Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:26 Måndagen den 18 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:26

Riksdagens protokoll
1991/92:26

Måndagen den 18 november

Kl. 15.00-15.01

Protokoll

1991/92:26

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 11 och 12 november.

2 § Återtagande av plats i riksdagen

Tredje vice talmannen meddelade att Margit Gennser (m) denna dag åter-

tagit sin plats i riksdagen, varigenom tjänstgöringen som ersättare upphört
för Inge Garstedt.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1991/92:73 till konstitutionsutskottet

Redogörelse

1991/92:1 till konstitutionsutskottet

Motionerna

1991/92:L3 och L4 till lagutskottet

1991/92:Bol till bostadsutskottet

4§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Motionerna

med anledning av prop. 1991/92:29 Godkännande av ett avtal mellan

Sverige, Norge och EEG om civil luftfart, m.m.

1991/92:T2 av Birgitta Hambraeus (c)

1991/92:T3 av Bengt Hurtig m.fl. (v)

1

1 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 26

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

med anledning av prop. 1991/92:35 Sexuella övergrepp mot barn, m.m.
1991/92:Ju3 av Hans Göran Franck (s)

1991/92:Ju4 av Christina Linderholm och Karin Israelsson (c)

1991/92:Ju5 av Gullan Lindblad och Barbro Westerholm (m,fp)

med anledning av prop. 1991/92:36 Avveckling av löntagarfonderna
1991/92:Fi4 av Lars Werner m.fl. (v)
1991/92:Fi5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

1991/92:Fi6 av lan Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd)

Finansutskottets betänkanden

1991/92:FiUl Försäljning av kronoholmarna

1991/92:FiU2 Organisationsformer för statens revision

1991/92:FiU3 Vissa ändringar i lagen om Sveriges riksbank

1991/92:FiU4 Forskning om den offentliga sektorn

Skatteutskottets betänkanden

1991/92:SkUl Lotteriskatt m.m.

1991/92:SkU3 Upphävande av lagen om skatt på omsättning av vissa värde-
papper

Lagutskottets betänkanden

1991/92:LU1 Ekonomiska föreningar m.m.

1991/92:LU2 Försäkringsvillkor för barn

1991/92:LU3 Internationell järnvägstrafik (vilande lagförslag)

1991/92:LU4 Internationella oljeskadefonden

Försvarsutskottets betänkanden

1991/92:FöUl Internationella överenskommelser rörande räddningstjänst
1991/92:FöU2 Vissa försvarsfrågor

1991/92:FöU3 Transporter av farligt gods

1991/92:FöU4 Handläggning av vissa ersättningar

Socialförsäkringsutskottets betänkanden

1991/92:SfUl Socialavgifter

1991/92:SfU2 Tandvårdsförsäkringen

Socialutskottets betänkanden

1991/92:SoUl Barn och ungdom
1991/92:SoU2 Socialtjänst

Trafikutskottets betänkande

1991/92:TU1 Vissa frågor om bilismen m.m.

Jordbruksutskottets betänkande

1991/92:JoU3 Miljöfarligt avfall

Näringsutskottets betänkanden

1991/92:NU1 Utrikeshandel

1991/92:NU2 Utvinning av sand och olja på kontinentalsockeln

1991/92:NU3 Vissa elfrågor

1991/92:NU4 Teckning av aktier m.m. i Nordbanken

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1991/92:AU1 Medbestämmande och anställningsskydd m.m.

1991/92:AU2 Arbetstid, semester och annan ledighet

1991/92:AU3 Personalpolitik

Bostadsutskottets betänkanden

1991/92:BoUl Direktverkande el för uppvärmning i byggnader m.m.

1991/92:BoU2 Plan- och bygglagen

1991/92:BoU3 Egenskapskrav på byggnader m.m.

1991/92:BoU4 Rikets administrativa indelning m.m.

1991/92:BoU5 Godkännande av Esbokonventionen om miljökonsekvensbe-
skrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 13 november

1991/92:44 av Rosa Östh (c) till socialministern om vården av unga missbru-
kare m.fl.:

112 § LVU anges att för vård av unga som på någon grund som anges i 3 §
(missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende)
behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas särskilda ung-
domshem.

Den 1 januari 1983 övergick huvudmannaskapet för dessa institutioner
från staten till landstingskommunerna och primärkommunerna. Avsikten
var bl.a. att den s.k. närhetsprincipen skulle kunna tillämpas.

Tämligen snart visade det sig dock att verksamheten inte utvecklades i
önskvärd riktning. De institutioner som tillskapades kom att i allt högre ut-
sträckning inriktas mot ungdomar med ”måttliga” problem, medan platserna
för de svårast belastade blev allt färre. Det har inneburit att åtskilliga ungdo-
mar med ett särskilt stort hjälpbehov, ofta med miserabla hemförhållanden,
fått vänta alltför länge på en plats. En del ungdomar, särskilt de som tidigare
”straffat ut sig” från en eller flera institutioner, har man inte velat ta emot
någonstans. Utvecklingen hänger samman med att det inom ett kommun-
eller landstingsområde inte funnits tillräckligt underlag för ett sådant diffe-
rentierat vårdutbud som krävs.

