Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:74 Fredagen den 8 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:74

Riksdagens protokoll
1990/91:74

Fredagen den 8 mars

Kl. 14.00-14.02

Protokoll

1990/91:74

1 § Återkallelse av motioner

Förste vice talmannen meddelade att Magnus Persson (s) och Kristina
Svensson (s) i skrivelse den 21 februari återkallat den av dem väckta motio-
nen 1990/91 :Kr306 Stöd till länsmuseerna.

Vidare hade Claes Roxbergh (mp) i skrivelse den 7 mars återkallat den av
honom m.fl. väckta motionen 1990/91 :Bo21 med anledning av proposition
1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.

Förste vice talmannen anmälde att hon avskrivit dessa motioner.

Skrivelserna lades till handlingarna.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1990/91:120 till socialutskottet

Motionerna

1990/91:Sk50 och Sk51 till skatteutskottet
1990/91 :L17 och L18 till lagutskottet
1990/91 :N 17 till näringsutskottet

3§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition

1990/91:116 En gemensam nordisk arbetsmarknad för personer med högre
utbildning

Konstitutionsutskottets betänkande

1990/91 :KU31 Riksdagen och dess myndigheter

1 Riksdagens prolokoll 1990/91:74

Prot. 1990/91:74

8 mars 1991

Finansutskottets betänkande

1990/91 :FiU20 Den ekonomiska politiken och budgetregleringen

Justitieutskottets betänkande
1990/91:JuUll Terroristlagstiftningen

Lagutskottets betänkande

1990/91 :LU16 Ideella föreningar

Kulturutskottets betänkande

1990/91:KrU14 Stöd till trossamfund m.m.

Jordbruksutskottets betänkanden
1990/91:JoU18 Djurskydd m.m.
1990/91 :JoU20 Djurförsök m.m.

Näringsutskottets betänkanden

1990/91 :NU21 Bidrag mot royalty

1990/91 :NU22 Näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkur-
rensverk

4 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 7 mars

1990/91:162 av Margareta Persson (s) till utrikesministern om kidnappade
barn med utländska pappor:

I Sverige finns i dag ganska många svenska kvinnor som fått sina barn kid-
nappade av barnens utländska pappor. Trots att svenska domstolar tilldömt
kvinnan vårdnaden, så finns det nu alltför många fall där mannen tagit bar-
nen och lämnat dem i sina hemländer. Kvinnorna har mycket små chanser att
återfå vårdnaden om barnen, många har inte ens någon möjlighet att träffa
barnen. Ett vanligt mönster tycks vara att männen lämnar barnen i sina hem-
länder till släktingar eller andra, men återvänder sedan själva till Sverige för
att bo här.

De här fallen är mycket tragiska. Naturligtvis är det också svårt för
svenska myndigheter att få andra länder att lämna tillbaka barnen. Samtidigt
måste vi i Sverige göra allt vi kan för att lindra de här familjetragedierna.
Hitintills upplever de svenska kvinnor som utsatts för detta att stödet från
svenska myndigheter inte varit tillräckligt aktivt.

Det finns många svåra frågor förknippade med de här ärendena. Vissa av
dessa frågor är ändå sådana som svenska myndigheter faktiskt kan göra nå-
gonting åt.

Många av de här männen som har begått brott enligt svensk lag genom att

röva bort barnen till ett annat land, får fortfarande vistas i Sverige. För att
utvisas ur Sverige krävs att brottet är grovt. Min uppfattning är att det är ett
grovt brott att röva bort barnen från sin mor.

Flera av de här utländska männen har också beviljats svenskt medborgar-
skap, efter att de rövat bort barnen och fört dem ur riket. Det kan inte vara
rimligt att svenskt medborgarskap beviljas när de begått ett sådant, i mitt
tycke, mycket grovt brott.

Flera av de berörda kvinnorna har berättat att de på grurid av ekonomiska
skäl inte har någon möjlighet att besöka sina barn kontinuerligt, även om
fadern tillåter det. Eftersom barn förändras mycket snabbt, glömmer språ-
ket, kan få felaktiga förställningar om sin mor etc. är det viktigt med en re-
gelbunden kontakt. Det måste vara möjligt att ge dessa kvinnor ett ekono-
miskt bistånd för att de skall kunna upprätthålla kontakten med barnen. I
några fall har socialbidrag betalats ut ett par gånger, efter lång och ingående
prövning. Men förståelsen för de här problemen är inte alltid tillräckligt stor.
Det borde vara dags för regeringen att se över vilka möjligheter som kan
finnas för att de här kvinnorna lättare skall kunna få ekonomiskt bistånd.

