Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:130 Måndagen den 15 juni
ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:130
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens protokoll
1991/92:130
Måndagen den 15 juni
Kl. 18.00-19.11
1991/92:130
1 § Anmälan om kompletteringsval till riksdagens revisorerTalmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund
av uppkommen vakans anmält Marianne Carlström till ny suppleant i riksda-
gens revisorer efter Ulla-Britt Åbark.
Talmannen förklarade vald till
suppleant i riksdagens revisorer
Marianne Carlström (s)
2 § AvsägelseTalmannen meddelade att Andres Käärik (fp) avsagt sig uppdraget att
vara ersättare för riksdagsledamot fr.o.m. den 1 juli 1992.
Kammaren biföll denna avsägelse.
3 § Justering av protokollJusterades protokollen för den 5 och 9 juni.
4 § Hänvisning av ärenden till utskottFöredrogs och hänvisades
Propositionerna
1991/92:171 till jordbruksutskottet
1991/92:174 till utrikesutskottet
Förslag
1991/92:22 till försvarsutskottet 1
1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 130
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
5 § RemissdebattAnmäldes följande
motioner
med anledning av prop. 1991/92:170 Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES):
1991/92:E1 av Birgitta Hambraeus (c),
1991/92:E2 av Lennart Brunander (c),
1991/92:E3 av Björn von der Esch (m),
1991/92:E4 av Karin Israelsson (c),
1991/92:E5 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds),
1991/92:E6 av Sten Söderberg (-),
1991/92:E7 av Mats Hellström m.fl. (s),
1991/92:E8 av Birgitta Hambraeus (c),
1991/92:E9 av Hans Göran Franck (s),
1991/92:E10 av Lars Werner m.fl. (v),
1991/92:E11 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd) och
1991/92:E12 av Lena Klevenås (s).
Anf. 1 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Fru talman! Jag har begärt ordet i dag, trots att de flesta tror att riksmötet
avslutats, eftersom något oerhört håller på att hända utan att någon egentli-
gen tycks bry sig om det.
Det EES-avtal som nu skall behandlas i riksdagen tror de flesta redan är
antaget. Vi är vana vid att riksdagens' ratificering av internationella avtal
mest är en formsak. Vi får vänja oss av med det. Hädanefter är det faktiskt
utrikespolitiken som bestämmer inrikespolitiken.
Skulle riksdagen anta EES-avtalet på det sätt som regeringen föreslår, in-
förs ett helt nytt rättssystem i Sverige. Det innebär t.ex. följande. Om myn-
digheter stöder sig på EES-avtalet, kan de tvinga folk att lyda bestämmelser
som går emot en lag som stiftats i riksdagen. Riksdagen begränsas i sin lag-
stiftningsmakt av tjänstemännens tolkning av EES-avtalet. All offentlig
makt utgår inte längre från folket. När våra väljare i framtiden vädjar till oss
att ändra en bestämmelse kan vi bara säga: Tyvärr, detta bestämmer vi inte
längre över. Folket kan bli av med riksdagsmän i allmänna val, men inte med
statstjänstemän. Det är tjänstemännen som blir experter på EES-lagarna,
eftersom det är de som kommer att medverka i EG:s kommittéarbete. Deras
omvittnade lojalitet med sina uppdragsgivare kommer att flyttas från folk-
valda i Sverige till EG-kommissionen i Bryssel.
Vad kommer att hända med demokratin?
Lagrådet har reagerat våldsamt mot den s.k. lagvalsprincipen, som jag
försökt åskådliggöra ovan. Ändå föreslår regeringen att den antas. Lagrådet
säger att EES-avtalet är unikt, eftersom den ”anpassning av svensk rätt till
EG:s rättssystem som skall äga rum innebär---en genomgripande föränd-
ring av vår rättsordning”. Detta anförs i EES-propositionen del 1 s. 216.
Vidare säger lagrådet på s. 218 i propositionen ”---att det framdeles blir
svårare än för närvarande att tillägna sig vad som är gällande svensk rätt”.
Det kan enligt lagrådet bli svårt, särskilt för enskilda och företag men också
för domstolar, advokater m.fl., att överblicka hur EES-rätten förhåller sig
till svenska bestämmelser och rättspraxis. Med andra ord: det blir oklart
vilka lagar och regler vi har att rätta oss efter.
Vad kommer att hända med rättskänslan?
Detta unika avtal skall nu drivas igenom i riksdagen i unik brådska. Samt-
liga remissinstanser har klagat över att de haft för kort tid på sig. Riksmötet
förlängs till i dag - när nästan alla riksdagsmän har rest hem - så att motions-
tiden kan gå ut nu, och man förhindrar att riksdagsmännen får sommaren på
sig för att ha en chans att sätta sig in i de fem volymer som propositionen
hittills omfattar. Femton ytterligare volymer skall komma fram under ut-
skottsbehandlingen enligt uppgift i propositionen. Ett särskilt EES-utskott
har bildats. Det skall arbeta under sommaren. Debatt och beslut väntas den
18-19 november. Och så skall allt bli gällande lag den 1 januari! Varför i hela
världen har vi så bråttom?
Den inre marknaden i EG kommer av allt att döma inte att träda i kraft i
EG den 1 januari 1993. Det finns åtskilliga delar av den s.k. vitboken som
inte är färdiga. Bl.a. kommer inte normer och standarder för en enhetlig va-
rumarknad att bli klara än på många år, enligt det oavhängiga forskningsin-
stitutet CEPS i Bryssel. Turbulensen efter Danmarks nej till Maastrichtöver-
enskommelsen lär inte skynda på detta arbete. För övrigt brukar EG:s län-
der ta tid på sig innan man implementerar EG-regler. Men i Sverige tycks en
sorts duktighetskomplex överordnas allt annat. Har Ulf Dinkelspiel sagt den
1 januari, så skall det också bli den 1 januari, om så hela Sveriges rättsord-
ning havererar!
I Finland inkallas riksdagen speciellt efter midsommar för en genomgri-
pande debatt. I Schweiz folkomröstar man i december. Vad händer om avta-
let faller i något EFTA-land fram på vårkanten, när våra nitiska myndigheter
efter våldsamma ansträngningar redan börjat leva efter det?
Nu måste väl ändå detta avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbets-
område vara unikt värdefullt för Sverige, för att motivera denna unika be-
handling. Jag läser propositionen med stigande förvåning. De flesta fördelar
som statsrådet Dinkelspiel anför har vi redan genom nuvarande samarbets-
avtal med EG, och det är högst tveksamt om det nya som EES-avtalet med-
för är till Sveriges fördel.
Frihandelsavtalet har fungerat utmärkt sedan 1973. Vår handel är i balans,
och vi ger därmed åtskilliga tusen jobb i EG:s länder. Vi är ömsesidigt bero-
ende av varandra i handelsutbytet. Ett samarbete har vuxit fram på en rad
områden därutöver. Vi utbyter information och diskuterar gemensamma
problem t.ex. rörande ekonomisk politik, miljövård, arbetsmiljö, konsu-
mentpolitik, transporter, varumärken samt u-landsfrågor. Sverige deltar i
flera forskningsprogram (COMETT) och i harmoniseringen av standarder
och tekniska föreskrifter, t.ex. i CEN och CENELEC. Vi har tecknat avtal
om studentutbyte (Erasmus), och svenska pass kommer att gälla som EG-
pass utan EES-avtalet. Svenska företag och ideella organisationer deltar ak-
tivt i det lobbyarbete i Bryssel som i praktiken utformar EG:s lagar. Samti-
digt är vi en suverän stat, där svenska folket har rätt att bestämma vilka för-
troendevalda som skall ansvara för alla regler som gäller i Sverige. Vi har
rätt att vara föregångsland, att skydda vårt land från skadlig import och
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
gynna våra företag när det är fördelaktigt ur helhetssynpunkt. Mycket talar
för t.ex. att den konkurrenslag som vi enligt lag om EES nu skall tillämpa
kommer att inskränka vår frihet på ett skadligt sätt för vår försörjning. Varor
kan bli billigare, men jobben försvinna.