Flera utredningar under senare år har påtalat den oacceptabla situationen.
I JOs utredning 1987/88, som innebär en svidande kritik mot verksamheten,
hävdas bl.a. att samhället svikit de svårast belastade ungdomarna.

1 * Riksdagens protokoll 1991192. Nr 26

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

I en rapport från juni 1990, utförd av socialstyrelsen i samråd med repre-
sentanter från Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, redovi-
sas platsantalet som helt otillräckligt och att hemmen dessutom brister i för-
måga att tillgodose klienternas alla skiftande vårdbehov. I rapporten beräk-
nas det då aktuella behovet av nytillkommande platser inom de särskilda
ungdomshemmen till 150-200, detta utöver redan planerad utbyggnad.

Likaså i juni 1990 föreslog våldskommissionen i en promemoria att det
inrättas ett eller flera särskilda ungdomshem med staten som huvudman, och
att hela landet bör vara upptagningsområde.

Socialutskottet har under flera år återkommande haft frågan uppe till be-
handling varvid varje gång påtalats den synnerligen allvarliga situationen. På
förslag av utskottet har riksdagen gjort tillkännagivanden till regeringen med
innebörden att frågan måste lösas och, på senare tid, genom att ett länsöver-
gripande intagningssystem bör tillskapas.

Det senaste riksdagsbeslutet i ärendet, i maj 1991, innebar ett principbe-
slut om att huvudmannaskapet för de särskilda ungdomshemmen återförs till
staten.

På senare tid har flera alarmerande signaler kommit som måste uppmärk-
sammas. Det har visat sig att platser på ungdomshem i dag inte efterfrågas
som tidigare därför att de befinns vara alltför dyra. Uppgifterna om var de
ungdomar som varit aktuella för placering i stället befinner sig varierar. Här
nämns kriminalvården och den slutna psykiatriska vården. Ett tredje alter-
nativ är att de lämnats helt utan vård, vilket i flera fall betyder att de hänvi-
sats till en nedbrytande ”hemmiljö”.

En situation där de mest hjälpbehövande ungdomarna lämnas utan ade-
kvat vård är givetvis inte på något sätt försvarbar. Här krävs snara insatser
från samhällets sida.

Jag vill därför ställa följande frågor till socialministern:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att förbättra läget på kort
sikt?

Hur ser regeringens tidsplan ut vad gäller att verkställa riksdagens beslut
om ett statligt huvudmannaskap för de särskilda ungdomshemmen?

den 14 november

1991/92:45 av Gudrun Schyman (v) till justitieministern om nedskärningar
inom kriminalvården:

Under senaste tiden har flera larmrapporter kommit om nedskärningar
inom kriminalvården. Dessa nedskärningar har främst drabbat behandlings-
inriktade projekt.

Trots att jag förstått att vår nuvarande justitieminister i stor utsträckning
kommer att nöja sig med en inlåsning av fångarna och inte har någon tilltro
till behandlingstanken, så tycker jag att hennes åsikter inte stämmer med
regeringsdeklarationen där det sägs att bekämpningen av vålds- och narkoti-
kabrott skall prioriteras och att ”arbetet på att bekämpa missbruket på an-
stalterna tillmäts stor vikt”.

En av nedskärningarna gäller ett av Sveriges främsta vårdprogram på en

sluten anstalt - antiknarkproj ektet på Österåker - som nu hotas av nedlägg-
ning. Verksamheten vid behandlingsavdelningen på Härianda är också ho-
tad.

Kriminalvården skall göra besparingar och det sparprogram som nu utfor-
mas inom kriminalvårdsstyrelsen innehåller bl.a. en 25-procentig nedskär-
ning av personalstyrkan på Österåker. Detta innebär en dödsstöt för fängel-
sets narkomanvårdsverksamhet.

Den 31 oktober i år lades behandlingsavdelningen vid Härianda ned. Det
är en verksamhet som haft ett brett stöd utanför anstalten. Onsdagsgruppen,
bestående av bl.a. en rad frivilligorganisationer, har lagt ned själ och hjärta
i en verksamhet som försvinner genom ett pennstreck i en budget. Att detta
betraktas som ett nidingsdåd är inte underligt.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieministern:

1. Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att rädda narkomanvårds-
verksamheten på Österåkeranstalten?

2. Kommer regeringen att återuppta verksamheten vid behandlingsavdel-
ningen på Härlandaanstalten?

3. Vad kommer regeringen att vidta för åtgärder för att uppfylla regerings-
deklarationens skrivning om att bekämpa missbruket på fängelserna?

den 15 november

1991/92:46 av Eva Johansson (s) till statsrådet Beatrice Ask om rätten till
likvärdig skolutbildning:

Skollagen stadgar att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geogra-
fisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden skall ha lika tillgång
till utbildning i det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall vara likvärdig
varhelst den anordnas i landet.

I regeringsförklaringen deklarerar den borgerliga regeringen: ”Alla ges
rätt att fritt välja skola. De offentliga bidragen skall i princip följa eleven.”

