Riksdagens snabbprotokoll 1991/92:113 Fredagen den 15 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1991/92:113

Riksdagens protokoll

1991/92:113

Fredagen den 15 maj

Kl. 9.00-9.17

11.00-11.01

Protokoll

1991/92:113

1 § Svar på interpellation 1991/92:184 om biståndet till Baltikum

Anf. 1 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig om jag är beredd att överväga
en svensk insats för att stödja ett program för isolering av bostäder och andra
byggnader i Baltikum.

Energihushållningen i de baltiska staterna är undermålig, och behoven av
bränsleimport är betydande. I planekonomin var energipriserna extremt
låga, och det saknades därför helt incitament att energispara, vilket fått kon-
sekvenser också för miljön.

De baltiska regeringarna har hittills varit upptagna med att klara försörj-
ningen på kort sikt. I vintras blev det aktuellt för Sverige att bistå ester och
letter med bränslehjälp i form av oljeleveranser till ett värde av 14 milj.kr.

Energiförsörjningen är central för det pågående struktur- och reformarbe-
tet i Baltikum. En omstrukturering av energisektorn är nödvändig för att
komma till rätta med resursslöseriet. Det i särklass viktigaste är att införa
realistiska energipriser. Konkreta åtgärder för att effektivisera energiutnytt-
jandet kan också få stor effekt.

Biståndsmyndigheten BITS har finansierat ett antal projekt för att främja
energibesparing i Baltikum. Ett av projekten omfattar stöd till den strate-
giska planeringen av energisektorn genom finansiering av en rådgivare knu-
ten till det estniska energiministeriet.

Expertens uppgift är bl.a. att undersöka och föreslå besparingsmöjlighe-
ter. Bristen på finansiella resurser gör det nödvändigt att koncentrera insat-
serna på småskaliga projekt med ett stort inslag av självverksamhet. Befolk-
ningen måste själv delta i arbetet med att isolera sina bostäder.

BITS har finansierat både en demonstration av energibesparingspotential
och utvecklandet av kunskap om hur energibesparing kan göras i estländska
flerfamiljshus och i fjärrvärmesystem. Val av besparingsåtgärder beror på
kostnadseffektivitet och Estlands möjligheter att bekosta dem.

Den stora besparingspotentialen i uppvärmning av bostäder och liknande
byggnader är en strategisk möjlighet för att minska energianvändningen,
spara utländsk valuta och minska den negativa inverkan på miljön.

Arbetsmarknadsdepartementet fattade den 5 mars beslut om att bedriva
en tvåårig försöksverksamhet där svenska arbetslösa tekniker och ekonomer
ges beredskapsarbete i Estland för att åstadkomma produktivitetshöjande

Svar på
interpellation

1 Riksdagens protokoll 1991/92. Nr 113

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

Svar på
interpellation

insatser. Förra söndagen reste en första grupp om 22 personer till Estland.
Kostnaden för detta projekt beräknas till 10 milj.kr., och medel tas i anspråk
från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Herr talman! Det är vår uppfattning att de medel som avsatts till stöd för
Baltikum mest effektivt utnyttjas om vi kan bidra till kunskapsöverföring
inom centrala områden som energisektorn. Det får en bred och långvarig
genomslagskraft. Vi är också övertygade om att svenskt industriellt kun-
nande och kapacitet på sikt kan komma att spela en viktig roll i genomföran-
det av energisparprogram.

Anf. 2 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret på min interpella-
tion. Det gav en intressant och bra redovisning av de många svenska aktivite-
ter som finns i det här området. Jag noterar också att utrikesministern tillmä-
ter energisektorn och energisparandet stor vikt när det gäller situationen i
Baltikum. Vi har uppenbarligen en mycket likartad syn på detta.

I min interpellation försökte jag föra fram en insats av bredare och större
omfattning än vad som kanske har varit möjlig inom nu gällande ramar. Som
antyds i utrikesministerns svar är värmehushållning kanske ett av de vikti-
gaste områdena när man skall komma till rätta med försörjningsmässiga,
ekonomiska och miljömässiga problem i de baltiska staterna. Man har en
undermålig isoleringsgrad. Uppvärmningssystemet är oerhört ineffektivt.
Om man är nära värmekällan i fjärrvärmesystemet har man det mycket
varmt, men om man befinner sig i periferin har man nästan ingen värme alls.
Man måste elda så att det åtminstone blir drägligt utmed större delen av led-
ningens längd, om man har något att elda med. Det är bara ett exempel på
den typ av svårigheter man har.

