Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:17 Måndagen den 4 november

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:17

Riksdagens protokoll
1991/92:17

Måndagen den 4 november

Kl. 15.00-15.02

Protokoll

1991/92:17

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 22, 24 och 25 oktober.

2§ Avsägelse

Talmannen anmälde att Margaretha af Ugglas (m) avsagt sig uppdraget att
vara suppleant i Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling.

Kammaren biföll denna framställning.

3 § Ledighet

Mona Saint Cyr (m) hade ansökt om ledighet för FN-uppdrag under tiden
den 11 november-den 10 december.

Kammaren biföll denna ansökan.

Anna Stråkander (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Mona Saint Cyr.

4§ Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositionerna

1991/92:29 till trafikutskottet

1991/92:35 till justitieutskottet

1991/92:36 till finansutskottet

1991/92:37 till näringsutskottet

1 Riksdagens protokoll 1991192. Nr 17

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

5§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1991/92:39 Vissa kyrkliga frågor

1991/92:40 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.

1991/92:41 Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor

1991/92:47 Ändrad instansordning enligt bilavgaslagen (1986:1386)

1991/92:52 Regional ledningsorganisation inom polisen

1991/92:56 Bostadsbyggandets finansiering år 1992, m.m.

1991/92:57 Ändring i lagen (1991:742) om byggnadsgarantin, m.m.

1991/92:59 Följdlagstiftning med anledning av den nya lagstiftningen om
psykiatrisk tvångsvård, m.m.

1991/92:61 Vissa läkares anställningsform m.m.

1991/92:62 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna

1991/92:65 Valfrihet i barnomsorgen

Skrivelse

1991/92:42 Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika

Redogörelse

1991/92:5 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verksamhetsåret
1990/91

Motionerna

med anledning av förs. 1991/92:11 Riksdagens revisorers förslag angående
effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

1991/92:U2 av Jan-Erik Ågren (kds)

1991/92:U3 av Charlotte Branting (fp)

1991/92:U4 av Birger Hagård och Birgit Henriksson (m)

1991/92:U5 av Lars Moquist m.fl. (nyd)

1991/92:U6 av Ylva Annerstedt (fp)

Konstitutionsutskottets betänkanden

1991/92:KU1 Yttrandefrihetsgrundlag m.m.

1991/92:KU2 Vilande beslut i vissa grundlagsärenden m.m.

Skatteutskottets betänkande

1991/92:SkU2 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados

Utrikesutskottets betänkande

1991/92:UU1 Krigsmaterielexport

Kulturutskottets betänkanden

1991/92:KrUl Museifrågor

1991/92:KrU2 Utförsel av kulturföremål

1991/92:KrU3 Skydd för ortnamn

Utbildningsutskottets betänkanden
1991/92:UbUl Jämställdhetsfrågor i utbildningen
1991/92:UbU2 Vissa högskolefrågor
1991/92:UbU3 Miljöfrågor i utbildningen

Jordbruksutskottets betänkanden

1991/92:JoUl Ersättning till enskild
1991/92:JoU2 Djurskydd

6 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 25 oktober

1991/92:25 av Axel Andersson (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknaden i Gävleborgs län:

Arbetslösheten i Gävleborgs län når nu rekordsiffror - 7 000 personer eller
4 %. Visst är problemen stora också i övriga delar av landet, men alla siffror
pekar på samma dystra sanning: Gävleborg (tillsammans med Norrbotten)
är landets mest utsatta region när det gäller arbetslöshet.

Krisen i vårt län är inte bara ett resultat av lågkonjunkturen. Den har
också uppkommit ur strukturella problem med långsiktiga verkningar.

Ett stort antal företag runt om i länet har eller kommer att läggas ned eller
kraftigt reducera sin personal. Särskilt utsatt är byggnadsbranschen där ar-
betslösheten nu är 14 % och beräknas under vintern stiga till ca 23 %.

Under det senaste året har drygt 4400 länsinnevånare förlorat sina jobb
och kommande vinter beräknas ytterligare mellan 1500-2000 personer till-
komma. En arbetslöshet på 6 % i vårt län kommande vinter är tyvärr en rea-
litet, om inte kraftfulla åtgärder sätts in.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast allas rätt till arbete. Sam-
hällets - statens - ansvar är stort. Betydande och snabba insatser måste till
på en rad viktiga områden. Statliga beslut och medel erfordras.

Från länet har till arbetsmarknadsministern översänts en förteckning över
väl motiverade, genomtänkta och angelägna projekt som, om de snabbt kom
i gång, verksamt skulle bidraga till att vända den negativa utvecklingen i
Gävleborgs län. De viktigaste förslagen är:

1. Kraftfulla investeringar i vägar och järnvägar

-väg E4 Söderhamn-Hudiksvall

- förbättringar av stambanan genom länet

- snabbtåg Stockholm-Sundsvall

2. Nybyggnad av högskolan Gävle-Sandviken

3. Utlokalisering av statliga och privata verksamheter till länet

- folkhälsoinstitutet

4. Kraftig förstärkning av AMS resurser; skulle möjliggöra ett omedelbart
och absolut nödvändigt tillskott till länsarbetsnämnden i Gävleborg.

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

Min fråga till arbetsmarknadsministern är:

Kommer arbetsmarknadsministern och den nya borgerliga regeringen att
ställa upp med de medel och andra insatser som omedelbart behövs för att
den negativa utvecklingen i ett av landets hårdast drabbade län - Gävle-
borg - skall kunna brytas?

Om svaret är ja, vilka insatser planeras?

1991/92:26 av Birgit Henriksson (m) till justitieministern om kontraktsvård:

En trettioårig person i Mellansverige, som i tio år varit storlangare, lycka-
des för en tid sedan få sitt fängelsestraff omvandlat till kontraktsvård.

Vården skulle han få på ett hem för missbrukare, som då drevs i Lands-
tingets regi. Personalen arbetade vanlig kontorstid och hemmet var därför
utan tillsyn kvällar och nätter.

Den aktuelle personen rymde från det obemannade hemmet. Han hitta-
des senare av polisen i en husvagn, där man även kunde beslagta en stor
mängd narkotika. Man hittade även amfetamin på hans rum på behandlings-
hemmet. Han dömdes så småningom till 1,5 års fängelse av hovrätten, men
har överklagat domen. I höstas dömdes mannen av tingsrätten till ytterligare
10 månaders fängelse.

