Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:8 Fredagen den 12 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:8

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

Riksdagens protokoll
1990/91:8

Fredagen den 12 oktober

Kl. 12.00-12.02

Protokoll

1990/91:8

1 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott

Talmannen meddelade

dels att folkpartiets riksdagsgrupp som suppleant i utrikesutskottet under

Karl-Göran Biörsmarks ledighet anmält hans ersättare Börje Stensson,

dels att centerpartiets riksdagsgrupp som suppleant i trafik- och bostadsut-

skotten under Elving Anderssons ledighet anmält hans ersättare Eva Rydén.

Talmannen förklarade utsedda till

suppleant i utrikesutskottet

Börje Stensson (fp)

suppleant i trafikutskottet

Eva Rydén (c)

suppleant i bostadsutskottet

Eva Rydén (c)

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs ocsh hänvisades

Propositionerna

1990/91:9 till finansutskottet

1990/91:13 till näringsutskottet

1990/91:14 till socialutskottet

1990/91:18 till utbildningsutskottet

1990/91:26 till lagutskottet

1990/91:33 till skatteutskottet

1990/91:34 till bostadsutskottet

1990/91:37 till skatteutskottet

1990/91:44 till konstitutionsutskottet

1990/91:45 till finansutskottet

1

1 Riksdagens protokoll 1990191:8

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

Skrivelse

'990/91:20 till näringsutskottet

Motion

1990/91 :Sk3 till skatteutskottet

3§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1990/91:16 Svenskt medlemskap i Europeiska banken för återuppbyggnad
och utveckling

1990/91:35 Uppskjutande av ikraftträdandet av vissa ändrade bestämmelser
om motorredskap och traktorer, m.m.

1990/91:39 Den ekonomiska politiken på medellång sikt

1990/91:43 Ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik

Justitieutskottets betänkande

1990/91:JuUl Förnyelse inom polisen

Lagutskottets betänkanden

1990/91: LU1 Konsumentkreditfrågor

1990/91 :LU2 Aktiebolagsrättsliga frågor

1990/91 :LU3 Ändringar i namnlagen

1990/91 :LU4 Ändring i 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik
(COTIF)

Trafikutskottets betänkanden

1990/91 :TU1 Inriktningen av televerkets verksamhet åren 1991 — 1993

1990/91 :TU2 Vissa yrkestrafikfrågor

1990/91 :TU3 Vissa trafikpolitiska frågor

Socialutskottets betänkanden

1990/91:SoUl Handikapp

1990/91:SoU2 Barnomsorg m.m.

Jordbruksutskottets betänkanden

1990/91 :JoUl Jordförvärvslagen

1990/91 :JoU2 Vattenlagen

1990/91 :JoU3 Kemikaliekontroll

Näringsutskottets betänkande

199O/91:NU1 Vissa elfrågor

Bostadsutskottets betänkanden

1990/91:BoUl Vissa fastighetsrättsliga lagstiftningsfrågor

2                   1990/91 :BoU2 Egenskapskrav på byggnader

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

4 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 12 oktober

1990/91:43 av Margö Ingvardsson (v) till socialministern om en arbetsgivar-
period i sjukförsäkringen:

Regeringen har för avsikt att införa en arbetsgivarperiod i sjukförsäk-
ringen fr.o.m. den 1 juli 1991. Arbetsgivarperiod eller lagfäst sjuklön, som
regeringen ibland väljer att kalla förändringen, är inget nytt förslag. Både
sjukpenningsutredningen 1973 och sjukpenningkommittén 1981 har utrett
frågan. Sjukpenningskommittén föreslog i SOU 1981:22 införande av en 14
dagars arbetsgivarperiod. Socialdemokraterna reserverade sig då tillsam-
mans med LO, TCO och SACO mot förslaget. I den reservationen står bl.a.
följande:

”En övergång till sjuklön i stället för sjukpenning under de två första veck-
orna skulle som nämnts innebära mycket genomgripande förändringar av so-
cialförsäkringssystemet och med långtgående konsekvenser utan att man
uppnår några egentliga fördelar. Tvärtom försvårar ett system med sjuklön
överskådligheten.”

”Vi motsätter oss införandet av ett sjuklönesystem då det enligt vår me-
ning kommer att innebära en hårdare sortering bland de arbetssökande. Per-
soner som förväntas ha hög sjukfrånvaro anställs inte.”

