfart och en med tredjedelsfart, fram-
står det som orättvist att inte medlen kan utgå i procentuell relation till full
studiefart.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att bereda möjlighet att
uppbära studiemedel som står i proportion till studieinsatsen?

1992/93:106 av Lena Hjelm-Wallén (s) till utbildningsministern om grund-
skollärarutbildningen:

Den parallella grundskollärarutbildningen för åk 4- 9 som infördes denna
hösttermin har visat sig ha svårt att rekrytera studerande. Tomma platser är
dock inte det enda stora problemet med denna utbildning. Ännu mer upp-
seendeväckande är att en stor andel av dem som påbörjat utbildningen gör
det med behörighet i ett enda ämne. Att öppna för ett-ämneslärare i grund-
skolan skapar stora problem för både skolan och de berörda lärarna. Detta
var knappast det som riksdagen avsåg med vårens lärarutbildningsbeslut. Jag
utgår från att inte heller utbildningsministern är tillfredsställd med detta.

Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att den parallella lärar-
utbildningen inte skall leda till att ett stort antal ett-ämneslärare utbildas för
grundskolan?

1992/93:107 av Britta Sundin (s) till statsrådet Bo Lundgren om boendekost-
naderna:

Boendekostnaderna kommer att stiga kraftigt vid årsskiftet. Särskilt hårt
drabbas de som bor i relativt nya bostäder. Eftersom bostadsbidragen inte
följer efter, så blir följden att många hamnar i en återvändsgränd. De kan
inte betala sitt boende, och de kan inte flytta till ett billigare alternativ, efter-
som ingen vill eller kan flytta från sin äldre bostad.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att stimulera rörligheten

11

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

12

på bostadsmarknaden, dvs. för att människor skall ha råd att efterfråga rela-
tivt nybyggda bostäder?

1992/93:108 av Magnus Persson (s) till statsrådet Bo Lundgren om boende-
kostnaderna:

På grund av tidigare riksdagsbeslut kommer boendekostnaderna att steg-
vis öka. Vid årsskiftet förväntas höjningen överstiga 10%.

I horisonten finns ytterligare orosmoln. Fortfarande finns en oro för att
regeringen planerar att införa marknadshyror. En sådan åtgärd skulle leda
till ytterligare hyreshöjningar, framför allt i innerstäderna.

Mot bakgrund av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet är be-
redd att vidta för att undanröja hyresgästernas oro.

1992/93:109 av Rune Evensson (s) till statsrådet Bo Lundgren om boende-
kostnaderna:

Boendekostnaderna förväntas stiga med tvåsiffriga procenttal vid årsskif-
tet. Särskilt hårt drabbas de som bor i nybyggda hus. Riksdagen beslutade i
våras att de generella boendesubventionerna skall avvecklas. Från majorite-
tens sida antogs att beslutet i sig skulle leda till att räntorna sjönk. Som be-
kant har utvecklingen i en rasande takt gått i motsatt riktning. Frågan är om
regeringen, mot bakgrund av den senaste tidens utveckling, är beredd att
ompröva sitt ställningstagande.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att begränsa höjningen av
boendekostnaderna vid årskiftet?

1992/93:110 av Marianne Carlström (s) till statsrådet Bo Lundgren om boen-
dekostnaderna:

Kommunala beslut påverkar i hög grad villkoren för de boende. Avgifter
för uppvärmning, vatten och sopor etc. är en betydande utgiftspost. Kom-
munernas utomordentligt besvärliga ekonomiska läge talar för att avgifterna
kommer att höjas kraftigt i framtiden.

Som bekant kommer riksdagens beslut i våras att leda till kraftiga höj-
ningar av boendekostnaderna vid nästa årsskifte.

Mot bakgrund av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet är be-
redd att vidta för att kommunala avgiftshöjningar inte skall pressa upp boen-
dekostnaderna ytterliggare.