Den lokala polisen liksom människor som bor i närheten av behandlings-
hemmet ifrågasätter om det skall vara möjligt att sända så belastade missbru-
kare till öppna behandlingshem. Det är enligt min mening rimligt att hysa
tvivel inför en avancerad yrkesförbrytares vilja och möjlighet att fullfölja
denna form av kontraktsvård. Mannen i exemplet ovan har sänts till flera
§ 34-placeringar på olika behandlingshem. Han har även varit intagen på
Österåkeranstalten, men börjat langa narkotika så snart han kommit ut igen.

Jag anser inte att man bör acceptera att en yrkesförbrytare skall kunna
utnyttja denna typ av strafflindring. I varje fall måste det finnas personal
dygnet runt på de behandlingshem som tar emot missbrukande personer. Po-
lisen kan redovisa att missbrukare beviljas upp till åtta § 34-placeringar.

Med anledning av ovan anförda vill jag fråga justitieministern följande:

1. Vilka kriterier bör gälla för att hem för missbrukare skall få ta emot
dömda?

2. Vad avser justitieministern göra för att hindra att s.k. kontraktsvård inte
bara blir en snabb väg till frihet för fängelsedömda personer?

den 29 oktober

1991/92:27 av Håkan Strömberg (s) till arbetsmarknadsministern om syssel-
sättningen i Karlskoga:

Swedish Ordnance varslar nu 800 anställda om uppsägning vid sin tillverk-
ning i Karlskoga. Det är ca 200 fler anställda än vad som tidigare har diskute-
rats mellan företaget och de fackliga organisationerna.

För Karlskoga kommun är den nu aviserade personalminskningen ytterst
allvarlig.

Genom tidigare personalminskningar vid Swedish Ordnance tillverkning

av försvarsmaterial ligger Karlskoga kommun bland de orter i landet som
har den högsta arbetslösheten. Av arbetssökande ungdom i kommunen är
nu 80% utan fast arbete. Genom den nu aviserade personalinskränkningen
kommer situationen att avsevärt förvärras.

Orsaken till personalminskningen vid Swedish Ordnance anläggning är
minskade svenska försvarsbeställningar och minskad export. Staten bär såle-
des ett direkt ansvar för den stora arbetslösheten i Karlskoga och den nu
aviserade friställningen av ytterligare anställda.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsministern föl-
jande:

Är arbetsmarknadsministern beredd att vidta några extra åtgärder för att
öka möjligheterna till sysselsättning i Karlskoga?

den 30 oktober

1991/92:28 av Bengt-Ola Ryttar (s) till näringsministern om Kloster Speed-
steel AB:

Kloster Speedsteel är ett framgångsrikt världsledande företag när det gäl-
ler snabbstål. Sina svenska produktionsanläggningar har företaget i Långs-
hyttan, Vikmanshyttan och Söderfors. Genom Kinnevik ägs företaget av Jan
Stenbeck.

I samband med kampen om en tredje markbunden TV-kanal har Stenbeck
beslutat sig för att sälja Kloster Speedsteel. Beskedet slog ner som en bomb
på de berörda bruksorterna. Oron och osäkerheten på de berörda orterna
ökades av den mycket knapphändiga informationen om den tilltänkta affä-
ren och om köparen. Under lång tid fanns endast ett kortfattat pressmedde-
lande. Ett sådant förfarande är hänsynslöst mot de människor som berörs
och fjärran från vad som är skick och fason på den svenska arbetsmarkna-
den.

Köparen är det franska företaget Eramet som redan tidigare äger företa-
get Commentryenne, en av de viktigaste konkurrenterna till Kloster Speed-
steel.

Enligt gällande lagstiftning skall regeringen pröva utländska företagsför-
värv i Sverige utifrån bl.a. industri- och regionalpolitiska hänsyn. Den ut-
ländska köparen kan göra utfästelser i samband med regeringens prövning.

Enligt min mening finns det starka regionalpolitiska skäl för att trygga sys-
selsättningen på de berörda orterna. Långshyttan och Vikmanshyttan tillhör
bägge Hedemora kommun. Denna kommun upplever just nu många hot mot
kommuninnevånarnas sysselsättning, och stödområdesplacering har över-
vägts.

Även Norduppland är ett utsatt område där många jobb försvunnit under
senare år.

Industripolitiskt torde det vara av nationellt intresse att det världsledande
snabbstålsföretaget ges bästa möjliga utvecklingsmöjligheter.

Den borgerliga regeringen har deklarerat att den avser att avskaffa pröv-
ningen av utländska förvärv ifrån årsskiftet 1991 -1992. Därför är oron stor

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

1* Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 17

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

på de berörda orterna och hos Metall, SALF och SIF för att regeringen inte
gör cn ordentlig prövning av förvärvet.

Därför frågar jag näringsministern om det är regeringens avsikt att sakligt
pröva förvärvet och därvid eftersträva bästa möjliga framtida förutsättningar
för Kloster Speedsteel.

1991/92:29 av Göran Magnusson (s) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknaden i Västmanlands län:

Västmanland är ett av Sveriges mest industrialiserade län. Mer än 30 % av
länets invånare arbetar inom större eller mindre industriföretag. Genomsnit-
tet för hela landet ligger strax över 20 %. Många av jobben i länet är knutna
till bilindustrin.

Den rådande lågkonjunkturen slår hårt mot industrin. Med hänsyn till att
så många västmanlänningar är industrianställda slår den extra hårt mot lä-
net. I en tidigare prognos för verkstadsindustrin har förutspåtts att antalet
arbetstillfällen skulle kunna minska med ca 50 000. Det känns nu som om
prognosen håller på att bli verklighet och att Västmanland bär en stor del av
minskningen.

Tidigare år har sysselsättningsproblemen varit störst i Fagerstaregionen,
med kraftiga konstrueringar. Nu går en ny våg av varsel om driftsinskränk-
ningar, permitteringar och avskedanden. Fagersta Steinless, Seco Tools och
Televerket är några av de företag som skär ned personal eller inför korttids-
vecka. Skinnskatteberg och Norberg i samma region har också problem.

Samtidigt minskar sysselsättningen kraftigt också i andra delar av länet.
Beslutet i våras att lägga ner Bulten AB i Hallstahammar innebär minst 400
färre jobb i den tidigare hårt drabbade kommunen. Asea Brown Boveri och
Outo Koumpo Copper är två stora företag i Västerås som minskar antalet
anställda. Samtidigt är det många mindre företag som också skär ned driften.
Bland andra större personalförändringar kan nämnas Volvo i Köping, som
minskar sin arbetsstyrka med mer än 300 personer. Också andra företag i
andra kommuner varslar om inskränkningar och om avsked för personal.

