Riksdagens snabbprotokoll 1992/93:1 Tisdagen den 6 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1992/93:1

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

Riksdagens protokoll

1992/93:1

Tisdagen den 6 oktober

Kl. 11.00-11.12

Protokoll

1992/93:1

1 § Välkomstord

Anf. 1 TALMANNEN:

Ärade kammarledamöter! Jag hälsar er alla varmt välkomna till detta vik-
tiga arbetsår.

2 § Ledigheter

Talmannen meddelade att Hadar Cars (fp), Pär Granstedt (c), Hans
Göran Franck (s), Inger Koch (m), Håkan Holmberg (fp), Larz Johansson
(c), Birger Hagård (m), Viola Furubjelke (s), Nils Nordh (s), Sten Söder-
berg (-), Lena Öhrsvik (s), Ulla Pettersson (s), Sven-Olof Petersson (c),
Margit Gennser (m), Nic Grönvall (m), Bengt Dalström (nyd), Doris Håvik
(s), Bengt Kindbom (c), Kristina Svensson (s), Ann-Cathrine Haglund (m),
Gudrun Norberg (fp), Lars Andersson (-) och Ulla Orring (fp) beviljats le-
dighet från dagens sammanträde.

3 § Upprop

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

4 § Kammarens sammansättning

Kammaren hade denna dag följande sammansättning:

Bänknr Ledamot

Stockholms kommun

1       Oskar Lindkvist (s)

2       Lars Werner (v)

3       Sten Andersson i Stockholm (s)

4        Filip Fridolfsson (m)

5       Anita Gradin (s)                                                                  1

1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 1

Prot. 1992/93:1

6

Mats Hellström (s)

6 oktober 1992

7

Maj Britt Theorin (s)

8

Christina Linderholm (c)

(ersättare för miljöminister Olof Johansson)

9

Hadar Cars (fp)

10

Ulf Kristersson (m)

(ersättare för utrikesminister Margaretha af Ugglas)

11

Elisabeth Fleetwood (m)

12

Peeter Luksep (m)

(ersättare för statsminister Carl Bildt)

13

Anita Modin (s)

14

Lotta Edholm (fp)

(ersättare för kulturminister Birgit Friggebo)

15

Barbro Evermo Palmerlund (s)

16

Göran Åstrand (m)

17

Barbro Westerholm (fp)

18

Charlotte Cederschiöld (m)

19

Kent Carlsson (s)

20

Jerzy Einhorn (kds)

21

Bo G Jenevall (nyd)

22

Birgitta Wistrand (m)

23

Eva Zetterberg (v)

24

Henrik S Järrel (m)

25

Mikael Odenberg (m)

26

Dan Eriksson i Stockholm (nyd)

Stockholms län

27

Alf Wennerfors (m)

28

Ingvar Carlsson (s)

29

Thage G Peterson (s)

30

Pär Granstedt (c)

31

Lars Biörck (m)

32

Lars Tobisson (m)

33

Knut Billing (m)

34

Anita Johansson (s)

35

Ylva Annerstedt (fp)

36

Daniel Tarschys (fp)

37

Sören Lekberg (s)

38

Hans Göran Franck (s)

39

Björn Ericson (s)

40

Gunnar Hökmark (m)

41

Mona Sahlin (s)

42

Inger Koch (m)

43

Carl B Hamilton (fp)

(ersättare för socialminister Bengt Westerberg)

44

Karin Pilsäter (fp)

(ersättare för finansminister Anne Wibble)

2

45

Eva Johansson (s)

46       Jerry Martinger (m)

47       Lars Leijonborg (fp)

48      Jan Sandberg (m)

49       Ingela Thalén (s)

50      Gudrun Schyman (v)

51       Annika Åhnberg (v)

52      Ines Uusmann (s)

53       Stig Rindborg (m)

54       lan Wachtmeister (nyd)

55        Pierre Schori (s)

56       Harriet Colliander (nyd)

57      Göran Lennmarker (m)

58       Margareta Viklund (kds)

(ersättare för civilminister Inger Davidson)

59       Lennart Daléus (c)

60       Ingvar Svensson (kds)

(ersättare för kommunikationsminister Mats Odell)

61       John Bouvin (nyd)

62       Chris Heister (m)

63       Fredrik Reinfeldt (m)

Uppsala län

64        Birgitta Dahl (s)

65       Lennart Hedquist (m)

(ersättare för talmannen)

66       Gunnar Thollander (s)

67       Rosa Östh (c)

68       Ingrid Andersson (s)

69       Berith Eriksson (v)

70      Håkan Holmberg (fp)

71       Björn Kaaling (s)

72      Gustaf von Essen (m)

73       Lars Svensk (kds)

74       Robert Jousma (nyd)

Södermanlands län

75       Maj-Lis Lööw (s)

76       Larz Johansson (c)

77       Anita Persson (s)

78       Björn von der Esch (m)

(ersättare för näringsminister Per Westerberg)