Det nuvarande statsbidragssystemet har utformats med tanke på att alla
barn, inte bara några, skall tillförsäkras en bra utbildning i skolan.

Det innebär t.ex. att resursanvändningen anpassas till varje enskild elevs
behov och att det kan skifta över tiden. Det vet vi också att det gör.

Det innebär t.ex. att barn i glesbygd tillförsäkras skolgång på rimligt av-
stånd från sin bostad. Det kan betyda en ojämn fördelning av resurserna för
att uppnå rättvisa. Det vet vi också att det gör.

Det betyder t.ex. att invandrarelever får stöd för att klara inlärningen av
svenska språket och dessutom kunna behålla sitt modersmål i de fall man vill
det. Det kan betyda extra tilldelning av resurser. Det vet vi också att det gör.

Det här är några exempel på hur en behovsanpassad resurstilldelning bi-
drar till rättvisa när det gäller det som är skolans viktigaste uppgift - att ge
kunskaper och färdigheter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern:

1. På vilket sätt tänker skolministern garantera att barn med särskilda behov
tillförsäkras likvärdig utbildning i det aviserade systemet där de offentliga
bidragen följer eleven?

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

2. På vilket sätt tänker skolministern garantera att barn i glesbygd tillförsäk-
ras likvärdig utbildning i det aviserade systemet där de offentliga bidragen
följer eleven?

3. På vilket sätt tänker skolministern garantera att invandrarbarn tillförsäk-
ras en likvärdig utbildning i det aviserade systemet där de offentliga bi-
dragen följer eleven?

1991/92:47 av Henrik S Järrel (m) till statsrådet Alf Svensson om hjälpen till
de baltiska staterna:

Behovet av hjälp till självhjälp och materiellt bistånd i de baltiska staterna
är utomordentligt stort. Ett behov som tycks gälla i stort sett alla samhällsli-
vets områden.

Utrikesministern har på olika sätt agerat för att skapa eller stödja ett sam-
lat politiskt initiativ bland de västeuropeiska stater som har förutsättningar
att förmedla bistånd inom skilda samhällsområden till de baltiska staterna.
Här har självfallet också näringslivet och frivilligorganisationer en stor upp-
gift att fylla. Ett system med kommunala vänorter kan säkert också utvecklas
starkare.

Mot bakgrund av regeringsförklaringens ord om att ”---vi har en skyl-
dighet att ge dem hjälp och stöd i deras svåra omställning” samt att ”---

omfattande hjälpinsatser, bland annat vad gäller infrastruktur och miljö-
vård, förbereds”, vill jag till biståndsministern rikta följande frågor:

1. Vilka praktiska, konkreta åtgärder förbereder regeringen för att vi på
bästa sätt skall bistå våra grannar i Baltikum?

2. Hur ser tidsplanen ut för Sveriges biståndsinsatser till de baltiska staterna
under innevarande mandatperiod?

6 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 13 november

1991/92:127 av Elisabeth Fleetwood (m) till justitieministern om bestämmel-
serna om vapenlicens m.m.

Under senare tid har ett antal våldsbrott, enkannerligen sådana vid vilka
skjutvapen använts, väckt berättigad uppmärksamhet och avsky.

Enligt uppgifter från polisen är det ibland för lätt att erhålla tillstånd till
vapeninnehav. Därtill kommer att vapnen hos innehavaren ofta förvaras på
riskabelt sätt.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att åstadkomma en skärp-
ning av bestämmelserna såväl för erhållande av vapentillstånd som för förva-
ring av vapnen?

1991/92:128 av Elisabeth Fleetwood (m) till statsrådet Bo Könberg om infor-
mation för föräldrar m.fl. om tobaksbrukets skadeverkningar:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att snarast förse blivande och ny-
blivna föräldrar, mödravårdscentraler och barnvårdsavdelningar samt övriga
berörda med allsidig och effektiv information om de allvarliga skadeverk-
ningar som på grund av tobaksbruk kan drabba deras foster och barn?

1991/92:129 av Marianne Jönsson (c) till kommunikationsministern om Got-
landstrafiken:

Öland och Västervik hade tidigare färjetrafik till Gotland under sommar-
halvåret. Sedan den socialdemokratiska regeringen och det statliga trans-
portrådet utsåg ett nytt färjebolag att sköta Gotlandstrafiken upphörde
denna trafik. Uteslutande Oskarshamn får trafikeras. Motiveringen var att
man ville säkra trafikunderlaget och därmed en trygg trafikförsörjning till
Gotland.

Gotlandstrafiken är nu föremål för översyn efter ett beslut av riksdagen
under våren. Vid översynen borde övervägas konsekvensen av ett upphä-
vande av koncessionskravet för bedrivande av Gotlandstrafiken. Ett upphä-
vande av koncessionen skulle betyda att även andra rederier kunde få till-
gång till den så viktiga trafikföringen i Östersjön. Det skulle betyda oerhört
mycket för sydöstra Sverige och den för oss så viktiga turismen.

Är statsrådet beredd att överväga ett borttagande av nuvarande konces-
sion?