Det är bra med den här typen av mera begränsade insatser som utrikesmi-
nistern redovisade. Det gäller rådgivning, att man uppmuntrar esterna att
själva isolera sina bostäder, att man genomför kunskapsöverföring m.m.
Med dessa insatser kommer situationen i Baltikum nästa vinter att vara
ungefär som situationen den här vintern. Vi kan dock inte vara övertygade
om att nästa vinter blir lika mild. Om det blir en normal vinter i Baltikum
nästa gång blir svårigheterna mycket stora.

De insatser som vi och andra behöver göra för att hjälpa de baltiska sta-
terna att klara akuta försörjningsproblem på värmesidan kan bli ganska
stora. Det finns därför anledning att fråga sig om vi inte borde försöka hitta
ett sätt att få till stånd en betydligt bredare och snabbare insats för att råda
bot på de värsta värmehålen i de baltiska staternas energisystem.

Det är en slump att samtidigt som det finns behov av mycket stora insatser
på det här området i Baltikum har vi en stark överkapacitet inom vår bygg-
nadsindustri, med arbetslöshet, konkurser, m.m. som följd. Jag hör, herr tal-
man, inte till dem som tycker att man skall anpassa bistånd till det svenska
näringslivets behov. Men i just det här fallet råkar det sammanfalla. Det
finns mycket stora behov i Baltikum samtidigt som det finns en stor överka-
pacitet i Sverige. Det borde därför finnas ett intresse att på allvar överväga
om man inte kan gifta ihop de här behoven på något sätt.

Det innebär kanske att man måste gå över gränserna mellan politikområ-

dena. Av långvarig erfarenhet vet jag att det är oerhört svårt. Det handlar
dels om bistånd, dels om något som man kan kalla för arbetsmarknadsåtgär-
der eller industripolitiska åtgärder i Sverige. Jag tycker dock att man allvar-
ligt borde överväga det.

Det är riktigt att man bör uppmuntra människorna i de baltiska staterna
att göra så stora insatser som möjligt själva. Vi måste ändå vara realistiska
och inse att det går kanske bra att få ester, letter och litauer att isolera sina
egna bostäder i de områden där de har egna bostäder, småhusområden, på
landet, osv. I de stora hittills statligt ägda bostadsområdena i de större stä-
derna i Baltikum där man har stora fjärrvärmesystem kommer inte mycket
att hända i den vägen. Där krävs stora samlade insatser.

Med min interpellation har jag försökt att åtminstone väcka tanken att
man skulle kunna kombinera de interna svenska arbetsmarknads- och indu-
stripolitiska intressena med behov av långsiktigt verkande insatser på energi-
området i Baltikum. Det finns en liten öppning i slutet av utrikesministerns
svar. Det sägs att den svenska industrin långsiktigt skulle kunna göra insatser
på det här området. Kan man tänka sig att inom regeringen överväga om
man kan hitta former som gör att dessa insatser inte behöver ligga så väldigt
långt fram i tiden? Man skulle kunna underlätta för svensk industri att fak-
tiskt göra insatser för att lösa dessa problem i Baltikum.

Anf. 3 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Herr talman! Ett försök i den riktning som Pär Granstedt är ute efter är
de 22 tekniker och ekonomer som nu har rest över till Estland, just i syfte
att hjälpa till och få i gång produktionen bl.a. på det här området.

Jag tycker att vi måste vara mycket medvetna om att det finns en estnisk
byggindustri. Jag har fört samtal med mina estniska kolleger bl.a. om ett an-
nat problem, som Pär Granstedt också väl känner till, nämligen frågan om
shelter för hemvändande officerare. Vid dessa tillfällen har det direkt påpe-
kats att man har en egen byggindustri som kan göra insatser, men att man
behöver rådgivning, kunskapsöverföring och visst stöd.

