Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:21 Fredagen den 8 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:21

Riksdagens protokoll
1991/92:21

Fredagen den 8 november

Kl. 13.00-13.02

Protokoll

1991/92:21

1 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott

Talmannen meddelade

dels att centerns riksdagsgrupp som suppleant i jordbruksutskottet under
Lennart Brunanders ledighet anmält hans ersättare Elisabeth Andersson,

dels att Ny Demokratis riksdagsgrupp som suppleant i utrikesutskottet och
arbetsmarknadsutskottet under Richard Ulfvengrens ledighet anmält hans
ersättare Arne Jansson,

dels att folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp som suppleant i kulturut-
skottet under Charlotte Brantings ledighet anmält hennes ersättare Ronny
Karlsson.

Talmannen förklarade valda till

suppleant i utrikesutskottet

Arne Jansson (nyd)

suppleant i kulturutskottet

Ronny Karlsson (fp)

suppleant i jordbruksutskottet

Elisabeth Andersson (c)

suppleant i arbetsmarknadsutskottet

Arne Jansson (nyd)

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1991/92:48 och 67 till skatteutskottet

Motionerna

1991/92:Sf4-Sf9 till socialförsäkringsutskottet

1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 21

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

3 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1991/92:51 En ny småföretagspolitik
1991/92:60 Skattepolitik för tillväxt

4§ Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 7 november

1991/92:36 av Kjell Eldensjö (kds) till näringsministern om problemen i te-
kobranschen:

Svensk teko som under gången tid varit en stark och blomstrande närings-
gren med produktion av kläder kännetecknade av hög kvalitet och god de-
sign har under främst de senaste två decennierna varit utsatt för en så känn-
bar konkurrens, framför allt från låglöneländer, att näringen krympt till en i
förhållande till tidigare mycket låg nivå.

Nu då det statliga stödet successivt skurits ned och Sverige dessutom en-
samt avskaffat handclshindren ter sig framtiden för svensk teko ännu dyst-
rare. Enligt uppgift avser nämligen både USA och EG att förlänga sina teko-
begränsningsavtal. Både EG centralt, men i synnerhet EG-staterna startar
nu också stora förnyelseprogram för branschen.

Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län anger i ”ARBETSMARKNADSUT-
SIKTERNA September 1991” att inom teko har från januari 1990 till sep-
tember 1991 inte mindre än 2 100 personer blivit uppsägningsvarslade, vilket
motsvarar mer än var femte anställd. Det är ingen tvekan om att det inom
svensk teko nu riskerar sprida sig en stämning av uppgivenhet.

Med anledning av den svåra situationen för svensk teko vill jag fråga stats-
rådet följande:

Anser statsrådet att vi i Sverige av beredskaps- och andra skäl behöver en
väl fungerande svensk tekonäring med inhemsk produktion?

Avser regeringen att vidta några konkreta åtgärder för att svensk teko
skall kunna överleva den branschkris som nu råder?

1991/92:37 av Ines Uusmann (s) till socialministern om kvinnors arbetsvillkor
i en privatiserad vård- och omsorgssektor:

I regeringsförklaringen talas om valfrihetsrevolution i välfärdspolitiken,
vilket skall ge större möjligheter för de många kvinnor som arbetar inom
vård, omsorg och utbildning.

I prop. 1991/92:65 sägs att ”Fri etableringsrätt inom barnomsorgen är an-
gelägen” eftersom den ökar personalens valfrihet.

”Förskollärare och barnskötare får fler arbetsgivare att välja mellan. Det

ger dem en starkare position när det gäller att skapa goda arbetsvillkor och
en större frihet att välja under vilka former de vill arbeta”.

Uppfattningen synes vara att med privata arbetsgivare får kvinnor bättre
arbetsvillkor vad gäller löner, arbetsmiljö, arbetstider m.m. Låt oss därför
granska några yrkesområden, där kvinnor är dominerande och som finns
både i offentlig och privat sektor.

Städarbete, även kallat lokalvård, är ett traditionellt kvinnoarbete, som
utförs i statlig, kommunal och privat regi med tre olika kollektivavtal. Det
är entydigt att det är mest lönsamt och ger bästa arbetsvillkoren i övrigt att
städa med ett statligt kollektivavtal, något sämre med ett kommunalt och
definitivt sämst med det privata avtalet.

