Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:91 Fredagen den 3 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:91

Riksdagens protokoll
1991/92:91

Fredagen den 3 april

Kl. 10.00-10.01

Protokoll

1991/92:91

1 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1991/92:142, 144 och 147 till utrikesutskottet

Förslag

1991/92:18 till trafikutskottet

Motionerna

1991/92:Sk25 till skatteutskottet

1991/92:T17-T19 till trafikutskottet

2§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU27 Presstöd

Finansutskottets betänkanden

1991/92:FiU12 Vissa anslag inom finansdepartementets område

1991/92:FiU13 Vissa anslag inom civildepartementets område

1991/92:FiU22 Statistikfrågor

Justitieutskottets betänkanden

1991/92:JuU20 Anslag till domstolsväsendet, m.m.

1991/92:JuU21 Anslag till brottsförebyggande rådet, m.m.

Lagutskottets betänkande

1991/92:LU27 Försäkringsfrågor

Kulturutskottets betänkanden

1991/92:KrU12 Folkbildning

1991/92:KrU16 Turism                                                                   1

1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 91

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Utbildningsutskottets betänkanden
1991/92:UbU8 Anslag till utbildningsdepartementet, m.m.
1991/92:UbU9 Anslag till utveckling av skolväsendet, m.m.
1991/92:UbU10 Bidrag till det kommunala skolväsendet
1991/92:UbUll Anslag till särskolor, specialskolor, m.m.
1991/92:UbU12 Utrustning m.m. inom skolan
1991/92:UbU18 Central myndighetsorganisation för högskolan, m.m.

Trafikutskottets betänkanden

1991/92:TU13 Luftfart
1991/92:TU14 Riksfärdtjänst

3 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 2 april

1991/92:167 av Göran Lennmarker (m) till utbildningsministern om den
svenska utbildningsnivån:

Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19) konstaterar: ”Sverige framstår
som ett relativt lågutbildat land.”

LU 92 noterar att andelen av arbetskraften med minst två års gymnasium
eller motsvarande är betydligt mindre i Sverige än i flera andra viktiga län-
der.

LU påpekar också att andelen med postgymnasial utbildning inom vaije
årskull minskat i Sverige. Andelen med postgymnasial utbildning inom års-
gruppen som är född 1960 är lika liten som för dem som föddes alldeles i
början av 1940-talet.

All erfarenhet visar att utbildningens bredd och kvalitet är mycket bety-
delsefull såväl för medborgarnas möjlighet att leva ett berikande liv som för
kvalificerade arbetsinsatser på olika områden och olika nivåer.

Kunskapsnivåer är ofta svåra att jämföra. Matematikkunskaperna är dock
mätbara. LU redovisar att de svenska matematikresultaten är bland de
sämsta i industrivärlden. Vissa gymnasielinjer uppvisar dock goda resultat.
Problemet är att enbart ca 12 % av de svenska eleverna läser avancerad ma-
tematik på gymnasiet. Detta är lågt både absolut sett och i jämförelse med
andra länder, påpekar LU.

Sverige är ett av de länder som satsar mest på utbildning. Särskilt de of-
fentliga satsningarna är större än i andra länder. Det måste alltså röra sig om
grundläggande fel i den svenska utbildningspolitiken när de svenska ele-
verna framstår som relativt lågutbildade.

Ett påtagligt problem i det svenska undervisningsväsendet är monopolise-
ringen. Endast en liten del av eleverna har en reell möjlighet att välja andra
skolor eller utbildningslinjer än de offentligt anvisade. Det har krävts bety-
dande uppoffringar av föräldrar för att välja alternativa skolor.

En negativ effekt av den starka politiska styrningen är att utbildningen
främst uppfattas som en angelägenhet för politiker och inte för elever och
föräldrar. Det är få familjer förunnat att kunna diskutera t.ex. skolval utifrån
kvaliteten i olika skolor, examenskrav och betygsnivåer.

Monopolet drabbar också i hög grad lärare och annan pedagogiskt intres-
serad personal. Den som vill ägna sig åt undervisning är i allt väsentligt hän-
visad till ett konformt system med ringa möjlighet att få utlopp för egen ska-
parkaft. Att starta en skola på eget initativ är någonting mycket sällsynt.