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi håller detta i tankarna och att vi
kommer ihåg att vad Estland och de andra baltiska länderna står inför är
en ytterligt svår omställning, som kommer att skapa en mycket mycket stor
arbetslöshet i dessa länder. Därför menar jag att det måste vara ett mer rik-
tigt mål att se till att vi ger hjälp till självhjälp så att balterna kommer i gång
med sina egna produktionsresurser och ser möjligheterna. Jag tycker nog att
det måste vara den riktiga insatsen. Kanske har svensk byggindustri en möj-
lighet att komma in där, att på strategiska områden komma med sitt kun-
nande och att i vissa sammanhang komma med sina speciella tekniska lös-
ningar. Eftersom det vi vill åstadkomma är att dessa länder skall få en över-
gång till marknadsekonomi och själva börja tackla sina problem - det är ju
ändå det det hela handlar om, att de själva skall tackla sina problem - måste
vi vara beredda att inse och respektera att det finns resurser på plats.

Anf. 4 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag tycker att den insats som består i att 22 rådgivare nu åker
över till Baltikum är bra. Det är också bra att man använder arbetsmark-

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

Svar på
interpellation

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

Svar på
interpellation

nadsmedel för att finansiera detta. Det är ett exempel på att man faktiskt
kan överskrida de politiska gränserna, och det tycker jag är värdefullt.

Jag håller naturligtvis helt med utrikesministern om att man inte får lägga
upp detta på ett sådant sätt att man slår ut den inhemska byggindustrin,
tvärtom. Skulle man kunna få till stånd ett sådant litet mer storskaligt pro-
jekt som jag tänker mig, bör det naturligtvis i första rummet utformas så att
man tar vara på de inhemska resurserna. Men det kommer också att behövas
insatser från oss, bl.a. på den finansieringsmässiga sidan. Det kommer att
behövas moderna byggmaterial, som inte utan vidare går att få tag på i Balti-
kum, det kommer att behövas isoleringsteknik, det kommer att behövas
styr- och reglerteknik för att man skall få till stånd bättre fungerande upp-
värmningssystem, och det kommer att behövas know-how på många områ-
den.

Om man verkligen fick i gång en mer massiv satsning på isolering av bostä-
der och man försökte nå någorlunda snabba resultat på det området, tror jag
att det också skulle kunna leda till en boom för den baltiska byggnadsindust-
rin. Det skulle dessutom kunna utgöra en ram för någonting som skulle
kunna likna en massiv kunskapsöverföring från den svenska industrin till den
baltiska. På det sättet skulle man alltså också få långsiktiga, värdefulla in-
dustriella effekter.

Det behöver alltså inte finnas någon motsättning mellan en betydande
svensk insats på det här området och insatser för att långsiktigt bygga upp
den baltiska byggnadsindustrin.

Anf. 5 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Herr talman! Det är min övertygelse att de rådgivningsinsatser som görs
nu är på väg att leda till den typ av kontakter som Pär Granstedt talar om,
dvs. att svensk byggindustri därmed också kommer in på de här markna-
derna.

Jag skulle också vilja ta detta tillfälle i akt för att nämna att vår energiråd-
givning i Estland har varit så uppskattad och - bedömer vi själva - så pass
nödvändig och framgångsrik att vi har undersökt möjligheterna att göra en
liknande insats i Lettland. Det visade sig att EG faktiskt redan hade varit
framme där, vilket vi inte hade någonting emot, utan vi kunde bara konsta-
tera att så var fallet.

Det är nog faktiskt också så att väldigt mycket kan göras på ett oerhört
jordnära sätt, dvs. genom att esterna själva med enklast möjliga medel sätter
i gång att täta fönster och annat. I vissa av bostäderna i Estland har det ju
eldats så fruktansvärt mycket att man har tyckt att det har varit skönt med
drag genom väggar och fönster.

Anf. 6 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Visst kan också enkla åtgärder vidtas. Jag har också varit
med om att uppleva besvärande värme vid besök i Estland, men det var i
höstas. När jag för en månad sedan senast besökte Estland var ingen frestad
att öppna något fönster - då var det verkligen kallt inomhus. Det är klart
att mycket kan åstadkommas med tätning, men sanningen att säga är det

naturligtvis betydligt mer långtgående insatser som behövs om man skall få
en ordentlig effekt på energiförsörjningssystemet.