1991/92:130 av Christina Linderholm (c) till socialministern om privata barn-
morskemottagningar:

Det finns i dag både offentliga och privata alternativ inom vården och yt-
terligare alternativa vårdformer växer fram på olika håll.

Flera privata barnmorskemottagningar har startats och de bedriver verk-
samhet som anses vara ett mycket lämpligt alternativ till den offentliga möd-
ravården. Dock har inte dessa samma förutsättningar för sin verksamhet
som de har som finns inom den offentliga vården.

Privata barnmorskemottagningar är t.ex. inte anslutna till försäkringskas-
san. Detta ger naturligtvis ett sämre utgångsläge och fördyrar för den en-
skilda kvinnan. Andra skillnader som kan nämnas är att privatpraktiserande
barnmorskor inte får skriva ut p-piller. Pessar och spiraler får de bekosta
själva och de har heller inte tillgång till den specialistutbildning som sker i
landstingens regi.

Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att ge samma förutsättningar
för privata barnmorskor som för offentliganställda?

den 14 november

1991/92:131 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om de baltiska länder-
nas energiförsörjning:

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

I Estland råder just en akut energikris. Inför vintern finns stor risk för all-
varliga försörjningsproblem på energiområdet i hela Baltikum.

Vilka initiativ avser regeringen att ta för att motverka en fortsatt allvarlig
försörjningskris på energiområdet i våra baltiska grannländer?

1991/92:132 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om ett framtida åter-
uppbyggnadsarbete efter kriget i Jugoslavien:

Det pågående kriget i Jugoslavien innebär en enorm förstörelse. Infra-
strukturen i Kroatien krossas systematiskt. De ekonomiska konsekvenserna
för hela området är oöverskådliga.

Vilka initiativ tar regeringen för att förbereda svenska och internationella
insatser i ett kommande återuppbyggnadsarbete?

1991/92:133 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om handeln med Jugo-
slavien:

Konflikten i Jugoslavien har drabbat vårt ekonomiska utbyte med hela det
jugoslaviska området. De ekonomiska åtgärder mot Jugoslavien som nu vid-
tas drabbar också republiker som aktivt försökt medverka i fredsprocessen
inkl. Slovenien.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att underlätta Sveriges eko-
nomiska utbyte med de jugoslaviska republiker som försöker medverka till
en fredlig lösning och i synnerhet Slovenien?

1991/92:134 av John Andersson (v) till näringsministern om SGUs borrkär-
nearkiv:

Riksdagen beslutade i mars 1988 att SGU skulle få i uppdrag att svara för
uppbyggnad och drift av ett centralt nationellt borrkärnearkiv. Arkivet
skulle förläggas till Malå i Västerbottens län.

I industridepartementets regleringsbrev för budgetåret 1989/90 sägs att
den av SGU inrättade tjänsten för det centrala borrkärnearkivet i Malå se-
nast den 1 juli skall vara placerad i Malå.

Enligt uppgift skall SGU ha fått anstånd med placeringen till Malå till års-
skiftet 1991/92.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga näringsministern:

Kommer denna chefstjänst att placeras i Malå vid årsskiftet?

1991/92:135 av Berith Eriksson (v) till utrikesministern om Turkiets angrepp
på kurdiska bosättningar:

Turkiet har vid sex tillfällen gått in med militära trupper och även fällt
bomber i Kurdistan innanför den irakiska gränsen. Vid de senaste bomb-
ningarna förstördes kurdiska bosättningar. Även UNHCRs lager för bistånd
till kurderna i området angreps. Flera flyktingar dödades och många såra-
des.

Tyskland har protesterat mot dessa övergrepp och frågan har även disku-

terats i EG-parlamentet. Om EG-parlamentets diskussioner även har resul-
terat i protester har jag inte lyckats få någon upplysning om.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesministern:

Har Sveriges regering uppmärksammat och protesterat mot Turkiets an-
grepp på kurdiska bosättningar och UNHCRs biståndslager i irakiska Kur-
distan, och i så fall på vilket sätt?

1991/92:136 av Berith Eriksson (v) till bostadsministern om Syrien som asyl-
land för kurder:

Den 4 november i år anlände åtta irakiska kurder - däribland två barn -
till Sverige och begärde politisk asyl. Alla kom från irakiska Kurdistan via
Iran. Om de mellanlandat i Syrien eller ej är oklart, men om så är fallet är
Syrien transitland.

Den 6 november beslutade invandrarverket att utvisa kurderna till Syrien
enligt principen om första asylland.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet:

Anser invandrarministern att Syrien kan betraktas som ett godtagbart
asylland för kurder?

1991/92:137 av Odd Engström (s) till näringsministern om SSAB:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra att SSAB köps
upp av ett konkurrerande utländskt företag, som driver SSAB så länge som
nuvarande utrustning och tillgångar medger för att därefter lägga ned verk-
samheten?

1991/92:138 av Anna Corshammar-Bojerud (c) till arbetsmarknadsministern
om kvinnoarbetslösheten:

Arbetslösheten ökar nu för varje dag och trots att regeringen tillför 4,3
miljarder kronor till utbildning och jobb, så kommer ändå många män och
kvinnor att ställas utanför arbetsmarknaden.

