Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:46 Måndagen den 16 december

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:46

Riksdagens protokoll
1991/92:46

Måndagen den 16 december

Kl. 12.00-12.19

Protokoll

1991/92:46

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 9 och 10 december.

2 § Svar på interpellation 1991/92:49 om postverket

Anf. 1 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Lennart Fridén har frågat mig vilken strategi kommunika-
tionsdepartementet kommer att arbeta efter för att åtgärder skall kunna vid-
tas i tid för att motverka för kunderna negativa effekter av postverkets för-
ändringsplaner.

Jag vill inledningsvis understryka att postverkets förändringsplaner beträf-
fande organisation, servicens utformning m.m. är föranledda av en struk-
turkris i postkontorsnätet. Antalet transaktioner på postkontoren har mins-
kat med 30-40% under 1980-talet på grund av ökad automatisering och
ändrade betalningsvanor. Minskningen hittills under 1990-talet har varit
5-6% årligen. Detta har medfört problem för kontorsnätet, då minskade
intäkter inte kunnat mötas med minskade kostnader.

Samtidigt har postverkets marknadssituation förändrats. Konkurrensen
inom flertalet av postverkets verksamhetsområden har ökat. Mot denna
bakgrund menar jag att det är postverkets skyldighet att anpassa verksamhe-
ten och servicens utformning efter dessa nya förutsättningar.

Låt mig samtidigt framhålla att postverket är ett affärsverk, vars verksam-
het styrs med mål som fastställs av riksdag och regering. Postverkets uppdrag
är bl.a. att förmedla brev, paket och betalningar över hela landet. Riksdagen
har vidare angett att nuvarande servicenivå skall behållas även om formerna
härför förändras. Kundanpassning av servicen skall ske varsamt.

Formerna och förutsättningarna för postverkets verksamhet har nyligen
setts över i regeringskansliet i enlighet med den tidigare regeringens förslag
(prop. 1990/91:87 näringspolitik för tillväxt). Jag kommer att redovisa min
syn på behovet av åtgärder för att stärka postverkets konkurrenskraft för
regeringen inför 1992 års budgetproposition.

Anf. 2 LENNART FRIDÉN (m):

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Sam-
tidigt måste jag avslöja att jag kände mig som den lille förväntansfulle gos-
1 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 46

Svar på interpella-
tion

Prot. 1991/92:46
16 december 1991

Svar på interpella-

tion

sen, som då tomtens sista klapp utdelats inte kunde hålla tillbaka sin reaktion
och lät undslippa sig: ”Var det allt?”

Jag känner igen siffrorna från postverket. Jag ifrågasätter inte heller ett
stort rationaliseringsbehov. Det jag med min interpellation främst vill lyfta
fram är frågan som berör tillvägagångssättet vid nedläggningar av poststa-
tioner.

Dessutom är det så att en del nedläggningar av många upplevs som själv-
förvållade. Genom ändringar i öppethållande omöjliggörs för kunderna att
använda sig av kontoret. Den därpå följande nedgången tas sedan till intäkt
för en nedläggning. Det är på samma sätt som när en av statsrådets f.d. kolle-
ger vid en uppvaktning av posten sade: ”Det påminner om SJs taktik med
tidtabellerna under 60-talet.” De som drabbas och som är beroende är de
äldre, de icke bilburna.

Som jag påpekat i interpellationen är det ju också ofta så att olika institu-
tioner på mindre orter stöttar varandra genom närhet. Det gäller även sepa-
rat belägna stadsdelar på större orter.

Vid en nedläggning av ett antal kontor som gjordes för snart två år sedan,
bl.a. här i Stockholm och i Göteborg, blev jag i tillfälle att följa utvecklingen.
Ett fall var följande.