79       Kjell Johansson (fp)

80       Reynoldh Furustrand (s)

81       Göran Persson (s)

82       Alf Egnerfors (s)

83       Liisa Rulander (kds)

84      Anne Rhenman (nyd)

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

85

Henrik Landerholm (m)

Östergötlands län

86

Mona Saint Cyr (m)

87

Birger Hagård (m)

88

Ingvar Björk (s)

89

Inge Carlsson (s)

90

Berit Löfstedt (s)

91

Karl-Göran Biörsmark (fp)

92

Viola Furubjelke (s)

93

Carl G Nilsson (m)

94

Roland Larsson (c)

95

Elisabeth Persson (v)

96

Sonia Karlsson (s)

97

Maj-Inger Klingvall (s)

98

Pehr Löfgreen (m)

99

Bert Karlsson (nyd)

100

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

101

Lars Stjernkvist (s)

Jönköpings län

102

Åke Gustavsson (s)

103

Ulf Melin (m)

(ersättare för försvarsminister Anders Björck)

104

Catarina Rönnung (s)

105

Martin Nilsson (s)

106

Nils Nordh (s)

107

Göte Jonsson (m)

108

Rune Backlund (c)

109

Carl-Johan Wilson (fp)

110

Märtha Gårdestig (kds)

(ersättare för statsrådet Alf Svensson)

111

Allan Larsson (s)

112

Göran Hägglund (kds)

113

Richard Ulfvengren (nyd)

Kronobergs län

114

Kjell Nilsson (s)

115

Lars Hedfors (s)

116

Anders G Högmark (m)

117

Stina Gustavsson (c)

118

Charlotte Branting (fp)

119

Harald Bergström (kds)

120

Sten Söderberg (-)

121

Monica Widnemark (s)

122

Jan-Olof Franzén (m)

4

Kalmar län

123       förste vice talman Stig Alemyr (s)

124       Birger Rosqvist (s)

125       Lena Öhrsvik (s)

126       Bertil Danielsson (m)

127      Agne Hansson (c)

128       Bengt Kronblad (s)

129       Marianne Jönsson (c)

130       Leif Carlson (m)

131       Christer Lindblom (fp)

132       Christer Windén (nyd)

133       Chatrine Pålsson (kds)

Gotlands län

134       Gunhild Bolander (c)

135        Ulla Pettersson (s)

Blekinge län

136       Hans Gustafsson (s)

137       Christer Skoog (s)

138       Yvonne Sandberg-Fries (s)

139       Karl-Gösta Svenson (m)

140       Jan Björkman (s)

141       Sven-Olof Petersson (c)

Kristianstads län

142       Börje Nilsson (s)

143      Wiggo Komstedt (m)

144      Maud Ekendahl (m)

(ersättare för statsrådet Bo Lundgren)

145       Ingvar Eriksson (m)

146      Maja Bäckström (s)

147       Ingbritt Irhammar (c)

(ersättare för jordbruksminister Karl Erik Olsson)