De sysselsättningsskapande åtgärder som regeringen föreslår tycks i hög
grad rikta sig till manlig arbetskraft, t.ex. tidigareläggning av investeringar i
vägar, järnvägar och byggen etc.

Förutom satsningar inom utbildning tycks det inte finnas några speciella
satsningar för arbetslösa kvinnor.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för arbetslösa kvinnor?

1991/92:139 av Sten-Ove Sundström (s) till näringsministern om SSAB:

Förslaget till utförsäljning av de statliga företagen har skapat oro bland de
anställda vid Svenskt Stål AB. Under många år har skattebetalarna investe-
rat i SSAB och byggt upp en av Europas modernaste stålkoncerner. SSAB
har i Luleå en metallurgisk produktionsapparat som hävdar sig väl i en inter-
nationell jämförelse. Kommer den nu att bli uppköpt av stora utländska ka-
pitalintressen som endast ser de stora kortsiktiga kapitalklippen utan hänsyn
till samhällsintresset, i de delar av landet där arbetsmarknaden är svagast?

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

10

Mot den bakgrunden vill jag till näringsministern ställa följande fråga:

Vilka garantier för sysselsättningen vid SSAB kommer statsrådet att kräva
vid en utförsäljning av företaget?

1991/92:140 av Hugo Hegeland (m) till justitieministern om rättegångskost-
naderna i s.k. småmål:

Om man förlorar i ett s.k. småmål och får betala motpartens rättegångs-
kostnader, kan dessa stå i orimlig proportion till tvisteföremålets värde. Av
ekonomiska skäl bör dock ingen tvingas avstå från att få sin sak rättsligt prö-
vad. Med anledning härav vill jag fråga:

Är justitieministern beredd att föreslå en sådan ändring i lagstiftningen att
kostnaderna en svarande vid s.k. småmål kan drabbas av inte bör överstiga
stämningsavgiften, dvs. 350 kr.?

1991/92:141 av Birger Andersson (c) till utbildningsministern om ett sam-
manhållet förslag om samefrågorna:

Riksdagen avslog den 28 november 1990 dåvarande regeringens prop.
1990/91:4.

I 1990/91 :JoU12 föreslår utskottet att regeringen framlägger ett samman-
hållet förslag om samefrågorna. Riksdagen beslutade i enlighet med jord-
bruksutskottets förslag.

Jag vill fråga statsrådet:

När avser regeringen att framlägga en sameproposition, i vilken samtliga
betänkanden från samerättsutredningen blir föremål för en samlad bedöm-
ning?

1991/92:142 av Berith Eriksson (v) till statsrådet Alf Svensson om katastrof-
hjälp till de irakiska kurderna:

Situationen för kurderna i Irak är katastrofal. 1 -2 miljoner flyktingar sak-
nar tak över huvudet och det är nu vinter i området. Varje dag skadas många
människor av minor och sjukvården är i det närmaste obefintlig. Mat be-
hövs.

Min fråga är:

Är statsrådet beredd att anslå katastrofhjälp till de irakiska kurderna?

1991/92:143 av Annika Åhnberg (v) till kommunikationsministern om miljö-
påverkan från busstrafiken:

Våren 1991 behandlade riksdagen miljöpolitiken. Bil- och busstrafiken är
ett av våra största miljöproblem. Förutom direkta negativa effekter på män-
niskors hälsa så orsakas en stor del av försurningen av mark och vatten av
biltrafik. En betydande andel av den s.k. växthuseffekten orsakas avvägtra-
fiken.

I sin proposition uttalade den dåvarande regeringen att det var viktigt att
de som ansvarar för trafiken ser till att fordonen motsvarar de s.k. LETT-

kraven - lågemitterande tunga tätordsfordon. Med motorer enligt LETT-re-
kommendationen halveras utsläppen.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern på vilket sätt den nya rege-
ringen avser förmå trafikhuvudmän och företag att agera i enlighet med de
önskemål som regeringen och riksdagen uttryckte i samband med miljöbe-
slutet?

1991/92:144 av Annika Åhnberg (v) till arbetsmarknadsministern om säker-
hetskraven på farliga maskiner:

Inför EES-förhandlingarna sade arbetarskyddsstyrelsen bestämt nej till
EG-anpassning när det gällde tre områden. Ett av dem var kontrollen av
särskilt farliga maskiner.

Avtalet innebär att vi under en övergångsperiod om två år kan behålla
våra krav på maskinsäkerhet, dvs. att maskiner skall provas av ett opartiskt
provningsorgan. Men efter övergångsperioden kan vi inte längre förhindra
import av maskiner som nu anses farliga ur säkerhetssynpunkt. Vi kan inte
längre kräva opartisk kontroll.

Enligt min mening innebär detta en allvarlig risk för att arbetsolyckor
ökar. Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:

Avser regeringen att häva de svenska kraven på hög säkerhet och i så fall
hur?

