Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:68 Fredagen den 21 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:68

Riksdagens protokoll
1991/92:68

Fredagen den 21 februari

Kl. 13.00-13.02

Protokoll

1991/92:68

1 § Anmälan om kompletteringsval till arbetsmarknadsutskottet

Tredje vice talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen
på grund av uppkommen vakans hade anmält Ingela Thalén som ny ledamot

1 arbetsmarknadsutskottet efter Mona Sahlin.

Tredje vice talmannen förklarade vald till

ledamot i arbetsmarknadsutskottet

Ingela Thalén (s)

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1991/92:88 till näringsutskottet

1991/92:91 till arbetsmarknadsutskottet

1991/92:104 till socialutskottet

Redogörelse

1991/92:6 till utbildningsutskottet

Motionerna

1991/92:A4 och A5 till arbetsmarknadsutskottet
1991/92:Fi31 till finansutskottet

3 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Konstitutionsutskottets betänkanden

1991/92:KU23 Sekretess inom rättsväsendets informationssystem

1991/92:KU24 Vissa riksdagsfrågor

1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 68

Prot. 1991/92:68 21 februari 1992

Skatteutskottets betänkanden 1991/92:SkU14 Ändringar i uppbördslagens regler om överföring av skatt till

främmande stat

Anmälan om inter- pellationer

1991/92:SkU15 Förtidsåterbetalning av preliminär skatt Justitieutskottets betänkande 1991/92:JuU9 Regional ledningsorganisation inom polisen Försvarsutskottets betänkanden 1991/92:FöU7 Vissa ändringar i räddningstjänstlagen 1991/92:FöU8 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del Socialförsäkringsutskottets betänkande 1991/92:SfU7 Huvudmannaskapet för sjukreseadministrationen 4§ Anmälan om interpellationer Anmäldes att följande interpellationer framställts den 20 februari 1991/92:112 av Eva Zetterberg (v) till justitieministern om kidnappade barn: I Sverige finns i dag ett antal svenska kvinnor som fått sina barn bortrö- vade av barnens utländska pappor. Andra kvinnor lever under starkt hot om att kidnappning skall ske. Trots att svenska domstolar tilldömt kvinnan vård- naden förekommer det att fäderna vid utövandet av sin umgängesrätt kid- nappar barn. Kvinnorna har mycket små chanser att återfå vårdnaden om barnen. Många har inte ens möjlighet att träffa sina barn. Ett vanligt mönster tycks vara att männen lämnar barnen till släktingar i sina hemländer och sedan själva återvänder till Sverige. Barnen är i dessa fall berövade båda sina för- äldrar. Ett av dessa uppmärksammade fall var uppe till prövning och beslut i högsta domstolen (HD) nyligen. Fadern har i det aktuella fallet rövat bort barnet från Sverige och placerat sonen hos sina föräldrar i Tunisien. Tidigare rättsinstanser har tilldömt modern vårdnaden. HD beslöt att gå emot dessa tidigare beslut, med anledning av att sonen sedan 1982 varit placerad hos farföräldrarna i Tunisien. Faderns bortrövande av sonen kan därmed uppfat- tas som en sanktion från högsta rättsinstans. Många av de kvinnor som i dag lever i hopp om att återfå sina bortrövade barn är djupt oroade. Detsamma gäller de kvinnor som har den faktiska vårdnaden om sitt barn, men som ständigt lever med skräcken att fadern egenmäktigt skall ta barnet till ett annat land. En fader som på detta sätt satt sig över svensk lag kan i dag avtjäna sitt straff i Sverige, och därefter vara fortsatt bosatt i Sverige, medan barnet

2

finns kvar i annat land.

Lagstiftarna har inte förutsatt att denna typ av barnarov kan inträffa. Det
jämställs i straffavseende med snatteri och ger högst två års fängelse. I en
flerpartimotion har vi, kvinnor från c, s, fp, m, kds och v påpekat att lagstift-
ningen på detta område måste ses över. Men innan motionen får sitt slutgil-
tiga svar vore det av största vikt för de kvinnor som berörs av problemet -
och alla personer som engagerat sig i denna sak - att snabbt få veta justitie-
ministerns uppfattning i denna fråga.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justieministern:

1. Avser justitieministern att komma med lagförslag som försvårar bortrö-
vandet av barn?

2. Vilka åtgärder tänker justitieministern vidta för att ge ökat skydd för barn
som löper risk att bli bortrövade från Sverige?

1991/92:113 av Berith Eriksson (v) till utrikesministern om det kurdiska fol-
ket:

För snart fyra år sedan - den 16 mars 1988 - bombade Irak den kurdiska
staden Halabja med kemisk gas. Under augusti fortsatte Saddamregimen
sina gasbombningar av andra städer och ca 100 000 människor flydde till Iran
och Turkiet. Under 1988 genomfördes också den största byförstörelsen. Ett
exempel är runt staden Amydiha, där 8 000-10 000 män och pojkar över 14
år mördades och unga flickor såldes till andra arabstater för 1 000 dollar
styck i samband med byförstörelsen. När fängelserna befriades av kurderna,
hittades många kvinnor som hållits fångna där sedan 1988 till förströelse och
förnöjelse för militär, säkerhetspolis och fångvaktare.