Jag tycker att de insatser som görs är värdefulla, och den rådgivningsverk-
samhet som finns utgör väl en god böljan. Jag hoppas naturligtvis att detta
skall kunna leda till ett större engagemang också för den svenska industrins
del, att det kan leda till en kunskapsöverföring och till att resurser kan ställas
till förfogande.

Jag vill avslutningsvis ändå vädja till utrikesministern om att hon även
fortsättningsvis har dessa frågor i åtanke och att hon funderar vidare på hur
man skulle kunna bredda och vidareutveckla samarbetet. Jag ser ändå en
oerhörd potential för oss att göra stora insatser av bestående slag i Baltikum
och, som sagt, möjligheter att utnyttja ledig kapacitet i Sverige.

Anf. 7 Utrikesminister MARGARETHA af UGGLAS (m):

Herr talman! Jag delar Pär Granstedts uppfattning att hösten och vintern
säkert kommer att bli mycket besvärliga i Baltikum. Jag tror inte att tät-
ningen av bostäderna vid det laget kommer att ha nått en nivå som på något
sätt skulle kunna motsvara svensk standard, utan detta är ett jobb som tar
sin tid. Jag tror därför att vi måste vara beredda på katastrofinsatser även
inom energisektorn. Det är min bedömning.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ajournering

Kammaren beslöt kl. 9.17 på förlag av förste vice talmannen att ajournera
förhandlingarna till kl. 11.00, då till dagens bordläggning aviserad proposi-
tion samt aviserade utskottsbetänkanden väntades föreligga.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 11.00.

2 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition

1991/92:132 Tillämpning i fråga om Libyen av lagen (1971:176) om vissa in-
ternationella sanktioner

Konstitutionsutskottets betänkande

1991/92:KU30 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regerings-
ärendenas handläggning

Prot. 1991/92:113
15 maj 1992

Svar på
interpellation

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

Finansutskottets betänkanden

1991/92:FiU24 Tilläggsbudget II inom finansdepartementets område, m.m.
1991/92:FiU25 Tilläggsbudget II inom civildepartemenets område

Trafikutskottets betänkanden

1991/92:TU18 Postväsende

1991/92:TU19 Järnvägar

Näringsutskottets betänkanden

1991/92:NU29 Tilläggsbudget II (näringsdepartementet)

1991/92:NU31 Ändringar i ellagen

1991/92:NU34 Statlig medverkan för kapitaltillskott till Sparbanken Första
AB

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1991/92:AU14 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

3 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 14 maj

1991/92:775 av Eva Johansson (s) till civilministern om pressmeddelande
från civildepartementet om betyg:

I ett pressmeddelande från civildepartementet står följande:

”Just nu pågår utredning om ett nytt betygssystem. Vi kristdemokrater anser
att de första fem eller sex åren i skolan skall vara betygsfria. Den perioden
skall barn i lugn och ro få förbättra sina färdigheter så långt det går. Det
gäller att bygga upp en stark känsla av kompetens och självtillit hos varje
barn!”

Jag vill med anledning av detta uttalande fråga ungdomsministern föl-
jande:

Utgår regeringen från att ungdomar över 12-13-årsåldern inte på samma
sätt som de yngre, behöver en skola där de i lugn och ro får förbättra sina
kunskaper och färdigheter och som inte på samma sätt stödjer dem i att
bygga upp kompetensen och självtilliten?

1991/92:776 av Hugo Hegeland (m) till statsrådet Bo Lundgren om momsen
och byggkonsultföretag:

Arkitekt- och byggkonsultföretag skall alltid redovisa mervärdeskatt på
erhållna förskotts- och a-contobetalningar. Sedan reduceringsreglerna vid
inbetalningen av moms slopats har risken för förluster till följd av mervärde-
skattens erläggande kraftigt ökat. I de fall entreprenaden på grund av kun-
dens konkurs eller av annan anledning inte fullföljs, kan det nämligen hända

att någon slutbesiktning inte kommer till stånd. I sådana fall anses de upp-
burna a-contona och förskotten innefatta också momsen.