1992/93:111 av Lars Stjemkvist (s) till statsrådet Bo Lundgren om boende-
kostnaderna:

Boendekostnaderna förväntas öka med drygt 10 % vid årsskiftet. Förutom
riksdagens beslut om bostadssubventioner är ökade kostnader för underhål-
let en viktig orsak till det kraftiga höjningsbehovet. En stor del av det s.k.
miljonprogrammet är i behov av upprustning. Riksdagen avslog i våras en
rad socialdemokratiska förslag om ökade insatser för att klara underhållet.

Mot bakgrund av ovanstående undrar jag vilka åtgärder statsrådet är be-
redd att vidta för att med hjälp av stöd till underhåll pressa ner behovet av
höjda boendekostnader.

1992/93:112 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om brott mot
barnkonventionen:

Amnesty International har just kommit med en rapport om övergrepp mot
barn och ungdomar, om hur polis och militär runt om i världen torterar, våld-
tar och avrättar minderåriga. Vi måste därför fråga oss vilken effekt barn-
konventionen haft. Biståndsministern har också nyligen i Bangkok själv fått
se vilka avskyvärda övergrepp som barn utsätts för.

Barnkonventionen har nu varit i kraft i drygt två år, och ett antal stater
bör nu ha sänt in rapporter till kommittén för barnens rättigheter om genom-
förandet av de rättigheter som erkänns i konventionen och om de framsteg
som gjorts i fråga om åtnjutandet av dessa rättigheter.

Jag vill fråga biståndsministern - tillika minister för människorättsfrågor:

Avser regeringen att med de berörda länderna ta upp brotten mot barn-
konventionen?

1992/93:113 av Annika Åhnberg (-) till civilministern om märkningen med
jämförpriser:

Sedan många år märks livsmedel i Sverige med s.k. jämförpriser. Denna
praxis lagfästes så sent som i år. Ur konsumentperspektiv är märkning med
jämförpriser angelägen. En anpassning till EG:s regler på detta område in-
nebär en försämring eftersom EG:s regelverk ger stora möjligheter till un-
dantag.

I EES-avtalet har Sverige fått gehör för att behålla de svenska reglerna en
tid. Men vad händer när denna respit gått ut?

Märkning med jämförpriser är måhända en detalj i de stora samman-
hangen, men en viktig detalj, som ger konsumenterna bättre underlag för
sina val. Jag vill därför fråga:

Avser regeringen vidta åtgärder för att garantera en fortsatt märkning
med jämförpriser i Sverige?

1992/93:114 av My Persson (m) till statsrådet Bo Könberg om ersättningen
till privatpraktiserande läkare.

En privatpraktiserande allmänläkare ansluten till Försäkringskassan får i
samband med sin 65:e födelsedag en reduktion av ersättningen per patient-
besök med 13 %. Kostnaderna för hans verksamhet är dock desamma som
tidigare liksom hans yrkeskunnande och kompetens; denna ändras knappast
över en natt. Ersättning för hans verksamhet bör därför inte decimeras efter
65 års ålder. Det skulle vara liktydigt med att han inte skulle vara betrodd.

Det torde vara av intresse att uppehålla en kontinuitet, så att patienten får
behålla sin läkare även efter uppnådd pensionsålder.

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

13

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ändra reglerna så att en pensio-
nerad läkare får samma ersättning som en icke pensionerad läkare?

den 27 oktober

1992/93:115 av Arne Jansson (nyd) till kommunikationsministern om bättre
service åt tågresenärerna på Ostkustbanan:

SJ bedriver passagerartrafik på bl.a. Ostkustbanan till den åsidosatta ”re-
publiken Norrland”. SJ har ensamrätt och alltså monopolställning till trafi-
ken. Det får vi som ofta reser med SJ smärtsamt erfara. Maktfullkomlighe-
ten och bristen på konkurrens leder till nonchalans. Servicen är ibland
skrämmande dålig. Exemplen är många, men jag nöjer mig med ett som
handlar om bristande information vid tågförseningar. Den prövade resenä-
ren får aldrig eller mycket sällan de upplysningar som han eller hon har rätt
till, trots att ett högt pris redan betalats för resan. Som resekonsument med
SJ betas man effektivt möjligheten att i tid få reda på om tåget är försenat.
Om SJ inte kan lära sig vad god service innebär, så måste företaget få verklig
konkurrens för att på så sätt lära sig detta i verklighetens skola. Om inte det
hjälper måste SJ-ledningen snarast bytas ut. Om så är behövligt - finnes där
”fallskärmsavtal”?