I stort sett gäller alltså de fyra friheterna i EG:s inre marknad i vårt um-
gänge med EG och mycket därutöver redan utan EES-avtalet, samtidigt som
Sverige fortfarande har rätt att begränsa flödet när vi anser det lämpligt.
Denna rätt försvinner i och med EES-avtalet, då vi måste acceptera allt som
är tillåtet i EG, med vissa smärre undantag under en övergångsperiod.
Det nya vi får är en gemensam arbetsmarknad. Men så länge arbetslöshe-
ten är ett stort problem i EG-länderna är fördelen för Sverige begränsad.
Däremot får vi räkna med att ta emot arbetslösa från EG-länderna som eta-
blerar småföretag här. Det innebär vissa problem för vårt socialförsäkrings-
system. Vi lär inte kunna hindra en fri spritförsäljning.
Det är tänkt att vi skall få tillgång till EG-ländernas offentliga upphand-
ling. Jag tillåter mig tvivla på att andra länder kommer att köpa svenska va-
ror, om de inte anser att det är mer fördelaktigt, än att ha kvar sina egna
leverantörer. Och jag tvivlar på att det kan bli särskilt framgångsrikt för
svenska företag att tvinga på ovilliga köpare produkter, åberopande EES-
avtalet. Skall vi dessutom dumpa priserna för att tränga oss in på den över-
mättade marknaden, i skydd av reglerna att antidumpning inte är tillåten?
För dessa tvivelaktiga fördelar skall vi alltså ändra vår rättsordning och
acceptera hela EG:s lagmassa på dessa områden. En del av dessa lagar är
enligt uppgift inte ens längre aktuella, och de följs inte heller inom EG.
EFTA skall också bygga upp en byråkratisk apparat parallell med EG, en
EFTA-kommission, EFTA-ministerråd, nästan ett EFTA-parlament ocn en
EFTA-domstol. Jag trodde att vår regering strävade efter att minska krångel
och byråkrati.
Den enda framgångsvägen för vårt näringsliv är att våra produkter och
våra försäljningsmetoder är så bra att folk vill köpa av oss. Detta tycks också
vara fallet för många svenska storföretag som lyckas bra med den offentliga
upphandlingen runt om i världen. Ericsson t.ex., säljer telefoner i USA, Ja-
pan och Kina. Det är tur att vi inte behöver ta över dessa länders lagar för
att kunna göra affärer med dem.
Det framhålls att steget från EES-avtalet till medlemskap kommer att bli
naturligt och nödvändigt, eftersom man då får vara med i EG:s beslutspro-
cess, vilken vi ändå blir beroende av genom EES. Efter Danmarks nej till
Europeiska Unionen är det emellertid ingen som vet vad vår ansökan om
medlemskap i EG gäller.
EES-avtalet har av många, också av EG-förespråkare, betecknats som ett
missfoster, monster eller som en misslyckad hybrid. Avtalet kan emellertid
sägas upp, och man kan hävda att detta är ett sätt att pröva vad en närmare
bindning till EG skulle innebära.
Fru talman! Jag har skrivit två motioner med anledning av EES-proposi-
tionen. Den 1 juni lämnade jag en motion om vikten av att vi inte övertolkar
avtalet till vår nackdel när det gäller den kommunala självstyrelsen. I den
andra som jag lämnade i dag föreslås bl.a. att den lagvalsregel som lagrådet
kritiserar, inte skall införas. EES-utskottet bör också undersöka hur långt
man har kommit med EG:s inre marknad. Vi gör oss löjliga om vi harmoni-
serar oss med den innan den finns.
Vidare föreslår jag att man skall häva hemligstämpeln och redogöra för de
invändningar som svenska myndigheter har haft mot EES.
Jag ber också utskottet att systematiskt visa hur de olika förbehåll som
riksdagen givit för förhandlingarna har tillgodosetts och att konkret beskriva
hur EES-avtalet förbättrar de samarbetsformer och avtal som vi redan har.
Om sammanvägningen av för- och nackdelar med EES-avtalet blir nega-
tiv, föreslår jag att riksdagen inte antar avtalet.
Anf. 2 HADAR CARS (fp):
Fru talman! Jag ser inte någon orsak för mig att i dag i sak gå in på alla
de invändningar mot EES-avtalet som Birgitta Hambraeus drar fram. Vi i
kammaren får rikt med tillfällen till att diskutera innebörden av EES-avtalet
och dess konsekvenser. Det gäller inte minst när EES-utskottet har gått ige-
nom det här stora avtalet och de motioner som i dag har väckts, bordlagts
och skickats vidare till utskottet. På basis av detta, och utifrån ett betän-
kande, kommer alla i kammaren att få alla möjligheter att framföra sina åsik-
ter och att rösta på det sätt som de finner bäst i det här ärendet.
Jag kan inskränka mig till att säga att jag tycker mig förstå av det som
Birgitta Hambraeus har sagt, att det är väsenligt mycket lättare att gräva i
detaljer än att se till den helhet som kan skapa väsentligt bättre förhållanden
för Sverige och svenska medborgare, och som är grunden till att vi har inlett
ett arbete här i riksdagen att genomföra ett EES-avtal.
Jag kan hålla med Birgitta Hambraeus om att det är synd att vi inte har
mer tid för behandling i riksdagen av det här ärendet. Ärendet är mycket
omfattande. Att det förhåller sig så är emellertid inte någonting som riksda-
gen kan göras ansvarig för. Arbetet här i riksdagen, från det vi fick proposi-
tionen, har gått såvitt jag förstår så snabbt som man över huvud taget kan
begära. Man kan inte heller anklaga den svenska regeringen för att ha sölat
med att få avtalet till stånd. De problem som har uppstått har legat utanför
Sveriges gränser, och vi kan väl bara notera att man från svensk sida, rege-
ring och riksdag, gör allt vad som kan göras för att genomföra avtalet på det
sätt och på den tid som länge har varit målet för svensk politik.
Jag vill gärna understryka ordet länge, därför att Birgitta Hambraeus
nämnde att så fort som Ulf Dinkelspiel säger någonting, måste vi omedelbart
genomföra det. Så är inte fallet. Det intressanta är att det sedan mycket lång
tid finns en mycket stor majoritet i denna riksdag bakom det arbete som har
bedrivits för att åstadkomma ett EES-avtal. Inte minst har Anita Gradin,
som ledde detta arbete under lång tid, en stor del i att på ett dugligt sätt ha
fått fram avtalet så som det nu föreligger.