Med anledning av nämnda förhållande vill jag fråga:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att skapa rimliga förhål-
landen för arkitekt- och byggkonsultföretag vad gäller inbetalningen av
moms?

1991/92:777 av Fredrik Reinfeldt (m) till socialministern om åtgärder mot nya
droger:

Moderata samlingspartiet föreslog i januari 1990 i en partimotion åtgärder
mot den då nya drogen Ecstacy och andra s.k. designade droger, som främst
spreds på de s.k. Acid-klubbarna. Socialstyrelsen borde få i uppdrag att mer
konsekvent täcka in dessa droger i sina förteckningar, för att stävja missbru-
ket. Kraven följdes upp i en kommittémotion av Sten Svensson m.fl. i ja-
nuari 1991.

I massmedia får vi nu höra att Ecstacy och andra designade droger sprids
i en allt större omfattning och att missbruket främst finns bland mycket unga
människor. Detta är ytterst alarmerande.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att snabbt komma till rätta med
Ecstacy och andra designade droger?

den 15 maj

1991/92:778 av Göthe Knutson (m) till justitieministern om medlen för poli-
sens verksamhet:

Riksdagen har nyligen beslutat om medel för polisens verksamhet under
budgetåret 1992/93. Det belopp som anvisades uppgår till över 10 miljarder
kronor.

Under de senaste veckorna har dock pressen publicerat intervjuer med
polischefer, som uttrycker oro för att de anvisade medlen inte kommer att
räcka. I något distrikt skulle medlen inte ens räcka till bensinpengar, enligt
polischefen. Från en del håll har det också sagts att polismyndigheterna
kommer att bli tvungna att säga upp personal under året för att ekonomin
skall gå ihop.

Det är tydligt att det finns olika sätt att beräkna hur mycket pengar som
behövs för polisens verksamhet.

Min fråga till justitieministern är:

Har polisen fått de medel den behöver för det kommande budgetåret?

1991/92:779 av Rolf L. Nilson (v) till miljöministern om kärnkraftsaweck-
lingen:

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

I framtiden kommer förmodligen utländskt ägande av svenska kärnreak-

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

torer att bli en realitet. Redan nu är det aktuellt eftersom det tyska Preussen-
Elektra förmodligen köper in sig i Sydkraft - ägare av Barsebäck.

Det föreligger risk att avvecklingen och kontrollen av den svenska kärn-
kraften då kompliceras - eventuellt försvåras - om utländska intressen i den
svenska kärnkraften blir allt starkare.

Hur kommer regeringen att agera för att säkerställa kärnkraftsaweck-
lingen i denna nya situation?

1991/92:780 av Eva Johansson (s) till utbildningsministern om platsfördel-
ningen beträffande utbildningen av barnskötare till förskollärare:

Från universitet och högskolor kommer rapporter om att de ännu inte fått
besked om fördelningen av platser för 50-poängsutbildningen för barnskö-
tare till förskollärare.

Många barnskötare vill vidareutbilda sig, och denna kurs har varit popu-
lär. Intresset just nu ökar dessutom på grund av att många barnskötare är,
eller hotas att bli, arbetslösa när kommunerna drar ner barnomsorgsverk-
samheten.

De uteblivna beskeden om platsfördelningen gör det omöjligt för utbild-
ningsanordnarna att vare sig planera kurserna eller lämna besked till alla
dem som söker utbildning.

Jag vill med anledning av detta ställa följande fråga till utbildningsminis-
tern:

Vilka åtgärder tänker utbildningsministern vidta för att utbildningsanord-
narna snarast skall få besked om platsfördelningen när det gäller 50-poängs-
utbildningen för barnskötare till förskollärare?

1991/92:781 av Georg Andersson (s) till statsrådet Alf Svensson om BITS-
kreditcrna till Kina:

I ett svar till Bertil Måbrink i riksdagen den 17 mars angående BITS-kredi-
ten till Kina sade Alf Svensson att han vill ӌterigen betona att den nuva-
rande regeringen av omständigheterna tvingades att effektuera ett av den
tidigare regeringen de facto redan fattat beslut”. Med anledning av denna
märkliga uppgift efterfrågade jag i ett brev vilken dokumentation som Alf
Svensson kunde åberopa för sitt påstående.