148       Bengt Harding Olson (fp)

149       Kaj Larsson (s)

150       Johnny Ahlqvist (s)

151       Kenneth Attefors (nyd)

152       Tuve Skånberg (kds)

Fyrstadskretsen

153       Rolf Clarkson (m)

154       Ulla Tilländer (c)

155       Kurt Ove Johansson (s)

156      Rune Rydén (m)

157       Lars-Erik Lövdén (s)

158      Margit Gennser (m)

159       Nils T Svensson (s)

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 1

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

160       Bo Nilsson (s)

161       Sten Andersson i Malmö (m)

162        Birthe Sörestedt (s)

163       Margitta Edgren (fp)

164       Bertil Persson (m)

165       Rolf L Nilson (v)

166       Jan Andersson (s)

167      Jan Backman (m)

168       Kenneth Lantz (kds)

169       Bo Bernhardsson (s)

170       Olle Schmidt (fp)

171       Peter Kling (nyd)

Malmöhus län

172        tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

173       Knut Wachtmeister (m)

174       Per Olof Håkansson (s)

175        Bengt Silfverstrand (s)

176       Per Stenmarck (m)

177       Gunnar Nilsson (s)

178       Siw Persson (fp)

179       Karin Wegestål (s)

180       Anita Jönsson (s)

181       Bo Arvidson (m)

182       Inga Berggren (m)

183      Aiwa Wennerlund (kds)

184       Claus Zaar (nyd)

Hallands län

185       Owe Andréasson (s)

186       Ivar Franzén (c)

187        andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

188       Alf Eriksson (s)

189       Nic Grönvall (m)

190       Ingegerd Sahlström (s)

191       Bengt Dalström (nyd)

192       Harry Staaf (kds)

193       Liselotte Wågö (m)

194       Carl Fredrik Graf (m)

Göteborgs kommun

195       Doris Håvik (s)

196       Jan Bergqvist (s)

197      Sonja Rembo (m)

198      Hugo Hegeland (m)

199       Sten Östlund (s)

200       Inga-Britt Johansson (s)

201       Erling Bager (fp)

Marianne Carlström (s)
Rune Thorén (c)
Torgny Larsson (s)
Ingela Mårtensson (fp)
Tom Heyman (m)
Ingrid Näslund (kds)
Johan Brohult (nyd)
Johan Lönnroth (v)
My Persson (m)
Lennart Fridén (m)

Karl-Erik Svartberg (s)
Lennart Nilsson (s)
Kenth Skårvik (fp)
Lisbet Calner (s)
Elving Andersson (c)
Sverre Palm (s)
Lars Bäckström (v)
Stig Grauers (m)
Inger René (m)
Leif Bergdahl (nyd)
Kent Olsson (m)
Åke Carnerö (kds)

läns norra

Arne Andersson (m)
Elver Jonsson (fp)
Rune Evensson (s)
Ingvar Johnsson (s)
Marianne Andersson (c)
Stig Bertilsson (m)
Britt Bohlin (s)
Laila Strid-Jansson (nyd)
Fanny Rizell (kds)
Lena Klevenås (s)

läns södra

Hans Nyhage (m)
Lennart Brunander (c)
Lahja Exner (s)
Lars Sundin (fp)
Arne Kjörnsberg (s)
Berndt Ekholm (s)
Kjell Eldensjö (kds)
Lars Björkman (m)

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

Skaraborgs län

242       Sven-Gösta Signell (s)

243      Bengt Kindbom (c)

244       Sten Svensson (m)

245       Birgitta Johansson (s)

246       Jan Fransson (s)

247       Anders Nilsson (s)

248       Ivar Virgin (m)

249       Bengt Rosén (fp)

250       Lars Moquist (nyd)

251        Birgitta Carlsson (c)

252       Holger Gustafsson (kds)

Värmlands län

253       Magnus Persson (s)

254      Göthe Knutson (m)

255       Gullan Lindblad (m)

256       Bo Finnkvist (s)

257       Björn Samuelson (v)

258       Jarl Lander (s)

259       Kristina Svensson (s)

260       Isa Halvarsson (fp)

261       Lisbeth Staaf-Igelström (s)

262        Kjell Ericsson (c)

263       Arne Jansson (nyd)

264      Roland Lében (kds)

Örebro län

265       Sture Ericson (s)

266      Håkan Strömberg (s)

267      Ann-Cathrine Haglund (m)

268      Bengt Wittbom (m)

269      Maud Björnemalm (s)

270      Gudrun Norberg (fp)

271       Anders Svärd (c)

272       Karl-Erik Persson (v)

273       Inger Lundberg (s)

274       Rose-Marie Frebran (kds)

275       Hans Karlsson (s)

276       Lars Andersson (-)

Västmanlands län

277       Lena Hjelm-Wallén (s)

278       Roland Sundgren (s)

279       Hugo Bergdahl (fp)

280       Berit Oscarsson (s)

281       Margareta Israelsson (s)

282      Göran Magnusson (s)

283       Karin Falkmer (m)

284       Birgit Henriksson (m)

285       Birger Andersson (c)

286       Carl Olov Persson (kds)

287       Max Montalvo (nyd)

Kopparbergs län

288       Birgitta Hambraeus (c)

289      Hans Andersson (v)

290      Margareta Gard (m)

291       Inger Hestvik (s)

292       Iréne Vestlund (s)

293       Bengt-Ola Ryttar (s)

294       Leo Persson (s)

295       Odd Engström (s)

296       Christel Anderberg (m)

297       Ulf Björklund (kds)

298       Stefan Kihlberg (nyd)

299       Lennart Fremling (fp)

Gävleborgs län

300       Bertil Måbrink (v)

301        Karin Starrin (c)

302       Axel Andersson (s)

303       Rolf Dahlberg (m)

304       Hans Lindblad (fp)

305       Sigrid Bolkéus (s)

306       Karl Hagström (s)

307       Sinikka Bohlin (s)

308       Pontus Wiklund (kds)

309       Patrik Norinder (m)

310       Ulf Eriksson (nyd)

311       Widar Andersson (s)

312       Ulrica Messing (s)

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

Västernorrlands län

313       Bo Forslund (s)

314       Sven Lundberg (s)

315       Per-Richard Molén (m)

316       Britta Sundin (s)

317       Sigge Godin (fp)

318       Tage Påhlsson (c)

(ersättare för statsrådet Görel Thurdin)