1991/92:145 av Annika Åhnberg (v) till miljöministern om kontrollen av ut-
släpp i Öresund:

Varför är analyserna av tillståndet i Öresund så bristfälliga? Det finns all
anledning att vara kritisk. Både miljörörelsen och samhällets egna myndig-
heter kräver ändring. De mätningar som görs i samhällets regi görs spora-
diskt och ofta långt bort från kända utsläppspunkter. Därmed kan man inte
veta varifrån föroreningar kommer. Verksamheter som ger upphov till ut-
släpp har ofta själva i uppdrag att kontrollera sina utsläpp.

Om mätningarna skall leda till gedigen kunskap om orsaker och verkan,
så måste de göras återkommande och på likartat sätt. Ett sådant underlag är
nödvändigt för att identifiera utsläppskällor och se till att de upphör.

Jag vill därför fråga miljöministern:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att förbättra analyserna av miljö-
problem i Öresund?

1991/92:146 av Lars Moquist (nyd) till statsrådet Alf Svensson om biståndet
till Cuba:

I regeringsförklaringen den 4 oktober anför statsministern bl.a. ”Bistånds-
samarbetet med Kuba avbryts.”

Om man får tro vissa tidningsartiklar så lever regeringen inte som man lär
när det gäller det kubanska biståndet. Vi lämnar fortfarande stöd till ett antal
forskare, som studerar vid Stockholms universitet. Varför regeringen nu in-
tar en uppmjukad attityd gentemot Kuba är svårt att förstå. Även om den

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

11

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

12

forskning som bedrivs är mycket behjärtansvärd, så innebär vårt fortsatta
bistånd att vi direkt eller indirekt stödjer en kommunistisk diktatur, som inte
visat några som helst tecken på att vilja reformera sin planekonomi. Svenska
skattebetalare måste tydligen fortsätta med subventioner till kommunistiska
diktaturer.

Det kändes så uppfriskande att i regeringsförklaringen höra Carl Bildt
säga att nu var det stopp på biståndet till Kuba. Men från ord till handling
var steget tydligen alldeles för långt.

Min fråga till Alf Svensson:

Varför har inte utvecklingsbiståndet till kommunistregimen i Havanna
stoppats helt?

1991/92:147 av Berith Eriksson (v) till statsrådet Beatrice Ask om skolans
ansvar:

Många politiker har den senaste tiden påtalat skolans ansvar för att mot-
verka den växande främlingsfientligheten. Men den uppfattning som jag har
fått efter en del kontakter är att skolans personal inte har de kunskaper som
behövs om svensk flyktingmottagning för att kunna möta de lögner som ra-
sistiska organisationer sprider och den flora av missuppfattningar som finns
ute i samhället.

Min fråga är:

Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att skolan skall
kunna ta det ansvar som vi politiker anser att den skall ta?

den 15 november

1991/92:148 av Ewa Hedkvist Petersen (s) till bostadsministern om filmpro-
duktionen:

I stort sett all produktion av spelfilm och huvuddelen av kort- och doku-
mentärfilmsproduktionen i Sverige sker med Stockholm som utgångspunkt.
Detta innebär en risk att en stor del av teknik, kompetens, kunnande och
utveckling inom verksamhetsområde/konstarten också koncentreras.

Intresset för att producera och skapa film finns dock på många håll i
landet, t.ex. i Norrbotten. Det är viktigt att detta filmintresse uppmärksam-
mas. Dels behöver vi i vårt land ta till vara duktiga filmare oavsett var de bor.
Dessutom kan filmskapande vara ett sätt att förstärka lokala och regionala
kulturarv och blir på så sätt en del av den regionala utvecklingen. Vi vet
också att film och filmande väcker stort intresse hos barn och ungdomar i
hela landet och detta bör uppmuntras. Mot denna bakgrund vill jag fråga
följande:

Avser regeringen ta initiativ för att stimulera filmskapande i flera delar av
landet, alltså även utanför huvudstadsregionen?

1991/92:149 av Mona Sahlin (s) till näringsministern om ASSI:

Styrelsen för ASSI har beslutat att lägga ned den pappersmaskin vid pap-

persbruket som har bestrykningskapacitet. Enligt styrelsen beror beslutet på
att en fortsatt drift inte skulle vara lönsam. Enligt ekonomer som Svenska
Pappersindustriarbetareförbundet anlitat är emellertid inte detta riktigt.

Facket har begärt att en oberoende konsult skall få granska företagets eko-
nomiska analys, vilket företaget motsatt sig.

Mot den här bakgrunden och med hänvisning till ägarens ansvar för före-
tagets och regionens utveckling på lång och kort sikt skulle jag vilja ställa
följande fråga till näringsministern.

Varför är näringsministern inte beredd att verka för att en oberoende kon-
sult får granska företagets ekonomiska bakgrundsmaterial?

1991/92:150 av Eva Johansson (s) till kommunikationsministern om
Arlanda:

När den förra regeringen fattade sitt beslut angående den tredje rullbanan
på Arlanda, fogades till detta ett mycket klart uttalande om att någon ytterli-
gare utbyggnad därefter inte kommer att tillåtas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunikationsministern:

Kommer den nya regeringen att arbeta med samma utgångspunkt?