I brevsvar den 7 maj erkänner nu Alf Svensson att ”något beslut togs ej av
den socialdemokratiska regeringen” och vidare att ”den nya regeringen var
naturligtvis inte tvingad att godkänna BITS förslag”.

Alf Svensson måste hela tiden ha varit medveten om att den socialdemo-
kratiska regeringen inte fattat något beslut i frågan. Den borgerliga rege-
ringen tog därför sitt beslut om BITS-krediten helt på eget ansvar. Ändå har
Alf Svensson vid upprepade tillfällen, bl.a. i riksdagen, hävdat att han bara
hade att fullfölja ett av socialdemokraterna redan fattat beslut.

Är statsrådet beredd att inför kammaren ta tillbaka de vilseledande påstå-
enden som han tidigare har gjort beträffande BITS-krediten till Kina?

1991/92:782 av Leif Carlson (m) till statsrådet Beatrice Ask om betygen på
vissa gymnasielinjer:

En del kommuner har i entusiasm över väntade friare former för skolorga-
nisationen föregått beslut eller positivt övertolkat innehållet i beslutet och
startat ett antal teoretiska gymnasielinjer hösten 1990. Härigenom riskerar
ett antal elever att ej erhålla giltiga betyg även om de deltagit i alla centrala
prov.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att eleverna skall få sina betyg?

1991/92:783 av Harald Bergström (kds) till socialministern om omsorgsla-
gen:

Omsorgslagen är en rättighetslag. I flera landsting och kommuner finns
överklaganden och fällande domar mot beslut där sociala myndigheter inte
lever upp till lagens rättigheter för berättigade behov.

I ett landsting frågade revisorerna om omsorgslagens rättighet var över-
ordnad landstingets ekonomiska resurser.

Svaret, i form av ett styrelsebeslut, lyder: ”För all landstingets verksamhet
gäller att den skall bedrivas inom av landstinget beslutad ram. S.k. rättig-
hetslagstiftning ger inte en styrelse eller förvaltning rätt att frångå den ovan
angivna regeln.” Såvitt jag kan förstå innebär svaret att det landstinget om-
fattas av omsorgslagen endast så länge pengarna räcker.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stärka omsorgslagens ef-
terlevnad?

1991/92:784 av Lars Stjemkvist (s) till arbetsmarknadsministern om statliga
byggprojekt och byggarbetslösheten:

Häktet i Norrköping behöver byggas om. Kostnaden är beräknad till 36
milj.kr. Projektet kan sysselsätta 30 byggjobbare.

Byggnadsarbetarna i Östergötland har kartlagt behovet av byggjobb i lä-
net. Häktet är ett av många angelägna projekt som återfinns i kartlägg-
ningen. Kartläggningen visar att det skulle kunna skapas minst 1 700 bygg-
jobb genom tidigareläggning av kommunala och statliga samt andra investe-
ringar.

Omkring 1 000 byggnadsarbetare är arbetslösa. Det betyder ca 20%.

Regeringen har i olika sammanhang betonat vikten av att statliga och
andra myndigheter gör sitt yttersta för att tidigarelägga byggprojekt. Hittills
har inget hänt som förändrat den negativa utvecklingen.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ovanstående och lik-
nande projekt skall tidigareläggas?

1991/92:785 av Inge Carlsson (s) till arbetsmarknadsministern om åtgärder
för att påbörja byggprojekt inom den offentliga sektorn:

Servicehuset Solgården i Ödeshög behöver ett nytt tak. Kostnaden är be-
räknad till 3 milj.kr. Det är ett angeläget projekt, och det kan sysselsätta fem
byggnadsarbetare.

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

10

I dag är det billigt att bygga. Det saknas inte heller arbetsuppgifter. Bygg-
nadsarbetarna i Östergötland har dammsugit sitt län i jakten efter byggjobb.
De har funnit angelägna projekt, som skulle kunna sysselsätta 1 700 byggjob-
bare.