Vad tänker kommunikationsministern göra för att skapa ett bättre infor-
mationssystem för tågresenärerna på Ostkustbanan?

1992/93:116 av Sonja Rembo (m) till socialministern om handläggningsti-
derna i ärenden om bilstöd åt handikappade:

Försäkringskassornas handläggningstider för ansökningar om bilstöd för
handikappade ökar. Handläggningstider på 6-8 månader är vanligt före-
kommande.

Så långa handläggningstider kan många gånger vålla avsevärda problem
för dem som berörs.

Vad avser statsrådet göra för att handläggningstiderna skall kunna förkor-
tas?

den 28 oktober

1992/93:117 av Lena Klevenås (s) till miljöministern om avveckling av kärn-
kraften:

Riksdagen har uttalat att den sista kärnkraftsreaktorn i Sverige skall vara
avstängd senast år 2010. Vid en utfrågning i riksdagshuset den 2 juni 1992
anordnad av miljörörelsen och de politiska ungdomsförbunden uttalade
Karl-Axel Edin, VD för kraftproducenternas samarbetsorgan Kraftsam, att
kraftindustrin inte gör några förberedelser alls för en kärnkraftsaweckling
till år 2010. Det riksdagsbeslut som finns ansåg han inte vara bindande efter-
som det inte har formen av en lag.

14

Avser miljöministern föreslå en lagstiftning för att tvinga kraftindustrin att
följa riksdagens beslut att kärnkraften skall vara avvecklad till år 2010?

1992/93:118 av Margareta Viklund (kds) till arbetsmarknadsministern om
användningen av länsstyrelsernas pengar till kvinnoprojekt:

NUTEK, Närings- och teknikutvecklingsverket, har klarlagt länsstyrelser-
nas projekt under budgetåren 1987/88-1989/90. Av rapporten framgår bl.a.
att projektmedlen var totalt 450 miljoner kronor, varav 13 miljoner gick till
renodlade kvinnoprojekt, exempelvis stöd till kvinnliga företagare, bildande
av nätverk, teknikutbildning samt konferenser.

Hur kan det komma sig att endast cirka 3 % av länsstyrelsernas projekt-
pengar gått till kvinnoprojekt, trots att länsstyrelserna sagt att kvinnor är
prioriterade?

den 29 oktober

1992/93:119 av Ylva Annerstedt (fp) till justitieministern om villkoren i vissa
fall för att få nytt pass:

När vi infödda svenskar skall ha nytt pass kan vi gå in på polisstationen,
lämna in vårt gamla och få ett nytt om inga speciella hinder föreligger.

När en naturaliserad svensk, som alltså får sitt medborgarskap senare i
livet, skall byta sitt pass måste hon/han emellertid uppvisa intyg om mantals-
skrivning innan något pass lämnas ut.

Detta upplevs som mycket diskriminerande av de nya svenskarna.

Jag skulle med anledning av detta vilja ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att avskaffa den diskriminerande
bestämmelsen?

1992/93:120 av Ylva Annerstedt (fp) till justitieministern om åtgärder för att
avhjälpa bristen på konkursförvaltare:

När konkurser skall utredas tillsätts en konkursförvaltare. Denna tas från
en lista på 200 advokater, upprättad av kronofogdemyndigheterna godtyck-
ligt.

En sådan ordning innebär diskriminering av kompetenta personer över
hela landet. Det gäller såväl advokater som revisorer som också borde vara
lämpliga för konkursförvaltningsuppdrag.

I dagens situation med ca 400 konkurser i veckan innebär det att de ut-
valda advokaterna inte hinner med vad de borde.