Det höga skattetrycket gör att de flesta svenska hushåll har mycket be-
gränsade ekonomiska resurser och ett blygsamt sparande, vilket gör att per-
sonliga satsningar på utbildning ter sig svåra. Samtidigt visar erfarenheten
att ett visst mått av personliga insatser är till fördel inte bara för kvaliteten
utan också för bredden i utbildningen. Det gäller särskilt högre stadier.

Utbildningen är en investering för framtiden. Den studerande avstår från
inkomster på kort sikt och den personliga uppoffringen för studier är bety-
dande. Därför måste också det vara en rimlig balans mellan uppoffringarna
och den förväntade utdelningen.

Mycket tyder på att en större andel privat finansiering skulle vara till för-
del både för kvaliteten och för bredden på utbildningen. Det kan ha en sär-
skild betydelse inte minst för att attrahera personer från hushåll med låg stu-
dietradition.

De länder som utbildar en större andel av sin befolkning har också lägre
skatt än Sverige. Högskattesamhället är ingen garanti för att få bredd på ut-
bildningen.

I det svenska utbildningssystemet framstår särskilt vissa områden som be-
kymmersamma. Det första gäller grundskolans högstadium. Under denna i
barnets utveckling påfrestande period är det särskilt viktigt med en god kva-
litet. Monopoliseringen och bristen på alternativ framstår här som särskilt
besvärande.

Ett annat problemområde är den före tagsanknutna yrkesutbildningen.
Mycket tyder på att lärlingsutbildning och annan nära knytning mellan ut-
bildningssystemet och arbetsmarknaden är särskilt viktigt inte minst för de
personer som annars lätt kan få svårigheter på arbetsmarknaden.

Den akademiska utbildningen och forskarutbildningen framstår också
som problematiska. Långtidsutredningen påtalar den låga effektiviteten
både i den grundläggande utbildningen och i forskarutbildningen.

Det är angeläget att nu bryta med den utbildningspolitik som trots mycket
stora ekonomiska satsningar gett detta magra resultat. Sverige måste få en
utbildningspolitik och ett utbildningsväsende som ger svenska ungdomar
både en utbildningsnivå och en bredd i utbildningen i nivå med de utvecklade
länderna.

Mot denna bakgrund vill jag fråga:

Vad avser utbildningsministern göra för att bryta den hittillsvarande ut-
vecklingen som med långtidsutredningens ord har lett till att ”Sverige fram-
står som ett relativt lågutbildat land”?

1991/92:168 av Håkan Strömberg (s) till miljöministern om returglasanvänd-
ningen:

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Den 18 juni 1992 upphör glasproduktionen vid Hammars glasbruk. Detta
innebär att emballageglasproduktionen i Sverige koncentreras till en enda
tillverkare, Limmareds glasbruk.

Hammars glasbruk är en stor användare av krossglas i sin nyproduktion.
Den 1 maj 1991 upphörde Hammars glasbruk med användningen av färgat
glas som råvara i nyproduktionen. Nu används enbart ofärgat glas. Ej heller
Limmareds glasbruk kommer att använda färgat glas i sin produktion.

Genom import är glaskonsumtionen i Sverige större än nytillverkningen.
Detta innebär att det återsamlade glaset som svensk glasåtervinning svarar
för, till stora delar inte kan användas till nyproducerat glas utan måste lagras
på miljöstörande upplagsplatser som ökar i volym. Detta kan knappast sti-
mulera hushållen till återlämnande av använt glas, risken är att använt glas
hamnar bland osorterat hushållsavfall.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga miljöminister Olof Johansson:

Vilka åtgärder är miljöministern beredd att vidta för att öka användningen
av krossat returglas?

Vilka åtgärder är miljöministern beredd att vidta för att öka användningen
av uppsamlat glas i industriproduktion?

1991/92:169 av Hans Göran Franck (s) till kulturministern om biblioteks-
verksamheten:

Från olika delar av landet kommer rapporter om nedläggningar av biblio-
teksfilialer, avgifter på boklån och andra väsentliga inskränkningar i biblio-
teksverksamheten.

Sveriges författarförbund har avgett en skarp protest. Förbundet kräver
att Sverige i likhet med övriga länder i Norden får en bibliotekslag som ga-
ranterar medborgarna fri tillgång till bibliotekens böcker och avkräver den
enskilda kommunen en viss minimistandard av biblioteksservicen.