I Länsarbetsnämndens arbetsmarknadsutsikter förutspås att arbetslöshe-
ten i september 1992 kan bli 4,6 %, eller 7 500 personer. Sektorn bygg och
anläggning förutspås en arbetslöshet i vinter på 20-25 %.

Arbetslösheten för åldersgruppen 18-19 år antas bli uppemot 15% och
för åldersgruppen 20-25 år cirka 10%. Enligt länsarbetsnämnden visar ”er-
farenheter från 80-talet att arbetslöshet i ungdomsgrupperna har en tendens
att bli bestående även då efterfrågan på arbetskraft ökar”. Länsarbetsnämn-
den beskriver också en ny grupp med växande problem på arbetsmarkna-
den, nämligen medelålders och äldre tjänstemän som ”finns med i betydande
andel bland de varslade”. Förklaringen är att i många industriföretag ändras
arbetsorganisationen nu så att ”tjänstemannauppgifter” förs samman med
”metalljobb”.

Sysselsättningen i länets kommuner och i landstinget antas inte öka nämn-
värt under de närmaste åren. De ekonomiska utsikterna för kommuner och
landsting tycks inte heller vara särskilt goda enligt de senaste signalerna från
regeringen. Den gemensamma servicesektorn är kvinnornas största arbets-

marknad. Försvagningar av den, i förening med länets höga andel industri-
sysselsatta, gör att kvinnorna drabbas särskilt hårt. Regeringens aviserade
organisatoriska förändringar av den gemensamma sektorn, bl.a. privatise-
ring, innebär inte fler jobb. Antalet anställda är i stället en fråga om vilka
resurser samhället är berett att avdela för sjukvård, utbildning samt vård och
omsorg.

Västmanland har en mycket låg andel av den statliga förvaltningen. Anta-
let jobb reduceras nu ytterligare genom generella besparingar i statens verk-
samhet. Både Televerket och Posten flyttar arbetstillfällen från länet.

Sysselsättningen inom privat tjänstesektor kommer att minska fram till
sommaren 1992.

Landshövdingen har i en skrivelse till regeringen om länets arbetsmarknad
föreslagit flera olika åtgärder: nya lokaler för högskolan, nytt elevhem vid
skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, tidigareläggning av vägobjekt, bl.a.
E18 mellan Köping och Arboga och väg 67 Norrköping-Västerås-Gävle,
ytterligare 10 miljoner till utbyggnad av Södertälje kanal samt extra sats-
ningar inom kulturen och på naturvårdsobjekt. I skrivelsen noteras också
med tillfredsställelse tidigare fattade beslut om Bergslagspendeln och Mälar-
banan.

Är arbetsmarknadsministern villig att medverka till att dessa projekt kan
genomföras snarast för att tillvarata länets utvecklingsmöjligheter?

Är arbetsmarknadsministern vidare beredd att anslå tillräckligt med
pengar för att möta övriga arbetsmarknadspolitiska behov i Västmanland?
den 31 oktober

1991/92:30 av Berith Eriksson (v) till bostadsministern om jämställdhet och
pornografi:

Kampen mot pornografin är en jämställdhetsfråga. I pornografin fram-
ställs kvinnor som ting, som varor till för att konsumeras av män. Pornogra-
fin skapar och bevarar fördomar som drabbar alla kvinnor.

I ett samhälle som genomsyras av pornografi, påverkas kvinnors ställning
negativt ur jämställdhetssynpunkt på alla områden. Vi har en lag mot sexu-
ellt våld i pornografin, men vi är ändå dränkta av våldspornografi. Och inget
görs för att stoppa detta.

Kopplingen mellan våldtäkter, kvinnomisshandel och pornografi har påvi-
sats i flera nya forskningsrapporter. Men även i den tillåtna pornografin, i
tidningar som exempelvis Playboy, beskrivs kvinnan som en primitiv varelse.
Hon blir ett objekt för någons utlevelse av sin sexualitet.

I diskussioner om pornografi brukar det hävdas att det är svårt att defi-
niera vad pornografi är. Men de som producerar pornografi vet vad porno-
grafi är. De vet hur man gör den och vad den skall innehålla. De som bestäl-
ler pornografi till sina affärer vet vad de skall beställa, och de som köper
pornografi vad de vill köpa. Alla dessa människor kan skilja på pornografi
och annat material. Det måste då även vara möjligt att formulera en defini-
tion om vad som är pornografi och vad som inte är det - en definition som

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

måste göras utifrån om pornografin är diskriminerande och därmed ett hot
mot jämställdheten mellan könen.

En lag som behandlar detta ämne bör sedan placeras i sitt rätta juridiska
sammanhang, nämligen inom jämställdhetslagstiftningen.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet:

Avser regeringen förändra nuvarande lagstiftning mot pornografi för att
ytterligare främja jämställdheten mellan könen?

1991/92:31 av Göthe Knutson (m) till justitieministern om s.k. frigång vid
kriminalvårdsanstalterna:

Interiörer från den socialdemokratiska svängdörrspolitiken inom krimi-
nalvården avslöjas återigen i ett häpnadsväckande fali av slapphet inom en
anstalt. En tungt belastad brottsling har kunnat fortsätta sin brottslighet
samtidigt som han avtjänar ett fyraårigt straff på en kriminalvårdsanstalt
utanför Stockholm.

Enligt tidningsuppgift har han dagligen rest till Stockholm där han under
fem månader systematiskt ägnat sig åt bedrägerier i restaurangbranschen.
Den tillförordnade anstaltschefen anser dock att förutsättningarna för fri-
gång varit i sin ordning. Enligt Svenska Dagbladet säger hon att ”jag kan
direkt säga att det finns inga konstigheter i grunden för den här frigången. Vi
har gjort en helt normal bedömning från vår sida”. Så långt anstaltschefen.

Enligt min bedömning avslöjas här en lika missriktad som häpandsväck-
ande syn på kriminalvårdens främsta uppgift. Man har anledning fråga sig
hur allmänheten ska få förtroende för kriminalvården när en anstaltschef
försvarar en frigång som under fem månader givit en förslagen brottsling fritt
fram för fortsatta bedrägerier utanför anstalten. Maffiavärlden ler förtjust åt
sådana inslag i svenskt rättväsende.

Det kan erinras om att liknande fall av häpnadsväckande slapphet som
avslöjades för halvtannat år sedan förekommit vid samma anstalt. Då var
det en brottsling som under ständig frigång kunde driva ett svartbyggeföre-
tag med brottslig inriktning.

Uppenbart är det att den s.k. frigången under socialdemokratisk regim
inneburit just svängdörrar i kriminalvården. Det finns anledning förmoda att
svenska folket vill ha en bättre ordning även på detta område när vi nu fått
en borgerlig regering.