Fru talman! Jag vill bara säga att EES-avtalet, om det genomförs, innebär
att svenska medborgare får möjlighet att delta i ett samarbete - inte i ett
övernationellt samarbete - som ger oerhörda möjligheter för oss och för Sve-
rige som samhälle. Jag finner det därför angeläget att vi i riksdagen gör vad
vi kan för att avtalet skall kunna genomföras och kunna komma i kraft på
det sätt som länge har varit avsikten. Det ligger alltjämt inom möjligheternas
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
1* Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 130
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
ram, och det är till Sveriges och till svenska medborgares nytta. Vi skall se
till att det fungerar på det sättet.
Anf. 3 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:
Fru talman! Det ligger några propositioner på vårt bord. Motionstiden för
dem går inte ut förrän i oktober. Så hade riksdagen kunnat bestämma även
när det gäller EES-avtalet. Såvitt jag förstår finns det också i EES-proposi-
tionen ett meddelande om att vi har tid på oss fram till den 1 juli med att anta
det. Vi hade alltså mycket väl kunnat behandla ärendet i en mycket lugnare
takt.
Hadar Cars säger att jag ägnar mig åt detaljer. Jag kan inte tycka att det
att införa en annan rättsordning i Sverige skulle vara en detalj. Det är ett
oerhört stort system som vi inför.
EES-avtalet innebär att vi får delta i samarbetet, säger Hadar Cars. Det
stämmer, men det gör vi ju redan! Det är min poäng. Jag hoppas att de mo-
tioner som jag har väckt och utskottets behandling kommer att innebära att
alla de samarbetsformer som vi redan har verkligen undersöks. Om vi har
samarbetsformer som faktiskt är utvecklingsbara, och som har fungerat bra,
finns det ingen anledning till att gå in i ett samarbete som innebär att ett nytt
lagsystem övertas - att 1 500 lagar från EG övertas.
Jag tolkar Hadar Cars så att utskottet kommer att beakta detta och gör
det som jag ber om, nämligen att väga för och emot och att ta fram det som
hittills har varit hemligstämplat när det gäller myndigheternas invändningar.
Att det även görs en analys av de samarbetsformer som redan finns vore bra,
för att se om detta avtal verkligen är fördelaktigt i jämförelse med våra nuva-
rande samhällsformer.
Anf. 4 HADAR CARS (fp) replik:
Fru talman! Låt mig för kammaren bara nämna att EES-utskottet på tors-
dag håller sitt fjärde sammanträde. Utskottet kommer därefter, vid olika till-
fällen, att fortsätta att sammanträda under sommaren. Utskottet kommer
att ordna möjligheter för alla de organisationer och andra, som är intresse-
rade, att komma till utskottet med synpunkter. Vi har även mycket prelimi-
närt diskuterat huruvida vi borde ordna en offentlig utfrågning - eller flera -
inom utskottets ramar.
Tidsplanen är ganska tuff. Det kan jag visst hålla med Birgitta Hambraeus
om. Vi har planerat att vara färdiga för ställningstagande i början av septem-
ber, med slutligt ställningstagande i oktober. Det är tänkt att EES-utskottets
betänkande skall behandlas den 18-19 november. Därefter kommer ytterli-
gare en del frågor som hänger samman med avtalet upp i riksdagen, först i
utskotten och därefter i kammaren för fattande av beslut. Det är alltså ett
ganska hårt schema som vi har framför oss. Jag är emellertid säker på att de
ledamöter som tillhör EES-utskottet med intresse och arbetsvilja ser fram
emot att klara av dessa uppgifter.
Det råder inte något tvivel hos någon i utskottet om att man skall lägga ned
all den tid och kraft som behövs för att behandlingen skall bli så ordentlig och
så noggrann som någon kan ställa krav på.
Anf. 5 MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! EES-avtalet innehåller många komplicerade frågor. I många
avseenden är avtalet unikt. I debatten, inte bara här utan också tidigare, har
det påpekats att vi har kort tid att behandla avtalet. Att det har blivit så är
förvisso något som ligger utanför den svenska domvärjon.
Men nu har ett särskilt utskott tillsatts i riksdagen för att behandla frågan.
Jag vill för Socialdemokraternas räkning deklarera att vi avser självfallet att
mycket aktivt arbeta med den omfattande materia som finns. Vi anser att
utskottet bör arbeta så att man i offentliga hearingar belyser de mycket vik-
tiga frågor där olika remissinstanser har funnit svagheter eller anser att kon-
sekvenserna ytterligare bör belysas för hur man skall agera inom avtalets
ram.
Med hjälp av offentliga hearingar under sommaren och hösten och med ett
särskilt utskott, där ledamöterna rimligen har utgått från att man får avsätta
arbetstid för detta arbete, bör det vara fullt möjligt för riksdagen att på ett
grannlaga och ordentligt sätt arbeta med frågan. Sedan får vi givetvis se vad
vi i kammaren kommer att säga i sakfrågan.
Det här är inte en fråga som enbart handlar om att förkasta eller anta EES-
avtalet. Det finns också en rad frågor där riksdagens ställningstagande kan
ge olika inriktning beroende på hur utskottet arbetar och vilken ställning
kammaren vill ta. Det handlar bl.a. om vilket sätt som EES-regler förs in i
den svenska lagstiftningen, regeringsförordningar, ämbetsverkens föreskrif-
ter osv.
EG arbetar ofta så att man i direktiv föreskriver målsättningar, sedan ge-
nomförs de på olika sätt i de olika länderna. På motsvarande sätt kommer vi
i Sverige att diskutera hur vi skall föra in EES-regler i det svenska lagstift-
ningsarbetet, myndighetsarbetet och regeringsarbetet.
Den kontroversiella frågan gäller de beslut som EG ännu inte har fattat
men som är viktiga för att den inre marknaden och de fyra friheterna skall
fungera. Där väntar man fortfarande på EG-beslut. Skälet till att beslut ännu
inte har fattats är ofta att frågorna är just kontroversiella. Här gäller natur-
ligtvis en extra dimension till EFTA-ländernas behandling av samma frågor.
Här kan vi ställas inför en rad besvärliga sakfrågor som vi också bör ta ställ-
ning till.
Sedan tillkommer i EES-avtalet en rad nya institutioner där Sverige blir
medlem. Det är viktigt att vi aktivt arbetar i en ny institution.
Birgitta Hambraeus sade att det i huvudsak kommer att vara tjänstemän
som kommer att hantera frågorna. Men genom EES-avtalets ram tillkom-
mer ministerråd, kommittéer - där tjänstemän finns med - och ett gemen-
samt parlamentariskt organ för Europaparlamentet och EFTA:s olika parla-
ment, inkl, vår riksdag. Det är oerhört viktigt på vilket sätt vi som parlamen-
tariker aktivt vill arbeta i organen. Det är också viktigt hur vi som riksdag
ger uttryck för vår regering vår uppfattning om hur regeringen bör agera i
ministerrådsorganen. Det är frågor av den typen som vi också tar upp i den
socialdemokratiska utskottsgruppsmotionen. Det visar att det finns en lång
rad viktiga frågor som den svenska riksdagen har att ta ställning till utöver
frågan att säga ja eller nej till själva avtalet.
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
Anf. 6 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:
Fru talman! Det brukar ofta klagas på att vi som är tveksamma till att
ändra på de nuvarande arbetsformerna med EG inte har några alternativ.
Jag tolkar det Mats Hellström sade så, att han och den socialdemokratiska
gruppen verkligen kommer att arbeta för att klargöra de olika samarbetsfor-
mer som nu finns med EG.
