Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:22 Måndagen den 11 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:22

Riksdagens protokoll
1991/92:22

Måndagen den 11 november

Kl. 15.00-15.02

Protokoll

1991/92:22

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 4 och 5 november.

2§ Anmälan om kompletteringsval till jordbruksutskottet och
utrikesutskottet

Talmannen meddelade

dels att moderata samlingspartiets riksdagsgrupp som suppleant i jord-
bruksutskottet under Mona Saint Cyrs ledighet anmält hennes ersättare
Anna Stråkander,

dels att vänsterpartiets riksdagsgrupp som suppleant i utrikesutskottet un-
der Bertil Måbrinks ledighet anmält hans ersättare Seija Viitamäki-
Carlsson.

Talmannen förklarade valda till

suppleant i jordbruksutskottet

Anna Stråkander (m)

suppleant i utrikesutskottet

Seija Viitamäki-Carlsson (v)

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1991/92:51 till näringsutskottet
1991/92:60 till skatteutskottet

1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 22

Prot. 1991/92:22

11 november 1991

4§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1991/92:69 Privatisering av statligt ägda företag, m.m.

1991/92:71 Upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m.

Skrivelse

1991/92:68 Forskning och försök rörande alternativ till burhållning inom
äggproduktionen

5 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 8 november

1991/92:41 av Lars Bäckström (v) till finansministern om kommunerna och
avräkningsskatten:

Skatteomläggningen har stor betydelse för kommunernas ekonomi. Deras
ekonomiska ställning förbättras både på utgifts- och inkomstsidan genom
skatteomläggningen. Det finns även faktorer i omläggningen som minskar
kommunernas ekonomiska utrymme.

Sammantaget är emellertid de direkta positiva konsekvenserna större än
de negativa. Kommunförbundet beräknar de totala positiva effekterna för
kommunerna till drygt 4 miljarder per år.

Riksdagsbehandlingen - avräkningsskatten

Om kommunerna fick disponera detta utrymme så skulle kommunerna
delvis återfå delar av de medel som dragits in av staten under 1980-talet.
Detta föreslog också vänsterpartiet i samband med besluten om skatteom-
läggningen våren 1990.

Riksdagens majoritet ansåg i stället att skatteomläggningen skulle ge ett
neutralt ekonomiskt utfall i förhållandet mellan stat och kommun. I detta
syfte beslöt riksdagen att införa den s.k. avräkningsskatten från 1991.

Redan vid skatteutskottets behandling av regeringens proposition angå-
ende skatteomläggningen våren 1990 påtalade de båda kommunförbunden
att beräkningsgrunderna för avräkningsskatten kunde ifrågasättas.

Såväl Kommunförbundet som Landstingsförbundet har även därefter på-
talat detta problem för regeringen. Kommunförbundet har tagit upp frågan
bl.a. genom en skrivelse till riksdagens finansutskott i maj 1991, och en ut-
förlig dokumentation i oktober 1991. Landstingsförbundet har aktualiserat
frågan vid en särskild uppvaktning på finansdepartementet i oktober 1991.

Kommunförbundet

Prot. 1991/92:22

11 november 1991

Enligt Kommunförbundets beräkningar ligger de direkta vinsterna av
skattereformen i genomsnitt på ca 4 miljarder eller ett minskat debiterings-
behov på 0,60 kr.

Kommunförbundets siffror visar dock att effekterna skiljer sig väsentligt
för olika kommuntyper. Bland de största vinnarna före avräkningsskatten
finns vissa förortskommuner medan de lägsta vinsterna uppkommer i stor-
städerna. Denna skillnad har också i politisk enighet påpekats av företrädare
för storstadskommunerna.

Kommunförbundets beräkningar visar att den av riksdagen fastställda av-
räkningsskatten för 1995 i genomsnitt är nästan två och halv gånger högre än
den erforderliga för att ge neutralitet mellan stat och kommun.

För 1993 resp. 1995 erfordras en avräkningsskatt på ca 0,60 kr. för att ge
neutralitet. Den fastställda skatten ligger i stället på 1,74 kr. för 1993 och
1,50 kr för 1995. Detta innebär en överindragning av skattemedel som mot-
svarar drygt 1 kr. för 1993 och nästan 0,90 kr. för 1995.

Konsekvenserna skiljer sig åt mellan olika kommuntyper. Medan t.ex. en
medelstor kommun som Uddevalla förlorar 0,85 kr. 1993, resp. 0,60 kr.
1995, så är förlusterna ännu större i storstäderna. För Stockholm kan förlus-
ten enligt Kommunförbundet beräknas till 1,82 kr. 1993, samt 1,25 kr. för
1995, och för Göteborg 2,45 kr. 1993 och 1,89 kr. 1995 samt för den störste
förloraren Malmö 3,36 kr. 1993, och 2,29 kr. 1995.

I miljoner kronor betyder detta att kommunsektorn förlorar ca 7,5 miljar-
der kronor 1993 och drygt 6 miljarder kronor 1995, allt beräknat i 1991 års
priser. För ovanstående kommuner betyder detta förluster enligt följande:
Uddevalla 1993 - 27 miljader kronor, 1995 - 19,5 miljarder kronor, Stock-
holm 1993 - 1 112 miljarder kronor, 1995 - 760 miljarder kronor, Göteborg
1993 - 847 miljarder kronor, 1995 - 653 miljarder kronor, Malmö 1993 - 573
miljarder kronor, 1995 - 391 miljarder kronor.

Landstingsförbundet

Vid en uppvaktning av finansministern den 28 oktober 1991 redovisade
Landstingsförbundet uppgifter som i stort sammanföll med Kommunförbun-
dets beräkningar. Landstingsförbundet anger att statens indragningar för att
korrigera för skattereformens effekter på landstingen är 3 till 5 miljarder
kronor för stora.

Landstingsförbundet påtalade att detta är allvarligt då landstingens eko-
nomi redan är hårt ansträngd. Landstingen har tills nu kunnat lösa en del av
sina åtaganden genom att minska sitt finansiella sparande, försäljningar av
egendom, lån etc. De finansiella reserverna är nu tömda och ett flertal lands-
ting tvingas låna till driften. Landstingens ekonomi försämras ytterligare ge-
nom en felaktig reglering av ÄDEL-reformen, som gör att landstingen förlo-
rar ca 2 miljarder kronor.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga finansministern följande:

1. Är finansministern villig att föreslå förändringar i avräkningsskatten som
förbättrar utfallet för kommunsektorn?

Prot. 1991/92:22

11 november 1991

2. Är finansministern villig att föreslå förändringar i avräkningsskatten som
förbättrar utfallet för de värst drabbade kommunerna?

6§ Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

IBarbro Karlsson

Prot. 1991/92:22

Innehållsförteckning                          11 november 1991

Måndagen den 11 november

1§ Justering av protokoll................................. 1

2§ Anmälan om kompletteringsval till jordbruksutskottet och utri-

kesutskottet ...................................... 1

3 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1

4§ Bordläggning....................................... 2

5 § Anmälan om interpellation

1991/92:41 av Lars Bäckström (v) om kommunerna och avräk-
ningsskatten ................................... 2

gotab 40165, Stockholm 1991