Har justitieministern för avsikt att se över bestämmelserna och rutinerna
för s.k. frigång vid våra fängelser?

7 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 25 oktober

1991/92:64 av Eva Zetterberg (v) till bostadsministern om den framtida bo-
stadsproduktionen:

Regeringen hotar med att riva upp beslutet om att införa räntelånesystc-
mct som vänsterpartiet och socialdemokraterna gemensamt arbetat fram
och beslutat om.

Regeringens hot skapar nu kaos på bl.a. bostadsmarknaden eftersom
ingen vet vad som gäller eller vad som eventuellt ska komma istället. Om
räntelånesystemet ej genomförs innebär det kraftigt höjda hyror i nyprodu-
cerade lägenheter och ökade boendekostnader i egnahem på upp till
1 000 kr. mer i månaden. Detta hotar bl.a. nyproduktionen av lägenheter för
år 1992 och 1993 eftersom inga vanliga bostadskonsumenter har råd med
dessa nya, extremt dyra lägenheter.

Kostnaderna för att riva upp beslutet blir stora - runt 2 miljarder - om
man vill undvika hyreshöjningar eftersom byggaktörer redan anpassat sig till
det nya systemet.

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att hindra att bostadsproduk-
tionen sjunker år 1992 och 1993?

1991/92:65 av Lars Sundin (fp) till utbildningsministern om svenska utbild-
ningen och EG:

För att svensk arbetskraft skall kunna hävda sig i konkurrensen på den
nya gemensamma europeiska arbetsmarknaden är det av stor vikt att våra
utbildningar håller god internationell standard. Den nya regeringen har avvi-
serat stora satsningar på utbildningsområdet. Detta är självfallet både
mycket välkommet och välbehövligt.

För vissa yrken fordras särskilt innehåll i utbildningen och längd av utbild-
ningen för att de utbildade skall kunna verka på den gemensamma arbets-
marknaden.

Jag vill därför fråga utbildningsministern:

Vilka svenska utbildningar behöver kompletteras för att bli godkända i
EG fr.o.m. 1 januari 1993?

1991/92:66 av Lennart Daléus (c) till justitieministern om skyddsåtgärder till
kvinnor som förföljs:

I en intervju i Dagens Nyheter den 24 oktober säger justitieministern att
hon vill pröva idén om att förföljda kvinnor skall få någon sorts livvakt.

De bakomliggande ambitionerna att förföljda kvinnor skall skyddas är na-
turligtvis riktiga, men modellen med livvakt har uppenbara brister, bl.a. vad
gäller de förföljda kvinnornas integritet.

Kommer regeringen att i detta sammanhang också pröva möjligheten att
skydda de förföljda kvinnorna genom att punktbevaka de våldsverkande
männen?

1991/92:67 av Tage Påhlsson (c) till kommunikationsministern om vägunder-
hållet i Norrland:

Vägverkets ledning har vid några tillfällen på senare tid uttalat sig i mass-
media och klart markerat att man ämnar dra in på underhållet till vägarna i

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

landets glesbygder, framför allt i Norrland. Man får helt enkelt finna sig i att
ha lägre vägstandard i dessa trakter, heter det.

Uttalandena har med rätta väckt förvåning och bestörtning hos såväl myn-
digheter som företag och privatpersoner i Norrland. Tillgången till farbara
vägar är av mycket stor betydelse för såväl näringslivets som bygdernas över-
levnad.

Med hänsyn till regeringsförklaringens klara besked om att hela Sverige
skall leva, vilket bl.a. förutsätter satsningar på infrastrukturen i form av t.ex.
bättre vägnät, är denna vägverkets inställning mycket förbryllande. Det är
även stötande från allmän rättvisesynpunkt att man på detta sätt helt frankt
avser att misshandla vissa delar av vårt land.

Jag förutsätter att kommunikationsministern delar min och alla norrlän-
ningars förvåning och oro över den bristande överensstämmelsen mellan re-
geringens och vägverkets syn på det viktiga vägunderhållet i Norrland och
vill därför fråga:

Avser regeringen att ta kontakt med vägverkets ledning för klarläggande
av situationen?

1991/92:68 av Lars Moquist (nyd) till jordbruksministern om etanolproduk-
tion:

Genom att skatten på etanol lär komma att slopas nästa år skapas bättre
förutsättning för att göra etanolproduktion lönsam.

Genom att sockerbruket i Mörbylånga på södra Öland kommer att läggas
ned - troligen redan efter denna säsong - har en bekymmersam situation
skapats för dem som arbetar på sockerbruket och i näringar i anslutning till
sockerbruket.

Karl Erik Olsson har tidigare i denna kammare svarat Göran Magnusson
att mellansvenska slättbygder är de områden som ligger bäst till för en lokali-
sering av etanolproduktion. Jag anser att man också ska väga in sysselsätt-
ningsskäl när man överväger vilken eller vilka orter som lämpar sig bäst för
etanolproduktion.

Är jordbruksministern beredd att verka för en etablering av etanolpro-
duktion till Mörbylånga?

1991/92:69 av Elisabeth Persson (v) till justitieministern om ideella skade-
stånd till våldtäktsoffer:

I maj 1990 tog riksdagen, efter en motion från vänsterpartiet, ett enhälligt
beslut om höjning av ideella skadestånd till våldtäktsoffer m.fl. Motivet till
beslutet finns utförligt redovisat i betänkande 1989/90:LU25.

Trots att det nu har gått halvannat år är det fortfarande så att skadestånden
till våldtagna eller misshandlade kvinnor är mycket små. Det ideella skade-
ståndet står ännu inte i något avseende i paritet med det psykiska lidande
som kvinnorna blivit utsatta för och som det kan kräva år av psykisk rehabili-
tering att komma över.

Har justitieministern för avsikt att ta initiativ för att riksdagsbeslutet från
maj 1990 skall genomföras?

1991/92:70 av Elisabeth Persson (v) till justitieministern om rättshjälp m.m.
till kvinnor som utsatts för övergrepp utom riket:

Brottsoffrens situation har de senaste åren alltmer uppmärksammats.
Exempelvis kan en kvinna som misshandlats eller blivit våldtagen få rätts-
hjälp för att kunna driva en process mot förövaren. Men varför får en svensk
medborgare som våldtagits utomlands inte rättshjälp? Det händer att
svenska kvinnor blir våldtagna under utlandssemester. Men även om för-
övarna grips och ställs inför rätta kan kvinnorna ofta inte fullfölja talan mot
dem, eftersom de saknar möjligheter att själva betala advokatkostnader etc.
I något fall har kvinnan efter stor ekonomisk uppoffring själv betalat rätte-
gångskostnaderna. Hade det hänt inom Sveriges gränser hade de fått rätts-
hjälp. Inte heller har de fått någon hjälp av de svenska ambassaderna i re-
spektive land.