Om reaktionerna från omvärlden hade varit kraftfullare efter bombningen
av Halabja, kunde då de följande illdåden ha förhindrats? Ingen kan natur-
ligtvis svara på den frågan, men sådana tankar finns i dag.

Oroligheterna i Turkiet trappas upp. I turkiska tidningar skrivs om militär-
upptrappningen i de kurdiska provinserna. Turkiets motsvarighet till vår ÖB
sade för några veckor sedan, att han visste ett sätt att för all framtid lösa
problemen i östra Turkiet och att han var beredd att vidta sådana åtgärder.

I parlamentet har de nyinvalda kurdiska ledamöterna utsatts för ett hårt
tryck. De avkrävs att öppet ta avstånd från den kurdiska oppositionen, och
har svarat att de tar avstånd från all terrorism - även den statsterrorism som
turkisk militär och polis bedriver i området.

På den andra sidan meddelar PKK att nu skall den stora uppgörelsen ske.
Under mottot ”nu eller aldrig” aviserar de en stor våroffensiv.

Lokalbefolkningen är mycket oroad. Civilbefolkningen kommer att bli de
stora förlorarna här som i alla inbördeskrig.

Min fråga till utrikesministern är:

Vad kan vi från svensk sida göra för att förhindra en ny massaker på det
kurdiska folket?

1991/92:114 av Birgit Henriksson (m) till justitieministern om kidnappade
barn:

För ett par dagar sedan avkunnade HD en dom, som djupt upprört många

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om inter-
pellationer

1* Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 68

Prot. 1991/92:68 21 februari 1992

svenskar. En svensk kvinna, född och uppvuxen i Sverige, har av svensk domstol fråntagits sitt barn, som också är svensk medborgare. Barnet har

förts till Tunisien.

Anmälan om inter- pellationer

Vi är många, många kvinnor, som efter denna dom undrar över vad ett svenskt medborgarskap betyder. Vi trodde det var en trygghet - vi trodde att svensk lag och rätt och svensk barnkultur var ett starkt skydd för utsatta barn. Vi trodde att lagen om umgängessabotage gällde även om en man kid- nappat ett barn och fört det utomlands. I tio år har en svensk kvinna kämpat för att få tillbaka sitt kidnappade barn. ”De svenska myndigheterna har nu gett bort mitt barn till min före detta mans gamla föräldrar”, var hennes chockade uttalande efter det att do- men fallit. Den före detta maken har tidigare försökt få vårdnaden både i tingsrätt och i hovrätt, men fått avslag. Han är dömd för att ha fört bort bar- net, han är även dömd för misshandel av sin före detta fru. Det är ett tjugotal barn, som på detta sätt rövas bort varje år från svenska mödrar, mot deras vilja. Mannen stannar ofta i Sverige - han har alltså inte, och avser inte heller att ha, tillsynen eller vårdnaden om barnet. Jag anser att lagen om barns rätt här bör följas och mannen utvisas så att han bevisligen kan fullfölja sin plikt att ta personligt ansvar för och sköta vårdnaden av bar- net. Nu placeras barnen ofta hos släktingar och berövas kontakten med både sin mor och sin far, något som strider mot rättspraxis i Sverige. Det förekommer fall, där den som kidnappat ett barn ändå kräver under- håll från modern, trots att hon förnekas rätten att ens träffa barnet. Den man, som nu av HD tilldömts vårdnaden av sitt kidnappade barn, hade inte ens tilldömts vårdnad av den tunisiska domstolen som ville avvakta svensk dom. Det som nu skett upplevs som dubbelt svek av den svenska domstolen. Krav på regelbunden kontakt gäller i Sverige. Det har förekommit att man dömt ut höga viten i andra fall - upp till 20 000 kr. Detta kan vara en fram- komlig väg. Det finns även andra möjligheter. Frankrike och Algeriet slöt för ett antal år sedan ett avtal om utlämnande och kungjorde även detta med stora annonser. Resultatet blev att kidnappningarna stoppades. Vid förhandlingarna i tingsrätterna har de kvinnor, som kämpat för att få sina olagligt bortförda barn tillbaka, även fått kämpa mot svårigheten att kulturkompetent folk icke funnits att tillgå för att förklara bakgrund, tänke- sätt och synen på rätt och orätt etc. Kulturkunskap är oerhört viktig när man skall sätta sig in i fall som dessa. Barnläkare borde kunna anlitas, liksom isla- mologer i det fall det rör denna religion och kultur. Det förekommer även fall där barn förts till Sverige och här gömts undan för den andra föräldern. Dessa fall har inte uppmärksammats på samma sätt trots att även de strider mot rättspraxis. Svenska myndigheter bör även i dessa fall medverka till att lagen följs och att barnens bästa tas till vara. Med hänvisning till vad som ovan anförts vill jag fråga justitieminister Hellsvik om hon är beredd att ta initiativ för att se över möjligheten att sluta avtal mellan olika länder och Sverige vad gäller utlämnande av kidnappade barn, att överväga att höja påföljden för sabotage av umgängesrätten, att överväga möjligheten av att kunna utvisa den man, som kidnappat sitt barn

4

och som inte bor tillsammans med barnet utan överlåter vårdnaden på andra

och att överväga åtgärder för att även Sverige uppfyller de krav som kan stäl-
las när barn ofrivilligt förts till Sverige.