319       Bo Holmberg (s)

320       Jan Jennehag (v)

321       Karl Gustaf Sjödin (nyd)

322       Hans Stenberg (s)

323       Elvy Söderström (s)

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

324

Jan Erik Ågren (kds)

Jämtlands län

325       Nils-Olof Gustafsson (s)

326       Margareta Winberg (s)

327      Ingrid Hemmingsson (m)

328        Stina Eliasson (c)

329       Berit Andnor (s)

Västerbottens län

330      Georg Andersson (s)

331        Karin Israelsson (c)

(ersättare för arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund)

332       Ulla Orring (fp)

333       John Andersson (v)

334      Hans Dau (m)

335       Mats Lindberg (s)

336       Rinaldo Karlsson (s)

337       Lena Boström (s)

338       Carin Lundberg (s)

339        Stefan Attefall (kds)

Norrbottens län

340       Sten-Ove Sundström (s)

341       Bruno Poromaa (s)

342       Åke Selberg (s)

343       Per-Ola Eriksson (c)

344        Britta Bjelle (fp)

345       Leif Marklund (s)

346      Monica Öhman (s)

347       Ewa Hedkvist Petersen (s)

348       Bengt Hurtig (v)

349       Olle Lindström (m)

5 § Anmälan om ny vice ordförande i kulturutskottet

Talmannen anmälde att kulturutskottet till ny vice ordförande efter Jan-
Erik Wikström utsett Charlotte Branting (fp).

6 § Avsägelser

Talmannen meddelade att Anita Modin (s) anhållit om att fr.o.m. den 7
oktober 1992 bli entledigad från uppdraget som riksdagsledamot.

10

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade att Anita Gradin (s) anhållit om att fr.o.m. den 1
november 1992 bli entledigad från uppdraget som riksdagsledamot.

Kammaren biföll denna framställning.

Talmannen meddelade att Britt-Marie Windemo, Sandviken, anhållit om
att bli entledigad från uppdraget som ersättare för ledamot av riksdagen.

Kammaren biföll denna framställning.

7 § Meddelande om information från regeringen

Anf. 2 TALMANNEN:

Vid kammarens sammanträde torsdagen den 8 oktober kl. 14.30 lämnas
information dels av statsrådet Ulf Dinkelspiel om aktuella europeiska inte-
grationsfrågor, dels av kulturminister Birgit Friggebo om invandrarfrågor.

8 § Meddelande om kammarens arbete

Anf. 3 TALMANNEN:

I morgon kl. 10.00 blir det partiledardebatt. Överenskomna debattregler
har delats ut till ledamöterna.

Anmälan till den allmänpolitiska debatten den 14 oktober skall göras till
kammarkansliet senast fredagen den 9 oktober kl. 11.00.

9 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet

1992/93:2 Vissa organisatoriska frågor inom trafiksäkerhetsområdet
1992/93:4 Villkorlig frigivning, m.m.

1992/93:5 Sveriges tillträde till arrestkonventionen

1992/93:6 Grannelagsrätt och tomträtt

1992/93:8 Den svenska trafikskadelagens anpassning till EG:s regelverk
m.m.

1992/93:9 Inlandsbanan

1992/93:11 Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall

1992/93:12 Ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

1992/93:14 Skolskjuts m.m.

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

11

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

1992/93:19 Upphävande av vissa lagar om ett kontobaserat penningmark-
nadssystem m.m.

1992/93:26 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag

1992/93:35 Immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och ämbets-
mannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK)

1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin

1992/93:38 Ändring i produktansvarslagen (1992:18) m.m.

1992/93:49 Förlängd trafik på inlandsbanan

Skrivelse

1992/93:39 Återkallelse av proposition 1991/92:141 om upphävande av lagen

(1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt, m.m.

10 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 1 oktober

1992/93:1 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om dispenser från
svenska sanktioner mot Sydafrika:

Socialdemokraterna och regeringspartierna enades i våras om en gemen-
sam linje om hur de svenska sanktionerna mot Sydafrika skulle avskaffas.

Kriterierna var tydliga. Det var den politiska utvecklingen i ansträngning-
arna att avskaffa apartheid som var avgörande. De svenska handelssanktio-
nerna skulle bestå till dess att ett avtal undertecknats om en övergångsrege-
ring som skall styra landet fram till dess att en ny demokratisk konstitution
utarbetats av en folkvald församling. Det svenska investeringsförbudet
skulle vara kvar fram till dess att övergångsregeringen kommit till makten.

Regeringens proposition 1991/92:146 byggde till stor del på den rapport
som överlämnats i mars av den svenska parlamentariska delegationen som
besökte Sydafrika i vintras.