Gör man skillnad på svenska män som åtalats för t.ex. narkotikabrott och
svenska kvinnor som våldtagits? Det hör väl till ambassadernas och/eller
konsulatens praxis att besöka svenskar i utländska häkten och ge dem erfor-
derlig hjälp inför en rättegång? Anser man kanske att kvinnor får skylla sig
själva om de åker utomlands och blir våldtagna, och att narkotikabrotts-
lingar behöver hjälpen bättre?

Har justitieministern för avsikt att medverka till att svenska kvinnor som
utsätts för övergrepp utomlands får rättshjälp och erforderligt stöd från Sve-
riges ambassader?

1991/92:71 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) till kommunikationsministern
om E4-ans förbifart vid Norrköping:

För närvarande pågår arbetet med E4-ans förbifart vid Norrköping. I det
sammanhanget har vägverket genomfört en utredning kring alternativet att
bygga E 4-an i en tunnel förbi delar av Norrköping. Huvudsyftet med en tun-
nel är att förbättra miljön för de boende runt vägen och minska problemen
vid passagen av vattenverket.

Från kommunens sida menar man att den utredning som vägverket gjort
är bristfällig. En ny utredning behövs för att belysa de totala kostnaderna för
såväl ett ytvägsalternativ som en tunnel. Ytvägsalternativet måste inbegripa
en överdäckning av vattenverket alternativt att ny dricksvattentäkt skapas
för Norrköping.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunikationsministern om han är
beredd att vidta åtgärder för att det s.k. tunnelalternativet ånyo utreds och
prövas.

1991/92:72 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) till justitieministern om kri-
minalvårdsanstalten Skenäs:

Kriminalvården arbetar med och söker goda och rehabiliterande vårdfor-
mer som skall syfta till att skapa förutsättningar för ett lagligt liv.

Redan i dag finns många bra former av kriminalvård, ett exempel är krimi-
nalvårdsanstalten Skenäs på Vikbolandet. Problemet är nu att kriminal-

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

11

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

12

vårdsstyrelsens direktion tagit ett principbeslut om att lägga ned spannmåls-
och mjölkproduktionen vid Skenäs. Detta kan ses som en konsekvens av den
nya jordbrukspolitiken. Enligt mitt synsätt är det orimligt att jordbrukspoli-
tiken skall leda till effekter för kriminalvården som innebär att man fördär-
var en väl fungerande verksamhet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieministern om hon är beredd att
vidta åtgärder för att effekter av landets jordbrukspolitik ej skall innebära
avveckling av fungerande verksamhet på kriminalvårdsanstalterna.

den 28 oktober

1991/92:73 av Ylva Annerstedt (fp) till utrikesministern om Dalai Lamas be-
sök i Sverige:

Den första veckan i december kommer Tibets andlige ledare Dalai Lama
på besök till Stockholm. Han har under många år med fredliga medel käm-
pat mot Kinas ockupation av Tibet och mot de övergrepp mot de mänskliga
rättigheterna som ockupationsmakten utövar.

Överallt i världen möts han med stor respekt. I Sverige tog det tyvärr lång
tid innan den socialdemokratiska regeringen tog någon notis om honom över
huvud taget. Någon svensk utrikesminister har t.ex. inte tagit emot honom.
Med anledning härav vill jag fråga utrikesministern:

Är utrikesministern villig att ta emot Dalai Lama när han nu återkommer
till Sverige?

1991/92:74 av My Persson (m) till kommunikationsministern om televerkets
prispolitik:

Televerket aviserar taxehöjningar för lokala telefonsamtal från årsskiftet,
samtidigt som riks- och utlandssamtalen skall bli billigare. Detta gynnar
företagen.

En grupp människor i vårt samhälle som då kommer att drabbas är den
stora grupp äldre, som redan i dag har en ansträngd ekonomi och för vilken
telefonen i många fall är den enda kontakten med yttervärlden. Det kan inte
vara förenligt med god sed att televerket - ett monopolföretag i allmänhe-
tens tjänst - genomför taxereformer som så entydigt gynnar en konsument-
grupp på bekostnad av en annan.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att de äldre inte ytterligare skall
isoleras genom den av televerket förda prispolitiken?

1991/92:75 av Inger René (m) till finansministern om kommunerna och fri-
tidsfastigheterna:

Kommuner med stor andel fritidsfastigheter får ofta stora ekonomiska
problem som har att göra med att invånarantalet ökar mycket stort under
några få sommarveckor. Det beror på att faciliteter som vatten, avlopp och
sophantering måste dimensioneras efter ett mycket stort utnyttjande under
kort tid.

De få åretruntboende får vara med och betala de högre taxor som måste
tas ut för att finansiera anläggningar som går för högtryck under sommaren
men som kanske inte hade varit nödvändiga alls för att täcka de åretrunt-
boendes behov.

Vilka åtgärder avser finansministern vidta för att minska dessa problem
för sommarkommunerna?

1991/92:76 av Göte Jonsson (m) till statsrådet Bo Lundgren om handlägg-
ningen av investeringsfondsärenden:

Det är, inte minst i dagens konjunkturläge, angeläget att näringslivsinves-
teringar kommer till stånd utan onödigt dröjsmål. De allmänna investerings-
fonderna är frisläppta just för att investeringar skall göras. Det visar sig nu
att handläggningstiderna från det ett företag ansökt om ianspråktagande av
fondmedel fram till dess att besked lämnas är långa. Som exempel kan näm-
nas att ett företag i Jönköpings län, som fick sin ansökan registrerad vid sta-
tens industriverk den 13 juni, fick sitt svar först i mitten av oktober. Investe-
ringen blir därmed fördröjd i onödan.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att få snabba beslut om ianspråk-
tagande av medel ur allmänna investeringsfonden?

den 29 oktober

\99\I92-.T1 av Sten Söderberg (nyd) till försvarsministern om svensk försvars-
industri:

Swedish Ordnance (bl.a. gamla Bofors) varslade 25 oktober 1991 798 an-
ställda i Karlskoga om uppsägning. Detta är ett dråpslag för Karlskoga kom-
mun. Försvarsberedningen och regeringen bär ansvar för att ett långsiktigt
besked om svensk försvarsindustri lämnas. Försvarsberedningen och rege-
ringen har redan nu så bra underlag att en proposition borde kunna läggas
fram i slutet av året. Frågan om alternativ sysselsättning för de mångna drab-
bade är en mycket viktig fråga, liksom vidareutbildning. Bildande av bolag
för annan verksamhet bör också övervägas av regeringen.