1991/92:115 av Martin Nilsson (s) till civilministern om ungdomars situation:

”Ungdomars egna initiativ är en värdefull resurs som måste tas till vara”,
skriver ungdomsministern i budgetpropositionens kortfattade avsnitt om
ungdomsfrågor.

Viktiga och riktiga ord. I ett samhälle där de äldre anser sig sitta inne med
svaren på alla tänkbara frågor finns ingen utvecklingskraft. Däremot, i sam-
hällen där de äldre bemöter de unga med nyfikenhet och öppenhet, där finns
förutsättningar för kreativitet och tillväxt.

Regeringen skriver alltså att man önskar ta till vara de ungas engagemang.
Den praktiska politiken säger något helt annat.

De ungas vilja att ta ansvar i arbetslivet utnyttjas i allt mindre utsträck-
ning. Ungdomsarbetslösheten ökar i snabb takt. Ungdomarna får beskedet
att den viktigaste orsaken är att deras löner är för höga.

Budskapet är tydligt. Ni är övervärderade. Sänk era anspråk, och ni kan
kanske få vara med i gemenskapen.

De ungas vilja att sätta bo, och ta ansvar för sina egna liv, förhindras av
bostadspolitiken. Regeringens nedskärningar på byggområdet drabbar
framför allt nyproduktionen. Det är alltså de som i dag saknar bostad, bl.a.
ungdomar, som framför allt får bära bördan.

Budskapet är tydligt. Vi har inte råd att bygga bostäder åt er. Ni måste
betala mer om ni skall få samma standard som de äldre generationerna.

Regeringen säger att skolan är viktig. Samtidigt försämras möjligheterna
att vuxenstudera. Det kan vid första anblicken framstå som en satsning på
de yngre. Det är det inte.

Budskapet till de yngre blir: Ni har en chans att klara er bra i skolan. Mis-
sar ni den, då får ni det jobbigt i framtiden. Valfriheten begränsas när vuxen-
utbildningen skärs ner. Många ungdomar väljer i dag komvux. Skälen är
många. De har kommit över sin skoltrötthet. De känner att de inte var till-
räckligt mogna när de valde gymnasielinje första gången osv. För alla dessa
ungdomar slås dörren igen.

De ungdomar som vill engagera sig, som känner att de har viktiga åsikter
och erfarenheter som de vill bidra med, får av landets ledning veta att de
äldre redan slagit in på ”den enda vägen”.

Budskapet är självfallet enfaldigt. Dessutom förkvävs de ungas vilja till
engagemang. De äldre försöker utestänga de unga. Enfaldigt. Enväldigt.

En nyligen gjord kartläggning visar att antalet politiskt förtroendevalda i
kommunerna kommer att minska med ca 8 500 under de närmaste åren. Den
troliga följden är att antalet yngre i politiken minskar. Färre får en chans att
påverka sin egen och andras framtid.

Vår slutsats är att regeringen slår igen dörrarna för många ungdomar.

Dörren till arbetslivet slås igen.

Dörren till bostadsmarknaden slås igen.

Dörren till deltagande i samhällsdebatten slås igen.

Dörren till politiken slås igen.

Prot. 1991/92:68
21 februari 1992

Anmälan om inter-
pellationer

Prot. 1991/92:68
21 februari 1992

Anmälan om inter-
pellationer

Dörren till högre utbildning slås igen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag ungdomsministern:

Vilka åtgärder planerar statsrådet för att förhindra att allt fler ungdomar
utestängs från gemenskapen?

1991/92:116 av Kristina Svensson (s) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om kvin-
nors ställning vid ett EG-medlemskap:

Allt fler kvinnor uttrycker oro inför en svensk EG-anslutning. Denna oro
bottnar i rädsla för att de förhållanden och villkor som gäller för kvinnor i
EG-länderna ska komma att bli verklighet även för kvinnor i Sverige. EG-
gemenskapens situation är ingen förebild för kvinnor i Sverige.

1988 var andelen yrkesverksamma kvinnor i Sverige 80,1 % medan ande-
len yrkesverksamma kvinnor i EG-länderna (med undantag för Danmark)
visade på en spridning av förvärvsfrekvensen mellan 39,4 och 63,5 %. Samti-
digt som statistiken i EG-länderna visar en ökning av kvinnors sysselsätt-
ning, har också kvinnors arbetslöshet ute i Europa ökat. Fler kvinnor efter-
frågar i dag arbete.

Trots att det har funnits direktiv om lika lön i EG tjänar kvinnliga arbetare
i genomsnitt 10 % mindre än manliga. Skillnaderna förklaras delvis av att
kvinnor och män är anställda inom olika typer av jobb, att kvinnor har lägre
betalda jobb och att kvinnor arbetar inom branscher, som av tradition beta-
lar mindre. Men kvinnor har också lägre lön än män för samma typ av jobb.

Grundläggande faktorer, som främjar kvinnors tillträde till arbetsmarkna-
den, är infrastrukturen för barnomsorg, för vård av sjuka, för äldre- och han-
dikappomsorg.