Biblioteksverksamheten är en nationell angelägenhet. En aktiv statlig kul-
turpolitik är av särskilt stor betydelse i ekonomiska kristider.

Jag ställer följande fråga till kulturminister Birgit Friggebo.

Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att skydda och främja bib-
lioteksverksamheten i vårt land?

4 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 2 april

1991/92:626 av Sten Andersson i Malmö (m) till arbetsmarknadsministern
om reglerna om ersättning från A-kassan:

För att möjliggöra ägandet av travhäst har delägare bildat handelsbolag.
Så kan t.ex. en byggnadsarbetare äga en femtiondel av en travhäst i ett han-
delsbolag.

Blir personen i fråga arbetslös kan han bli utan ersättning från A-kassan
genom att han betraktas som arbetsgivare i och med att han är delägare i ett
handelsbolag.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att undanröja detta hinder för att
få ersättning från A-kassan?

1991/92:627 av Ingegerd Sahlström (s) till kulturministern om biblioteksverk-
samheten:

Biblioteksutvecklingen har fram till 1990 varit mycket god. Kommunerna
har byggt ut och rustat folkbiblioteken. Under 80-talet byggdes t.ex. 86 nya
huvudbibliotek i landets kommuner.

Folkbiblioteken är en viktig kommunal kulturinstitution. I det lilla sam-
hället eller i förorten blir ofta biblioteket basen för det lokala kulturutbudet.
Tillgången till bibliotek och avgiftsfria boklån är - enligt min mening - en
nationell angelägenhet. Biblioteken och de avgiftsfria boklånen skall vara
tillgängliga för alla.

De avgiftsfria boklånen är av avgörande betydelse för att biblioteken skall
fungera som en öppen och för alla medborgare tillgänglig kulturinstitution.

Genom de sparplaner som nu verkställs i en del av landets kommuner
tycks en direkt nedrustning ske inom biblioteksverksamheten. Larmrappor-
terna är många. Skillnaden mellan medborgarnas möjligheter i olika kom-
muner att ta del av bibliotekens kulturutbud kan bli oacceptabelt stor.

Avser kulturministern vidta några åtgärder för att förhindra en nedrust-
ning av biblioteksverksamheten i vårt land?

1991/92:628 av Lars Sundin (fp) till utrikesministern om Kina och de mänsk-
liga rättigheterna:

Det politiska förtrycket i Kina är fortfarande mycket hårt. Med förtrycket
följer tusentals politiska fångar. Deras brott är att de har kämpat för demo-
krati, deras fiende är den kommunistiska staten. Bland fångarna finns Wei
Jingsheng, dömd till 15 års fängelse för att bl.a. ha skrivit väggtidningar.
Inom kort kommer företrädare för den kinesiska regeringen till Sverige på
inbjudan av den svenska regeringen.

Avser utrikesministern att ta upp frågan om förtrycket av de mänskliga
rättigheterna i Kina och kräva frisläppande av de politiska fångarna, däri-
bland Wei Jingsheng, när företrädare för den kinesiska regeringen besöker
Sverige?

1991/92:629 ax Axel Andersson (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknadssituationen i Gävle med omnejd:

Regeringen har föreslagit att 114 i Gävle skall läggas ned den 30 juni 1994.
Om riksdagen senare i vår biträder förslaget innebär det att ytterligare drygt
400 arbetstillfällen försvinner från en kommun, som bara under det senaste
året förlorat närmare 2 000 jobb, varav ca 500 i den statliga sektorn.

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Prot. 1991/92:91       Vilka åtgärder har arbetsmarknadsministern att föreslå för att förbättra

3 april 1992         arbetsmarknadssituationen i Gävle med omnejd?

1991/92:630 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) till arbetsmarknadsministern om
arbetsmarknadssituationen i Karlstad:

Regeringen har i försvarspropositionen föreslagit att 12 i Karlstad skall
flyttas till Kristinehamn.

Karlstadsregionen har drabbats hårt av rationaliseringar inom försvars-
sektorn.

Karlstad som residensstad har i dag den allra högsta arbetslösheten bland
jämförbara städer. Till stor del beror den ökade arbetslösheten på minskade
aktiviteter på försvarsområdet, både industriellt, administrativt och militärt.

Regeringens förslag innebär att situationen försämras ytterligare i Karl-
stadsregionen.