Posten stängdes, och - om den lilla lustigheten tillåts - som ett brev på
posten lades tobaks- och servicebutiken ned mindre än en och en halv månad
efteråt, skobutiken ytterligare ett par månader därefter samtidigt med en an-
nan, mindre serviceinrättning. Den lokala speceributiken som finns kvar går
på knä - beroende för sin existens bara av de i området boende många pen-
sionärerna, som inte kan ta sig till annan service. Kunderna hänvisas till ett
annat kontor, 2-3 kilometer bort, i ett område känt för sin redan dåliga tra-
fikmiljö och med kronisk brist på parkeringsplatser. Hemtjänstassistenter-
nas tid går nu i större utsträckning åt till postresor för de gamla, i den mån
dessa senare inte ökat sitt nyttjande av taxifärdtjänst, eftersom det inte finns
någon hållplats för kollektivtrafik i närheten av posten.

Det är den typen av effekter man kan få och har fått på flera ställen.

Om det nu är så, som statsrådet påpekar, att posten främst skall se till det
företagsekonomiska, måste vi som samtidigt är representanter för kunderna,
som ju också är ägarna, göra den samhällsekonomiska bedömningen och
fatta beslut därefter.

Både vid tidigare ändringar och de nu aktuella upplever jag att man varit
låst vid organisationstänkande i stället för funktionstänkande inom posten.
Det framgår också med all tydlighet i intervjun med generaldirektören i det
senaste numret av Headhunter. Och det var samma intryck jag fick vid både
brevväxling, personligt samtal och TV-debatt förra året med honom och
några av hans närmaste medarbetare. Dessutom lägger man fram det som
kallas förslag till ändringar, men som i realiteten är fattade beslut. Det var
också något som vi fick klart för oss vid de kontakter vi hade från Göteborgs
kommunledning för snart två år sedan med posten.

Statsrådet fick, såvitt jag förstår, i torsdags eller fredags för sig redovisat
postens nya förslag. Enligt knapphändiga referat i massmedia synes det som
man nu har kommit fram till det som jag - och säkert många fler - har före-
slagit, nämligen att man genom entreprenadförfarande skall kunna lägga

ned postkontoren men ändå behålla servicen. Det är viktigt att man därvid
ser till att ha dessa ersättningsmöjligheter väl förberedda innan man lägger
ned kontoren.

Posten är, som jag har skrivit, en mycket viktig infrastrukturell faktor och
kan därför inte bara behandlas som ett företag vilket som helst. Jag tycker
för egen del att posten sköts på det hela taget bra, men jag kan konstatera
att man under senare år tappat förtroende hos många människor. Det är
svårt för den enskilde att förstå vitsen med att dra in ett postkontor som ger
några tiotusen i underskott vissa år och samtidigt lägger ned miljonbelopp
på en annons- och affischkampanj, som gjordes 1990, där man talar om att
posten levererar brev - det har svenskarna känt till sedan 1636. Riksdagens
revisorer konstaterade förra året att posten behövde stramare tyglar och att
t.o.m. regeringen saknade insyn i stora delar av verkets affärer.

Jag skulle med en följdfråga vilja veta: Är det någon bättring på gång där-
vidlag?

Anf. 3 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Jag kan börja med att säga till Lennart Fridén att jag tror att
det är en bättring på gång. Där skall vi hålla i minnet att en utveckling som
betyder väldigt mycket är den ökade affärsmässigheten, genom att postver-
ket, liksom andra affärsverk som har förvaltat gamla s.k. naturliga monopol,
möter konkurrens. Det här är en utveckling som leder till en ökad kundan-
passning. Man kommer att bli mera lyhörd för vad kunderna tycker, helt en-
kelt därför att andra också kommer in i verksamheten.

Lennart Fridén frågar om det skall bli någon bättring. Jag kan berätta att
postens koncernstyrelse redan i juni 1990 beslöt att se över hela detta gigan-
tiska postkontorsnät. Skälet var de minskade transaktionsvolymerna. Utred-
ningen, som presenterades häromdagen, kom fram till att man skall genom-
föra en hel del förändringar, precis i enlighet med det som Lennart Fridén är
inne på här, nämligen att i ökad utsträckning ta entreprenader i anspråk, att
samarbeta med banker och med dagligvaruhandeln.