Inom EG-länderna varierar barnomsorg för små barn från 2% till 20%.
Danmark är dock undantag med 48 % behovstäckning. För barn över tre år
ser siffrorna bättre ut beroende bl.a. på att flera länder har s.k. småbarns-
skola.

I Norden är olika sociala rättigheter och skyldigheter knutna till individen,
medan de i andra europeiska länder är knutna till familjen. Detta innebär
att kvinnorna oftare är bundna till hemarbete och vårdarbete inom familjen.

Kvinnors ställning i Sverige och i EG-länderna visar på stora skillnader.
Det är därför förklarligt att svenska kvinnor känner oro inför ett medlem-
skap. Många drar den slutsatsen att deras ställning på arbetsmarknaden och
deras tillgång till barnomsorg och offentlig service kommer att försämras vid
ett framtida svenskt medlemskap. Många kvinnor vill ha svar på frågor om
vad ett medlemskap kommer att innebära för den jämställdhet som är en del
av det vi kallar den svenska modellen. Kommer jämställdheten mellan män
och kvinnor att urholkas?

För att få svar på dessa frågor bör konsekvensanalyser som görs redovisas
avseende effekter för både män och kvinnor.

Dessa konsekvensanalyser måste presenteras på ett för allmänheten lätt-
tillgängligt sätt.

För att både kvinnors och mäns olika erfarenheter skall beaktas måste för-
handlingsgruppen om svenskt medlemskap bestå av både kvinnor och män.

Jag vill därför fråga Europaministern:

1. Kommer konsekvensanalyser av svenskt medlemskap att göras båda av-
seende män och kvinnor?

2. Kommer förhandlingsgruppen att bestå av både män och kvinnor?

3. Hur kommer konsekvensanalyserna att presenteras?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 20 februari

1991/92:402 av Bengt Hurtig (v) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om exportga-
rantierna till Iran:

Rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i världen visar att Iran
är ett av de länder som visar dålig respekt för dessa rättigheter. Dödsstraff
används i ymnig omfattning. Godtyckliga arresteringar, summariska rätte-
gångar mot politiska fångar och tortyr sker oftare än i de flesta andra länder.

Samtidigt är Iran enligt pressuppgifter det land med vilket Sveriges han-
delsutbyte växer snabbast. De senaste två åren har Sveriges export till Iran
tredubblats och förväntas fortsätta att öka. Det kan också noteras att Irans
skuld till EKN uppges uppgå till ca 100 milj.kr.

Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:

Kommer den ökande exporten till Iran att medföra ökning av exportkre-
ditgarantier för handel med detta land?

1991/92:403 av Göte Jonsson (m) till statsrådet Bo Könberg om företagshäl-
sovård kombinerad med privat läkarverksamhet:

Företagshälsovården får nya förutsättningar genom statsbidragsföränd-
ringen. Detta innebär att många företagshälsovårdsenheter måste se över sin
verksamhet. Frågan har uppkommit huruvida man kunde kombinera före-
tagshälsovård med annan privatpraktiserande läkarverksamhet.

I regeringsdeklarationen anges att en friare etableringsrätt för läkare skall
införas. Ett led i att förverkliga detta kunde vara att låta läkare som arbetar
inom företagshälsovården generellt få tillstånd att bedriva privatpraktise-
rande verksamhet som komplement till företagshälsan. Detta skulle under-
lätta för många, framför allt mindre företagshälsovårdsenheter.

Är statsrådet beredd att öka den fria etableringsrätten för läkare så att
företagsläkare generellt kan driva privatpraktiserande verksamhet vid sidan
av företagshälsovården inom ramen för försäkringssystemet?

1991/92:404 av Sten-Ove Sundström (s) till arbetsmarknadsministern om
konkurrensen vid infrastrukturupphandlingen:

Arbetslösheten stiger nu snabbt i Norrbotten, lågkonjunkturen slår hårt
mot de mindre och medelstora verkstadsföretagen. Det finns därför stora

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

förhoppningar om att de investeringar som planeras i infrastrukturen skall
mildra effekterna av lågkonjunkturen.

Samtidigt ökar oron bland företagen att beställningarna från de statliga
verken i ökad utsträckning skall tillfalla företag i Nordnorge och Finland på
grund av de regional- och exportstöd som praktiseras i dessa länder. Den
snedvridna konkurrenssituationen medverkar nu till att många företag anser
det omöjligt att delta i anbudsförfarandet då det inte sker på lika villkor.
Därmed äventyras också sysselsättningen.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd vidta åtgärder så att beställningarna till företagen
som är ägnade att bygga upp infrastrukturen och skapa sysselsättning i Sve-
rige också tillfaller svenska företag?

1991/92:405 av Lars Biörck (m) till statsrådet Bo Könberg om information
om rehabiliteringslagstiftningen:

Den nya reformen om rehabilitering innehåller oklarheter avseende ar-
betsgivarens ansvar. Speciellt bland småföretagare finns en oro för de ekono-
miska konsekvenserna av reformen.

Hittills utgivna anvisningar ger inga konkreta svar, och situationen är så
ny att personalen på de lokala försäkringskassorna saknar den kunskap som
behövs för att kunna ge entydig information.

Helt klart är att arbetsgivaren har en skyldighet att utreda behov av reha-
bilitering, men oklarheter råder beträffande vem som skall bekosta åtgärder
som kan bli följden av denna utredning.