Kvinnorna det gäller kommer i kontakt med många myndigheter i sin för-
tvivlade jakt efter sina barn. Förståelsen och kunskapen kring den djupa
problematik som kvinnorna lever med är ofta alltför ringa. Det finns därför
anledning att information och utbildning till olika myndigheter sätts i gång
för att lättare kunna hjälpa den här gruppen. I vissa avseenden räcker mer
kunskap, i andra fall är det förändrad lagstiftning som krävs. När frågorna
om kvinnomisshandel i slutet på 1970-talet äntligen sattes på den politiska
dagordningen, så ledde det till många åtgärder, både av social och lagstift-
ningskaraktär från samhällets sida. De här kvinnorna kan inte längre en-
samma bära på sin förtvivlan, utan att samhället på ett aktivt sätt försöker
stödja dem. Nu är det dags för regeringen att sätta de här frågorna på dag-
ordningen.

Det är också viktigt att regeringen tar initiativ till förnyade konventioner
med andra länder i dessa ärenden. Förutom själva grundfrågan om vårdna-
den, så är det viktigt är det skapas konventioner kring umgängesrätt, så att
kvinnorna åtminstone ges en möjlighet att träffa barnen ensamma. Flera
kvinnor har vittnat om svårigheterna att få vara med barnen ensamma, om
de nu kommit så långt att de alls får träffa dem. Kring umgängesrätten borde
det vara möjligt att träffa avtal med andra länder.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

Är utrikesministern beredd att ta förnyade initiativ med berörda länder
för att skriva konventioner om vårdnad och umgänge?

Är utrikesministern beredd att utvisa de utländska medborgare som rövat
bort barnen?

Är utrikesministern beredd att ändra lagen så att svenskt medborgarskap
inte skall kunna beviljas när man brutit mot lagen och rövat bort barnen?

Är utrikesministern beredd att verka för att svenska myndigheter ger de
här kvinnorna allt stöd, både socialt, juridiskt och ekonomiskt?

Prot. 1990/91:74

8 mars 1991

Prot. 1990/91:74

8 mars 1991

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 7 mars

1990/91:453 av Berith Eriksson (v) till statsrådet Maj-Lis Lööw om förlägg-
ningen av flyktingbarn:

Efter att ha sett hur illa ett av landets flyktingförläggningar fungerar, med
nedslitna trånga lokaler, med många i varje rum, med barn som inte har möj-
lighet att röra sig fritt etc., så anser jag att Sverige inte följer FNs konvention
om barnets rättigheter, en konvention som vi undertecknat. Den standard
som vi erbjuder flyktingbarnen är ibland långt under den standard som vi
anser skall finnas för att barn skall ges förutsättningar till en god fysisk, psy-
kisk, andlig, moralisk och social utveckling.

Min fråga är: Vilken levnadsstandard anser invandrarministern att ett
flyktingbarn skall ha i Sverige?

1990/91:454 av Berith Eriksson (v) till statsrådet Maj-Lis Lööw om förord-
nande av god man för föräldralösa flyktingbarn:

För att skydda minderåriga som inte har sina föräldrar tillgängliga så finns
möjligheten att förordna en god man för barnet. Det händer nu att ensamma
flyktingbarn får vara i landet många månader utan att få någon god man.
Enligt rekommendationer skall detta göras i särskild ordning så fort polisen
anmält att ett ensamt barn kommit till landet. Dessa rekommendationer
följs inte.

Min fråga är: Vad kommer invandrarministern att göra för att underåriga
som inte har någon rättsförmåga får en god man som kan vårda barnets ange-
lägenheter?

1990/91:455 av Stig Bertilsson (m) till bostadsministern om idrottsrörelsens
ekonomiska villkor:

I en interpellation, daterad den 13 februari 1991, ställd till idrottsminister
Ulf Lönnqvist, har jag efterfrågat om statsrådet är beredd att medverka till
att ge idrottsföreningar avdragsrätt för ingående moms. Frågan om en utred-
ning om de ideella föreningarnas avgifts- och skattesituation har också ak-
tualiserats i interpellationen.