Vilka insatser förbereder arbetsmarknadsministern i dag för att arbets-
marknadssituationen i Karlstad skall förbättras?

1991/92:631 av Christer Skoog (s) till jordbruksministern om svenskt fiske i
Östersjön:

Det svenska yrkesfisket har i dag uppenbara problem med lönsamheten.
Den minskade tillgången på fisk är en stor negativ faktor i sammanhanget.
Fisket och fiskberedningsindustrin har en stor betydelse för sysselsättningen
bl.a. i Blekinge.

Vilka åtgärder ämnar jordbruksministern vidta för att möjliggöra ett
svenskt fiske även fortsättningsvis i Östersjön?

1991/92:632 av Margitta Edgren (fp) till utbildningsministern om uppehålls-
tillståndet för s.k. Erasmusstudenter:

När Erasmusstudenter antagits till svenskt program skall de också ha ett
uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige. Detta skall ges enligt ett förenk-
lat förfarande som innebär att när studenterna hos svensk ambassad eller
motsvarande visar upp att de antagits får de uppehållstillstånd direkt på plat-
sen. Till skillnad från många andra studenter har dessa finansieringen av stu-
dierna klar i och med att de antagits i programmet. Enligt uppgift är det dock
så att invandrarverket inte accepterar detta förenklade förfarande. Är det så
kommer hela vårt medverkande i EG:s program att vara i fara.

Vilka initiativ ämnar utbildningsministern ta för att det förenklade till-
ståndsgivandet för uppehållstillstånd genomförs för Erasmusstudenter?

1991/92:633 av Jan Fransson (s) till arbetsmarknadsministern om förslag till
alternativ sysselsättning i Karlsborgs kommun:

Regeringen har i försvarspropositionen föreslagit att flygflottilj F 6 i Karls-
borg skall läggas ned. Vi socialdemokrater har i en motion vänt oss mot för-
slaget. Förslaget är dåligt motiverat och går dessutom emot ÖB:s förslag i
den kompletterande programplanen.

Enligt regeringens förslag skall nedläggningen av flottiljen påbörjas den 1
juli 1992. Det innebär att omkring 400 människor förlorar sitt arbete.

Arbetsmarknadssituationen i Karslborg är i dag utomordentligt svår. Re-
geringens förslag innebär att krisen fördjupas i Karlsborg.

Vilka förslag har arbetsmarknadsministern utarbetat för att lösa de pro-
blem som regeringens politik ger upphov till i Karlsborgs kommun?

1991/92:634 av Sven-Gösta Signell (s) till kommunikationsministern om in-
landsbanekommitténs rapport:

I direktiven till inlandsbanekommittén sades att kommittén bör pröva
vilka organisatoriska former för en framtida trafik som bäst tar till vara de
regionala intressenternas engagemang i banan. En utgångspunkt var också
stor restriktivitet vad gäller statens ekonomiska engagemang.

Eftersom rapporten innehåller många oklarheter och obesvarade frågor
enligt direktiven är min fråga:

Kommer kommunikationsministern att sända rapporten på remiss?

den 3 april

1991/92:635 w Björn Samuelson (v) till utbildningsministern om sexuella tra-
kasserier vid universitet och högskolor:

Två nyligen redovisade undersökningar vid Stockholms universitet visar
att 10 % av de studerande och 12 % av de anställda - varav hela 20 % av
de disputerade - har utsatts för sexuella trakasserier. Samtliga av dessa är
kvinnor.

Resultaten bekräftar nödvändigheten av ett utbyggt skydd mot sexuella
trakasserier i enlighet med det förslag som utredningen ”Tio år med jäm-
ställdhetslagen” fört fram. Ett förslag som tyvärr kraftigt urholkades i den
nya jämställdhetslagen.

Jämställdhetslagen skyddar dessutom i dag enbart kvinnor inom arbetsli-
vet, varför studerande samt forskarstuderande utan doktorandtjänst helt
saknar rättsligt skydd mot sexuella trakasserier.

Mot bakgrund av detta måste konkreta åtgärder mot sexuella trakasserier
nu till för att förebygga och förbättra arbets- och studiesituationen för kvin-
nor vid våra universitet och högskolor.

Vad avser utbildningsministern att vidta för konkreta åtgärder mot proble-
met med sexuella trakasserier vid universitet och högskolor?