Mats Hellström är ju en ”van” europé. Han har varit med i olika samar-
betsformer i Europa. Vad är det för fel på dessa former? På vilket sätt är
det nödvändigt att Sverige binder sina lagar till EG:s lagstiftningssystem och
ändrar rättsordningen för att kunna fortsätta ett nära och fruktbart samar-
bete, som landet har haft under så många år? Det har också åstadkommit en
hög levnadsstandard i Sverige, till skillnad från många andra EG-länder -
också de som brukar anses vara rika.
Anf. 7 MATS HELLSTRÖM (s) replik:
Fru talman! Frihandelsavtalet, som hittills har varit det dominerande sät-
tet för oss att samarbeta med EG, omfattar ju varor. Man har tidigt kritiserat
både från EG:s sida och från EFTA-ländernas sida att det är för begränsat
för de ambitioner som finns om ekonomiskt samarbete i Europa.
När jag själv var ordförande i EFTA 1984, ansåg vi också att det handels-
politiska samarbetet var för begränsat - även om det skulle breddas på andra
områden. Vi ville delta i mer samarbete med EG-länderna. Det gällde t.ex.
miljöfrågor, transportfrågor, utbildnings- och forskningsfrågor. Diskussio-
nerna under 1984 ledde fram till en gemensam deklaration mellan alla Väst-
europas regeringar om det som skulle komma att kallas EES. Det var ambi-
tioner dels att bredda handelsharmoniseringen utöver de rena tullfrågorna,
dels att bredda samarbetet till andra områden än rena handeln.
Den här insikten har legat bakom både EG:s interna arbete och EFTA-
ländernas strävan i förhållande till EG. För att åstadkomma ett bättre ver-
kande ekonomiskt samarbete räcker det inte med tullsänkningar på varor.
Man måste också ta bort alla de många byråkratiska handelshinder som finns
utanför tullarna.
Här gäller det också att gå in på andra områden. Tjänstehandeln är en
växande del av världshandeln, som inte berörs av de gamla frihandelsavta-
len. Det finns många fler sådana frågor som vi självfallet hoppas skall belysas
i utskottsarbetet. De visar varför både EFTA-länderna och EG anser att det
är viktigt att gå vidare utöver frihandelsavtalets ram.
Anf. 8 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:
Fru talman! EES-avtalet gäller huvudsakligen handel. Jag inser att det kan
vara intressant med annat samarbete. Men min poäng är att det är just annat
samarbete som vi redan har. Det måste Mats Hellström vara medveten om.
Varför skall inte EG vara öppen för tjänstehandel när hela världen för övrigt
är det? Jag nämnde sådana exempel.
Jag tolkar Mats Hellströms anförande som att ni noggrant kommer att
analysera nuläget, inte bara frihandelsavtalet utan alla andra samarbetsfor-
mer som finns mellan Sverige och EG. Sedan kommer ni att bemöta varför
den formen inte är utvecklingsbar, varför det är viktigt att ta över alla lagar
och bygga upp en ny byråkrati med otroligt mer krångel än tidigare och var-
för det är en fördel.
Jag utgår från att utskottet kommer att analysera ESS-avtalet och att ni
då, om ni märker att det är vettigare att fortsätta som nu, kommer att låta
bli att ratificera avtalet.
Anf. 9 MATS HELLSTRÖM (s) replik:
Fru talman! Svaret på Birgitta Hambraeus fråga är att min uppfattning är
att vi självfallet skall analysera de nuvarande samarbetsformernas sätt att
fungera och ställa dem i relation till det vi önskar. Jag är helt övertygad om
att vi kommer att finna att de nuvarande samarbetsformerna är alldeles för
begränsade. Nog vore det väl underligt annars?
År 1972 fann man en form för frihandelsavtal på varor mellan Västeuropas
länder. Världsekonomin har dramatiskt förändrats sedan 1972. Det vore
utomordentligt märkvärdigt om de former man då fann för att begränsa sam-
arbetet skulle vara tillräckliga i dag. Det finns i samarbetet mellan nationer
en dynamik. Det är bra att man vill gå vidare och fördjupa samarbetet. Jag
är övertygad om att vi med dessa analyser kommer att finna att det hade varit
dåligt och statiskt att se till 1972 års speciella regelverk.
Anf. 10 GUNNAR HÖKMARK (m):
Fru talman! Det finns anledning att göra några reflexioner med anledning
av Birgitta Hambraeus inlägg med frågor kring hanteringen av EES-avtalet.
Det är inte så att de som är för ett ingående av ett avtal inte skulle bry sig
om att detta är bakgrunden till att vi här i dag har ett bordläggningsplenum.
Tvärtom kan dessutom sägas att få bordläggningsplena är så välbesökta som
detta.
Det är i själva verket så att hela EES-avtalet och den debatt om Sveriges
integration med det övriga Europa bygger på en mycket lång process, som
har präglat en mycket stor del av det politiska livet och den politiska debat-
ten i Sverige. Det är en process som när det gäller förhandlingsarbetet har
haft motgångar och framgångar, men den har också följts av en mycket nog-
grann debatt, såväl i massmedia och i den allmänna opinionen som här i riks-
dagen. Det har skett bl.a. genom Eftadelegationen, som har haft möjlighet
att följa detta arbete mycket ingående.
Fru talman! Det är heller inte så att denna kammare genom att man nu
går in i ett arbete i utskottet och behandlar EES-avtalet och de förslag som
regeringen med anledning därav har lagt fram uppsäger sin suveränitet och
att Sverige inte längre skall styras av sina valda företrädare. Tvärtom, vilket
den här debatten är ett uttryck för och vilket resultatet av den danska folk-
omröstningen är ett annat uttryck för när det gäller själva medlemskapsfrå-
gan, har Europas parlament och även Sveriges riksdag kontrollen och suve-
räniteten över de beslut som fattas.
Men en konsekvens av den långa politiska processen och måhända en or-
sak till Birgitta Hambraeus frustration är något som man inte får glömma,
nämligen att den process som vi nu går in i har ett betydande politiskt stöd
bland nästan alla politiska partigrupperingar i denna kammare. Det är inte
en process som har en svag förankring. Det är en process som har en extremt
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
bred förankring. Vi finner sällan politiska frågor som har en så stor majoritet
bakom sig som denna process och det avtal som nu skall diskuteras i riksda-
gen.
Låt det också sägas att debatten om EES-avtalet inte bara handlar om den
parlamentariska processen och om de nya parlamentariska processer som
kan ge utrymme för en ny demokratisk kontroll över den gemensamma ut-
vecklingen i Europa, utan också om någonting annat, nämligen om medbor-
garnas frihet.
Det lät litet grand som om Birgitta Hambraeus, när hon talade om att före-
tagen nog klarar sig ändå, glömde att den stora och avgörande förändringen
är att vi nu får en medborgarnas frihet garanterad genom EES-avtalet.
Fru talman! Vi har under de senaste åren sett en snabb förändring i
Europa. Det är en förändring vars fortsättning de allra flesta ser fram emot
med fascination och förhoppningar. Det är en förändring som har givit
öppna gränser och som har gått snabbt mot demokrati.