Interpellationen var ställd till idrottsministern mot bakgrund av hans utta-
landen om föreningars möjligheter att genom olika manövrar undgå beskatt-
ning. Statsrådet har bl.a. anvisat bildandet av ekonomiska föreningar som
en för föreningslivet i detta avseende framkomlig väg.

Jag har nu erfarit att interpellationen överlämnats till biträdande finansmi-
nistern för besvarande. Mot bakgrund härav och mot bakgrund av att de åt-
gärder som idrottsministern uttalat sig för har ifrågasatts och dessutom lik-
nar skatteplanering - något som man vanligtvis inte förknippar med ideella
föreningars verksamhet, vill jag ställa följande fråga till idrottsministern:

Står de av idrottsministern föreslagna åtgärderna i överensstämmelse med
nu gällande skattelagstiftning?

1990/91:456 av Annika Ahnberg (v) till statsrådet Margot Wallström om stö-
det till konsumentorganisationerna:

Vart tog stödet till konsumentorganisationerna vägen?

Riksdagen biföll våren 1990, i samband med det livsmedelspolitiska beslu-
tet, delvis en motion från vänsterpartiet om ekonomiskt stöd till konsument-
organisationer. Syftet var att öka möjligheterna att i omställningsperioden
bevaka konsumenternas intressen.

Beloppet 2 000 000 kr. var litet i förhållande till behovet och i jämförelse
med de belopp som satsades på omställningen i övrigt, men det var en bör-
jan. Det dröjde länge innan konsumentverket började fördela pengarna. Nu
visar det sig att de till största delen går till stora institutionaliserade och eko-
nomiskt välförsedda organisationer, som borde ha engagerat sig på eget ini-
tiativ och med egna medel för länge sedan.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga: Avser regeringen vidta åtgär-
der för att öka ideella konsumentorganisationers möjligheter att i samband
med den nya livsmedelspolitiken bevaka konsumenternas intressen?

den 8 mars

Prot. 1990/91:74

8 mars 1991

1990/91:457 av Hugo Andersson (c) till miljöministern om miljösamarbetet
med Lettland:

Riksdagen beslutade 1990 om ett ekonomiskt stöd till Estland, Lettland
och Litauen. Stödet skall enligt beslutet bl.a. inriktas på att hjälpa till med
finansieringen av nödvändiga miljöåtgärder. Stödet kanaliseras via UD.

Centern ansåg att bättre effektivitet i stödet skulle uppnås om miljösamar-
betet kanaliserats via myndigheter som redan arbetar med miljöfrågor.

Enligt företrädare för det lettiska parlamentet startade samarbetet mellan
Lettland och Sverige bra. Tyvärr anser man nu att den svenska regeringen
tappat tempo i miljösamarbetet. Miljösituationen kräver snabba insatser.
Det är därför nödvändigt att regeringen gör stora insatser för att snabba på
hjälpinsatserna.

Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att snabbt fullfölja den
beslutade hjälpen på miljöområdet till Lettland?

1990/91:458 av Per-Ola Eriksson (c) till industriministern om småföretagens
behov av bankkrediter:

Småföretagen är näringslivets ryggrad och framtid. Det är dessa företag
som skall växa och trygga sysselsättningen. På områden som innovationer,
produktutveckling och ny teknik spelar de mindre företagen en betydande
roll.

Bankernas kreditgivning till småföretagen är viktig för att de skall kunna
utvecklas. Den stramare hållning som bankerna nu uppvisar mot småföreta-
gen inger därför oro.

Prot. 1990/91:74

8 mars 1991

Med anledning av detta vill jag till industriministern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser industriministern vidta för att trygga småföretagens
behov av bankkrediter?

1990/91:459 av Per-Ola Eriksson (c) till statsrådet Anita Gradin om ett even-
tuellt avtal med EG inom jordbruksområdet:

I utrikeshandelsministerns information till riksdagen den 7 mars 1991 om
EES-förhandlingarna anfördes bl.a. följande: "Inom ramen för en tillfreds-
ställande helhetslösning som också beaktar Sveriges offensiva intressen -
bl.a. vad gäller livsmedelsprodukter - kan ytterligare liberaliseringar aktua-
liseras.”