1991/92:636 av John Andersson (v) till jordbruksministern om åtgärder mot
älgsjukdom som uppträder i västra Sverige:

En okänd sjukdom har drabbat älgarna i västra Sverige. Älgsjukdomens
kärnområde är söder om Borås. Hittills har över 500 älgar påträffats döda
eller sjuka. Då skall man ha i minnet att den första upptäckten av sjukdomen
gjordes så sent som 1985.

Nu börjar sjukdomen uppträda i hela Sverige, men hårdast drabbat är

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

dock Älvsborgs, Jönköpings, Skaraborgs, Hallands och Göteborgs och Bo-
hus län.

Nu handlar det inte enbart om att fastställa sjukdomens art - orsaken till
denna kan avslöja svåra missförhållanden i vår miljö och vad det utöver älg-
död kan innebära - nästa steg i näringskedjan är ju människan.

Det måste vara ett allmänt och ett samhällsintresse att sjukdomens gåta
löses. Nu har det startats en insamling, ”Rädda älgstammen”, där man väd-
jar om bidrag från enskilda personer, jägare, m.fl.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga jordbruksministern:

Är jordbruksministern beredd att anslå särskilda medel för forskning och
undersökning kring denna sjukdom?

1991/92:637 av Gudrun Schyman (v) till kulturministern om utländsk dom
som skäl för utvisning:

Nyligen beslöt regeringen att avvisa en barnfamilj från Kamerun. Pappan
ansågs inte vara politisk flykting och ”särskilda skäl” motiverade avvis-
ningen, trots att barnen varit i Sverige i tre år och familjen därmed normalt
borde få stanna.

Det ”särskilda skälet” var att pappan begått ett brott i Frankrike. Han
dömdes för medhjälp då han hade vistats i en lägenhet vars innehavare syss-
lat med narkotikaaffärer.

Denna gärning, som den beskrivs i regeringens underlag till awisningsbe-
slutet, är inte straffbar i Sverige.

Fallet rymmer alltså den principiella frågan:

Kan en utländsk straffdom, för en i Sverige laglig gärning, vara grund för
att tillämpa regeln om ”särskilda skäl” för utvisning?

1991/92:638 av Yvonne Sandberg-Fries (s) till arbetsmarknadsministern om
arbetsmarknadssituationen i Karlskrona:

Regeringens försvarspolitik innebär att minst 350 människor förlorar sina
jobb i Karlskrona. I tisdags kom dessutom beskedet att Ericsson i Karls-
krona varslar drygt 300 människor.

Vilka förslag kan arbetsmarknadsministern i dag presentera för riksdagen
för att förbättra arbetsmarknadssituationen i Karlskrona?

1991/92:639 av Inga-Britt Johansson (s) till statsrådet Görel Thurdin om
kvinnorna och frågor om miljö och utveckling:

I ett pressmeddelande från miljö- och naturresursdepartementet kan man
läsa att Görel Thurdin anser att ”kvinnor skall vara med och diskutera och
besluta om frågor som gäller miljö och utveckling. Dessa är våra framtidsfrå-
gor! Miljöproblemen kan inte lösas utan samarbete mellan alla aktörer i
samhället. Det gäller att samarbeta på alla nivåer.”

Sammansättningen i den nya forskningsberedningen är 22 män och 4 kvin-
nor. En av männen kan sägas representera miljöfrågorna om än i någon be-
gränsad omfattning.

Jag vill fråga ministern:

På vilket sätt anser ministern att kvinnor deltar i utformningen av den vik-
tiga framtidsfråga som forskning kring miljön och naturresurser utgör?

1991/92:640 av Rune Backlund (c) till kulturministern om ärendebalansen
hos utlänningsnämnden:

Vid årsskiftet inrättades utlänningsnämnden. Utöver en fast basorganisa-
tion erhöll nämnden i regeringens tilläggsbudget I extra resurser för avbear-
betning av den ärendebalans som man övertog från regeringen. Regeringen
bedömde att denna balans vid årsskiftet 1991/92 skulle uppgå till 5 800 ären-
den. Enligt utlänningsnämnden var denna balans i verkligheten betydligt
större och omfattade inte mindre än ca 9 200 ärenden. Enligt nämndens led-
ning kan det av olika praktiska och tekniska skäl dröja fram till i september
innan man når full kapacitet i beslutsfattandet. Det innebär att det finns en
uppenbar risk för att nämndens stora ingående balans växer ytterligare un-
der året. De redan långa väntetiderna i överklagningsärenden blir därige-
nom ännu längre. I många av de ärenden som nämnden övertog från rege-
ringen har man väntat mycket länge på besked. Ca 3 000 ärenden beräknas
omfattas av de tidsregler som regeringen beslutade om i förordningen den
19 december 1991.