Kronofogdemyndigheterna borde ställa upp kriterier för vilken kompe-
tens som skulle krävas för att få förvaltningsuppdrag.

Jag skulle med anledning av detta vilja ställa följande fråga till justitiemi-
nistern:

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att komma till rätta med
olägenheterna?

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

15

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

1992/93:121 av Berndt Ekholm (s) till utrikesministern om statsbidraget till
ideellt fredsarbete:

F 3-anslaget inom UD:s budget, omfattande information, studier och
forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m., har nyligen varit
föremål för översyn. Utredningsmannen föreslår en kraftig förändring med
färre bidragsmottagare och ett halverat anslag. Den utveckling som följer i
neddragningarnas spår beskrivs i översynen som ”en sanering och en vitalise-
ring av föreningslivet”.

I utredningen föreslås också en ändrad inriktning av insatserna, en per-
spektivförskjutning från fred och nedrustning mot allmän säkerhetspolitik.
Vidare skall bidraget strikt begränsas till traditionell säkerhetspolitik. En
koppling utifrån en helhetssyn till utvecklings-, miljö- och flyktingfrågor av-
visas.

Översynen ger inte det ideella fredsarbetet någon stimulans, snarare
tvärtom. Denna bild förstärks av att promillemålet - ”freds- och nedrust-
ningsanslagets” andel av de militära försvarskostnaderna - tydligen avses
överges.

Är utrikesministern beredd att medverka till att promillemålet överges
samt att översynens radikala förslag till förändringar och neddragningar ge-
nomförs?

1992/93:122 av Maud Bjömemalm (s) till arbetsmarknadsministern om visst
bidrag för att minska arbetslösheten i Hällefors:

Bergslagen tillhör de områden som under lång tid varit och alltjämt är ut-
satt för rationaliseringar inom järn- och stålindustrin.

Hällefors kommun i norra delen av Örebro län hör till de orter som drab-
bats mycket hårt. Ovako Steel är kommunens största arbetsgivare och svarar
för 60 % av industrisysselsättningen. Hösten 1990 hade Ovako Steel i Hälle-
fors 1 150 anställda. Sedan dess har stålverket lagts ned och arbetsstyrkan
nära nog halverats. Nu vill företagsledningen att ytterligare 250 arbetstillfäl-
len skall bort. Det här betyder ytterligare påfrestningar både för befolk-
ningen och en redan hårt drabbad kommun. När rationaliseringen vid
Ovako Steel genomförts innebär det enligt uppgift att 20-25 % av befolk-
ningen i Hällefors står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. I en intervju
i lokalradion i Örebro sade arbetsmarknadsministern att Hällefors skulle få
del i pengar som skall satsas på vissa vägar i skoglänen för att skapa arbetstill-
fällen. Min fråga till arbetsmarknadsministern är:

Hur stort blir anslaget till Hällefors?

1992/93:123 av Åke Gustavsson (s) till kulturministern om ägandet av pro-
grambolagen inom Sveriges Radio:

Riksdagens beslut om ägandet av programbolagen inom nuvarande Sveri-
ges Radio verkar inte kunna förverkligas. Trots flera och konkreta frågor till
kulturministern har inte ägarna fått besked om hur övergången skall gå till
och de flesta ägarna inom näringslivsgruppen och pressen har anmält att man
inte ämnar kvarstå som ägare.

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta i anledning av den upp-
komna situationen?

1992/93:124 av Claus Zaar (nyd) till kulturministern om människosmugg-
lingar till Sverige:

Invandrarpolitiken är livligt omdebatterad bland alla medborgare. En
återkommande undersökning av folks attityder visar att en majoritet av de
tillfrågade tar avstånd från den oansvariga flyktingpolitik som förts innan
höstens oktoberbeslut.

Enligt uppgifter i media har nu människosmugglarna ändrat taktik och ut-
rustar ekonomiska invandrare med falska handlingar och transporttjänster i
Moskva. Kostnaden för att använda dessa tjänster är så hög att endast den
som kan betala tusentals dollar kan få tjänster utförda.