Med hänsyn härtill vill jag fråga försvarsministern följande:

Kommer regeringen att verka för ett beslut redan under innevarande år?

1991/92:78 av Ewa Hedkvist Petersen (s) till utbildningsministern om ökat
antal behöriga lärare i Norrbotten:

Vi har i dag förhållandevis många s.k. obehöriga lärare i Norrbottens in-
landskommuner, särskilt på högstadienivån.

Vid högskolan i Luleå bedrivs i dag utbildning av lärare för årskurserna
1-7. Den till Norrbotten närmaste lärarutbildningen för årskurser därut-
över finns i Umeå. Samtidigt vet vi att det är lättare att rekrytera utbildade
lärare om en lärarutbildning finns i närheten.

Inför den fortsatta strukturomvandlingen av Norrbotten är en ungdoms-
och vuxenutbildning med kvalitet en mycket viktig grund att stå på. Tillgång

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

13

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

14

till välutbildade lärare i alla årskurser i hela länet är då en av de viktigaste
faktorerna för att kunna erbjuda våra barn en bra utbildning. Detta talar för
ytterligare lärarutbildning, utöver årskurserna 1-7, i Luleå.

Mot denna bakgrund vill jag fråga om utbildningsministern är beredd att
verka för att öka antalet utbildade lärare i Norrbotten och dess inland.

1991/92:79 av Margareta Viklund (kds) till socialministern om barnbidraget
m.m.:

Vilka är regeringens argument för att låta barnfamiljerna bära en så stor
del av samhällets åtstramningar genom att dra in den beslutade barnbidrags-
höjningen och minska ersättningen i föräldraförsäkringen?

den 30 oktober

1991/92:80 av Elvy Söderström (s) till näringsministern om vinsterna från
vattenkraften:

När kommer regeringen med ett förslag om återförande av vinster från
vattenkraften till de vattenproducerande kommunerna/regionerna?

1991/92:81 av Lennart Nilsson (s) till näringsministern om turismen:

Turistbranschen är den bransch som ökar sysselsättningen mest i världen.
Sveriges Turistråd bedriver en viktig verksamhet för att öka turismen i
Sverige.

Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att främja turismen i Sve-
rige?

den 31 oktober

1991/92:82 av Lena Öhrsvik (s) till utbildningsministern om en ny studieme-
delsutredning:

Riksdagen avvisade i våras kravet på en ny utredning om studiemedelssys-
temet.

Skälet var att en utvärdering av systemets funktion och effekter redan på
regeringens uppdrag inletts hos CSN. Som ytterligare skäl kan anges att de
som förespråkade ny utredning hade vitt skilda motiv.

Utbildningsministern har i en intervju uttalat sig för en ny utredning med
viss bestämd inriktning.

Vilka nya skäl har regeringen för sin bedömning om behovet av en ny stu-
diemedelsutredning?

1991/92:83 av Lena Öhrsvik (s) till bostadsministern om mikrofilmningen av
affischer:

Sedan ca 1 1/2 år pågår mikrofilmning av affischer på Kungliga Bibliote-
kets uppdrag. Ett tillfälligt anslag har använts.

Filmningen sker i färg och utförs av Samhall Kalmarsand. Man är ensam
om den här tekniken i norra Europa. Pengar saknas nu till fortsatt filmning.

Hittills har ca 17 000 affischer filmats av de 400000 som finns.

Är regeringen beredd att medverka till fortsatt filmning av denna kultur-
skatt?

1991/92:84 av Annika Åhnberg (y) till justitieministern om regler om biotek-
nik:

I regeringsförklaringen står det: ”Förslag utarbetas till etiska och miljö-
mässiga regler för biotekniken. Regler läggs fast för ansvarsfull hantering av
genteknik på människor, växter, djur och mikroorganismer”. Jag välkomnar
ett mer aktivt regeringsarbete på detta område, men ett uttalande kräver
precisering. Många ställer sig nu frågan, vad avses i regeringsförklaringen?

Den förra regeringen tillsatte en genteknikberedning med anledning av
motioner, bl.a. från vänsterpartiet, där krav ställdes om just en mer ansvars-
full hantering. När regeringen nu lyfter fram detta oerhört viktiga område
måste väl avsikten vara något utöver det arbete som redan påbörjats. Hante-
ring av genteknik på människa nämns uttryckligen.

Ett annat mycket aktuellt område är patenträtten. EPO (den europeiska
patentorganisationen) har nyligen beslutat att den s.k. oncomusen kan pa-
tenteras. Detta får konsekvenser också för Sveriges del. Förhoppningsvis in-
nebär regeringens intresse också åtgärder vad gäller patenträtt.

Min fråga blir därför:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att uppnå en mer ansvarsfull han-
tering av avancerad bioteknik på olika områden?

1991/92:85 av Annika Åhnberg (v) till jordbruksministern om fodermedels-
lagen:

Enligt fodermedelslagen får produkter av självdöda djur inte användas
som foder till andra djur. Lagen säger däremot inte uttryckligen att detta
även gäller hela kroppar av självdöda djur. Enligt min mening måste så vara
fallet. Frågan aktualiseras av att förhandsbesked begärts av en jordbrukare
angående sådan användning av självdöda djur. Regelverket kring lantbru-
kets kadaverhantering, som helhet, är oklart, kostnaderna för omhänderta-
gande är höga.

Mot bakgrund av ovan skisserade händelseutveckling blir min fråga:

Avser jordbruksministern vidta åtgärder för att klargöra fodermedelsla-
gens innebörd vad gäller användningen av hela djurkroppar från självdöda
djur?

1991/92:86 av Annika Åhnberg (v) till socialministern om barnbidragen:

Den skatteomläggning som socialdemokraterna och folkpartiet libera-
lerna tillsammans genomdrev bidrog till att skapa en svår ekonomisk situa-
tion för många hushåll i landet. Barnfamiljerna skulle kompenseras genom
höjda barnbidrag. Mot bakgrund av att den nya regeringen säger sig ha am-

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

15

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

bition att dra ner på statsbudgeten med i storleksordningen 10-15 miljarder
och trots detta avser öka utgifterna på flera områden så känns det angeläget
att få klarlagt hur regeringen ser på den utlovade höjningen av barnbidraget.
Den är betydelsefull för många barnfamiljer.

Jag vill därför fråga socialministern:

Avser regeringen att till riksdagen lämna förslag om höjda barnbidrag från
årsskiftet 1991/92?