Jag vill med anledning härav fråga:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidtaga för att skapa enklare och klarare
anvisningar för rehabiliteringslagstiftningen?

1991/92:406 av Sigge Godin (fp) till justitieministern om åtgärder för att
minska antalet illegala vapen:

Enligt uppgift har sedan 1972 och framåt 17 000 vapen anmälts som stulna.
Av dessa är fortfarande ca 12 000 på drift. Antalet legala vapen har också
ökat märkbart, och en del av dessa vapen hamnar i kriminella kretsar.

Samtidigt som vapenstölderna ökat har antalet väpnade rån ökat mycket
kraftigt de senaste åren. Rikskriminalens statistik visar att de väpnade rånen
har blivit mer än dubbelt så många sedan 1989. Då rånades 48 banker, 38
postkontor och 137 butiker. Under förra året rånades 117 banker, 78 post-
kontor och 279 butiker.

En mindre del av vapnen på den illegala marknaden stjäls ur våra mobili-
seringsförråd, många av de illegala vapnen stjäls således från privatpersoner.

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att minska antalet illegala va-
pen?

1991/92:407 av Elisabeth Fleetwood (m) till justitieministern om vårdnaden
av barn i vissa fall:

Med anledning av en uppmärksammad dom i högsta domstolen angående
kidnappade svenska barn ber jag att få ställa följande fråga till justitieminis-
tern:

Vilka åtgärder avser justitieministern vidtaga för att försäkra barn med
svenskt medborgarskap att få växa upp dels hos endera föräldern, dels hos
den mest lämpade av föräldrarna efter det att äktenskap eller samboskap har
upphört?

1991/92:408 av Monica Öhman (s) till kommunikationsministern om ned-
skärningarna inom vägverket:

Vägverket har omorganiserats så att det numera består av en väghållnings-
enhet och en produktionsenhet. Dessutom har regionerna ändrats så att ex-
empelvis Norrbotten och Västerbotten numera utgör en gemensam region.

För närvarande diskuteras mycket drastiska nedskärningar av vägstatio-
ner, maskinpark och bemanning. Det handlar om nedskärningar av vägsta-
tioner med 20 % och vad gäller maskiner och personal om det dubbla, ca
40%.

Vägverket skall naturligtvis bedriva en effektiv verksamhet och även
kunna konkurrera på lika villkor med det privata näringslivet. De drama-
tiska nedskärningar som nu aviseras omöjliggör en fungerande verksamhet
och framför allt går det inte att tala om att man skall kunna konkurrera om
jobben, utan det leder ovillkorligen till att fler och fler arbetsuppgifter måste
övertas av entreprenörer. Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunika-
tionsministern om det är statsrådets avsikt att vägverket skall privatiseras.

1991/92:409 av Ingela Mårtensson (fp) till justitieministern om åtgärder för
att förhindra kidnappning av barn:

Måndagen den 17 februari avgjorde högsta domstolen ett vårdnadsärende
som väckt stor upprördhet. Fadern förde ut barnet ur Sverige för tio år sedan
mot moderns vilja. Modern fick vårdnaden om barnet vid skilsmässan och
har nu berövats denna genom att faderns brott legaliserats. Detta kan inte
vara riktigt i ett rättssamhälle.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieministern:

Vad avser ministern att göra för att förstärka skyddet mot att barn rövas
bort och förs ut ur landet?

1991/92:410 av Eva Johansson (s) till statsrådet Alf Svensson om svenskt bi-
drag till återuppbyggnadsarbete i Eritrea:

Biståndsministern meddelade för en tid sedan i ett frågesvar att UD skulle
sända en delegation till Eritrea. Delegationens uppdrag var att dels utröna
vilka ”arbetsrelationer” Sverige bör upprätta med Eritrea, dels undersöka
behovet av bistånd till återuppbyggnadsarbetet efter kriget.

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

Delegationen har nu återvänt, och jag vill därför fråga biståndsministern
om resultatet av besöket.

Hur kommer ”arbetsrelationerna” med Eritrea att se ut och på vilket sätt
kommer Sverige att bidra till återuppbyggnadsarbetet efter kriget?

den 21 februari

1991/92:411 av Erling Bager (fp) till finansministern om åtgärder mot bygg-
arbetslösheten:

Underhållet av kommunernas fastigheter och andra investeringar är efter-
satt på många håll i landet. Behovet av insatser är stort. Samtidigt minskar
nybyggnadsinvesteringarna, och arbetslösheten i byggbranschen har ökat.

Vi vet att reparationer och ombyggnader, till skillnad från nyinvesteringar
i t.ex. infrastruktur, är arbetsintensiv verksamhet. Ökade kommunala repa-
rations- och ombyggnadsarbeten borde därför vara en bra åtgärd mot bygg-
arbetslösheten. Men vi vet också att en del kommuner i dagsläget inte anser
sig ha ekonomiska möjligheter till detta.

Jag vill därför fråga finansminister Anne Wibble följande:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidtaga för att underlätta för kom-
munerna att kunna öka mängden reparations- och ombyggnadsarbeten?

1991/92:412 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om de ekono-
miska sanktionerna mot Sydafrika:

En grupp riksdagsledamöter under ledning av Hadar Cars har på regering-
ens uppdrag besökt Sydafrika.