Den här utvecklingen innebär att posten totalt sett kommer att ha lika
många serviceställen som tidigare, men genom att man omstrukturerar nätet
möter man den här minskningen av transaktioner. Man kommer att ha kvar
krav på kvalitet, sekretess och säkerhet, och man kommer att utbilda perso-
nal som skall sköta posttjänsterna i postens regi. På detta sätt utvecklar man
i stället för att avveckla, och då bidrar posten både till att det blir postservice
och till att annan kommersiell service kan behållas.

Lennart Fridén var inne på att det till slut bara är den lokala servicebuti-
ken eller lanthandeln som är kvar. Syftet och metoden som postverket kom-
mer att använda sig av är att staga upp också lanthandlaren, så att han kan
bli entreprenör åt posten och på så vis behålla service i de glesare delarna av
landet.

Om vi tittar litet mera konkret på vad detta innebär, ser vi att det på de
större orterna finns ungefär 700 postkontor. Målsättningen är att det 1995
skall finnas kvar 450 postkontor, men de skall dessutom kompletteras med
200 s.k. närpostkontor, som har denna typ av samverkan med någon bank

Prot. 1991/92:46

16 december 1991

Svar pä interpella-
tion

Prot. 1991/92:46
16 december 1991

Svar på interpella-
tion

eller butik. På de medelstora orterna kommer de 500 postkontoren i stort
sett att finnas kvar.

På de mindre orterna, där det i dag finns 700 postkontor, kommer det att
finnas kvar 300 som drivs bl.a. i samverkan med banker. 350 postkontor på
mindre orter kommer att leva vidare i samverkan med butiker av olika slag.

Slutligen finns det 2 750 lantbrevbärarlinjer, som är mycket populära. Här
räknar postverket med att det skall ske en utveckling så att det år 1995 finns
2 800 lantbrevbärarlinjer.

Sammanfattningsvis, fru talman, tycker jag att Lennart Fridén kan se ti-
den an med viss tillförsikt och optimism, om utvecklingen i enlighet med ut-
redningen Nät 92, kan förverkligas.

Anf. 4 LENNART FRIDÉN (m):

Fru talman! Jag kan hålla med Mats Odell om att det här låter bra. Jag är
bara förvånad över att man inte har reagerat på alla de signaler som posten
tidigare har avgivit. Jag har själv en del både praktiska och, dess värre, nega-
tiva erfarenheter från den tid då jag följde de frågor som var aktuella för
några år sedan.

Är 1988 tillsattes en liten utredning av riksdagen, där det i direktiven heter
angående posten och televerket: De skall drivas effektivt och täcka sina kost-
nader och de flesta investeringar med egna intäkter. Samtidigt är de skyldiga
att ta regionalpolitiska och sociala hänsyn genom att erbjuda tjänster som
inte ger intäkter och täcker kostnaderna. - Vi får verkligen hoppas att man
nu lever upp till det.

När det gäller frågan om lantbrevbärarlinjerna kan vi konstatera att man,
om man skall kunna utnyttja lantbrevbäraren, måste vara hemma när han
kommer. Det är alltså en ganska begränsad grupp människor bosatta på
landsbygden som kan utnyttja lantbrevbärarens tjänster. Det kan vara
ganska svårt att ändra sitt dagsprogram eller sin dygnsrytm efter postens an-
komst.

I samband med att posten har lagt ned ett antal kontor har man i efterhand
diskuterat vilken service man skulle kunna erbjuda. Det är inte så det skall
gå till, utan det bör finnas ett väl utarbetat förslag till det före nedläggningen.