Jag tror att de som är de varmaste anhängarna av öppna gränser i Europa
också är de som har störst anledning att hälsa den process som riksdagen nu
skall gå in i välkommen. Det är mot den bakgrunden som det finns all anled-
ning att understryka vikten av att EES-utskottets arbete sker under effektiva
och framgångsrika former. Detta är ett viktigt steg på vägen mot Sveriges
nya roll i Europa.
Anf. 11 GUDRUN SCHYMAN (v):
Fru talman! När man hör Gunnar Hökmark blir man ju faktiskt mycket
betänksam. De förändringens vindar som han talar om har han över huvud
taget inte förstått innebörden av. De förändringens vindar som blåser i
Europa, både i Öst- och i Västeuropa, är demokratins vindar. Det var också
det som gav utslag i folkomröstningen i Danmark och också det, Gunnar
Hökmark, som ger utslag i de opinionssiffror som vi i dag kan utläsa i Sverige
vad gäller ett svenskt medlemskap i den europeiska unionen.
Det är mycket övermaga att stå här och tala om den breda majoritet som
finns i riksdagen för denna sak, samtidigt som opinionssiffrorna utanför
detta hus direkt visar i motsatt riktning. Det tycker jag att Gunnar Hökmark
och Moderaterna skulle ta till sig som ett utslag av människors egen tanke-
verksamhet och vilja till demokrati och medbestämmande.
Jag tycker att det anförande som Birgitta Hambraeus höll var mycket bra,
och jag instämmer i alla delar med det. Det gläder mig oerhört att det finns
en person som är så rakryggad och som vågar stå upp för sin åsikt på det sätt
som Birgitta Hambraeus gör. Jag vet att det finns personer i samtliga poli-
tiska partier som hyser precis samma åsikt, men som inte vågar använda åt-
minstone kammarens talarstol för att föra fram den, oavsett vilket parti de
tillhör. Jag tycker att det är ett nederlag för demokratin.
Från Vänsterpartiet har vi i dag väckt en motion i den här frågan. Den
omfattar ganska många sidor och har som första tillkännagivande den ode-
mokratiska behandlingen av den här frågan. Remisstiden har varit kort. Det
har alla remissinstanser påpekat. En del säger t.o.m. rakt ut: Vi uttalar oss
inte om den här frågan, för vi har inte förstått vad den kommer att innebära.
10
Jag tycker att det är mycket klokt sagt, i stället för att man försöker krysta
fram några föreställningar om vad det möjligen kan innebära.
De juridiska instanserna har varit förödande i sin kritik, och man har inte
fått klarlagt på vilket sätt detta avtal eventuellt strider emot den svenska
konstitutionen. Det är inte petitesser och detaljer, som Hadar Cars säger.
Det är inte att fördjupa sig i detaljer att kräva klarlägganden om huruvida
detta avtal strider emot Sveriges konstitution, om det begränsar vår möjlig-
het att utöva våra demokratiska rättigheter och om det strider mot vår möj-
lighet att hävda andra åsikter och att på miljö- och hälsopolitiska grunder
fatta beslut som eventuellt kan strida mot detta avtal. Det är inte detaljer
och petitesser utan grundläggande frågor för en demokrati.
Vi kräver i vår motion som andra punkt en återförvisning av hela proposi-
tionen utifrån det faktum att regeringen har handlagt det här mycket dåligt.
Det är ett hån emot demokratin att bete sig på detta sätt, och det finns ingen
rimlig anledning att göra det. Det finns ingen rimlig anledning att lägga fram
en proposition på ett tusental sidor vilken man skall få knappa 14 dagar att
sätta sig in i. Vi har sällan kunnat få fram en fråga här i riksdagen som så
många vet så litet om, men som kommer att få så stora konsekvenser för vår
framtid.
Man frågar sig: Vad är anledningen till denna brådska? I andra länder har
man folkomröstningar, breda diskussioner, remissomgångar osv., men inte i
Sverige. Här är, precis som Birgitta Hambraeus säger, tidtabellen helig, och
den har varit det från allra första stunden. Från allra första början när vi fört
diskussionen här om harmoniseringsprocessen har tidtabellen varit helig.
Oavsett var som händer i andra länder, vid omröstningar osv., är det denna
tidtabell som gäller. Sverige skall inte vara det land som sätter några käppar
i hjulen. För vad, frågar man sig.
Inte heller jag har i denna proposition kunnat finna några sådana skäl som
skulle vara så övervägande att de ger grund för att åsidosätta demokratin.
Vi har ställt ett antal frågor i vår motion vilka vi anser måste vara besvarade
innan man kan fatta beslut i ärendet. Det är konstitutionella och demokra-
tiska frågor, det handlar om avtalets effekter på miljö, hälsa och säkerhet.
Det finns en rad frågetecken som måste rätas ut när det gäller detta avtal,
vars effekter och konsekvenser vi är mycket allvarligt bekymrade över.
Jag är övertygad om att vi kommer att få mycket att göra i EES-utskottet,
som jag är extra suppleant i. Det märkliga med detta utskott är att det kom-
mer att vara en form av studiecirkel. Vi som sitter där har först tagit examen,
och sedan skall vi gå en kurs om vad vi har tagit examen i. Precis så är det.
Det är bakvända världen. Först fattar man beslut, sedan skall man disku-
tera. Först förbinder man sig att skriva under ett avtal, ratificerar det, kör
processen så fort som möjligt och sedan skall man ha studiecirklar och folk-
bildning om vad det hela går ut på. Detta är bakvända världen och ett hån
emot demokratin. Det är människor arga över - med all rätt, anser jag.
Vi har sett på den här frågan ur ett helhetsperspektiv också, och vi ser att
det här är det nya sättet att bedriva politik på. I internationella sammanhang
skall det gå fort. Man skall fatta beslut över huvudet på folk. I efterhand kan
man möjligen få reda på vad det betydde. Det här är internationaliseringen
av kapitalet och dess demokratiska villkor, dvs. ingen demokrati.
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
11
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
12
Anf. 12 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:
Fru talman! Gudrun Schyman tyckte att det var övermaga att hänvisa till
det demokratiska och parlamentariska stödet i denna kammare när man dis-
kuterar EES-frågan. Så har företrädare för hennes parti alltid betecknat de-
mokratiska och representativa församlingar.
Det har alltid varit övermaga att grunda sig på de demokratiska valens
resultat och den parlamentariska majoriteten, i stället skall man lyssna på
något slags opinion som Gudrun Schyman-iter världen över tycks vara bättre
på att uttolka än vad folken i allmänna val är.
Låt mig påminna Gudrun Schyman om att vi, sedan EES-processen inled-
des, har haft demokratiska val i Sverige. De valen gav ingen framgång för
dem som var de främsta motståndarna till EES-avtalet, tvärtom. Ett parti
åkte ut ur riksdagen och ett annat parti tappade väsenligt stöd från väljarna.
Det är så folkets opinion i demokratier uttrycks, Gudrun Schyman.
Det är sant att frihetens och demokratins vindar har blåst över Europa,
men de har inte blåst mot den samhällssyn som Gudrun Schyman står för.
Frihetens och demokratins vindar har inte blåst mer över Vänsterpartiet i
Sverige än att man fortfarande i debatten kan höra er jämställa den demo-
kratiska frivilliga gemenskapen mellan europeiska nationer med det gamla
Sovjetunionen.