Enligt pressuppgifter och andra källor skulle det beskedet ha lämnats till
företrädare för ANC, att Sverige inom kort kommer att häva de ekonomiska
sanktionerna mot Sydafrika.

I anledning härav får jag fråga utrikesminister Margaretha af Ugglas:

Vilka kommentarer har utrikesministern till uppgifterna om hävande av
sanktionerna mot Sydafrika och vilket uppdrag har lämnats till riksdagsleda-
möterna?

1991/92:413 av Berit Löfstedt (s) till statsrådet Beatrice Ask om Waldorfsko-
lorna:

Avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om ”överlev-
nadsbidrag” till Waldorfskolorna i avvaktan på att det nya statsbidragssyste-
met för friskolorna träder i kraft?

1991/92:414 av Margareta Viklund (kds) till statsrådet Bo Könberg om den
förebyggande hälso- och sjukvården:

Sverige har en långtgående och väl utvecklad förebyggande verksamhet
inom hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas distriktssköterskans
verksamhet inom primärvården samt mödra- och barnhälsovårdens verk-
samhet.

I samband med att husläkaren alltmer introduceras i hälso- och sjukvår-
den och den nya vårdutredningen börjar ta form, vill jag fråga statsrådet om
regeringen även tänker belysa den förebyggande verksamheten i de sam-
manhangen.

1991/92:415 av Charlotte Branting (fp) till socialministern om den tillfälliga
föräldraförsäkringen:

Den tillfälliga föräldrapenningen är konstruerad för en familj med både
en mamma och en pappa. Verkligheten är för många en annan. I dag lever
12 % av alla barn med bara en förälder. Barnet har säkert oftast kontakt med
den andre föräldern, men möjligheten för denne att hjälpa till med den dag-
liga vårdnaden är ofta begränsad. Vid t.ex. vård av sjukt barn bär de flesta
ensamstående ansvaret helt själva.

Det finns därför mycket som talar för att fler bör kunna få del av försäk-
ringen. Den trånga krets av anhöriga - mamman, pappan eller styvföräl-
dern - som i dag kan få tillfällig föräldrapenning bör utvidgas. Ersättningen
skulle då självfallet utgå efter den sjukpenningklass som den anlitade släk-
tingen befinner sig i. Detta skulle också kunna leda till att småbarnsföräld-
rar, och kanske då speciellt ensamstående, blev mer attraktiva på arbets-
marknaden. Reformen leder kanske inte till bokföringsmässiga besparingar,
men den ökar de ensamstående föräldrarnas möjlighet till att uppnå en
bättre ställning på arbetsmarknaden.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Avser regeringen ta initiativ för att öka personkretsen inom den tillfälliga
föräldraförsäkringen?

1991/92:416 av Margitta Edgren (fp) till statsrådet Bo Könberg om efterbe-
handlingen vid operation av bröstcancer:

Omhändertagandet av kvinnor med bröstcancer är bra generellt sett. Ti-
dig upptäckt med hjälp av mammografi fungerar. Behandlingsmetoderna
har utvecklats över tiden. Men det finns moment i efterbehandlingen som
bör förbättras.

Sjukvården måste bli bättre på det psykiska omhändertagandet efter en
operation. Ansvaret för detta delas av öppen och sluten sjukvård, frivilligin-
satser, vänner och anhöriga.

Ett ytterligare moment i efterbehandlingen som inte är bra är tillgången
till behandling med lymfdränage. Behoven är stora, eftersom de flesta kvin-
nor som opererats får en svullen arm på grund av lymfstagnation i armen.
Det råder en brist på utbildade terapeuter för detta. Dessutom ersätts be-
handlingen inte via sjukförsäkringssystemet. Den nödvändiga behandlingen
blir dyr och många har inte råd. De lider i tysthet och måste till slut sjuk-
skriva sig.

Fråga:

Ämnar ministern ta initiativ så att lymfdränagebehandling av lymftera-
peuter blir utvärderad för att riksdagen skall kunna ta ställning till en even-
tuell anslutning av terapeuterna till sjukförsäkringssystemet?

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

11

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

1991/92:417 av Berit Oscarsson (s) till utbildningsministern om nordiska frå-
gor i läroplanskommittén:

Det är av stor betydelse att skolan förmedlar kunskaper om det nordiska
kulturarvet, de nordiska språken och det nordiska samarbetet. I regeringens
nya direktiv till läroplanskommittén omnämns inte något om Norden.

Avser utbildningsministern att ge läroplanskommittén i uppdrag att även
behandla de nordiska frågorna i det fortsatta arbetet?

1991/92:418 av Ines Uusmann (s) till kommunikationsministern om Arlanda-
banan:

Curt Nicolin har nu kommit fram till samma slutsats om Arlandabanan
som den tidigare socialdemokratiska regeringen, nämligen att ett bolag skall
bildas som äger banan och att trafikeringsrätten skall upphandlas i konkur-
rens.

Med anledning därav skulle jag vilja ställa följande fråga till kommunika-
tionsminister Mats Odell:

Avser regeringen nu att skyndsamt sätta i gång byggandet av Arlandaba-
nan?