Det finns goda skäl till att regeringen snarast redovisar ett handlingspro-
gram för att stoppa denna människosmuggling.

Jag vill mot denna bakgrund fråga kulturministern:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stoppa människosmugg-
lingen till Sverige?

1992/93:125 av Maj-Lis Lööw (s) till kulturministern om människosmugg-
lingar till Sverige:

Enligt tidningsuppgifter möter det inga som helst hinder för exempelvis
kurder och irakier att via Ryssland ta sig som turister till Tallinn och sedan
låta sig ”smugglas” till Sverige.

Av de som kommit med båtar den senaste tiden tycks många ha farit
mycket illa under lång flykt. Det finns troligen starka humanitära skäl - och
kanske starka skyddsbehov - för att ge dem en fristad. Ändå måste vi inse
att estniska myndigheters brist på agerande kan skapa en situation som snart
blir svår att hantera. All erfarenhet från liknande situationer visar att man
måste agera snabbt om de professionella människohandlarna tar över.

Om invandrarministern anser att denna flyktväg måste hållas öppen så
finns det ändå ingen anledning att låta profitörer utsätta troskyldiga männi-
skor för onödigt lidande.

På vilket sätt agerar nu regeringen för att Sverige och Estland skall hitta
en gemensam lösning?

1992/93:126 av Sigrid Bolkéus (s) till socialministern om finska socialarbe-
tare i Stockholm:

I augusti praktiserade jag på Stadsmissionens soppkök vid Stadsgården i
Stockholm.

När socialminister Bengt Westerberg besökte soppköket och härbergen i
våras framfördes behov och önskemål om finska socialarbetare i Stockholm
som arbetar med uppsökande verksamhet - precis som vi har kuratorer i Kö-
penhamn. Av uteliggarna i Stockholm och gästerna på härbergen är drygt
hälften finländare.

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

18

Under Nordiska rådets session 1989 gjorde den finska social- och hälsomi-
nistern Tarja Halonen studiebesök bland socialt utslagna i Stockholm och
lovade ta upp frågan när hon kom hem. Det blev regeringsskifte i Finland
och inget hände. Nu undrar jag om frågan om den svåra situation som många
finländare lever under här i Sverige har belysts under socialministerns kon-
takter med Finland.

Har socialministern förhört sig om intresse och möjligheter att ha finska
socialarbetare stationerade i Stockholm?

1992/93:127 av Lola Björkquist (fp) till statsrådet Beatrice Ask om hög-
skolestudier för handikappade:

Det är mycket tillfredsställande att en handikappreform nu kommer att
genomföras. Särskilt glädjande är det att denna rättighetslag för funktions-
hindrade kan förverkligas trots krispaketen.

Beträffande högskolestudier för handikappade råder dock en viss osäker-
het sedan delar av UHÄ:s verksamhet överflyttats på det nya Verket för hög-
skoleservice. I regleringsbrev har endast påpekats att högskolestyrelserna
skall avsätta medel för handikappade studerande. Några nya allmänna råd
har inte utarbetats.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder har, eller tänker, statsrådet vidta för att tillräckliga medel
skall finnas vid den högskola där en studerande handikappad avser att be-
driva sina studier?

1992/93:128 av Carl Fredrik Graf (m) till statsrådet Bo Lundgren om skatt-
skyldigheten för föräldrakooperativ daghemsverksamhet:

Riksskatteverket har nyligen, i en informationsskrivelse till skattemyndig-
heterna, slagit fast att om ett föräldrakooperativt daghem går med vinst så
skall det betala skatt.

Daghemsverksamhet kan bedrivas i många olika former. Det torde dess-
utom vara regeringens uppfattning att olika alternativ skall stimuleras.
RSV:s uttalande kan leda till att många föräldrakooperativ får arbeta under
helt andra betingelser än man tänkt sig vid starten av verksamheten. Om
RSV:s uppfattning skall tolkas så att vinst skall beskattas, men att kooperati-
ven ej får göra avsättningar enligt t.ex. survreglerna, kommer detta enligt
min mening att innebära att daghem i kooperativ form missgynnas.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att komma till rätta med de delvis
oklara och orättvisa reglerna vad gäller skattskyldigheten för föräldrakoope-
rativ daghemsverksamhet?