Jag vill därför fråga kulturministern:

Vilka initiativ är statsrådet beredd att vidta för att förhindra en ökning av
ärendebalansen hos utlänningsnämnden och få en snabbare handläggning av
de gamla ärenden som omfattas av regeringens tidsregler i förordningen den
19 december 1991?

1991/92:641 av Kristina Svensson (s) till statsrådet Alf Svensson om Burma:

Förtrycket i Burma och övergreppen mot mänskliga rättigheter ökar.

Flera hundra tusen människor flyr över gränsen till Bangladesh. Över
60 000 människor har flytt till Thailand.

FN:s biträdande generalsekreterare Jan Eliasson har nyligen besökt regio-
nen för att diskutera repatriering av flyktingarna.

På vilket sätt agerar Sverige för att öva påtryckningar mot regimen i
Burma?

1991/92:642 av Berit Andnor (s) till kulturministern om jämställdheten och
medelsindragningarna i kommunerna:

Den gemensamma sektorn har stor betydelse för jämställdheten mellan
män och kvinnor. Den ger kvinnor förutsättningar att kunna förvärvsarbeta
samtidigt som den också inneburit att tidigare oavlönat arbete kunnat göras
avlönat.

Regeringen kommer enligt sin budgetpropostion att hålla tillbaka den ge-
mensamma sektorn och dra in 7,5 miljarder kronor från kommunerna 1993.

Det är också regeringens målsättning att indragningarna från kommu-

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

nerna skall omfatta 5-10 miljarder kronor även för vart och ett av de kom-
mande åren.

Mot denna bakgrund skulle jag vilja ställa följande fråga till jämställdhets-
minister Birgit Friggebo:

Vilka åtgärder avser jämställdhetsministern att vidta så att de för jäm-
ställdheten negativa konsekvenserna av medelsindragningarna undviks?

1991/92:643 av Ingegerd Sahlström (s) till kulturministern om ökad kvinno-
representation:

Kvinnorepresentationen i riksdagen har minskat. I många beslutande or-
gan är kvinnornas antal få. Både i direkt och indirekt valda församlingar bör
kvinnorepresentationen öka. När skall det bli en självklarhet att kvinnor no-
mineras och väljs i samma utsträckning som män?

Det finns nog med program om jämställdhet - det är dags att bölja till-
lämpa dessa! Många mål har formulerats på jämställdhetens område - det är
dags att handlingsplanerna efterlevs!

Både kvinnor och män skall ha ett reellt inflytande i hela samhället. På
vilket sätt ämnar jämställdhetsministern verka för att vi skall nå en ökad
kvinnorepresentation?

1991/92:644 av Margareta Winberg (s) till kulturministern om jämställdhet
och familjepolitik:

Det egna arbetet är grunden för jämställdhet. För att kunna arbeta och
försöija sig själv är en modern familjepolitik nödvändig.

Barnomsorg, föräldraförsäkring och barnbidrag är viktiga inslag i en så-
dan familjepolitik.

Sedan lång tid diskuteras i tre av regeringens fyra partier att införa någon
typ av vårdnadsbidrag. Man har t.o.m. uttalat att ett vårdnadsbidrag skulle
kunna finansieras genom att man tar pengar från barnomsorgen eller för-
sämrar föräldraförsäkringen. Detta vore förödande för jämställdheten.

Med anledning av detta vill jag fråga jämställdhetsministern hur hon ser
på jämställdheten och familjepolitiken.

1991/92:645 av Kristina Svensson (s) till kulturministern om arbetsmarkna-
den för unga flickor ur jämställdhetssynpunkt:

Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter ekonomiskt oberoende,
dvs. möjligheter till yrkesarbete.

Utvecklingen på arbetsmarknaden mot högre arbetslöshet visar att sär-
skilt unga kvinnor är på väg att förlora sitt fäste på arbetsmarknaden.