Ni står för en hållning där man över huvud taget kan fråga: Vad finns det
i ert politiska arv som ger anledning till att undervisa andra om demokrati,
frihet och öppna gränser? Ni står för ett misstänkliggörande för de möjlighe-
ter som det demokratiska samarbetet i Europa kommer att ge Europas med-
borgare att gemensamt bestämma över det gemensamma. Ni såg inte under
50 års tid diktaturen i öst, nu ser ni inte demokratin i väst. Ni är personligen
en skam för er själva.
Anf. 13 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:
Fru talman! Det är väldigt med vilka brösttoner som Gunnar Hökmark tar
i. Jag tycker att det skulle vara på sin plats att hålla debatten här om det avtal
som vi diskuterar. Det är inte särskilt demokratiskt att hävda att vi som är
valda till den här församlingen inte är demokrater.
Visst har vi, Gunnar Hökmark, demokratiska val, och de har gett utslaget
att både Vänsterpartiet och Moderaterna är representerade. Ett faktum när
det gäller valet är emellertid att de stora partierna mycket skickligt och fram-
för allt bestämt undvek att diskutera EG-frågan över huvud taget. Det var
stört omöjligt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet försökte föra upp EG-frågan
på dagordningen i valet, men den frågan skulle inte diskuteras därför att den
inte då var aktuell.
Det finns faktiskt inte mandat i denna riksdag att genomföra den här har-
moniseringsprocessen på det sätt som är tänkt, därför att frågan aldrig har
varit underställd väljarna i Sverige. Det finns inte mandat att genomföra en
anslutning av Sverige till den europeiska unionen, och det finns inte mandat
att införliva Sverige med den europeiska unionen genom EES-avtalet på det
sätt som det nu försöks med. Frågan har inte underställts väljarna, men det
vore bra om så vore fallet. Det är därför som vi har förespråkat en folkom-
röstning i den här frågan.
Det kanske inte vore så dumt att ha en folkomröstning också om EES-
avtalet, eftersom det har så vitt gående konsekvenser. Det är väl en mycket
bra form för demokrati. Det skulle vara bra om moderaterna anslöt sig till
det förslaget och såg till att vi fick mycket mer tid att diskutera EES-avtalet,
genom att skjuta på ställningstagandet. Detta för att låta människor under
den tid som det krävs och genom diskussioner i demokratiska former ordent-
ligt sätta sig in i frågan. Vi har inte bråttom, Gunnar Hökmark. Vi har både
tid och råd att använda oss av de demokratiska processer som vi är vana vid
att använda oss av.
Anf. 14 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:
Fru talman! Det var Gudrun Schyman som tog upp frågan om demokrati
när hon misstänkliggjorde den demokratiska processen i denna församling.
Hon hävdade faktiskt att det var övermaga att påstå att denna församling
skulle vara representativ för svenska folket. Det var hon, med sitt ideolo-
giska arv, som förde in denna demokratidebatt.
Nu har hon inte enbart underkänt den demokratiska legitimiteten i denna
församling, utan i sin senaste replik underkände hon också effekten och vär-
det av det senast hållna valet. Gudrun Schyman sa att den här frågan inte
diskuterades under valet. Det är inte sant! Gudrun Schyman och alla mot-
ståndare diskuterade den, och det gjorde även anhängarna.
En av de grundläggande och fundamentala punkterna i programmmet ”En
ny start för Sverige” handlade om att fullfölja Sveriges integration med EG
genom att bl.a. fullfölja EES-avtalet. Det var en mycket vital del i den demo-
kratiska debatten.
De frågor som emellertid alltid kan ställas till företrädare för det parti som
Gudrun Schyman företräder här i Sverige är: Vad har ni att lära det demo-
kratiska Europa om demokrati? Vad har ni att lära det fria Europa om fri-
het? Vad har ni att lära det öppna Europa om öppna gränser? De frågorna
kan kanske bli allra bäst vilande i denna kammare.
Anf. 15 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:
Fru talman! Det jag anser att vi har att lära och att lära ut är att det är
viktigt att förankra de politiska besluten hos de människor som kommer att
beröras av de politiska beslut som fattas i en sådan här församling. Det är en
mycket enkel och bra läxa om vi ser på utvecklingen i Östeuropa, i Väst-
europa och utslaget av folkomröstningen i Danmark. Se till att förankra de
politiska besluten hos människorna som berörs av besluten, innan besluten
fattas!
Det är just det som vi har begärt skall göras framför allt i denna fråga efter-
som den kommer att ha så långtgående konsekvenser för oss alla. Det vill
man från moderaternas sida emellertid inte lyssna på, utan hänger sig åt vi-
sioner om att sitta med i kommissioner eller i EG-parlamentet, där man skall
genomdriva sina visioner. Man hänger sig åt visionen om det borgerliga
Europa och om det europeiska industrikapitalets villkor som skall råda. Det
är fullt berättigat att många människor i dag frågar sig hur det här kommer
att beröra dem, och vilka konsekvenserna blir.
Är det inte rimligt, Gunnar Hökmark, att sådana frågor besvaras innan så
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
13
Prot. 1991/92:130
15 jiini 1992
Remissdebatt
14
långtgående beslut fattas som för åtminstone lång tid framöver kommer att
binda Sverige och Sveriges folk vid beslutsordningar där vi inte längre har
möjlighet att avsätta dem som fattar besluten åt oss? Det är faktiskt sådana
grundläggande förändringar av möjligheten att bedriva politik på de villkor
som vi hittills har gjort. Sveriges befolkning kommer inte att ha möjlighet
att avsätta det ministerråd som med majoritet fattar en stor del av besluten.
Så ser det ut i det Västeuropa, i den europeiska union, som man är stadd i
att bygga upp. EES-avtalet är i det sammanhanget en del däri.
Jag anser inte att det är detsamma som att hävda demokratins principer.
Jag anser inte heller att det bör finnas något slags högre demokrati, där man
inte behöver lyssna på vad människor tycker och tänker i olika frågor. Vi
måste i stället som politiker lära oss att förankra besluten hos de människor
som berörs av dem. Det är A och O, och det kallar jag för demokrati.
Talmannen anmälde att Gunnar Hökmark anhållit att till protokollet få
antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.
Anf. 16 HADAR CARS (fp) replik:
Fru talman! Jag vill ta upp några saker som Gudrun Schyman sade. Gud-
run Schyman kritiserade den korta remisstiden. Det är riktigt att det var en
kort remisstid, men då bör vi ha i minnet att under hela det arbete som före-
gått avtalet har politiska partier och intresseorganisationer av alla slag haft
rika tillfällen att följa arbetet med avtalet. Det har väl knappast kunnat anses
vara en ny materia för dem. Vi har också fått flera intressanta remissutlåtan-
den.
Motionstiden i kammaren kritiserades också. Den följer, såvitt jag förstår,
de regler som gäller i kammaren, fru talman. Det är samma motionstid som
riksdagen har när statsverkspropositionen läggs på riksdagens bord. Parti-
erna brukar hinna ge sina synpunkter på det mycket omfattande arbete som
statsverkspropositionen innebär. Det finns väl anledning att tro att de motio-
ner som nu har väckts också tar upp centrala avsnitt i det lagstiftningsarbete
som EES-avtalet innebär.
Gudrun Schyman tog upp frågan om de juridiska instanserna, och hon kri-
tiserade lagvalsparagrafen. Hon har rätt i att lagrådet hade kritiska synpunk-
ter på den lagrådsremiss som regeringen överlämnade till lagrådet. Men re-
geringen har gjort ändringar i det förslag som nu ligger på riksdagens bord.