I propositionen och parlamentarikerdelegationens rapport förs ett resone-
mang om undantag från investeringsförbudet under perioden mellan det att
ett avtal undertecknats om en övergångsregering och till dess att det träder
i kraft.

I utrikesutskottets betänkande 1991/92:UU13 den 19 maj enades den so-
cialdemokratiska oppositionen med regeringspartierna om en precisering
och skärpning av kriterierna för dispensgivning: ”Dispenserna skall själv-
klart inte ges i avsikt att kringgå investeringsförbudet så länge de politiska
förhållandena i landet motiverar en restriktiv tolkning.”

Även om vissa frågor nu tycks vara lösta mellan ANC och regeringen för
att få i gång förhandlingarna, står utvecklingen i stort fortfarande kvar där
den befann sig i våras.

Riksdagens riktmärken i utvecklingsprocessen - avtal om övergångsrege-
ring och dennas tillträde - är långt ifrån klara i Sydafrika.

Det har nu i efterhand klarlagts att den sydafrikanska regeringen tidigare
försökt förhala processen, och de har makten att göra det.

Det var vid förhandlingsforum CODESA:s möte i maj, som förhoppning-
arna var som störst om att ett avtal om övergångsregering skulle kunna un-
dertecknas.

Den sydafrikanska regeringen insisterade då på ett avtal med parterna om
att det framtida parlamentet skulle ha två kamrar. Det var ett parlament med
en senat där ”minoritetspartier” skulle få en vetoroll. Det rörde sig om en
position från regeringen som stoppade CODESA-samtalen och förhandling-
arna.

Efter massakern i Boibatong i somras, och nu senast efter massakern i
hemlandet Ciskei, ställde ANC mycket bestämda krav på regeringen. Om
regeringen inte använder sig av regeringsmakten för att stoppa våldet är det
lönlöst att förhandla, förklarade ANC då.

Det är glädjande att se att den sydafrikanska regeringen nu lovat att ta
vissa steg för att försöka hindra våldet. Men det innebär inte att frågan om
en övergångsregering och fria val till en grundlagsskrivande församling är
löst. På den vägen återstår ännu många hinder.

Det svenska företaget Atlas Copco har den 31 juli 1992 ansökt om en ge-
nerell dispens från handelslagstiftningen. Företaget hänvisar till att konkur-
rentländers företag tar över Atlas Copcos marknad. En liknande ansökan
nekades av den socialdemokratiska regeringen 1987.1 den nuvarande ansö-
kan anges inte vilken tidsperiod ansökan gäller, inte heller vilka varor eller
vilka belopp som gäller.

Handelslagstiftningen innehåller ingen text om ”generell dispens”, som
kan åberopas.

Under våren har en rad olika företag sökt dispens från handelsförbudet.
Regeringen har bifallit en del av dessa ansökningar om att skicka varuprover
till Sydafrika. Ett av dessa företag, Gothia Pulp and Paper AB, fick i juli
tillstånd att exportera 10 ton papper utan kostnad till Sydafrika. Nu har före-
taget ansökt om att få leverera 50 ton papper till samma mottagare för
250 000 kr - som uppges vara varuprov.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till utri-
kesministern:

1.1 vilken utsträckning har dispensgivning förekommit och på vilka grun-
der?

2. Avser regeringen ta upp dessa principiella frågor om dispenser från Sydaf-
rikasanktionerna för samtal i utrikesnämnden?

1992/93:2 av Hans Göran Franck (s) till socialministern om det växande an-
talet vräkningar:

Antalet vräkningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det rör sig om
en 20-procentig ökning sedan 1990. De viktigaste orsakerna till ökningen är
kraftigt höjda hyror samt växande ekonomiska och sociala svårigheter.

Den ekonomiska krisen kommer av allt att döma att förvärra situationen
under den närmaste tiden. Antalet vräkningar kommer enligt beräkningar

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

13

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

att uppgå till ca 6 300 för 1992. Ungefär lika många flyttar frivilligt inför ho-
tet om avhysning genom kronofogden.

Samarbetet mellan myndigheterna fungerar inte sällan otillfredsställande.

Hyreslagstiftningen behöver reformeras. Men det är de ekonomiska och
sociala problemen som skapar de största svårigheterna. Situationen är akut.
Det behövs snara åtgärder.

Kunskapen om vad som händer med de vräkta är otillräcklig.

I anledning av det anförda vill jag fråga vice statsministern och socialmi-
nistern Bengt Westerberg följande:

1. Har regeringen tillräcklig kunskap om vilka personer som vräks, vad som
händer dem samt hur det samhälleliga stödet fungerar eller behövs ytterli-
gare undersökning?

2. Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att minska antalet vräkningar
samt för att förbättra stödet till de drabbade?

den 5 oktober

1992/93:3 av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om kriminal-
vården:

Undertecknad har sedan lång tid följt debatten om kriminalvården. Av
detta skäl ”pryade” jag några dagar vid ett fängelse under sommaren. Härvid
framkom att teori och praktik är två vitt skilda ting.

Jag hävdar att svensk kriminalvård är ett misslyckande!

Teoretiskt tal om knarkfria fängelser är inget annat än just teori, utan kon-
takt med verkligheten! Narkotika flödar på fängelserna och distribueras där
med stor finess av de intagna. Provokativt men inte helt utan grund kan det
sägas att de intagna bestämmer på våra fängelser! Vem tar in narkotikan?
Är det endast besökare och permittenter?

Vid en anstalt där tillgången på narkotika är god råder som regel ett lugn
som försvinner då tillgången minskar.

Det verkar som om man från myndighetens sida givit upp hoppet om att
narkotikabefria fängelserna. Man satsar i stället mer på att stoppa rymnings-
försök.

Dessutom är möjligheten att komma till rätta med intagna som ”strular”
begränsad på ett närmast löjligt vis. Vid en anstalt beslöt en chef att TV-
apparaten i cellen skulle tillfälligt tas ifrån ”strulande” intagna. Detta blev
stoppat av Kriminalvårdsstyrelsen!

Vidare är det ytterst tveksamt att dömda för grova våldsbrott under fäng-
elsetiden skall tillåtas bli än starkare genom att bygga upp sig fysiskt i avan-
cerade och dyra bodybuildingsmaskiner. Efter detta behöver man inte slå på
ett offer, utan det räcker att brottslingen ”tappar handen”.

Är statsrådet medveten om den stora narkotikahantering som i dag pågår
vid landets fängelser, och vilka åtgärder är att förvänta?

Är statsrådet beredd att medverka till att förändra gällande bestämmelser
så att anställda vid fängelserna kan ingripa effektivt?

14

1992/93:4 av Birgitta Hambraeus (c) till justitieministern om offentlighets-
principen och EG-förhandlingarna:

EG-kommissionen säger i sin avi till regeringen, att den stått i nära kon-
takt med svenska myndigheter och erhållit en mängd information inför sitt
ställningstagande till Sveriges ansökan om medlemskap i EG.

Jag bad riksdagens utredningstjänst ta fram både frågorna från EG-kom-
missionen och de svenska myndigheternas svar. Från UD svarade man att
detta klassats som internt arbetsmaterial och således inte är offentligt, efter-
som det är fråga om en pågående process.

Innebär detta att den svenska offentlighetsprincipen är satt ur spel under
hela förhandlingsperioden? Kommer allmänheten att enbart få tillgång till
den information som regeringen väljer att offentliggöra? Är det EG som krä-
ver att vi hemlighåller vilka förhållanden i vårt land de vill ha information
om?

Under de år regeringen förhandlade med EG-kommissionen om EES-av-
talet följdes samma mönster. Myndigheternas synpunkter på hur avtalet
skulle påverka deras arbetsområde hemligstämplades, eftersom förhand-
lingar pågick. Det har blivit känt att det fanns många kritiska synpunkter och
redovisningar av problem med EES i myndigheternas svar. Dessa är veterligt
fortfarande hemligstämplade.

Sveriges offentlighetsprincip är unik och av stort värde för demokratin.
För att en allmän debatt, byggd på fakta, skall kunna vägleda riksdagen i
vårt beslut om hur Sveriges relationer till EG bäst skall utformas, måste för-
handlingarna kunna följas kontinuerligt, också när problem uppstår.

Efter kritiken mot Maastricht-fördraget är diskussionen nu livlig inom
EG-länderna om hur byråkrater och politiker bättre skall kunna förankra
sina beslut hos allmänheten. Det har visat sig att trots stor enighet i de beslu-
tande församlingarna finns en djupgående misstänksamhet hos stora delar
av folket. I stället för att inskränka vår offentlighetsprincip borde vi kunna
rekommendera den i EG.

Jag ber att får rikta följande frågor till justitieministern:

1. Ämnar regeringen nu lyfta hemligstämpeln på alla EES-handlingar?

2. Vill statsrådet verka för att full offentlig insyn kommer att tillåtas i med-
lemskapsförhandlingarna med EG/EU, när det gäller våra egna förhållan-
den och ställningstaganden?