Vilka initiativ kommer jämställdhetsministern att ta för att belysa arbets-
löshetens effekter för unga flickor ur ett jämställdhetsperspektiv?

1991/92:646 av Hugo Hegeland (m) till statsrådet Bo Lundgren om inbetal-
ningarna till löntagarfonderna:

Genom löntagarfondernas avskaffande upphör också det förfarande som
är konstitutionellt tveksamt: att ekonomiska tillgångar utan ersättning tas i
anspråk för att överföra ägarmakt till de fackliga organisationerna. Många
förslag befinner sig i dag i ekonomiska svårigheter. Med anledning härav är
det angeläget att företagen befrias från ytterligare inbetalningar.

Jag vill därför ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd att föreslå att företagen befrias från den sista inbetal-
ningen till löntagarfonderna, avseende 1990 års debitering?

1991/92:647 av Lennart Fridén (m) till statsrådet Alf Svensson om ökad till-
gång på bostäder i Ryssland:

De baltiska staterna önskar inget hellre än att bli av med ockupationstrup-
perna från OSS/Ryssland. Ryssarna å sin sida anger att bristen på bostäder
för det hemvändande befälet medför att utrymningen kommer att ta mycket
lång tid.

Vi i Sverige ställer upp med hjälp till såväl våra baltiska som ryska grannar.
I en tid då arbetslösheten är stor inom den svenska byggsektorn, skulle en
insats i Ryssland från svensk sida på byggområdet både hjälpa Baltikum,
Ryssland och Sverige, samtidigt som det skulle bli en marknadsföringsinsats
för svenska hus på en kommande fri rysk marknad.

Vilka åtgärder är biståndsministern beredd att vidta för att medverka till
att öka tillgången på bostäder i Ryssland?

1991/92:648 av Lennart Fridén (m) till jordbruksministern om en från parts-
intressen oberoende kontroll av livsmedel:

Vi har i Sverige en flerhundraårig tradition med myndigheter som förut-
sätts stå utanför all misstanke om att tjäna partsintressen. Oväld, oberoende
och objektivitet har varit ledord för svensk myndighetsutövning.

Sedan den 1 oktober 1991 drivs det tidigare kommunala laboratorium i
Göteborg som svarat för kontroll av importerade livsmedel av ett enskilt ak-
tiebolag. I detta ligger i och för sig inget fel, tvärtom, och kommunens strä-
van att göra sig av med en verksamhet, som angivits ge underskott, kan hel-
ler inte klandras.

Det som inte är invändningsfritt är att laboratoriet numera ägs av en aktör
på livsmedelsmarknaden. Av de olika importörerna som tidigare tagit in sina
varor över Göteborg har redan en flyttat sin verksamhet till annan stad.
Andra sägs överväga detsamma.

Det är inte acceptabelt att en myndighetsuppgift som den nu relaterade
bör få hamna i tvivelsmål vad avser objektivitet och oberoende.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att skapa en från partsintressen
oberoende myndighetsutövning på livsmedelsområdet?

1991/92:649 av Ines Uusmann (s) till försvarsministern om användningen av
Tullingebasen:

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Prot. 1991/92:91

3 april 1992

Botkyrka är en av de kommuner i Stockholms län som har den minsta an-
delen ”statliga arbetstillfällen”.

I dag står ca 36 000 kvm undervisnings- och administrationslokaler tomma
på Tullinge F 18. Dessutom finns modern gymnastikhall, verkstads- och un-
derhållslokaler. Genom att regeringen nu inte har för avsikt att lokalisera
några statliga verksamheter till Tullinge F 18 är risken stor att dessa lokaler
inte kommer till användning, trots att det borde finnas möjligheter till annan
statlig verksamhet på Tullinge F 18.

Vilka planer har statsrådet för alternativ användning av Tullinge F 18?

1991/92:650 av Ines Uusmann (s) till kulturministern om utjämning av löne-
skillnader mellan män och kvinnor:

Den socialdemokratiska regeringen tillkallade 1991 en särskild utredare,
vars uppgift var att på ett djupare plan belysa orsakerna till kvinnors och
mäns löneskillnader. Utredaren skulle också analysera möjligheterna att an-
vända arbetsvärdering som ett instrument för jämförelser av arbeten som är
olika, men som ändå kan betraktas som likvärdiga.