1991/92:419 av Mats Hellström (s) till utrikesministern om Östersjösamarbe-
tet:

Den förutvarande svenska socialdemokratiska regeringen har engagerat
sig starkt för att åstadkomma ett samarbete kring Östersjöns alla länder och
regioner. Det gäller ett samarbete mellan regeringarna, men som också om-
fattar många delar av det civila samhället, allt från universitet och högskolor,
fackliga organisationer, folkrörelser, handelskamrar, kultursamarbete, kom-
muner, turism, ungdomsutbyte, etc. och där en kärna till det gemensamma
engagemanget är att rädda Östersjön som ett levande hav.

Den danske och den tyske utrikesministern inbjuder nu den 5-6 mars till
ett möte för hela Östersjöregionen i syfte att främja Östersjösamarbetet.

Är den svenska regeringen beredd att i detta sammanhang ta initiativ för
att stärka och fördjupa Östersjösamarbetet genom att delta i skapandet av
ett Östersjöråd, så som nu föreslås från en rad olika håll?

1991/92:420 av Ingela Thalén (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknadsinsatser för ungdomar:

Med anledning av arbetsmarknadsminister Börje Hörnlunds presentation
i kammaren av nya insatser för ungdomar, skulle jag vilja ställa följande
fråga till arbetsmarknadsministern:

Avser regeringen att föreslå ett praktiksystem som innebär att ungdomar
skall utföra arbete utan avtalsenlig lön och utan att vara anställda?

12

1991/92:421 av Ingela Thalén (s) till kommunikationsministern om uttalande
om delpensionen:

I en intervju i tidningen Statsanställd nr 3 i år säger kommunikationsminis-
ter Mats Odell att delpensionen kunnat räddas om staten haft effektivare
betalningssätt.

Med anledning därav skulle jag vilja ställa följande fråga till kommunika-
tionsminister Mats Odell:

Avser regeringen att föreslå förändringar av de statliga betalningssyste-
men för att kunna rädda delpensionen?

1991/92:422 av Ingegerd Sahlström (s) till kommunikationsministern om pla-
nerat tunnelbygge genom Hallandsåsen:

Det har uppgivits att olika byråkratiska hinder föreligger innan byggandet
av tunneln genom Hallandsåsen, såsom en del i västkustbanan, kan komma
i gång.

Med anledning därav skulle jag vilja ställa följande fråga till kommunika-
tionsminister Mats Odell:

Avser kommunikationsministern att vidta några åtgärder så att tunnelbyg-
get snarast kan komma i gång?

1991/92:423 av Hans Gustafsson (s) till kommunikationsministern om tele-
verkets investeringar:

I uttalanden från televerket som refererats i massmedia har angivits att
verket på grund av riksdagens beslut angående televerkets taxor tvingats av-
stå från planerade investeringar på 2 miljarder kronor och dessutom beslutat
friställa tusentals personer. Riksdagens beslut innebar att den tidpunkt då
televerket inom en viss ram självt skall fastställa taxorna flyttades fram sex
månader. Därmed skulle taxorna för denna tid fastställas av regeringen.

Mot bakgrund härav vill jag ställa följande fråga till kommunikationsmi-
nistern:

Vad innebär riksdagens och regeringens beslut i intäktsbortfall för telever-
ket, och delar kommunikationsministern den av televerket framförda upp-
fattningen att riksdagens beslut är en väsentlig orsak till televerkets avbry-
tande av sin investeringsplan och omfattande friställning av personal?

1991/92:424 av Björn Samuelson (v) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknadsinsatser för handikappade:

Vid en intervju med länsarbetsdirektören i Stockholms lokalradio den 21
februari 1992 lät denne meddela att man inte längre skall göra insatser för
handikappade, sjuka och missbrukare. Han prioriterade bort dessa grupper
när det gäller länsarbetsnämndens verksamhet.

Jag kan förstå att sjuka inte skall behöva arbeta. Men jag anser att det är
cyniskt att bortse från handikappades behov av arbete. Ett handikapp med-
för fortsättningsvis att man inte kan påräkna några arbetsmarknadspolitiska
insatser.

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Anmälan om frågor

Min fråga till arbtesmarknadsministern är:

Vilka insatser kommer regeringen att vidta för att arbetsmarknadsstyrel-
sen inte skall prioritera bort insatser för handikappade?

1991/92:425 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till utrikesministern om sank-
tionspolitiken mot Sydafrika:

Situationen i Sydafrika har under senare år genomgått stora förändringar.
President de Klerk har startat en konstruktiv dialog med den svarta majori-
teten vilket naturligtvis välkomnats av ANC och andra organisationer som
arbetar för apartheidsystemets avskaffande.

Samtidigt får vi rapporter om brutala våldshandlingar som utgör ett allvar-
ligt hot mot förändringsprocessen. Bakom våldet finns djupa orättvisor,
omänskliga och förnedrande levandsvillkor som apartheidsystemet skapat.

Enligt utrikesutskottet kan inte sanktionerna gentemot Sydafrika lyftas
förrän ”faktiska och konkreta steg och åtgärder, som är djupgående och oå-
terkalleliga” är ett faktum (1990/91:UU7). Under senare tid har det dock
förekommit uppgifter i pressen om att förändringar av politiken när det gäl-
ler sanktioner gentemot Sydafrika är nära förestående.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Avser utrikesministern ta några initiativ för att förändra den nuvarande
svenska politiken när det gäller gentemot Sydafrika innan en övergångsrege-
ring med representanter för den svarta befolkningen trätt i kraft?