”Ett annat av skälen till att vi inte kan acceptera ett sjuklönesystem är ett
ökat beroende för de anställda i förhållande till arbetsgivarna. Arbetsgi-
varna får med ett sjuklönesystem ett direkt ekonomiskt intresse att förhindra
den anställdes sjukfrånvaro, vilket bl.a. kan leda till en ingående kontroll av
de anställda.”

”Vi kan inte heller ställa oss bakom uppfattningen att införande av ett
sjuklönesystem skulle stimulera arbetsgivarna till förbättringar av arbetsmil-
jön för att på detta sätt nedbringa sjukfrånvaro och därmed kostnaderna.”

Med hänvisning till det anförda frågar jag socialministern om regeringen
nu kan garantera att förslaget om arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen inte
kommer att medföra:

1. Att arbetsgivare får ytterligare ett ekonomiskt intresse av att inte an-
ställa personer som förväntas ha hög sjukfrånvaro?

2. En ökad kontroll av anställda?

3. En godtycklig bedömning av anställda?

4. Att utslagningen på arbetsmarknaden ökar?

1 * Riksdagens protokoll 1990191:8

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 11 oktober

1990/91:85 av Jan Sandberg (m) till utrikesministern om hjälp till rumänska
barn:

Den 7 oktober visades ett oerhört chockerande TV-program om de barn i
Rumänien som ingen vill ha och som därför i många fall behandlas sämre än
djur. Många har säkert kvar bilderna av barnen i burar eller barnen i dödens
väntrum i källaren på en av dessa institutioner på näthinnan. Barn som plå-
gas och dör av sjukdomar och svält - i Europa 1990.

Detaljer är överflödliga. Det som redovisades var vämjeligt nog och ord
kan inte på något sätt beskriva de fullkomligt vidriga förhållanden dessa
oskyldiga barn tvingas leva under. Ingenting får hindra att Sverige på alla
sätt försöker hjälpa dessa barn.

En snabb svensk biståndsinsats är definitivt påkallad i en situation som
denna. De frivilliga organisationerna som Röda korset måste också erhålla
stöd för att kunna fortsätta det arbete de redan inlett.

Min fråga till utrikesministern är därför:

Har regeringen vidtagit eller avser regeringen att vidta åtgärder för att
hjälpa och rädda de oskyldiga rumänska barnen?

1990/91:86 av Roy Ottosson (mp) till kommunikationsministern om en ny
bro över Ångermanälven:

De lokala vägintressena i Västernorrlands län har lanserat planer på en ny
bro för E4 över fjärden in till Ångermanälvens utlopp i läget Hornö-Veda.
Bron skulle kosta en bra bit över en miljard. Ett sådant projekt skulle allvar-
ligt försämra möjligheterna att utveckla järnvägstrafiken längs Norrlands-
kusten, särskilt genom den s.k. Botniabanan. Den skulle också sannolikt
göra det ekonomiskt omöjligt att samtidigt rusta upp, eller ens hålla i stånd,
det redan allvarligt nedslitna vägnätet i inlandet.

Det har också diskuterats att utveckla s.k. ”vägtåg” på en kraftigt förbätt-
rad E4 genom Norrland, vilket skulle medföra kraftigt ökande utsläpp av
luftföroreningar och därtill orsaka försämrad trafiksäkerhet m.m.

Med anledning av dessa mycket oroande planer vill jag ställa följande
fråga till kommunikationsministern:

Anser regeringen att det är en trafik- och miljömässigt godtagbar priorite-
ring att låta bygga en ny bro över Ångermanälven?

1990/91:87 av Roy Ottosson (mp) till kommunikationsministern om EG-
anpassning av lastbilar:

I de allra flesta EG-länderna är den maximalt tillåtna lastbilslängden 18
4                     meter och den maximalt tillåtna bruttovikten 40 ton. EG-normen blir i stort

sett densamma. I Sverige tillåts lastbilslängder på 24 meter och bruttovikten
56 ton. Därtill planeras en höjning av bruttovikten till 60 ton, med hänvis-
ning till att vi skall anpassa oss till EG!

Med anledning av att denna s.k. EG-anpassning redan kostar skattebeta-
larna mångmiljardbelopp, och dessutom redan starkt bidrar till den snabba
nedslitningen av våra vägar, vill jag ställa följande fråga till kommunika-
tionsministern:

Kan regeringen tänka sig att EG-anpassa lastbilarnas maximalt tillåtna
längd och totalvikt?

den 12 oktober

1990/91:88 av Ingela Mårtensson (fp) till utrikesministern om förbud mot an-
vändande av plastkulor:

På Nordirland, Västbanken och i Gaza används plastkulor mot befolk-
ningen. Dessa kulor åstadkommer svåra skador, då det är personer som träf-
fas av dem. Många - framför allt barn - har dödats av plastkulor.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern följande:

Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att få till stånd ett förbud
mot användandet av plastkulor?