Samma förhållanden gäller alla typiska kvinnojobb som finns inom flera
avtalsområden, exempelvis telefonister, receptionister, kökspersonal och
tandsköterskor. Trots en ihållande kamp bland fackligt aktiva kvinnor i de
här grupperna har det hittills varit omöjligt att komma fram med de privata
arbetsgivarna.

Regeringen har emellertid uppenbart uppfattningen att fr.o.m. nu blir pri-
vata arbetsgivare lättare att förhandla med och kommer att agera draghjälp
åt den kvarvarande offentliga sektorns kvinnor. Eller är det så att avtalen på
den offentliga sektorn som rör typiska kvinnojobb skall anpassas neråt till
vad den privata lönsamheten anser skäligt?

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga socialministern följande:

1. Vad är det enligt socialministerns mening som talar för att privata ar-
betsgivare blir ”mer generösa” mot anställda barnskötare och sjukvårdsbi-
träden än de nuvarande arbetsgivarna?

2. Om denna profetia inte skulle uppfyllas, är socialministern då beredd
att vidta åtgärder för att förbättra kvinnolönerna inom den privata vård- och
omsorgssektorn?

1991/92:38 av Karin Israelsson (c) till socialministern om åtgärder mot spel-
beroende:

Den totala spelmarknaden i Sverige omsatte 19 miljarder kronor år 1990.
Av det stod ATG för 34% eller 6 424 milj.kr., tipstjänst 29% eller 5 545
milj.kr. och penninglotteriet 16% eller 3 013 milj.kr. De övriga 21 % står
folkrörelserna och övriga för.

Spelbolagens marknadsföringskostnader har utvecklats från 91 miljoner
1985 till 203 miljoner 1990.

Spelbolagen har under alla år ett antal ombud för försäljning av sina pro-
dukter. Fr.o.m. den 1 juli 1991 har penninglotteriet gemensamma ombud
med ATG på on-line-terminaler. Dessa är för närvarande ca 1 500 st. En stor
del av on-line-ombuden 60-70% är gemensamma även med tipstjänst. De
statsägda bolagen fastställer provisioner i avtal efter överläggningar med
ombudens branschorganisationer. ATG lämnar tillstånd till ombuden vari
anges vissa rättigheter och skyldigheter.

Statens intäkter har utvecklats från 1985 från 2 643 till 3 944 miljoner 1990.

Sverige leder spelligan i västvärlden. Det finns elva spelformer här, att
jämföra med sex i Danmark och Storbritannien och åtta i Finland. I Sverige

Prof. 1991/92:21

8 november 1991

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

spelas per capita för 1 775 jämfört med Danmarks 526 och Storbritanniens
1 229 kr. Uppgifterna är hämtade ur en utredning rörande spel i vårt land Ds
1991:51.

Detta stora utbud och tillgången på snabbt spelande över hela landet har
också givit allt flera människor spelberoende. Ett spelmissbruk/beroende
ger samma symptom som ett alkoholmissbruk. En tvingande situation som
ofta slutar med mycket stor skuldsättning, ofta kriminella handlingar och i
vissa fall självmord. De flesta spelare med dessa symptom är helt dolda miss-
brukare. I dag finns det tre vårdplatser för denna starkt ökande grupp av
människor. Kunskapen inom socialtjänsten, bland kronofogdar och jurister
är låg.

En organisation på frivillig bas finns i dag att hänvisa, Riksförbundet Spel-
beroende. Tyvärr saknar de medel för att klara den alltmer ökande efterfrå-
gan av deras tjänster.

Med anledning av detta spelutbud, statens stigande inkomster av spelan-
det och det ökande antalet människor med spelberoende önskar jag ställa
några frågor till statsrådet:

Är regeringen beredd att förorda att det planerade Folkhälsoinstitutet tar
fram ett program för att förebygga spelberoende?

Är regeringen beredd att sätta en åldersgräns för deltagande i spel med de
snabba spelformerna som visat sig vara mest riskabla?

Är regeringen beredd att lämna ett ekonomiskt stöd för den verksamhet
som Riksförbundet Spelberoendc bedriver?