Jag vill med anledning av detta fråga utrikeshandelsministern:

Förbereder den svenska regeringen ett bilateralt avtal med EG inom jord-
bruksområdet i anslutning till ett EES-avtal, med syfte att försämra det
svenska gränsskyddet och vad omfattar i så fall överläggningarna?

1990/91:460 av Arne Mellqvist (s) till statsrådet Göran Persson om studie-
stödsorganisationen:

Efter förslag från regeringen godkände riksdagen i våras riktlinjerna för
en successiv övergång till en organisation med en sammanhållen länsstudie-
stödsnämnd i varje län samt bemyndigade också regeringen att vidta de för-
beredelseåtgärder som behövs för att kunna genomföra omorganisationen.

Jag upplever dock att processen har bromsats upp.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att den av riksdagen god-
kända omorganisationen av studiestödsorganisationen skall fullföljas?

1990/91:461 av Marianne Jönsson (c) till socialministern om pensionstillägg
för föräldrar som vårdat handikappat barn:

Fr.o.m. den 1 januari 1991 utgår ett särskilt pensionstillägg till de föräldrar
som under sin yrkesverksamma tid avstått från förvärvsarbete för att vårda
handikappat barn. På grund härav har de inte kunnat erhålla några ATP-
poäng.

I SFS 90:773 av den 3 juli 1990 anges de kriterier som skall vara uppfyllda
för att särskilt pensionstillägg skall utgå. För att få detta skall man bl.a. ha
vårdat sitt handikappade barn i minst tio år. Det handikappade barnet skall
ha uppburit såväl förtidspension som handikappersättning. Vidare skall hän-
syn tas till om barnet har tillbringat tid i skolan m.m.

Reglerna för att erhålla det särskilda pensionstillägget har visat sig vara
mycket snäva. Många som vårdat handikappat barn och trott sig kunna er-
hålla det särskilda pensionstillägget får besvikna konstatera att denna reform
ej gäller dem.

Föräldrar som vårdar handikappade barn utför en stortartad insats. De
har rätt att kräva samhällets stöd. Det särskilda pensionstillägget utmålades
av den socialdemokratiska regeringen som en stor förbättring. Föräldrar till
handikappade barn kan instämma häri.

Jag vill därför ställa följande fråga till socialministern:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att möjliggöra för föräl-

Prot. 1990/91:74

8 mars 1991

der som vårdat handikappat barn att lättare erhålla särskilt pensionstillägg?

6§ Kammaren åtskildes kl. 14.02.

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Vid protokollet

OLOF MARCUSSON

/Barbro Karlsson

Prot. 1990/91:74

8 mars 1990 1991

Innehållsförteckning

Fredagen den 8 mars

1 8 Återkallelse av motioner.............................. 1

28 Hänvisning av ärenden till utskott........................ 1

3 8 Bordläggning....................................... 1

4 8 Anmälan om interpellation

1990/91:162 av Margareta Persson (s) om kidnappade barn med
utländska pappor................................ 2

5 8 Anmälan om frågor

1990/91:453 av Berith Eriksson (v) om förläggningen av flyk-
tingbarn....................................... 4

1990/91:454 av Berith Eriksson (v) om förordnande av god man

för föräldralösa flyktingbarn....................... 4

1990/91:455 av Stig Bertilsson (m) om idrottsrörelsens ekono-

miska villkor................................... 4

1990/91:456 av Annika Åhnberg (v) om stödet till konsument-
organisationerna ................................ 5

1990/91:457 av Hugo Andersson (c) om miljösamarbetet med

Lettland ...................................... 5

1990/91:458 av Per-Ola Eriksson (c) om småföretagens behov
av bankkrediter................................. 5

1990/91:459 av Per-Ola Eriksson (c) om ett eventuellt avtal
med EG inom jordbruksområdet.................... 6

1990/91:460 av Arne Mellqvist (s) om studiestödsorganisatio-
nen.......................................... 6

1990/91:461 av Marianne Jönsson (c) om pensionstillägg för
föräldrar som vårdat handikappat barn............... 6

gotab 98322, Stockholm 1991