1991/92:426 av Ingela Mårtensson (fp) till jordbruksministern om biologisk
riskforskning:

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala tillfördes 1986 genom ett
särskilt riksdagsbeslut resurser för att långsiktigt upprätthålla och utveckla
kompetens i biologisk riskforskning, främst avseende lågdoseffekter av ra-
dioaktiv strålning. Verksamheten bedrivs i dag vid Enheten för experimen-
tell patologi och riskforskning (EPR).

SLU har, till följd av budgetpropositionens krav på besparingar, föreslagit
att EPR och den forskning som där bedrivs skall avvecklas. Detta innebär
en besparing på ca 2,5 milj.kr.

Enligt min mening vore det utomordentligt olyckligt att avveckla den
grundforskning som bedrivs vid EPR. Inte minst vetskapen om den under-
måliga kärnkraftssäkerheten på många håll i det forna Östeuropa gör det
angeläget att snarare öka än minska kunskapen om radioaktiva skador. Det
är därför angeläget att EPR får fortsätta sin verksamhet och rimligt att med-
len för detta anslås inom ramen för annan strålskyddsforskning.

Avser jordbruksministern att vidtaga åtgärder för att forskningen vid En-
heten för experimentell patologi och riskforskning skall kunna fortsätta?

14

6§ Kammaren åtskildes kl. 13.02.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

Vid protokollet

ULF CHRISTOFFERSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

15

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

Innehållsförteckning

Fredagen den 21 februari

1 § Anmälan om kompletteringsval till arbetsmarknadsutskottet...     1

2 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1

3§ Bordläggning....................................... 1

4§ Anmälan om interpellationer

1991/92:112 av Eva Zetterberg (v) om kidnappade barn ....     2

1991/92:113 av Berith Eriksson (v) om det kurdiska folket..     3

1991/92:114 av Birgit Henriksson (m) om kidnappade barn..     3

1991/92:115 av Martin Nilsson (s) om ungdomars situation ..     5

1991/92:116 av Kristina Svensson (s) om kvinnors ställning vid

ett EG-medlemsskap............................. 6

5 § Anmälan om frågor

1991/92:402 av Bengt Hurtig (v) om exportgarantierna till Iran 7

1991/92:403 av Göte Jonsson (m) om företagshälsovård kombi-
nerad med privat läkarverksamhet.................. 7

1991/92:404 av Sten-Ove Sundström (s) om konkurrensen vid
infrastrukturupphandlingen........................ 7

1991/92:405 av Lars Biörck (m) om information om rehabiltite-
ringslagstiftningen............................... 8

1991/92:406 av Sigge Godin (fp) om åtgärder för att minska an-
talet illegala vapen............................... 8

1991/92:407 av Elisabeth Fleetwood (m) om vårdnaden av barn

i vissa falL..................................... 9

1991/92:408 av Monica Öhman (s) om nedskärningarna inom

vägverket...................................... 9

1991/92:409 av Ingela Mårtensson (fp) om åtgärder för att för-

hindra kidnappning av barn........................ 9

1991/92:410 av Eva Johansson (s) om svenskt bidrag till åter-

uppbyggnadsarbete i Eritrea....................... 9

1991/92:411 av Erling Bager (fp) om åtgärder mot byggarbets-

lösheten....................................... 10

1991/92:412 av Hans Göran Franck (s) om de ekonomiska

sanktionerna mot Sydafrika........................ 10

1991/92:413 av Berit Löfstedt (s) om Waldorfskolorna......    10

1991/92:414 av Margareta Viklund (kds) om den förebyggande

hälso- och sjukvården............................ 10

1991/92:415 av Charlotte Branting (fp) om den tillfälliga föräld-

raförsäkringen.................................. 11

1991/92:416 av Margitta Edgren (fp) om efterbehandlingen vid

operation av bröstcancer.......................... 11

16

1991/92:417 av Berit Oscarsson (s) om nordiska frågor i läro-
planskommitén................................. 12

1991/92:418 av Ines Uusmann (s) om Arlandabanan....... 12

1991/92:419 av Mats Hellström (s) om Östersjösamarbetet ..    12

1991/92:420 av Ingela Thalén (s) om arbetsmarknadsinsatser
för ungdomar.................................. 12

1991/92:421 av Ingela Thalén (s) om uttalande om delpensio-
nen .......................................... 13

1919/92:422 av Ingegerd Sahlström (s) om planerat tunnel-
bygge genom Hallandsåsen........................ 13

1991/92:423 av Hans Gustafsson (s) om televerkets investe-
ringar ........................................ 13

1991/92:424 av Björn Samuelson (v) om arbetsmarknadsinsat-

ser för handikappade............................. 13

1991/92:425 av Karl-Göran Biörsmarck (fp) om sanktionspoli-
tiken mot Sydafrika.............................. 14

1991/92:426 av Ingela Mårtensson (fp) om biologisk riskforsk-

ning.......................................... 14

Prot. 1991/92:68

21 februari 1992

17

gotab 40963, Stockholm 1992