Problemet är att det saknas politisk kraft att få i gång projekten ute i kom-
munerna. Finansministern uppmanade nyligen kommunerna att sätta fart.
Hennes vädjan hörsammades uppenbarligen inte.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ovanstående och andra
byggprojekt skall komma i gång?

1991/92:786 av Maj-Inger Klingvall (s) till arbetsmarknadsministern om åt-
gärder för att påbörja byggprojekt inom den offentliga sektorn:

Byggarbetslösheten i Östergötland är ca 20%. Problemet är inte att det
saknas arbetsuppgifter. Byggnadsarbetarnas kartläggning av angelägna
byggprojekt visar att det går att skapa minst 1700 jobb i länet.

Ett av dessa är ombyggnaden av ålderdomshemmet Hallegården utanför
Norrköping. Projektet är naturligtvis i första hand viktigt för de älrdes om-
vårdnad och trygghet. Om projektet kommer i gång nu kan dessutom tolv
byggnadsarbetare ges sysselsättning. Det saknas alltså inte uppgifter, och det
är dessutom ekonomiskt fördelaktigt att bygga just nu. Problemet är att det
saknas politisk handlingskraft.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta för att ovanstående och andra
byggprojekt skall komma i gång omgående?

1991/92:787 av Ingvar Björk (s) till arbetsmarknadsministern om åtgärder
för att påböija byggprojekt inom den offentliga sektorn:

Landstinget i Östergötland behöver bygga ett hjärt- och öroncentrum.
Tack vare satsningen kan 100 byggjobbare få arbete under ett år.

I dag sjunker byggkostnaderna. Det saknas inte arbetsuppgifter. Ovanstå-
ende projekt återfinns i den kartläggning av angelägna byggprojekt som ar-
betslösa byggnadsarbetare genomfört i Östergötland.

De arbetslösa är förundrade; de vet att byggprojekten behövs, dvs. att vä-
garna behöver rustas upp, att husen behöver renoveras, att gruppbostäderna
behöver byggas osv., och de vet att det är billigt att bygga nu. De kan inte
begripa varför ingen trycker på startknappen.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ovanstående och andra
angelägna byggprojekt skall komma i gång?

1991/92:788 av Sonia Karlsson (s) till arbetsmarknadsministern om åtgärder
för att påbörja byggprojekt inom den offentliga sektorn:

Väg 32, Sveavägen, i Motala behöver rustas upp. Kostnaden är beräknad
till 8 milj.kr., och projektet kan sysselsätta åtta personer.

Väg 32 återfinns i den kartläggning av angelägna byggprojekt som bygg-
nadsarbetarna i Östergötland genomfört. De har visat att det går att skapa

minst 1 700 jobb genom tidigareläggning av statliga, kommunala och andra
investeringar.

Ett annat projekt är riksväg 50, delen Ängesby-Nykyrka, där ombyggnad
kan ske innevarande år. Kostnaden är beräknad till ca 40 milj.kr., och pro-
jektet kan sysselsätta ca 40 personer.

Byggarbetslösheten är i dag 20%. Om inte offensiva åtgärder sätts in ris-
kerar vi att slå ut en betydande del av byggbranschen.

Det saknas alltså inte jobb. Det är billigare att bygga än på länge. Proble-
met är att det saknas politisk kraft att sätta i gång de angelägna projekten.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att ovanstående och andra
projekt skall tidigareläggas?

1991/92:789 av Berndt Ekholm (s) till utrikesministern om de israeliska bo-
sättningarna och skapandet av en palestinsk stat:

Fredsprocessen i Mellanöstern fortsätter. Det är mycket lovvärt. Samti-
digt är bristen på förtroendeskapande åtgärder ett hinder i processen.

Israel fortsätter, för att inte säga intensifierar, bosättningspolitiken samti-
digt med att fredsförhandlingarna pågår. Det skapar rättmätig frustration på
palestinsk sida. Att förhandla om fred samtidigt som motparten alltmer läg-
ger under sig palestinsk mark ställer krav på ett exempellöst tålamod.