1990/91:89 av Ylva Annerstedt (fp) till utrikesministern om Tibet:

Den kinesiska ockupationen av Tibet tar sig alltmer repressiva uttryck. De
senaste rapporterna talar om tvångssteriliseringar och tvångsaborter i de
mest bestialiska former.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till utrikes-
ministern:

På vilket sätt avser regeringen aktualisera frågan internationellt för att
protestera mot dessa övergrepp?

1990/91:90 av Gunhild Bolander (c) till industriministern om vindkraftsut-
byggnad i privat och kooperativ form:

Vindkraften är en av de förnyelsebara energikällor som producerar el på
ett miljövänligt sätt. Gotlands väderkraftsförening har bildats för att stimu-
lera en vindkraftsutbyggnad i privat och kooperativ regi. Denna modell för
byggande av vindkraftverk är vanlig i Danmark och stimuleras av den danska
staten. I Sverige motarbetas i stället dessa initiativ. Centern har i riksdagen
föreslagit att momsen på energi avskaffas och att miljövänlig energi som el
från vindkraftverk skall vara skattebefriad.

Jag vill mot denna bakgrund fråga industriministern:

Vilka ekonomiska styrmedel är regeringen beredd att utnyttja för att sti-
mulera en vindkraftsutbyggnad i privat och kooperativ form?

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

1990/91:91 av Marianne Jönsson (c) till arbetsmarknadsministern om möjlig-
heterna för baltiska ungdomar att praktisera i Sverige:

Ungdomar från Baltikum som vill komma till Sverige för att praktisera
möter en mängd hinder som AMS har ställt upp. Man måste exempelvis
kunna två språk, ha bostad ordnad, praktikplats klar m.m. Detta gör att yt-
terst få ungdomar har en chans att komma hit till Sverige.

Med anledning av detta ställer jag följande fråga:

Anser arbetsmarknadsministern att alla dessa krav ligger i linje med en
allmän och klart uttalad vilja att från svensk sida på alla sätt hjälpa de bal-
tiska staterna att byggas upp och utvecklas?

1990/91:92 av Jan Hyttring (c) till statsrådet Maj-Lis Lööw om invandrarver-
kets medicinska kompetens:

I ett mycket uppmärksammat fall har indvandrarverket beslutat att utvisa
en flykting som kommer från Iran. Flyktingen uppger själv att han varit ut-
satt för tortyr i sitt hemland vilket en läkare som arbetar med internationella
flyktingfrågor också har konstaterat. Trots detta beslutade invandrarverket
att utvisa flyktingen till Iran, det land från vilket han flytt.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till statsrådet
Lööw:

Vilken medicinsk kompetens besitter invandrarverket att fatta beslut i
ovan relaterade fall?

1990/91:93 av Inger Schörling (mp) till miljöministern om Bottniska vikens
år:

År 1991 har utnämnts till Bottniska vikens år. Föroreningen av Bottniska
viken är allvarlig, och de svenska och finska myndigheterna som sedan 70-
talet haft ett samarbetsavtal för kartläggning av föroreningssituationen har
enats om ett mer övergripande forsknings- och åtgärdsprogram. Kommittén
för Bottniska viken har tagit initiativ till ett omfattande forskningsprogram
med ca 150 olika projekt. Från finska sidan har det inte varit några problem
att få fram pengar till projektet, medan svenska ansvariga myndigheter inte
lämnat besked om anslag. Detta har varit mycket genant för våra forskare
och den svenska ledningsgruppen. I slutet av maj ställde jag en fråga till
Birgitta Dahl om regeringen tänker ställa medel till förfogande så att samar-
betsprojektet kan genomföras. På grund av sent inkommen skrivelse från
naturvårdsverket kunde inte miljöministern svara på frågan. Efter kontakter
med ledningsgruppen för Bottniska vikens år och efter ett besök på Umeå
marina forskningscenter (UMF) har jag förstått att det fortfarande inte getts
klart besked om anslag eller hur vårt åtagande skall kunna genomföras.