Är regeringen beredd att verka för ett ökat antal vårdplatser för spelbe-
roende?

1991/92:39 av Lahja Exner (s) till arbetsmarknadsministern om arbetslöshe-
ten bland kvinnor:

Jämfört med andra länder har vi i Sverige en mycket hög kvinnlig förvärvs-
frekvens. Den viktigaste framtidsfrågan för oss svenska kvinnor handlar om
vår rätt till ett eget avlönat arbete, vår rätt att genom vårt arbete bidra till
den gemensamma välfärden.

Full sysselsättning - arbetslinjen - ger oss alla möjlighet till arbete i den
omfattning vi själva önskar och behöver. Vi kvinnor vill också ha möjlighet
att välja mellan många olika arbetsuppgifter, efter våra individuella behov
och våra egna förutsättningar.

Situationen på den svenska arbetsmarknaden har på kort tid försämrats
och många känner stor oro för sina möjligheter att försörja sig med eget ar-
bete på en krympande arbetsmarknad i stark omvandling. Varslen ökar oro-
väckande och även den gemensamma sektorn som är kvinnornas största ar-
betsmarknad står inför nya hot när regeringen aviserar stora indragningar
från den redan trånga kommunala ekonomin.

Arbetslösheten har hittills slagit hårdare på den manliga delen av arbets-
marknaden. De av arbetslöshet drabbade kvinnorna har fått en viss del av
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna när det gäller arbetsmarknadsutbild-
ning, AMI och särskilda inskolningsplatser. Risken är dock uppenbar att

detta inte är nog om kvinnorna skall ha chansen att stanna kvar på arbets-
marknaden.

Eftersom kvinnorna arbetar på en begränsad del av arbetsmarknaden, har
ofta färre år till sitt förfogande i arbetslivet och en stor grupp av oss har kort
och föråldrad utbildning, vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknadsmi-
nistern:

Vilka initiativ är arbetsmarknadsministern beredd att vidta för att snabbt
och direkt bistå de arbetslösa kvinnorna?

1991/92:40 av Berith Eriksson (v) till bostadsministern om Sveriges flykting-
mottagande:

Vänsterpartiet, folkpartiet och miljöpartiet riktade i flera viktiga avseen-
den en identisk eller likartad kritik mot den förra regeringens flyktingpolitik.
Det är angeläget att få besked om vilken politik den nya regeringen avser
föra i frågor som har en väsentlig betydelse för rättssäkerhet och humanitet
i vårt flyktingmottagande.

Inom EG pågår ett arbete med harmonisering av flyktingpolitiken som
framför allt handlar om hur antalet asylsökande kan reduceras, trots att en
förstahandsfråga borde vara att diskutera en europeisk konvention till skydd
för människor som flyr undan olika typer av våld: krig, inbördeskrig, väp-
nade oroligheter eller bristande förmåga hos ett lands regering att skydda
det egna landets medborgare.

Den förra regeringen har använt viseringspolitiken som ett instrument för
att hindra flyktingar att söka asyl i Sverige. Detta strider mot andan i Gené-
vekonventionen och har utgjort ett missbruk av viseringsinstrumentet. En
person som har avsikten att söka asyl i Sverige kan nämligen inte få en visum-
ansökan beviljad och hindras därför från att fly från sitt hemland.

Nära samband med missbruket av viseringsinstrumentet har de skärpta
sanktioner mot transportföretag som tar med asylsökande till Sverige som
infördes 1989. Det får den effekten att privata transportföretag tvingas sköta
inresekontrollen till Sverige vid incheckningsdiskarna. Det är oacceptabelt
att tvinga exempelvis flygbolag att på detta sätt fullgöra myndighetsfunktio-
ner. Det är också ett ur rättssäkerhetssynpunkt grovt stötande arrangemang.

Invandrarverket fick i samband med att den nya utlänningslagen antogs
överta ansvaret för att förordna offentligt biträde för de asylsökande. Det
har bl.a. från diskrimineringsombudsmannen och justitieombudsmannen
framförts mycket allvarlig kritik mot invandrarverkets sätt att sköta dessa
viktiga frågor. Diskrimineringsombudsmannen har föreslagit att rätten att
förordna biträde i dessa ärenden återförs till rättshjälpsmyndigheten.