Bakgrunden var att vi vet att, oavsett utbildning eller yrkesområde, tjänar
kvinnor mindre än män på sitt lönearbete.

Dessutom är det fortfarande så, att många kvinnor ”väljer” deltidsarbete
för att få familjens vardag att gå ihop (det s.k. osynliga familjekontraktet).
Ett val som straffar sig flera gånger under livet genom att kvinnan då har
kortare tid på sig att utvecklas i arbetet och därigenom har svårare att
komma upp i en högre inkomst, vilket i sin tur leder till lägre pension.

Vilka initiativ har eller avser statsrådet att ta för att löneskillnaderna mel-
lan män och kvinnor skall utjämnas?

5§ Kammaren åtskildes kl. 10.01.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

IBarbro Karlsson

12

Prot. 1991/92:91

Innehållsförteckning                          3 aprii 1992

Fredagen den 3 april

1 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1

2§ Bordläggning....................................... 1

3 § Anmälan om interpellationer

1991/92:167 av Göran Lennmarker (m) om den svenska utbild-

ningsnivån ..................................... 2

1991/92:168 av Håkan Strömberg (s) om returglasanvänd-

ningen........................................ 3

1991/92:169 av Hans Göran Franck (s) om biblioteksverksam-

heten......................................... 4

4 § Anmälan om frågor

1991/92:626 av Sten Andersson i Malmö (m) om reglerna om

ersättning från A-kassan.......................... 4

1991/92:627 av Ingegerd Sahlström (s) om biblioteksverksam-

heten ......................................... 5

1991/92:628 av Lars Sundin (fp) om Kina och de mänskliga rät-

tigheterna ..................................... 5

1991/92:629 av Axel Andersson (s) om arbetsmarknadssitua-

tionen i Gävle med omnejd........................ 5

1991/92:630 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) om arbetsmarknads-

situationen i Karlstad............................. 6

1991/92:631 av Christer Skoog (s) om svenskt fiske i Östersjön 6

1991/92:632 av Margitta Edgren (fp) om uppehållstillståndet

för s.k. Erasmusstudenter......................... 6

1991/92:633 av Jan Fransson (s) om förslag till alternativ syssel-

sättning i Karlsborgs kommun...................... 6

1991/92:634 av Sven-Gösta Signell (s) om inlandsbanekommit-

téns rapport.................................... 7

1991/92:635 av Björn Samuelson (v) om sexuella trakasserier

vid universitet och högskolor....................... 7

1991/92:636 av John Andersson (v) om åtgärder mot älgsjuk-

dom som uppträder i västra Sverige................. 7

1991/92:637 av Gudrun Schyman (v) om utländsk dom som skäl

för utvisning                                                    8

1991/92:638 ay Yvonne Sandberg-Fries (s) om arbetsmarknads-

situationen i Karlskrona.......................... 8

1991/92:639 av Inga-Britt Johansson (s) om kvinnorna och frå-

gor om miljö och utveckling....................... 8

1991/92:640 av Rune Backlund (c) om ärendebalansen hos ut-

länningsnämnden................................ 9

1991/92:641 av Kristina Svensson (s) om Burma.......... 9

1991/92:642 av Berit Andnor (s) om jämställdheten och

medelsindragningarna i kommunerna................ 9                 13

Prot. 1991/92:91           1991/92:643 av Ingegerd Sahlström (s) om ökad kvinnorepre-

3 april 1992                   sentaiton...................................... 10

1991/92:644 av Margareta Winberg (s) om jämställdhet och fa-
miljepolitik .................................... 10

1991/92:645 av Kristina Svensson (s) om arbetsmarknaden för
unga flickor ur jämställdhetssynpunkt................ 10

1991/92:646 av Hugo Hegeland (m) om inbetalningarna till lön-
tagarfonderna .................................. 10

1991/92:647 av Lennart Friden (m) om ökad tillgång på bostä-
der i Ryssland                                              11

1991/92:648 av Lennart Fridén (m) om en från partsintressen
oberoende kontroll av livsmedel.................... 11

1991/92:649 av Ines Uusmann (s) om användningen av
Tullingebasen.................................. 11

1991/92:650 av Ines Uusmann (s) om utjämning av löneskillna-
der mellan män och kvinnor....................... 12

14

gotab 41251, Stockholm 1992