1991/92:151 av Eva Johansson (s) till bostadsministern om förhandsgransk-
ning av videogram:

Civilminister Inger Davidson har vid en konferens i Växjö om medierna
och våldet, krävt förhandsgranskning av alla videogram.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kulturministern:

Är det regeringens uppfattning och, i så fall, när kan vi förvänta oss ett
förslag i frågan?

1991/92:152 av Ingvar Eriksson (m) till statsrådet Bo Lundgren om kvittning
mellan olika förvärvskällor:

Regeringen föreslår i propositioner en rad åtgärder som skulle främja
företagandet, inte minst nyföretagandet. Dock saknas återinförande av
kvittningsrätten mellan näringsidkande och inkomst av tjänst.

Kvittningsrätten skulle kunna bli av stor betydelse som stimulans vid ny-
företagande och då det gäller kompletteringsarbete för företagare inom
jordbruksnäringen, som går in i jordbrukets omställningsprocess.

När kommer regeringen att lägga fram förslag om återinförande av kvitt-
ningsrätten?

1991/92:153 av Marianne Andersson (c) till bostadsministern om praxisför-
ändringen i flyktingpolitiken:

Sedan augusti i år har en generös praxis för flyktingar som väntat mycket
länge på beslut om uppehållstillstånd tillämpats. Den långa väntetiden har
vägts in och många har fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Den
största gruppen bland dessa är somalierna. Nu har denna praxis förändrats

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

13

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

14

vilket lett till att det nu finns några få återstående flyktingar från detta land
vars ärende inte hann upp till behandling trots att de varit här lika länge som
andra som fått uppehållstillstånd. De har alltså blivit offer för de kraftiga
svängningarna i flyktingpolitiken som med fog upplevs som godtyckliga.

Jag vill därför fråga invandrarministern:

Är invandrarministern villig att av humanitära skäl pröva även dem som
kommit i kläm vid praxisförändringen?

1991/92:154 av Ingvar Eriksson (m) till näringsministern om bryggeribran-
schen:

Då lagen om retur-PET-flaskan togs under våren angavs en av förutsätt-
ningarna vara att det inte skulle leda till en ökad koncentration på bryggeri-
marknaden. Det är nu det som håller på att ske. De tre stora bryggerierna
som har 90% av marknaden ”kontrollerar” diskningen och tappningen
också för de små bryggerierna.

Även importörerna av utländska PET-flaskor drabbas eftersom flaskorna
föbjudits i Sverige. Det är tveksamt om detta går ihop med det nyligen fat-
tade EES-avtalet.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta med hänsyn till den uppkomna
situationen?

1991/92:155 av Fredrik Reinfeldt (m) till statsrådet Bo Lundgren om beskatt-
ningen av andelslägenheter och bostadsrätter:

För många boende i lägenheter med eget ägande uppfattas det inte som
någon skillnad att bo i en bostadsrättslägenhet eller i en andelslägenhet.
Trots detta diskrimineras andelslägenheter i skattehänseende. Ägaren av en
andelslägenhet definieras som delägare i hyreshus. Underskott som uppstår
i det bolag som äger hyreshuset får dock inte användas av andelsägarna som
kvittning till någon del mot inkomst av tjänst. Detta betyder att ränteutgifter
på lån till kontantinsats samt på lån i fastigheten som överstiger förmånsvär-
det samt andra intäkter i fastigheten ej blir avdragsgilla. Räntor på lån som
finansierat bostadsrättsköp är dock avdragsgilla till 30%. Det skapar en in-
konsistens mellan ägandeformer på bostadsmarknaden som i övrigt upplevs
som fullt jämförbara.

Vad avser statsrådet göra för att skapa en skattemässig neutralitet mellan
andelslägenhets- samt bostadsrättsinnehavare?

1991/92:156 av Georg Andersson (s) till näringsministern om den statliga
prospekteringen:

I regeringens proposition (1991:38) angående inriktningen av den ekono-
miska politiken anges att statens prospekteringsverksamhet och nämnden
för statens gruvegendomar skall avvecklas.

I frågesvar i riksdagen den 14 november sade arbetsmarknadsministern att
”frågan inte är färdigberedd i regeringskansliet”.

Med anledning av dessa dubbla budskap vill jag fråga näringsminister Per
Westerberg:

Står hela regeringen bakom det som sägs i proposition 1991/92:38 om av-
veckling av statens engagemang i prospekteringsverksamheten, eller är
denna fråga fortfarande föremål för överläggningar i regeringen?

1991/92:157 av Filip Fridolfsson (m) till statsrådet Alf Svenssom om de en-
skilda organisationernas ställning i biståndsarbetet:

I regeringsförklaringen av den 4 oktober framhålles under rubriken ”bi-
ståndspolitiken” att ”de enskilda organisationernas betydelse understryks
ytterligare”.

Vad avser statsrådet att göra för att stärka de enskilda organisationernas
ställning i biståndsarbetet?