En reform som vore starkt ägnad att förbättra rättssäkerheten i beslutsfat-
tandet vore att inrätta en advokatjour så att de asylsökande omedelbart kan
få juridiskt biträde också när det är aktuellt med avvisningsbeslut med ome-
delbar verkställighet. Det finns sedan flera år ett förslag från advokatsam-
fundet hur detta skulle kunna organiseras, men den förra regeringen visade
inte något nämnvärt intresse för frågan.

En annan mycket enkel men betydelsefull reform för att stärka rättssäker-
heten vore att införa en regel om att alla asylförhör togs upp på band. Det

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

skulle både för den asylsökande och för myndigheten vara av stort värde att
ha en tillförlitlig dokumentation om vad som förekommit vid utredningsför-
höret.

Jag vill mot denna bakgrund ställa följande frågor:

1. Avser regeringen att i lämpliga fora ta initiativ till en i första hand euro-
peisk konvention för att bereda skydd åt människor som flyr undan olika
typer av våld?

2. Kommer regeringen att upphäva visumkravet för medborgare från flyk-
tingproducerande länder där den förra regeringen införde visumkrav för
att hindra asylsökande att ta sig till Sverige?

3. Kommer regeringen att föreslå upphävande av de skärpta sanktioner mot
transportföretag som för in flyktingar till Sverige, vilka beslutades i sam-
band med nya utlänningslagen?

4. Kommer regeringen att föreslå att uppgiften att förordna offentligt bi-
träde i asylärenden läggs på annan myndighet än invandrarverket?

5. Kommer regeringen att föreslå att det införs en advokatjour i asylären-
den?

6. Kommer regeringen att föreslå införande av regler om obligatorisk band-
ning av utredningsförhören i asylärenden?

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 7 oktober

1991/92:103 av Rune Backlund (c) till justitieministern om polisens asylut-
redningar:

Under de senaste månaderna har väntetiderna hos polisen för asylutred-
ning åter ökat och uppgår till 8-10 veckor.

Jag vill därför fråga justitieministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att minska väntetiderna i asylut-
redningarna hos polisen?

1991/92:104 av Yngve Wemersson (s) till näringsministern om sysselsätt-
ningen i Västerås:

Koncernledningen i det finska företaget Outokumpu Copper ämnar ge-
nomföra stora neddragningar av företagets verksamhet i Västerås. Besluten
innebär bl.a. att bredbandsvalsverket i Västerås flyttas till Spanien och att
tillverkningen av myntämnen och patronhylsor överförs från Västerås till
Finland.

En granskning av koncernledningens förslag till strategiska åtgärder har
genomförts av löntagarkonsulter. Undersökningen påvisar stora brister i be-
slutsunderlaget.

Ämnar näringsministern vidta några åtgärder för att förhindra ett genom-
förande av dessa beslut och därigenom trygga sysselsättningen i Västerås?

1991/92:105 avAZce Carnerö (kds) till statsrådet Beatrice Ask om demokra-
tins värden i skolundervisningen:

Många människor i vårt land är oroade över de rasistiska tendenser som
nu visar sig i vår världsdel. Ett demokratiskt land har ett stort ansvar att möta
dessa åsikter med moteld.

I vårt land genomfördes ett skolval i anslutning till de allmänna valen.

Oroande härvidlag är den framgång som vissa extrema högerpartier erhål-
lit. Skolan skall enligt läroplanen hävda vår demokratis väsentliga värden
och klart ta avstånd från allt som strider mot dessa.

Har regeringen och utbildningsdepartementet för avsikt att vidta några åt-
gärder med anledning av ovanstående?

1991/92:106 av Lennart Friden (m) till finansministern om momsen och teat-
rarna:

I samband med skattereformen 1990 beslutades att mervärdeskatt inte
skulle tas ut på teater- och museibesök och andra ”kulturtjänster”. Tanken
var god men effekten har i synnerhet för teatrarna blivit mycket negativ.
Detta beror på att den verksamhet som inte är momsbelagd ej heller får dra
av ingående moms. Resultatet har blivit att teatrarna fått en avsevärt försäm-
rad ekonomi.