1992/93:129 av Karin Pilsäter (fp) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknadsutbildningen i Stockholms län:

I dagens konjunkturläge med hög arbetslöshet är det viktigt att samhället
aktivt kan ställa upp med arbetsmarknadspolitiska insatser av olika slag.
Ungdomspraktik, beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning är ex-

empel på sådana insatser. Utan en aktiv arbetsmarknadspolitik skulle den
öppna arbetslösheten vara betydligt högre.

Mot bakgrund av att stora resurser har tilldelats arbetsmarknadspolitiken
under det senaste året är det bekymmersamt att läsa statistik från länsarbets-
nämnden i Stockholms län som pekar på att en nedgång i antalet sysselsatta i
arbetsmarknadsutbildning kommer att inträffa under våren 1993. Detta sker
samtidigt som arbetslösheten i Stockholms län stiger kraftigt.

Länsarbetsnämnden förklarar detta förhållande med att de som nu går på
utbildningar har placerats där redan föregående budgetår under våren 1992.
Därmed förbrukas redan nu under första delen av budgetåret 1992/93 större
delen av de resurser som är avsedda för arbetsmarknadsutbildning i Stock-
holms län.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till arbets-
marknadsministern :

Är regeringen beredd att skjuta till medel så att en rimlig nivå på arbets-
marknadsutbildningen också kan ges i Stockholms län under våren 1993?

1992/93:130 av Erling Bager (fp) till finansministern om de kommunala skat-
testoppen:

Majoriteten i Göteborg bestående av Moderata samlingspartiet, Folkpar-
tiet liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har lagt en mycket
stram budget för 1993 och verksamhetsplaner för 1994/95 med oförändrad
skattesats.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hävdar att det ekonomiska läget i
Göteborg är så ansträngt att en skattehöjning är nödvändig.

Detta föreslås också i partiernas budgetförslag för 1993.

För att skapa klarhet i den lokala debatten i skattefrågan i Göteborg vore
det angeläget att snarast, mot bakgrund av de ekonomiska svårigheter kom-
munen befinner sig i, få höra finansministerns principiella bedömning om
möjligheten till dispens från skattestoppet i kommunsektorn generellt och i
Göteborg i synnerhet.

Avser finansministern att bifalla en eventuell framställan från Göteborgs
kommun om dispens från de kommunala skattestoppen?

den 30 oktober

1992/93:131 av Alf Wennerfors (m) till kommunikationsministern om bräns-
letransporterna till Arlanda:

Det finns planer på att det flygbränsle som behövs vid Arlanda skall in-
föras via Hargshamn. Man förstår att befolkningen i norra Roslagen är
oroad. Transporterna mellan Hargshamn och Arlanda innebär stora trafik-
och miljörisker.

För närvarande transporteras flygbränslet med ett femtiotal stora tankbi-
lar från Loudden på Lidingö via centrala delar av Storstockholm till Ar-
landa. Detta förhållande är icke godtagbart.

För mer än tre år sedan fick Louddens Flygbränsleledning AB koncession

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

19

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

att genom pipeline dragen i Käppalatunneln transportera flygbränsle till Ar-
landa.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att skapa säkra och ur mil-
jösynpunkt acceptabla bränsletransporter till Arlanda?