Jag vill därför fråga statsrådet om regeringen nu fattat de beslut som be-
hövs för att vi från svensk sida skall kunna fullfölja samarbetsprojektet Bott-
niska vikens år.

1990/91:94 av Inger Schörling (mp) till statsrådet Bengt Lindqvist om de
”glömda mammorna”:

Aftonbladets reportage om de många ”glömda mammorna” som får
kämpa med myndigheterna, vända ut och in på sitt liv i utredningar för att
få bidrag upp till existensminium får mig att undra vart det svenska samhället
är på väg.

Onsdagen den 10 oktober, en helt vanlig dag i Sverige för många männi-
skor, får för mig tre händelser samhället att skaka i sina grundvalar. För det
första de glömda mammorna, och för det andra debatten i riksdagen om an-
passningen till EG som innebär ett systemskifte i Sverige. Måhända en vinst-
lott för de starka och konkurrenskraftiga, men en nitlott för de svagare,
mindre konkurrenskraftiga, t.ex. kvinnorna. För det tredje lyssnar jag till
forskare vid BRÅ, Brottsförebyggande rådet, som menar att den ekono-
miska brottsligheten är helt enorm och i stort sett okontrollerad av samhäl-
let. Dessa tre händelser gör att jag frågar mig: Vart är samhällsutvecklingen
på väg när moral och etik löses upp utan att samhället reagerar? Hur kan vi
åse att de ekonomiskt svaga grupperna blir allt svagare?

Jag vill fråga statsrådet:

Vad tänker regeringen vidta för åtgärder för att snabbt ge de glömda mam-
morna hjälp, och hur skall den moralupplösande och osolidariska utveck-
lingen hejdas?

1990/91:95 av Krister Skänberg (mp) till industriministern om småföretagen
och EG:

Om Sverige i EGs inre marknad går med på de regler som EG nu utformar
eller redan har beslutat, finns risk för att svenska småföretag skall bli utkon-
kurrerade av utländska konkurrenter på den svenska marknaden.

Vad avser industriministern att göra för att minska dessa risker eller mot-
verka befarade skadeverkningar, särskilt när det gäller underleverantörs-
företag och företag som levererar till den offentliga sektorn?

1990/91:96 av Inger Koch (m) till utrikesministern om Tibet:

Situationen för den inhemska befolkningen i Tibet när det gäller mänsk-
liga rättigheter blir allt värre. Enligt rapporter förekommer t.o.m. tvångsste-
rilisering och tvångsabortering under mycket grymma former när det gäller
tibetanska flickor och unga kvinnor.

Vad tänker regeringen göra för att dessa ohyggliga brott mot mänskliga
rättigheter uppmärksammas i internationella fora och fördöms?

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

6§ Kammaren åtskildes kl. 12.02.

Vid protokollet

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Innehållsförteckning

Prot. 1990/91:8

12 oktober 1990

Fredagen den 12 oktober

1 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott............. 1

2§ Hänvisning av ärenden till utskott........................ 1

3§ Bordläggning....................................... 2

4 § Anmälan om interpellation

1990/91:43 av Margo Ingvardsson (v) om en arbetsgivarperiod

i sjukförsäkringen............................... 3

5 § Anmälan om frågor

1990/91:85 av Jan Sandberg (m) om hjälp till rumänska barn .     4

1990/91:86 av Roy Ottosson (mp) om en ny bro över Ånger-

manälven...................................... 4

1990/91:87 av Roy Ottosson (mp) om EG-anpassning av last-
bilar.......................................... 4

1990/91:88 av Ingela Mårtensson (fp) om förbud mot använ-
dande av plastkulor.............................. 5

1990/91:89 av Ylva Annerstedt (fp) om Tibet............. 5

1990/91:90 av Gunhild Bolander (c) om vindkraftsutbyggnad i

privat och kooperativ form........................ 5

1990/91:91 av Marianne Jönsson (c) om möjligheterna för bal-

tiska ungdomar att praktisera i Sverige............... 6

1990/91:92 av Jan Hyttring (c) om invandrarverkets medicinska

kompetens..................................... 6

1990/91:93 av Inger Schörling (mp) om Bottniska vikens år . .     6

1990/91:94 av Inger Schörling (mp) om de ”glömda mam-

morna” ....................................... 7

1990/91:95 av Krister Skånberg (mp) om småföretagen och EG 7

1990/91:96 av Inger Koch (m) om Tibet................. 7

gotab 97047, Stockholm 1990

Kammarens protokoll

I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.