1991/92:158 av Nils Nordh (s) till justitieministern om ersättningen till
nämndemän:

Många av de nämndemän som tjänstgör vid våra domstolar gör i dag en
ekonomisk förlust vid förrättningen. Ersättningen för den förlorade arbets-
inkomsten är för närvarande maximerad till 350 kronor per rättegångsdag.
Utifrån rättstrygghet bör nämndemannakåren utgöra ett genomsnitt av det
svenska samhällets befolkning, dvs. att olika åldrar och socialgrupper bör
finnas representerade. Den låga ersättningen gör det praktiskt taget omöjligt
att rekrytera yrkesverksamma människor till nämndemannauppdraget.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att ge nämndemännen
en rimlig ersättning för inkomstbortfallet?

1991/92:159 av Lena Öhrsvik (s) till arbetsmarknadsministern om koncern-
fackligt samarbete:

Med hänvisning till diskussioner i Nordiska rådet i tisdags vill jag ställa
följande fråga:

Tänker regeringen lägga fram förslag till lagstiftning om koncernfackligt
samarbete?

7§ Kammaren åtskildes kl. 15.01.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

15

/Barbro Karlsson

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

Innehållsförteckning

Måndagen den 18 november

1 § Justering av protokoll................................. 1

2 § Återtagande av plats i riksdagen......................... 1

3 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1

4§ Bordläggning....................................... 1

5 § Anmälan om interpellationer

1991/92:44 av Rosa Östh (c) om vården av unga missbrukare
m.fl.......................................... 3

1991/92:45 av Gudrun Schyman (v) om nedskärningar inom
kriminalvården................................. 4

1991/92:46 av Eva Johansson (s) om rätten till likvärdig skolut-
bildning ....................................... 5

1991/92:47 av Henrik S Järrel (m) om hjälpen till de baltiska
staterna....................................... 6

6 § Anmälan om frågor

1991/92:127 av Elisabeth Fleetwood (m) om bestämmelserna
om vapenlicens m.m.............................. 6

1991/92:128 av Elisabeth Fleetwood (m) om information för
föräldrar m.fl. om tobaksbrukets skadeverkningar......     7

1991/92:129 av Marianne Jönsson (c) om Gotlandstrafiken ..     7

1991/92:130 av Christina Linderholm (c) om privata barn-
morskemottagningar ............................. 7

1991/92:131 av Pär Granstedt (c) om de baltiska ländernas
energiförsörjning................................ 7

1991/92:132 av Pär Granstedt (c) om ett framtida återuppbygg-
nadsarbete efter kriget i Jugoslavien................. 8

1991/92:133 av Pär Granstedt (c) om handeln med Jugoslavien 8

1991/92:134 av John Andersson (v) om SGUs borrkärnearkiv 8
1991/92:135 av Berith Eriksson (v) om Turkiets angrepp på kur-
diska bosättningar............................... 8

1991/92:136 av Berith Eriksson (v) om Syrien som asylland för
kurder........................................ 9

1991/92:137 av Odd Engström (s) om SSAB............. 9

1991/92:138 av Anna Corshammar-Bojerud (c) om kvinno-
arbetslösheten .................................. 9

1991/92:139 av Sten-Ove Sundström (s) om SSAB......... 9

1991/92:140 av Hugo Hegeland (m) om rättegångskostnaderna

i s.k. småmål................................... 10

1991/92:141 av Birger Andersson (c) om ett sammanhållet för-
slag om samefrågorna............................ 10

1991/92:142 av Berith Eriksson (v) om katastrofhjälp till de
irakiska kurderna............................... 10

16

1991/92:143 av Annika Åhnberg (v) om miljöpåverkan från
busstrafiken.................................... 10

1991/92:144 av Annika Åhnberg (v) om säkerhetskraven på
farliga maskiner................................. 11

1991/92:145 av Annika Åhnberg (v) om kontrollen av utsläpp i
Öresund...................................... 11

1991/92:146 av Lars Moquist (nyd) om biståndet till Cuba. . .    11

1991/92:147 av Berith Eriksson (v) om skolans ansvar......    12

1991/92:148 av Ewa Hedkvist Petersen (s) om filmproduktio-

nen .......................................... 12

1991/92:149 av Mona Sahlin (s) om ASSL............... 12

1991/92:150 av Eva Johansson (s) om Arlanda............ 13

1991/92:151 av Eva Johansson (s) om förhandsgranskning av
videogram..................................... 13

1991/92:152 av Ingvar Eriksson (m) om kvittning mellan olika
förvärvskällor.................................. 13

1991/92:153 av Marianne Andersson (c) om praxisförändringen

i flyktingpolitiken............................... 13

1991/92:154 av Ingvar Eriksson (m) om bryggeribranschen . .    14

1991/92:155 av Fredrik Reinfeldt (m) om beskattningen av an-

delslägenheter och bostadsrätter.................... 14

1991/92:156 av Georg Andersson (s) om den statliga prospekte-

ringen........................................ 14

1991/92:157 av Filip Fridolfsson (m) om de enskilda organisa-
tionernas ställning i biståndsarbetet.................. 15

1991/92:158 av Nils Nordh (s) om ersättningen till nämndemän 15

1991/92:159 av Lena Öhrsvik (s) om koncernfackligt samarbete 15

Prot. 1991/92:26

18 november 1991

17

gotab 40256, Stockholm 1991