3. Vill statsrådet arbeta för att offentlighetsprincipen blir accepterad också
för EG?

11 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 31 augusti

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

1992/93:1 av Elisabeth Fleetwood (m) till statsrådet Bo Könberg om anslut-
ning av naprapater till försäkringskassan:

15

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att snarast bereda naprapater
möjlighet att anslutas till försäkringskassan?

den 1 september

1992/93:2 av lan Wachtmeister (nyd) till statsrådet Alf Svensson om rationali-
sering av SIDA:s biståndskon tor:

Svenska staten hade den 5 maj 1992, 52 personer anställda i Angola. Sju
avlönas av byggnadsstyrelsen och övriga av UD eller SIDA. SIDA-kontoret i
Luanda har totalt 37 anställda. Dessa fördelar sig på följande verksamheter:

Biståndskontorspersonal                 8

Kontraktsanställd personal               26

Multilaterala biträdande experter         2

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att rationalisera denna verksam-
het så att biståndspengarna kommer människor till hjälp och inte försvinner
i SIDA:s byråkrati?

den 29 september

1992/93:3 av Hugo Bergdahl (fp) till statsrådet Bo Könberg om legitimation
för naprapater:

Frågan om legitimation av naprapater har behandlats av riksdagen vid ett
flertal tillfällen. Riksdagen har uttalat sig för legitimation av naprapater så
snart det föreligger ett tillräckligt underlag för ett ställningstagande.

Avser regeringen ta några initiativ för att naprapaterna skall kunna erhålla
legitimation?

den 1 oktober

1992/93:4 av Elver Jonsson (fp) till justitieministern om mutbrott:

Under den senaste tiden har många i massmedia tagit till orda om proble-
met med att mutor som synes blir allt vanligare. Det gäller inte bara i nä-
ringslivet, utan risken finns också att mutsystem på sikt kan uppkomma i den
offentliga förvaltningen. Oavsett var mutor förekommer finns det anledning
att snabbt reagera.

Inom den privata sfären lägger mutor hinder i vägen för marknadsekono-
min. Uppstår mutor i den offentliga förvaltningen så är det ett hot mot rätts-
säkerhet och demokrati.

Med anledning härav vill jag fråga justitieministern:

Avser regeringen att vidta åtgärder för att motverka en utveckling mot ett
alltmer utbrett mutsystem?

16

den 5 oktober

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

1992/93:5 av Göthe Knutson (m) till försvarsministern om ubåtsjakten utan-
för Oxelösund:

Hur blev det med vapeninsatserna mot den främmande ubåten utanför
Oxelösund i början av september? Enligt Dagens Nyheter den 3 oktober
fanns det en enda målsökande torped tillgänglig vid denna ubåtsjakt. Denna
”rikets torped” lär ha avskjutits men sedan inte hörts av. Den order ÖB gav
om verkanseld (skarpa skott) utan förvarning lär också ha kommit bort i han-
teringen. Allmänheten undrar.

Vid ett par tillfällen har det från kustflottan hävdats att de vapen man har
att tillgå i ubåtsjakten är mer eller mindre odugliga. Detta förvånar säkert
många medborgare som följt debatten om ökade ubåtsjaktresurser och fått
intrycket att marinen i stort sett fått de vapen man själv prioriterat. Frågan
man nu ställer sig är vilka nya vapen som marinen i dag anser är nödvändiga
för att kunna oskadliggöra en främmande ubåt - i den händelse man får till-
stånd att skjuta skarpt.

Vilka åtgärder är försvarsministern beredd vidta för att ubåtsjaktstyrkan
skall få de vapen och de eldtillstånd som behövs för att öka chanserna till
framgång i jakten på främmande undervattensverksamhet?

1992/93:6 av Göthe Knutson (m) till finansministern om avgiften för tillstånd
att hålla torgmöte:

Ett häpnadsväckande påbud har utgått från Riksrevisionsverket: Ett po-
listillstånd för ett helt vanligt politiskt torgmöte kan kosta 1 200 kr.! Yttran-
defriheten blir således mycket dyrbar. Hittills har ett torgmöte inte behövt
kosta mer än sju kr. Den absurda höjningen gjordes under sommaren. Den
vanligaste tolkningen av den nya förordningen om polismyndigheters av-
giftsuttag vad gäller torgmötestillstånd innebär att det kostar den sökande
(exempelvis en partiförening eller Frälsningsarmén) 400 kr att söka tillstån-
det.

Även ett nej kostar 400 kr. Söker man för ett traditionellt politiskt torg-
möte kan det bli ytterligare 400 kr för högtalare samt därtill 400 kr för flyg-
bladsutdelning och/eller bokbord vid mötet. Tidigare har det kostat 70 kr allt
som allt för torgmötestillstånd, och då har man fått boka in upp till tio möten
vid olika tillfällen på samma plats. Det innebär 7 kr per torgmöte. Jämför
med 1 200 kr enligt den nya taxan!

Vad gör finansministern för att stoppa detta orimliga avgiftsuttag, som i
praktiken innebär att yttrandefriheten inskränkes?