Posten har, som jag också tidigare påpekade, vid ett antal tillfällen först
haft sommarstängt några månader och sedan öppnat posten och haft öppet
bara en och annan eftermiddag eller en och annan förmiddag. Därefter har
man visat på att postkontoret i fråga inte gått särskilt bra. Det är klart att
kunderna har tröttnat på det. De flesta av oss är i dag bilburna och har ändå
inte några större problem - i synnerhet inte vi som bor i tätorter, men säkert
inte heller många på landsbygden - att ta sig till annan service. Men sedan
finns det då de som inte kan det och för vilka posten har så oerhört stor bety-
delse. Det är gubevars inte bara privatpersoner, utan det finns också en hel
del småföretag - dem skall vi slå vakt om - ute i glesbygden som faktiskt har
fått stora problem genom att de inte fått den service från posten som de varit
vana vid.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att det är beklagligt att det förslag
som förra året förelåg till samarbete mellan sparbanken och posten inte
kunde bli verklighet. På många av de små orterna lägger i dag både posten

och sparbanken ned verksamheten. Det hade varit bra om de hade kunnat
stötta varandra på det sätt som är meningen genom de nu framlagda pla-
nerna.

Anf. 5 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Lennart Fridén och jag kan naturligtvis beklaga att det inte
har hänt någonting tidigare, men jag tror ändå att vi kan förenas i en positiv
känsla av att vi nu har fått en regering som tar tag i de här problemen. Om
vi skall vara riktigt ärliga har detta initierats av postens koncernstyrelse, som
faktiskt tillsattes under den förra regeringens tid.

Man har inte reagerat, säger Lennart Fridén. Det som nu är på gång är ju
också en bolagisering av posten. Tanken är att man skall åstadkomma en
situation som gör det möjligt att sätta en prislapp på de regionalpolitiska
tjänsterna. Redan i dag kan vi konstatera att det kommer att handla om
ungefär 300 miljoner. Det är viktigt att notera att det finns en beslutsamhet
att se till att det fungerar ute i glesbygderna. Jag vill inte säga emot Lennart
Fridéns påståenden om att det på olika håll och kanter har funnits en sådan
nedläggningsstrategi som han berättade om. Men den nya planen, Nät 92,
indikerar ändå en offensiv vilja att vara marknadsanpassad och kundoriente-
rad. Jag tycker att vi trots allt skall känna oss glada över det.

Sedan sade Lennart Fridén att det inte är säkert att folk är hemma när
lantbrevbäraren kommer. Det är naturligtvis någonting som vi som politiker
och aktiva i postverket har mycket svårt att reglera. Men jag tror att det trots
allt finns möjligheter att posten och lantbrevbärarna kan anpassa sig i de här
avseendena. Inte minst om man mer och mer kommer in i en entreprenad-
verksamhet på de här linjerna tror jag att det kommer att finnas mycket
starka incitament för att det skall kunna bli affärer när lantbrevbäraren kom-
mer ut till de olika kunderna.

Anf. 6 LENNART FRIDÉN (m):

Fru talman! Jag tror säkert att vi ligger varandra nära i åsikterna, Mats
Odell. Men det var ytterligare en liten fråga som jag tog upp i min interpella-
tion och som jag gärna skulle vilja ha en kommentar till.

När man i dag skall lägga en plan över ett nyexploaterat område i en kom-
mun skall man vända sig till alla möjliga typer av kommande förmodade in-
tressenter - det kan vara televerket, det kan vara kommunikationsföretag av
annat slag, det kan vara posten, det kan vara de stora huvudorganisationerna
förvåra butikskedjor, osv. Då föreligger alltså en skyldighet från kommuner-
nas sida att ta de kontakterna i planarbetet. Men om någon av dessa mycket
viktiga institutioner plötsligt beslutar sig för att lägga ned - när det gäller
posten händer det då och då - föreligger inte samma skyldighet att ta kontakt
och tala om att servicen nu försvinner. Man kan då fråga sig: Vöre det inte
vettigt att genomföra en bestämmelse enligt vilken det föreligger åtminstone
en anmälningsplikt, kontaktplikt eller liknande när man skall förändra servi-
cen när det gäller sådana basfunktioner som har med infrastrukturen att
göra?