Det är nu ett år sedan man först från teaterhåll gjorde statsmakterna upp-
märksamma på detta, men ännu kvarstår problemen eftersom inga motåt-
gärder vidtagits. Detta har bl.a. medfört att kommunala teatrar nu måste få
extra anslag från sina huvudmän för att betala moms till staten.

Vad kommer att göras för att rätta till den uppkomna situationen för teat-
rarna, och när kommer det att ske?

1991/92:107 av Roland Larsson (c) till socialministern om familjepolitiken:

I regeringsförklaringen utlovas en omläggning av familjepolitiken. Om-
läggningen skall ske i flera steg.

I ett första och omedelbart steg sägs bl.a. att statsbidragsreglerna skall
ändras så att bidrag även utgår för dagbarnvårdarnas egna barn.

I regeringens proposition 1991/92:65 framlägges inte något sådant förslag.
Som skäl anges det nuvarande samhällsekonomiska läget.

När under mandatperioden kommer reformen att genomföras?

1991/92:108 av Marianne Jönsson (c) till utbildningsministern om handikap-
pades möjligheter att genomföra högskoleprovet:

Antalet personer som genomför högskoleprovet ökar kraftigt. Vid sidan
av gymnasiebetyget är högskoleprovet för många människor det viktigaste
urvalsinstrumentet til) högre studier. Det är därför viktigt att tillgängligheten

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

till dessa prov är lika för alla. I dag är det inte så. En särskilt utsatt grupp
är människor med handikapp. För många av dessa är det svårt, ibland helt
omöjligt, att genomföra provet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga:

Vilka initativ ämnar utbildningsministern vidta för att ge människor med
handikapp fullgoda möjligheter att genomföra högskoleprovet?

1991/92:109 av Bengt Dalström (nyd) till statsrådet Alf Svensson om distri-
butionen av hjälpsändningar till Baltikum:

Jag är väl medveten om att regeringen har etablerade kontakter och plane-
ringsarbeten i gång som gäller länderna i Baltikum.

Ett av problemen är dock att stora hjälpsändningar av livsmedel och andra
förnödenheter lagras i hamnarna. Detta är ett växande, akut problem efter-
som det saknas tillräckliga transportresurser. Vinterns nöd och elände kom-
mer allt närmare. Här behövs snabb hjälp!

I Sverige finns överskott på exempelvis trailers och släpvagnar som relativt
omgående skulle kunna göras disponibla. Företag i Sverige har etablerat
kontakt med Transportministeriet i Lettland - en representant besöker
denna vecka Stockholm.

Min fråga till statsrådet Alf Svensson är nu:

Kan regeringen omgående lösgöra biståndspengar för att hjälpa till med
detta transportproblem?

1991/92:110 av Kent Carlsson (s) till utrikesministern om den framtida va-
penhandeln:

I ett tal inför FNs generalförsamling den 10 oktober 1991 sa utrikesminis-
tern att hon hoppades att de kommande åren skulle ”kunna bli märkesår
för---begränsad handel med konventionella vapen”.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesministern:

Innebär denna deklaration inför FN någon förpliktelse för Sverige, som
en av världens tio största vapenexportörer, att förändra sin nuvarande va-
penexportpolitik och ytterligare begränsa exporten av konventionella vapen
från Sverige?

1991/92:111 av Thage G Peterson (s) till bostadsministern om presstödet:

Av en TT-intervju nyligen framgår att: ”Birgit Friggebo uttrycker sig be-
stämt, när det gäller presstödet - det blir en sänkning i den budgetproposi-
tion, som regeringen lägger fram i januari.”

Jag vill fråga statsrådet Friggebo om hela regeringen delar denna hennes
uppfattning.

1991/92:112 av Bengt Hurtig (v) till socialministern om telefonkostnaderna
för pensionärer m.fl.

Televerkets kraftiga höjningar av taxorna för privata samtal innebär pro-
blem för människor som har brist på alternativa kommunikationsmedel.
Detta gäller bl.a. vissa låginkomstpensionärer och handikappade. Telefonen
är som kommunikationssmedel i dagens samhällsstruktur ytterst viktig för
alla människor, men speciellt viktig för dessa grupper. Det är därför olyckligt
att televerkets krav på ökad avkastning så hårt kommer att drabba dessa
svaga grupper.