Självfallet kommer EES-utskottet att pröva den frågan ingående.
Däremot tycker jag att det är alldeles påtagligt att Gudrun Schyman i smyg
av sin egna språkliga snabbhet inkluderade herrar och damer justitieråd och
regeringsråd i en rad synpunkter som hon själv står för och som knappast
delas av den högt värderade församlingen.
Fru talman! Slutligen sade Gudrun Schyman att vi först skall ratificera och
sedan undersöka. Då har hon missförstått hela processen. Ratifikationen
kommer i slutet efter det att vi har verkat i utskottet, haft offentliga utskotts-
utfrågningar, lyssnat på andra och tagit del av vad personer i denna riksdag
har att säga - d.v.s. även i denna debatt. Så småningom, någon gång i novem-
ber, är det dags för kammaren att ta ställning till om det skall bli någon ratifi-
cering. Ordningen är faktiskt precis den omvända, nämligen att först under-
söka och diskutera och sedan ratificera. Detta vore bra att komma ihåg,
Gudrun Schyman.
Anf. 17 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:
Fru talman! Jag har klart för mig att det går till på det sättet. Men jag har
också klart för mig att samtliga politiska partier i riksdagen, utom Vänster-
partiet, har förbundit sig så till den milda grad att säga ja till detta avtal att
det inte är fysiskt möjligt att komma med invändningar om att avtalet inte
skall ratificeras.
Kan Hadar Cars tala om för mig om det finns någon punkt som ni skulle
kunna uppfatta som så väsentlig, t.ex. att det strider mot något, att ni skulle
kunna säga nej till avtalet? Jag har uppfattat det så att ingen av partierna här
har den kritiska inställning som jag tycker skulle vara nödvändig. Det är
fråga om att på allvar kritiskt granska avtalets konsekvenser. Finns det något
som skulle göra att ni inte säger ja till detta? Jag uppfattar er inställning som
att detta skall köras igenom kosta vad det kosta vill. Strider det mot grundla-
gen, får väl en ändring göras så att det inte ser så illa ut. Strider det mot det
kommunala självstyret, får man väl hitta på något som grejar det.
På punkt efter punkt är siktet inställt på att detta avtal skall genomföras.
Jag har inte upptäckt en enda kritisk synpunkt. Jag kan bara upptäcka för-
svar - också i den här debatten. Visserligen har remissinstanserna sagt att
remisstiden har varit för kort. Men det går inte att göra så mycket åt det. Det
är klart att det går. Det är bara att förlänga tiden.
Visserligen har motionstiden varit för kort. Man har hävdat att det inte
gick att göra något åt det. Men det är klart att det hade gått. Det är bara att
förlänga tiden.
Men den politiska viljan att kritiskt granska och föra ut till offentlig debatt
frågorna och konsekvenserna av EES-avtalet saknar jag hos samtliga partier
utom det jag själv tillhör.
Anf. 18 HADAR CARS (fp) replik:
Fru talman! Om Gudrun Schyman vet hur det förhåller sig, finner jag det
desto mera upprörande att hon i sitt första inlägg vände på fakta och argu-
menterade för en linje som hon vet är felaktig och som hon tillstår är felaktig.
Det underlättar inte vare sig i denna debatt eller i kommande debatter att få
förståelse för de punkter i ett avtal av den karaktären, eller i Europapoliti-
ken i vidare mening, om man inte kan föra debatten i vaqe fall från de ut-
gångspunkter som man själv vet är de riktiga. Jag tycker inte att någon i riks-
dagen bör eftersträva att medvetet argumentera från oriktiga utgångspunk-
ter.
Jag har redan berört frågan om remisstider och motionstider. Jag under-
stryker att motionstiden i kammaren är den som gäller för andra propositio-
ner, inkl, den stora statsverkspropositionen.
Fru talman! Gudrun Schyman sade i ett av sina första inlägg att hon i allt
väsentligt instämde med Birgitta Hambraeus. Låt mig konstatera att Birgitta
Hambraeus inte har gjort motsvarande omfamning. Jag tycker att det talar
till hennes fördel.
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
15
|
Prot. 1991/92:130 15 juni 1992 |
Anf. 19 GUDRUN SCHYMAN (v) replik: Fru talman! Jag tror att det mera beror på de rent tekniska reglerna för |
hur vi för debatt.
|
Remissdebatt |
Jag vet att den normala motionstiden är 14 dagar, Hadar Cars. Men detta Vi har nu att använda den tid vi har i utskottet till att försöka diskutera Det handlar här om möjligheten att stifta lagar. Det handlar om möjlighe- De här frågorna måste tas på djupaste allvar - det är slutprodukten som Talmannen anmälde att Hadar Cars anhållit att till protokollet få anteck- Anf. 20 BJÖRN VON DER ESCH (m): Fru talman! Jag vill inledningsvis framhålla att jag självfallet ser det som |
|
16 |
rätt stora problem. |
Det gäller inte bara lagvalsregeln utan också det s.k. protokoll 35 och arti-
kel 98. Dessa tre frågor har tagits upp som de kanske största stötestenarna.
Man har, som vi har hört, inte kunnat tillmötesgå lagrådets synpunkter när
man har skrivit EES-lagen. Det som bekymrar är att de svenska myndighe-
terna hittills ofta har visat - låt mig säga det - minimal respekt för ingångna
internationella avtal. Jag tänker naturligtvis då på Europakonventionen om
de mänskliga rättigheterna. EES-avtalet bygger på EG-rätten, och i EG-rät-
ten utgör Europakonventionen ett av grundelementen. Jag säger det därför
att det kan finnas skäl att befara att myndigheternas ambition att efterleva
EES-avtalet när det står i strid med svensk lagstiftning inte alltid kommer att
vara så stor.
Jag fick ett bra exempel på detta i Dagens Nyheter i fredags, där konsu-
mentombudsmannen, KO, i en artikel rubricerad ”Behåll åldersgräns för
TV-reklam!” framhöll:
”Förslaget att nu slopa åldersgränsen---bygger på två argument.
Det ena går ut på att Sverige genom EES-avtalet är rättsligt förhindrat att
ha kvar barnreklamförbudet---. Konsumentverket delar inte den uppfatt-
ningen”.
Sedan kommer det:
”Det är möjligt att frågan om den svenska tolvårsgränsens förenlighet med
EES-avtalet i en framtid kan komma att prövas i en internationell rättsin-
stans. Låt då detta ske, men det finns ingen anledning att redan nu lägga sig
platt!”
Jag kan inte tolka det på annat vis än att andemeningen är att även om vi
skriver på ett EES-avtal och det där skulle finnas en bestämmelse som vi
ogillar, fortsätter vi att åtala de medborgare som utnyttjar sig av de möjlighe-
ter som EES-avtalet ger dem helt legalt. Jag har själv sett på nära håll hur
myndigheterna fortsätter att åtala och straffa i avvaktan på att det skall bli
en dom i internationellt sammanhang, vilket kan ta många år.
Detta förhållande är naturligtvis oacceptabelt i en rättsstat, och därför
krävs det att medborgarnas rättssäkerhet garanteras på ett extraordinärt sätt
i detta sammanhang. Därför har jag föreslagit att det sätts in en bestämmelse
i EES-lagen som förhindrar att medborgare som har följt EES-avtalet men
råkat bryta mot en svensk lag, därför att den svenska lagen ännu inte är an-
passad, icke skall kunna straffas.