Prot. 1991/92:46
16 december 1991

Svar på interpella-

tion

Prot. 1991/92:46
16 december 1991

Svar på interpella-
tion

Anf. 7 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds):

Fru talman! Lennart Fridén har såvitt jag förstår varit med och fattat be-
slut om att posten skall åläggas att bedriva verksamheten på ett sådant sätt
att den blir lönsam. Om vi inrättar ett nytt planinstitut där kommunen i nå-
got slags planprocess skulle kunna ålägga t.ex. posten att bedriva en verk-
samhet som är direkt olönsam måste till detta också knytas någon typ av be-
talningsinstrument. Jag tror ärligt talat att det är en ganska komplicerad pro-
cess.

Men jag vill gärna återknyta till utredningen. Den innebär i praktiken
ingen minskning av postens service i det här avseendet. Den innebär en utök-
ning av servicen i och med att den också ger underlag för lanthandel och
annan handel som annars också skulle kunna svepas med. Det är faktiskt
inte bara posten som har haft problem.

Låt mig, fru talman, för Lennart Fridén berätta att det 1960 fanns 23 000
livsmedelsbutiker i Sverige. I början av 1990-talet är det kvar knappt 8000.
Det försiggår alltså en oerhörd snabb förändringsprocess på alla områden.
Jag tror att den plan som postverket nu har tagit fram ändå överensstämmer
med kravet att ge en rikstäckande och daglig service åt svenska folket när
det gäller posten.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlädes åter

Lagutskottets betänkande 1991/92:LU14

Försvarsutskottets betänkanden 1991/92:FöU5 och FöU6
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1991/92:SfU5
Socialutskottets betänkanden 1991/92:SoU9, SoUlO, SoUll och SoU12
Kulturutskottets betänkande 1991/92:KrU9

Utbildningsutskottets betänkande 1991/92:UbU7
Trafikutskottets betänkanden 1991/92:TU5 och TU6
Näringsutskottets betänkande 1991/92:NU9
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1991/92:AU4

Bostadsutskottets betänkanden 1991/92:BoU7, BoU8, och BoU9

4§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition

1991/92:76 Vissa förändringar av myndighetsstrukturen inom högskole- och
studiestödsområdena, m.m.

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU19 Förslag till ny lagstiftning för kabelsändningar m.m.

Finansutskottets betänkanden

1991/92:FiU6 Tilläggsbudget I inom finansdepartementets område

1991/92:FiU7 Tilläggsbudget I inom civildepartementets område

1991/92:FiU8 Den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av
byggnadsstyrelsen, m.m.

1991/92:FiU9 Avveckling av löntagarfonderna

Skatteutskottets betänkanden

1991/92:SkU6 Skatt på etanol, m.m.

1991/92:SkU7 Skattetillägg

1991/92:SkU9 Reavinster på bostadsrätter

1991/92:SkUll Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Singapore och
mellan Sverige och Republiken Korea

1991/92:SkU12 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU4 Godkännande av ett avtal mellan Sverige, Norge och EEG om
civil luftfart, m.m.

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JoU8 Ändrad instansordning enligt bilavgaslagen

Näringsutskottets betänkanden

1991/92:NU10 Privatisering av statligt ägda företag, m.m.

1991/92:NU14 Ny småföretagspolitik, m.m.

1991/92:NU15 Upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m.

5§ Kammaren åtskildes kl. 12.19.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

Prot. 1991/92:46

16 december 1991

IGunborg Apelgren

Prot. 1991/92:46 16 december 1991

Innehållsförteckning Måndagen den 16 december

1 § Justering av protokoll................................. 1

2§ Svar pä interpellation 1991/92:49 om postverket............ 1

Kommunikationsminister Mats Odell (kds)

Lennart Fridén (m)

3 § Förnyad bordläggning................................. 6

4§ Bordläggning....................................... 6

gotab 40447, Stockholm 1992