Jag vill därför fråga socialministern:

Avser regeringen att kompensera dessa grupper för sina relativt sett kraf-
tigt ökade kostnader för sina sociala kontakter?

1991/92:113 av Bengt Hurtig (v) till utrikesministern om Iran och de mänsk-
liga rättigheterna:

Enligt pressuppgifter har den iranska regeringen den 15 oktober officiellt
begärt att länderna i Europa skall stoppa aktiviteter från den iranska mot-
ståndsrörelsen mujahedin på sina länders territorium.

Den iranska regeringen anser att regeringarna i Europa måste, i sitt eget
intresse av ekonomiska förbindelser med Iran, ta mujahedins aktiviteter un-
der förnyat övervägande. Det är av största vikt att vårt land inte faller undan
för påtryckningar av dessa slag utan öppet deklarerar att alla individer i vårt
land - även invandrare och flyktingar från Iran - som följer svensk lagstift-
ning i politiska aktiviteter åtnjuter fulla demokratiska fri- och rättigheter.
Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran är väl dokumenterade.
Under senare tid har dessa kränkningar snarast förvärrats.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Avser regeringen att i FN-sammanhang agera i fråga om de mänskliga rät-
tigheterna i Iran?

1991/92:114 av Johan Lönnroth (v) till miljöministern om den kommunala
miljö- och konsumentupplysningen:

Riksdagen anser att det inte finns några hinder för den lokala konsument-
verksamheten att uttryckligen avråda konsumenten från att välja en viss pro-
dukt (1990/91:LU37).

I ett beslut från den 25 oktober har JO med stöd av argument (citat) ”vid
sidan av det formellt juridiska betraktelsesättet” uttalat kritik mot den av
Göteborgs kommun utgivna ”Miljökatalogen”. JO säger bl.a. att katalogen
skulle ”gynna vissa näringsidkare” i och med att man rekommenderat vissa
produkter/märken. Detta beslut har skapat en osäkerhet i flera kommuner
om man vågar gå vidare med sin viktiga miljö- och konsumentupplysning.

Miljöministern har att döma av tidningsuppgifter hävdat kommunernas
rätt att rekommendera miljövänliga produkter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga Olof Johansson:

Vad avser miljöministern att göra mer konkret för att ge kommunerna råg

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

i ryggen när det gäller deras fortsatta information om miljövänliga och miljö-
farliga produkter?

den 8 november

1991/92:115 av Sten Söderberg (nyd) till bostadsministern om fördelningen
av flyktingärenden mellan rättshjälpsbiträden:

Den 8 november 1991 uppgavs i riksradions Eko-sändning att advokaten
Hans Bredberg under året handlagt 400 flyktingärenden rörande ryska med-
borgare.

Det synes vara en vanlig situation att ett fåtal advokater erhåller större
delen av alla flyktingärenden. Detta främjar orätt och missgynnar andra se-
riösa advokater. Det torde också vara till men för rättssäkerheten för den
enskilde. 400 ärenden ger ca 2 milj.kr. i intäkt räknat efter en låg taxa per
ärende.

Advokater nära flyktinganläggningar, såsom Märsta, Upplands Väsby,
Sollentuna och Jakobsberg, synes vara missgynnade när advokater från
andra orter skall utföra uppdrag på t.ex. Carlslundsförläggningen i Upplands
Väsby.

Normalt borde det vara Advokatsamfundets sak att driva denna rättssä-
kerhetsfråga. Min fråga är:

Kommer invandrarministern att verka för större rättssäkerhet och rättvisa
i denna sak?

1991/92:116 av Sten Söderberg (nyd) till arbetsmarknadsministern om reno-
vering av VA-nätet för att främja sysselsättningen:

Det läcker alldeles otroligt i det svenska VA-nätet. Uppskattningsvis för-
svinner hundratals miljoner kubikmeter dricksvatten utan att nå konsumen-
terna. Enbart i Stockholm rinner 35 miljoner kubikmeter per år ut i marken
och huvudstaden bokstavligt talat flyter. Många är överens om att vårt vat-
ten- och avloppsnät omgående är i starkt behov av renoveringar. Kommu-
nerna har av olika anledningar under årtionden endast gått in och löst akuta
problem utan att ha ett genomtänkt långsiktigt renoveringsprogram. I orosti-
der, som dessa, med stigande arbetslöshet skulle en satsning på stora renove-
ringsprojekt i Sverige av VA-nätet medföra mycket stora effekter ur syssel-
sättningssynpunkt.