12 § Kammaren åtskildes kl. 15.05.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

Vid protokollet

ULF CHRISTOFFERSSON

I Gunborg Apelgren

20

Innehållsförteckning

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

Måndagen den 2 november

1 § Anmälan om ny ersättare för statsråd.................... 1

2 § Justering av protokoll................................ 1

3 § Avsägelse ......................................... 1

4 § Anmälan om vissa kompletteringsval .................... 1

5 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 2

6 § Hänvisning av proposition 1992/93:52 till utskott och beslut om

förkortad motionstid .............................. 2

7 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 2

8 § Förnyad bordläggning ............................... 3

9 § Bordläggning ...................................... 3

10 § Anmälan om interpellationer

1992/93:20 av Inger Hestvik (s) om prisinformationslagen...     5

1992/93:21 av Hans Göran Franck (s) om frihetsberövanden i
polisarrester och häkten.......................... 6

1992/93:22 av Pierre Schori (s) om sanktionspolitik och demo-

kratistöd till Kuba............................... 6

1992/93:23 av Pierre Schori (s) om Sverige och Förenta natio-

nerna......................................... 7

1992/93:24 av Eva Johansson (s) om standardproven i skolorna 8
1992/93:25 av Anita Johansson (s) om arbetsmarknadsläget i

Stockholmsregionen............................. 8

1992/93:26 av Maj-Inger Klingvall (s) om hemspråksstödet i

förskolan...................................... 10

11 § Anmälan om frågor

1992/93:105 av Lennart Fridén (m) om studiemedlen till hög
skolestuderande................................. 11

1992/93:106 av Lena Hjelm-Wallén (s) om grundskollärarut-
bildningen..................................... 11

1992/93:107 av Britta Sundin (s) om boendekostnaderna....    11

1992/93:108 av Magnus Persson (s) om boendekostnaderna..    12

1992/93:109 av Rune Evensson (s) om boendekostnaderna ..    12

1992/93:110 av Marianne Carlström (s) om boendekostnaderna    12

1992/93:111 av Lars Stjernkvist (s) om boendekostnaderna..    12

1992/93:112 av Bertil Måbrink (v) om brott mot barnkonven-

tionen ........................................ 13

1992/93:113 av Annika Åhnberg (-) om märkningen med jäm-

förpriser ...................................... 13

1992/93:114 av My Persson (m) om ersättningen till privatprak-

tiserande läkare................................. 13

1992/93:115 av Arne Jansson (nyd) om bättre service åt tågre-

senärerna på Ostkustbanan........................ 14

21

Prot. 1992/93:14

2 november 1992

1992/93:116 av Sonja Rembo (m) om handläggningstiderna i
ärenden om bilstöd åt handikappade................. 14

1992/93:117 av Lena Klevenås (s) om avveckling av kärnkraf-
ten........................................... 14

1992/93:118 av Margareta Viklund (kds) om användningen av
länsstyrelsens pengar till kvinnoprojekt............... 15

1992/93:119 av Ylva Annerstedt (fp) om villkoren i vissa fall för
att få nytt pass.................................. 15

1992/93:120 av Ylva Annerstedt (fp) om åtgärder för att av-
hjälpa bristen på konkursförvaltare.................. 15

1992/93:121 av Berndt Ekholm (s) om statsbidraget till ideellt
fredsarbete.................................... 16

1992/93:122 av Maud Björnemalm (s) om visst bidrag för att
minska arbetslösheten i Hällefors................... 16

1992/93:123 av Åke Gustavsson (s) om ägandet av programbo-
lagen inom Sveriges Radio........................ 16

1992/93:124 av Claus Zaar (nyd) om människosmugglingar till
Sverige....................................... 17

1992/93:125 av Maj-Lis Lööw (s) om människosmugglingar till
Sverige....................................... 17

1992/93:126 av Sigrid Bolkéus (s) om finska socialarbetare i
Stockholm..................................... 17

1992/93:127 av Lola Björkquist (fp) om högskolestudier för
handikappade.................................. 18 '

1992/93:128 av Carl Fredrik Graf (m) om skattskyldigheten för
föräldrakooperativ daghemsverksamhet.............. 18

1992/93:129 av Karin Pilsäter (fp) om arbetsmarknadsutbild-
ningen i Stockholms län........................... 18

1992/93:130 av Erling Bager (fp) om de kommunala skattestop-
pen.......................................... 19

1992/93:131 av Alf Wennerfors (m) om bränsletransporterna

till Arlanda.................................... 19

22

gotab 42259, Stockholm 1992