1991/92:87 av Eva Zetterberg (v) till kommunikationsministern om båtregist-
ret:

Båtolyckorna ökar. Även båtstölderna ökar liksom många andra lagbrott
till sjöss, såsom hastighetsöverträdelserna. Vi har stora problem med detta
bl.a. i Stockholms skärgård.

Själva båttrafiken väntas fortsätta öka vilket kommer att leda till att också
problemen ökar. Båtregistret har bidragit till att dessa problem blivit lättare
att hantera.

Kommunikationsministern har uttalat att båtregistret bör avskaffas bl.a.
på grund av att det inte bär sig rent statsfinansiellt. Det kan lätt åtgärdas
genom att höja avgiften, vilken i stort sett är försumbar jämfört med värdet
på de båtar som finns med i registret.

Sjöräddningen, sjöpolisen, kustbevakningen, försäkringsbolagen m.fl.
anser att registret fyller sin uppgift väl och även är ekonomiskt välmotiverad
om man gör en ekonomisk totalbedömning.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Avser kommunikationsministern att avskaffa båtregistret?

1991/92:88 av Kent Carlsson (s) till utrikesministern om Kroatien:

Republiken Kroatien utropades i juni 1991 som självständig stat. Själv-
ständighetsdeklarationen hade föregåtts av en folkomröstning med högt val-
deltagande. En överväldigande majoritet av de röstande stödde tanken på
ett suveränt Kroatien.

Befolkningen i Kroatien har därtill i demokratiska allmänna val utsett ett
eget parlament och regering.

Sverige har trots att så lång tid förflutit sedan utropandet ännu ej erkänt
Kroatien som självständig stat.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

När kommer regeringen att erkänna Kroatien som självständig stat och
upprätta diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Kroatien?

1991/92:89 av Kent Carlsson (s) till utrikesministern om Slovenien:

Republiken Slovenien har utropat sig som självständig stat. Beslutet har
föregåtts av en folkomröstning. Vid denna omröstning gav det slovenska fol-
ket sitt starka stöd för en självständig slovensk stat.

Det slovenska folket har i fria allmänna val utsett ett eget parlament och
regering.

Den slovenska regeringen har kontroll över det slovenska territoriet. Den
har därtill kontroll över de organ som är nödvändiga för att styra landet.

Den nya republiken Slovenien uppfyller därmed alla de krav som Sverige
har för att erkänna en ny stat och upprätta diplomatiska förbindelser. Trots
detta har Sverige ännu inte erkänt Slovenien.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

När kommer Sverige att erkänna republiken Slovenien och upprätta diplo-
matiska förbindelser mellan Sverige och Slovenien?

1991/92:90 av Sigrid Bolkéus (s) till justitieministern om skydd för hotade
kvinnor:

I regeringsförklaringen uttalas bl.a. att försöksverksamhet med livvakt för
hotade kvinnor förbereds.

Det är ett bra förslag men hårdbevakning av mannen bör vara ett alterna-
tiv enligt min mening. Närvaron av en livvakt såväl på fritiden som på arbetet
är en begränsning i den personliga friheten. Dessutom skulle bevakning av
våldsmannen ge trygghet till andra som kan hotas t.ex. barn, släkt, vänner
och en ny man i kvinnans liv.

Kommer regeringen att överväga alternativet att kvinnan själv får avgöra
om hon vill ha livvakt eller hårdbevakning av mannen som förföljer henne?

1991/92:91 av Maud Ekendahl (m) till arbetsmarknadsministern om arbete i
stället för arbetslöshet:

Trots rådande lågkonjunktur finns det företag som har brist på arbets-
kraft.

Airoutel - ett hotell- och restaurantföretag utanför Ängelholm - har länge
försökt att via arbetsförmedlingen få städpersonal. Sökande har kommit till
hotellet men vänt på ”klacken” när man fått reda på lönen.

Företaget betalar lön enligt avtal, men trots detta är jobben inte intres-
santa eftersom det är mer lönsamt att vara arbetslös och stämpla.

Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern vidta för att ett produktivt
arbete skall vara mer attraktivt än självvald arbetslöshet?

1991/92:92 av Sten Andersson i Malmö (m) till justitieministern om kost-
nadsansvaret för viss polisbevakning:

Enligt uppgift i media har justitieministern uttalat en positiv inställning till
att låta idrottsföreningar själva betala för den polisbevakning som krävs vid
idrottsevenemang.

Utifrån ett sådant synsätt skulle även andra publikdragande arrangemang
kunna belastas med kostnader för att upprätthålla ordningen. Svåra gräns-
dragningsproblem skulle uppstå.

Som exempel kan nämnas demonstrationer av olika slag. Ekonomiska
krav på arrangören skulle de facto kunna bli ett hinder för yttrandefriheten.

Hur avser statsrådet precisera vilka arrangörer som kan krävas på ekono-
miska bidrag för nödvändiga polisinsatser?

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

18

1991/92:93 av Ylva Annerstedt (fp) till statsrådet Beatrice Ask om bidrag till
upprustning av friskolornas lokaler:

Enligt tidigare regeringsbeslut kommer staten att lämna upprustningsbi-
drag till skollokaler för att dels förbättra skolans förutsättningar att variera
såväl innehåll i undervisningen som arbetssätt och arbetsformer, dels för att
förebygga allergi genom investeringar i inomhusmiljön.

I förordningen om detta stimulansbidrag talas endast om att bidrag får
lämnas till kommun. Det finns emellertid också ett antal friskolor som är i
stort behov av upprustning. Jag har svårt att tänka mig att regeringen avsett
att barnen vid dessa skolor utesluts från möjligheten att få en bättre skol-
miljö. Jag vill därför fråga statsrådet:

Är det regeringens avsikt att också friskolor skall få söka stimulansbidrag
för upprustning av skollokaler?

1991/92:94 av Lola Björkquist (fp) till arbetsmarknadsministern om turis-
men och regionalpolitiken:

Basnäringarna i Sverige sviktar. En näring som har framtiden för sig, glo-
balt sett, är turistnäringen. Turismen har stor betydelse för många regioner
i Sverige och för vissa orter handlar det om överlevnaden.

200 000 människor är hel- eller deltidsarbetande med turism. Drygt 21 000
företag är direkt kopplade till denna näring, därtill är många fler sektorer
indirekt beroende.

Regeringen diskuterar nu nedläggning av Sveriges Turistråd. I mitt län,
Östergötland, hotas länsturistnämndens verksamhet.