Min fråga till statsrådet är med hänvisning till ovanstående följande:

Är statsrådet beredd att omgående medverka till att det fördelas statliga
medel till sysselsättningsbefrämjande åtgärder för renoveringar i stor skala
av det svenska VA-nätet?

1991/92:117 av Sten Söderberg (nyd) till justitieministern om den enskildes
rättssäkerhet:

Advokaten Lars G Mattsson har på Brännpunktsidan i Svenska Dagbladet
den 22 oktober 1991 tagit upp frågan om besparingar i förundersökning i

brottmål. Föreslagna åtgärder såsom de är utformade enligt direktiven för
den s.k. åklagarutredningen medför enligt artikeln risk för att vi i stället för
en besparing får ökade kostnader till följd av att åtgärderna medför avsevärd
risk för att åtal väcks i onödan. Därtill kommer ett avsevärt lidande för den
enskilde. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigt framgår av bifogade
artikel vill jag fråga justitieministern följande.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att tillförsäkra den enskilde
rättssäkerhet och för att bespara den enskilde onödigt lidande?

1991/92:118 av Tage Påhlsson (c) till näringsministern om turismen:

Enligt regeringspropositionen om den ekonomiska politikens inriktning
skall statens engagemang i Sveriges Turistråd avvecklas budgetåret 1992/93.
I bl.a. massmedia har detta tolkats som att regeringen vill lägga ned turistrå-
det.

Turismen eller, som det ofta kallas - besöksnäringen - är en av världens
största näringsgrenar. Detta har man i de allra flesta länder tagit fasta på,
vilket resulterat i statliga engagemang. I Sverige tycks vi vara på väg att göra
tvärtom.

En viktig förutsättning för att besöksnäringen i vårt land skall kunna sam-
ordna sina resurser är ett centralt organ med uppgift att marknadsföra Sve-
rige och koordinera insatserna från de olika landsdelarna. Här har turistrå-
det sin uppgift.

Då turistnäringen är intressant som näringsgren i hela landet - inte minst
i våra glesbygder - bör det ligga i samhällets intresse att skapa bästa möjliga
förutsättningar för dess utveckling. Den aviserade momssänkningen är en
insats i rätt riktning, medan avvecklingen av stödet till turistrådet går stick i
stäv. Min fråga till näringsministern är därför:

På vilket sätt har näringsministern för avsikt att stödja svensk turistnäring
efter nästa budgetårs utgång?

1991/92:119 av Sigge Godin (fp) till näringsministern om turismen och regio-
nalpolitiken:

Basnäringarna i Sverige sviktar. En näring som har framtiden för sig, glo-
balt sett, är turistnäringen. Turismen har stor betydelse för många regioner
i Sverige och för vissa orter handlar det om överlevnaden.

200 000 människor är hel- eller deltidsarbetande med turism. Drygt 21 000
företag är direkt kopplade till denna näring, därtill är många fler sektorer
indirekt beroende.

Regeringen diskuterar nu nedläggning av Sveriges Turistråd liksom vissa
turistorgan på länsnivå.

Jag vill då fråga statsrådet vilka åtgärder som regeringen tänker vidta så att
turismens betydelse för regionalpolitiken och arbetskraften inte ytterligare
undergrävs.

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

11

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

1991/92:120 av Ulf Lönnqvist (s) till näringsministern om bostadsproduktio-
nen:

Regeringen har de senaste dagarna lagt fram en rad förslag som fördyrar
boendet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern följande:

Hur avser regeringen att upprätthålla den bostadsproduktion om ca 40 000
nyproducerade lägenheter per år som behövs för att undvika bostadsbrist?

1991/92:121 av Ingela Mårtensson (fp) till utbildningsministern om den
konstnärliga utbildningen i högskolan:

I september 1990 beslöt regeringen på förslag av dåvarande statsrådet Gö-
ransson att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över den konst-
närliga utbildningen i högskolan.