Som om inte detta vore nog uttalar i den israeliska valrörelsen premiärmi-
nistern, att Israel aldrig kommer att återlämna de ockuperade områdena,
och han uppmanar tiotusentals judar att bosätta sig i Judéen och Samarien
för att förhindra skapandet av en palestinsk stat.

Min fråga till utrikesministern är: Vilka åtgärder är regeringen beredd att
vidta med anledning av denna bosättningspolitik och premiärministerns ut-
talande om en de facto-annektering?

1991/92:790 av Arne Kjömsberg (s) till statsrådet Bo Lundgren om s.k. inci-
tamentsprogram till ledande befattningshavare:

Ett antal svenska storföretag planerar nu något som man kallar ”incita-
mentsprogram till ledande befattningshavare”.

Kort sammanfattat är uppläggningen följande. Ett antal ledande befatt-
ningshavare, i något fall så många som 200, erbjuds förvärva s.k. syntetiska
optioner. När dessa syntetiska optioner efter ett antal år faller ut erhåller
personerna, under vissa förutsättningar, betydande belopp. Förtjänsterna
kan bli hundratusentals, kanske miljoner kronor, för var och en. Incita-
mentsprogrammen bygger på att de utfallande beloppen då skall beskattas
som kapitalvinst med 25 % i stället för som lön, med, för personer i dessa
lönelägen, ca 50 %.

En av de bärande principerna i skattelagstiftningen är att lön skall beskat-
tas som lön oavsett hur den utgår. Eller uttryckt på ett annat sätt: All ersätt-
ning man får från sin arbetsgivare för utfört arbete skall beskattas som lön.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder mot denna typ av arrangemang,
som försöker kringgå andan i den nya skattelagstiftningen?

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

4 § Kammaren åtskildes kl. 11.01.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Vid protokollet

ULF CHRISTOFFERSSON

/Barbro Nordström

12

Innehållsförteckning

Fredagen den 15 maj

Prot. 1991/92:113

15 maj 1992

1 § Svar pä interpellation 1991/92:184 om biståndet till Baltikum . .     1

Utrikesminister Margaretha af Ugglas (m)

Pär Granstedt (c)

Ajournering .......................................... 5

Återupptagna förhandlingar .............................. 5

2 § Bordläggning ...................................... 5

3 § Anmälan om frågor

1991/92:775 av Eva Johansson (s) om pressmeddelande från ci-
vildepartementet om betyg........................ 6

1991/92:776 av Hugo Hegeland (m) om momsen och byggkon-
sultföretag ..................................... 6

1991/92:777 av Fredrik Reinfeldt (m) om åtgärder mot nya dro-

ger........................................... 7

1991/92:778 av Göthe Knutson (m) om medlen för polisens

verksamhet.................................... 7

1991/92:779 av Rolf L. Nilson (v) om kärnkraftsawecklingen 7

1991/92:780 av Eva Johansson (s) om platsfördelningen beträf-

fande utbildningen av barnskötare till förskollärare.....     8

1991/92:781 av Georg Andersson (s) om BITS-krediterna till

Kina......................................... 8

1991/92:782 av Leif Carlson (m) om betygen på vissa gymnasie-

linjer ......................................... 9

1991/92:783 av Harald Bergström (kds) om omsorgslagen...     9

1991/92:784 av Lars Stjernkvist (s) om statliga byggprojekt och

byggarbetslösheten.............................. 9

1991/92:785 av Inge Carlsson (s) om åtgärder för att påbörja

byggprojekt inom den offentliga sektorn.............. 9

1991/92:786 av Maj-Inger Klingvall (s) om åtgärder för att på-

börja byggprojekt inom den offentliga sektorn......... 10

1991/92:787 av Ingvar Björk (s) om åtgärder för att påbörja

byggprojekt inom den offentliga sektorn.............. 10

1991/92:788 av Sonia Karlsson (s) om åtgärder för att påbörja

byggprojekt inom den offentliga sektorn.............. 10

1991/92:789 av Berndt Ekholm (s) om de israeliska bosättning-

arna och skapandet av en palestinsk stat.............. 11

1991/92:790 av Arne Kjörnsberg (s) om s.k. incitamentsprog-

ram till ledande befattningshavare................... 11

13

gotab 41498, Stockholm 1992