Jag vill då fråga vilka åtgärder som arbetsmarknadsministern och rege-
ringen tänker vidta så att turismens betydelse för regionalpolitiken och ar-
betskraften inte ytterligare undergrävs.

den 1 november

1991/92:95 av Siw Persson (fp) till miljöministern om miljökonsekvensana-
lyser rörande Öresundsbron:

Riksdagen beslöt nyligen att godkänna avtalet om fast förbindelse över
Öresund. Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga:

Vad avser regeringen att göra för att utnyttja den regionala kompetens
som finns i Skåne vid den kommande miljökonsekvensanalysen?

1991/92:96 av Bertil Måbrink (v) till utrikesministern om Östtimor:

Europarådet antog i juni 1991 en resolution om Östtimor som bl.a. kräver
att den indonesiska regeringen upphör med alla kränkningar av internatio-
nella stadgar som stadfäster mänskliga rättigheter och folkens rätt till själv-
bestämmande och självständighet. I resolutionen finns en rad andra kon-
kreta krav och uppmaningar till Indonesien och andra stater.

Jag vill fråga utrikesministern:

Kommer regeringen att aktivt försvara Östtimors rätt till självständighet i
sitt internationella agerande och i kontakterna med Indonesien?

1991/92:97 av Bertil Måbrink (v) till utrikesministern om Marocko och FNs
fredsplan för Västeuropa:

Enligt den fredsplan för Västsahara som FNs säkerhetsråd beslutade om
den 29 april 1991 så skulle bl.a. FN fr.o.m. den 6 september 1991 ha kontrol-
len i Västsahara. Samma dag trädde eldupphör i kraft mellan de stridande
parterna. Detta för att kunna förbereda folkomröstningen om Västsaharas
självständighet.

Trots innehållet i denna fredsplan så tillåts Marocko fortsätta härska i
Västsahara med målet att försöka stoppa folkomröstningen. Hela fredspla-
nen är i fara och inga protester hörs.

Jag vill fråga utrikesministern:

Har den svenska regeringen reagerat mot Marockos provokationer mot
FNs fredsplan för Västsahara?

8§ Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

STAFFAN HANSSON

/Barbro Karlsson

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

19

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

Innehållsförteckning

Måndagen den 4 november

1§ Justering av protokoll................................. 1

2§ Avsägelse.......................................... 1

3 § Ledighet........................................... 1

4§ Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1

5 § Bordläggning....................................... 2

6§ Anmälan om interpellationer

1991/92:25 av Axel Andersson (s) om arbetsmarknaden i Gäv-
leborgs län..................................... 3

1991/92:26 av Birgit Henriksson (m) om kontraktsvård.....     4

1991/92:27 av Håkan Strömberg (s) om sysselsättningen i Karl-

skoga ......................................... 4

1991/92:28 av Bengt-Ola Ryttar (s) om Kloster Speedsteel AB 5
1991/92:29 av Göran Magnusson (s) om arbetsmarknaden i

Västmanlands län............................... 6

1991/92:30 av Berith Eriksson (v) om jämställdhet och porno-

grafi.......................................... 7

1991/92:31 av Göthe Knutson (m) om s.k. frigång vid kriminal-

vårdsanstalterna................................ 8

7 § Anmälan om frågor

1991/92:64 av Eva Zetterberg (v) om den framtida bostadspro-
duktionen ..................................... 8

1991/92:65 av Lars Sundin (fp) om svenska utbildningen och
EG.......................................... 9

1991/92:66 av Lennart Daléus (c) om skyddsåtgärder till kvin-
nor som förföljs................................. 9

1991/92:67 av Tage Påhlsson (c) om vägunderhållet i Norrland     9

1991/92:68 av Lars Moquist (nyd) om etanolproduktion ....    10

1991/92:69 av Elisabeth Persson (v) om ideella skadestånd till

våldtäktsoffer.................................. 10

1991/92:70 av Elisabeth Persson (v) om rättshjälp m.m. till

kvinnor som utsatts för övergrepp utom riket.......... 11

1991/92:71 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) om E4-ans för-

bifart vid Norrköping............................ 11

1991/92:72 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) om kriminal-

vårdsanstalten Skenäs............................ 11

1991/92:73 av Ylva Annerstedt (fp) om Dalai Lamas besök i

Sverige....................................... 12

1991/92:74 av My Persson (m) om televerkets prispolitik. ...    12

1991/92:75 av Inger René (m) om kommunerna och fritidsfas-
tigheterna..................................... 12

1991/92:76 av Göte Jonsson (m) om handläggningen av

20                              investeringsfondsärenden.......................... 13

1991/92:77 av Sten Söderberg (nyd) om svensk försvarsindustri 13
1991/92:78 av Ewa Hedkvist Petersen (s) om ökat antal behö-

riga lärare i Norrbotten........................... 13

1991/92:79 av Margareta Viklund (kds) om barnbidraget m.m. 14
1991/92:80 av Elvy Söderström (s) om vinsterna från vatten-

kraften ....................................... 14

1991/92:81 av Lennart Nilsson (s) om turismen........... 14

1991/92:82 av Lena Öhrsvik (s) om en ny studiemedelsutred-

ning.......................................... 14

1991/92:83 av Lena Öhrsvik (s) om mikrofilmningen av affi-

scher ......................................... 14

1991/92:84 av Annika Åhnberg (v) om regler om bioteknik .    15

1991/92:85 av Annika Åhnberg (v) om fodermedelslagen ...    15

1991/92:86 av Annika Åhnberg (v) om barnbidragen....... 15

1991/92:87 av Eva Zetterberg (v) om båtregistret......... 16

1991/92:88 av Kent Carlsson (s) om Kroatien............ 16

1991/92:89 av Kent Carlsson (s) om Slovenien............ 16

1991/92:90 av Sigrid Bolkéus (s) om skydd för hotade kvinnor    17

1991/92:91 av Maud Ekendahl (m) om arbete i stället för ar-

betslöshet ..................................... 17

1991/92:92 av Sten Andersson i Malmö (m) om kostnadsansva-

ret för viss polisbevakning......................... 17

1991/92:93 av Ylva Annerstedt (fp) om bidrag till upprustning

av friskolornas lokaler............................ 18

1991/92:94 av Lola Björkquist (fp) om turismen och regional-
politiken ...................................... 18

1991/92:95 av Siw Persson (fp) om miljökonsekvensanalyser
rörande Öresundsbron............................ 18

1991/92:96 av Bertil Måbrink (v) om Östtimor............ 18

1991/92:97 av Bertil Måbrink (v) om Marocko och FNs freds-

plan för Västeuropa.............................. 19

Prot. 1991/92:17

4 november 1991

21

gotab 40124, Stockholm 1991