Mot denna bakgrund skulle jag vilja ställa följande fråga till utbildnings-
ministern:

Avser utbildningsministern att förändra direktiven eller förutsättningarna
i övrigt vad gäller översynen av den konstnärliga utbildningen i högskolan?

1991/92:122 av Anita Gradin (s) till näringsministern om åtgärder för att
hindra ett byggstopp:

Regeringen har beslutat om en rad åtgärder som drabbar bostadsbyggan-
det, däribland ändringar i bostadsfinansieringen och nedskärning av investe-
ringsbidraget samt ändring i avdragsrätten. Detta innebär ett direkt bygg-
stopp för många bostadsprojekt. Som en följd härav drabbar detta även
byggmaterialindustrin. Inom byggmaterialindustrin finns som underleveran-
törer många småföretag.

Vilka åtgärder tänker näringsministern vidta för att förhindra ett bygg-
stopp som slår ut stora delar av byggmaterialindustrin?

6§ Kammaren åtskildes kl. 13.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

OLOF MARCUSSON

/Barbro Karlsson

12

Innehållsförteckning

Fredagen den 8 november

1 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott............ 1

2§ Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1

3§ Bordläggning....................................... 2

4§ Anmälan om interpellationer

1991/92:36 av Kjell Eldensjö (kds) om problemen i tekobran-
schen......................................... 2

1991/92:37 av Ines Uusmann (s) om kvinnors arbetsvillkor i en
privatiserad vård- och omsorgssektor................. 2

1991/92:38 av Karin Israelsson (c) om åtgärder mot spelbe-
roende........................................ 3

1991/92:39 av Lahja Exner (s) om arbetslösheten bland kvinnor 4
1991/92:40 av Berith Eriksson (v) om Sveriges flyktingmotta-
gande ........................................ 5

5 § Anmälan om frågor

1991/92:103 av Rune Backlund (c) om polisens asylutredningar 6

1991/92:104 av Yngve Wernersson (s) om sysselsättningen i
Västerås...................................... 6

1991/92:105 av Ake Carnerö (kds) om demokratins värden i
skolundervisningen.............................. 7

1991/92:106 av Lennart Fridén (m) om momsen och teatrarna    7

1991/92:107 av Roland Larsson (c) om familjepolitiken.....     7

1991/92:108 av Marianne Jönsson (c) om handikappades möj-
ligheter att genomföra högskoleprovet............... 7

1991/92:109 av Bengt Dalström (nyd) om distributionen av
hjälpsändningar till Baltikum....................... 8

1991/92:110 av Kent Carlsson (s) om den framtida vapenhan-
deln.......................................... 8

1991/92:111 av Thage G Peterson (s) om presstödet....... 8

1991/92:112 av Bengt Hurtig (v) om telefonkostnaderna för
pensionärer m.fl................................. 9

1991/92:113 av Bengt Hurtig (v) om Iran och de mänskliga rät-
tigheterna ..................................... 9

1991/92:114 av Johan Lönnroth (v) om den kommunala miljö-
och konsumentupplysningen....................... 9

1991/92:115 av Sten Söderberg (nyd) om fördelningen av flyk-
tingärenden mellan rättshjälpsbiträden............... 10

1991/92:116 av Sten Söderberg (nyd) om renovering av
VA-nätet för att främja sysselsättningen.............. 10

1991/92:117 av Sten Söderberg (nyd) om den enskildes rättssä-
kerhet ........................................ 10

Prot. 1991/92:21

8 november 1991

13

Prot. 1991/92:21           1991/92:118 av Tage Påhlsson (c) om turismen............ 11

8 november 1991          1991/92:119 av Sigge Godin (fp) om turismen och regionalpoli-

tiken ......................................... 11

1991/92:120 av Ulf Lönnqvist (s) om bostadsproduktionen . .    12

1991/92:121 av Ingela Mårtensson (fp) om den konstnärliga ut-
bildningen i högskolan............................ 12

1991/92:122 av Anita Gradin (s) om åtgärder för att hindra ett
byggstopp..................................... 12

14

gotab 40164, Stockholm 1991