1992/93:7 av Sten Andersson i Malmö (m) till arbetsmarknadsministern om
förslaget om minskade semesterdagar:

I det s.k. krispaketet mellan regeringen och Socialdemokraterna finns ett
inslag som talar om att semesterledigheten skall minskas med två dagar.
Detta måste i nu rådande läge accepteras om åtgärden vore generell, vilket

17

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

den tyvärr inte är. Stora grupper på arbetsmarknaden kommer inte att drab-
bas, då deras semester är avtalsreglerad. Om ovan nämnda reducering skall
genomföras bör ingen grupp undantagas!

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att reduceringen av semes-
terdagarna generellt kommer att gälla hela arbetsmarknaden?

1992/93:8 av Sten Andersson i Malmö (m) till kommunikationsministern om
högsta tillåtna hastighet på motorvägar m.m.:

För inte så länge sedan föreslog ett enhälligt trafikutskott att de motor-
vägs- och motortrafikleder som påtvingats sänkning av högsta hastighet från
110 till 90 km per timme skulle återgå till tidigare gällande förhållanden.
Riksdagen beslöt också i enlighet med utskottets förslag.

Trafiksäkerhetsverket som skulle effektuera beslutet saknade dock det ku-
rage som krävs för att följa ett enhälligt riksdagsbeslut och överlät i stället
till berörda länsstyrelser att besluta om hastighetsgränser. Detta innebar
praktiskt att TSV som myndighet uppenbart agerade i strid mot riksdagens
beslut.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ett enhälligt riksdags-
beslut avseende högsta tillåtna hastighet på motorvägar och motortrafikle-
der effektueras?

1992/93:9 av Sten Andersson i Malmö (m) till kulturministern om asylpoliti-
ken:

I december 1989 beslutade den socialdemokratiska regeringen att asyl i
huvudsak endast skulle beviljas personer som var att anse som flyktingar en-
ligt Genévekonventionens definition. Orsaken var främst att ett stort antal
utlänningar sökt asyl i Sverige utan politiska skäl. Efter valet 1991 beslutade
den nuvarande borgerliga regeringen att beslutet skulle upphävas och en
återgång skulle ske till Europas liberalaste asylpolitik.

Med tanke på i och för sig nödvändiga ”krispaket” vilka drabbar många i
Sverige och att antalet asylsökande nu vida överstiger vad som gällde 1989
vill jag ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd verka för en asylpolitik där asyl endast beviljas utlän-
ningar vilka kan åberopa flyktingskäl enligt Genévekonventionens defini-
tion?

18

12 § Kammaren åtskildes kl. 11.12.

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

GUNNAR GRENFORS

/Barbro Nordström

19

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992 Innehållsförteckning

Tisdagen den 6 oktober

Kl. 11.00

1 § Välkomstord ...................................... 1

Talmannen

2 § Ledigheter ........................................ 1

3 § Upprop .......................................... 1

4 § Kammarens sammansättning .......................... 1

5 § Anmälan om ny vice ordförande i kulturutskottet .......... 10

6 § Avsägelser ........................................ 10

7 § Meddelande om information från regeringen .............. 11

Talmannen

8 § Meddelande om kammarens arbete ..................... 11

Talmannen .

9§ Bordläggning ...................................... 11

10 § Anmälan om interpellationer

1992/93:1 av Hans Göran Franck (s) om dispenser från svenska
sanktioner mot Sydafrika......................... 12

1992/93:2 av Hans Göran Franck (s) om det växande antalet
vräkningar .................................... 13

1992/93:3 av Sten Andersson i Malmö (m) om kriminalvården 14

1992/93:4 av Birgitta Hambraeus (c) om offentlighetsprincipen

och EG-förhandlingarna ......................... 15

11 § Anmälan om frågor

1992/93:1 av Elisabeth Fleetwood (m) om anslutning av napra-
pater till försäkringskassan ....................... 15

1992/93:2 av lan Wachtmeister (nyd) om rationalisering av
SIDA:s biståndskontor .......................... 16

1992/93:3 av Hugo Bergdahl (fp) om legitimation för naprapa-

ter .......................................... 16

1992/93:4 av Elver Jonsson (fp) om mutbrott............ 16

1992/93:5 av Göthe Knutson (m) om ubåtsjakten utanför

Oxelösund .................................... 17

1992/93:6 av Göthe Knutson (m) om avgiften för tillstånd att
hålla torgmöte ................................. 17

1992/93:7 av Sten Andersson i Malmö (m) om förslaget om
minskade semesterdagar ......................... 17

20

1992/93:8 av Sten Andersson i Malmö (m) om högsta tillåtna
hastighet på motorvägar m.m...................... 18

1992/93:9 av Sten Andersson i Malmö (m) om asylpolitiken 18

Prot. 1992/93:1

6 oktober 1992

21

gotab 42098, Stockholm 1992

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.