Det finns, som jag sade, när det gäller andra internationella avtal alltför
många exempel på att medborgare råkar illa ut därför att myndigheter och
domstolar inte fullt ut respekterar de avtal som vi har ingått.
Lagvalsregeln är, som lagrådet här har påpekat, en främmande företeelse.
Den kommer att skapa rader av konflikter med oändliga juridiska processer
och kommer framför allt att få medborgarna att känna sig utlämnade till
myndigheternas godtycke. Men jag tror att med en bestämmelse om straffri-
het under de speciella villkor som jag nämnde skulle mycket av detta kunna
undvikas. Det är därför som jag har väckt en motion med en hemställan av
denna innebörd. Jag hoppas att EES-utskottet beaktar den.
Anf. 21 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:
Fru talman! Det var mycket viktigt att få höra det som Björn von der Esch
sade, och jag blev alldeles förskräckt när jag hörde det. Det kommer att vara
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
Remissdebatt
18
bra så till vida att utskottet verkligen får tillfälle att pröva, om det är våra
egna lagar som vi nu skall sätta främst eller EES lagar. Skall vi lägga oss platt,
eller skall vi pröva enligt våra egna lagar?
Det verkade som om Björn von der Esch var helt inne på att vi underdå-
nigt och utan eftertanke alltid skulle kopiera och tolka EES-avtalet, även när
det går emot oss själva, utan att någon egentligen har blivit provocerad av
det.
Jag är chockad av det senaste anförandet, men tycker samtidigt att det är
bra att utskottet verkligen får ta itu med detta och pröva hur vi skall ha det
framöver - är det EG som skall bestämma över oss eller är det vi själva?
Anf. 22 BJÖRN VON DER ESCH (m) replik:
Fru talman! Om jag lyckades chocka är jag ganska nöjd, måste jag säga.
Vilket avtal som vi skall följa är helt beroende av vilket avtal som vi har
skrivit under, men min uppfattning är den att har man ratificerat ett avtal, är
det också nationens skyldighet att följa det.
Anf. 23 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:
Fru talman! Jag kanske missförstod Björn von der Esch. Han kanske i
själva verket kolossalt beklagar att det skall vara så här, men han sade också
att han utgick från att vi skall skriva på EES-avtalet. Då får jag i stället tolka
det som han har sagt så, att visar det sig att detta avtal faktiskt inskränker de
lagar som vi värderar högt här i Sverige, bör vi inte ratificera avtalet.
Anf. 24 BJÖRN VON DER ESCH (m) replik:
Fru talman! Det vill jag inte odelat hålla med om. Jag finner att det inom
EG-rätten finns mycket som vi har missat under de senaste 40 åren.
Anf. 25 STEN SÖDERBERG (-):
Fru talman! Med hänsyn till den korta motionstiden har jag inte haft möj-
lighet att granska EES-avtalet i detalj. Avtalet är mycket svåröverskådligt
och svårtolkat, särskilt med hänsyn till att huvudavtal, protokoll, bilagor och
i många fall även sekundär EG-rätt måste studeras parallellt. Bitvis ger ma-
terialet sken av ett hastverk, vilket torde kunna tillskrivas den stora brådska
som uppenbarligen präglar hela ärendet. Då EES-avtalet är av en så utomor-
dentligt stor betydelse för Sverige hade en större klarhet, precision, systema-
tisering och samordning varit önskvärd.
Mycket stora krav kommer att ställas på dem som skall tillämpa avtalet.
Utarbetande av kommentarer och anvisningar till stöd för tolkning och till-
lämpning kommer att bli nödvändiga och oumbärliga. Detta gäller bl.a. kon-
kurrensreglerna.
Trots att tankar om samarbete och gemenskap genomsyrar avtalet bygger
de institutionella bestämmelserna i del VII till stor del på ett system där EG:s
institutioner och EFTA:s institutioner resp, nationella organ arbetar efter
egna regler och rutiner. Detta kommer att leda till en betydande byråkrati
inom resp, organ. Som exempel kan nämnas informationsutbyte enligt arti-
kel 106.
Ett stort antal av de frågor som regleras i EES-avtalet berör, direkt eller
indirekt, enskilda medborgare. Enligt min mening är de krav på rättssäker-
heten som rimligen kan ställas inte tillräckligt väl tillgodosedda vad avser
den föreslagna institutionella modellen, kompetensfördelning och uppgifter
för de olika organen samt de principer som redovisats för tolkning av inom
EES gemensamma regler.
När det sedan gäller konkurrensbestämmelserna saknar EES-avtalet reg-
ler till skydd för småföretag som utsätts för konkurrensbegränsningar. Det
kommer att drabba våra småföretagare. Jag stödjer helhjärtat Birgitta Ham-
braeus anförande här i kammaren och är, som många andra glad för att hen-
nes mycket värdefulla synpunkter har kommit fram.
Någon nämnde övermaga tidigare i debatten. Jag har under den senaste
tiden drivit ett borgerligt nej till EU/EG, vilket på några månader har resul-
terat i 30 000 medlemmar. Det säger något om intresset bland småföretagare
och övriga människor.
Sammanfattningsvis vill jag säga att jag har väckt en motion i riksdagen för
Liberala partiets räkning. Vi menar att riksdagen inte skall godkänna EES-
avtalet och övriga avtal, utan att riksdagen avslår förslagen till lagstiftning.
Överläggningen var härmed avslutad.
Motionerna E1-E12 hänvisades omedelbart till EES-utskottet.
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992
Remissdebatt
6 § Anmälan och hänvisning av motionerAnmäldes och hänvisades omedelbart till utskott
Motion
med anledning av prop. 1991/92:172 Introduktionsersättning till flyktingar
och vissa andra utlänningar
1991/92:Sf42 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
till socialförsäkringsutskottet
Motionerna
med anledning av prop. 1991/92:173 Tillsyn enligt djurskyddslagen, m.m.
1991/92:Jo43 av Patrik Norinder (m)
1991/92:Jo44 av Sigrid Bolkéus (s)
1991/92:Jo45 av Aiwa Wennerlund (kds)
1991/92:Jo46 av Claus Zaar (nyd)
1991/92:Jo47 av Siw Persson (fp)
till jordbruksutskottet
Motion
med anledning av riksdagens revisorers förslag 1991/92:21 Angående famil-
jehemsvård för barn och ungdom
1991/92:So31 av Eva Zetterberg m.fl. (v)
till socialutskottet
19
Prot. 1991/92:130
15 juni 1992 -
7 § Kammaren åtskildes kl. 19.11.
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
I Gunborg Apelgren
20
Innehållsförteckning
Måndagen den 15 juni
Prot. 1991/92:130
15juni 1992
1 § Anmälan om kompletteringsval till riksdagens revisorer...... 1
2 § Avsägelse ......................................... 1
3 § Justering av protokoll................................ 1
4 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 1
5 § Remissdebatt ...................................... 2
Birgitta Hambraeus (c)
Hadar Cars (fp)
Mats Hellström (s)
Gunnar Hökmark (m)
Gudrun Schyman (v)
Björn von der Esch (m)
Sten Söderberg (-)
6 § Anmälan och hänvisning av motioner.................... 19
21
gotab 41631, Stockholm 1992
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.