Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:70 Måndagen den 4 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:70

Riksdagens protokoll
1990/91:70

Måndagen den 4 mars

Kl. 15.00-15.02

Protokoll

1990/91:70

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 18, 19, 20, 21 och 22 februari.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1990/91:82 yrkande 16 till kulturutskottet

propositionen i övrigt till utbildningsutskottet

1990/91:85 till utbildningsutskottet

1990/91:93 till socialutskottet

1990/91:98 till justitieutskottet

1990/91:99 till jordbruksutskottet

1990/91:102 till försvarsutskottet

1990/91:106 till lagutskottet

1990/91:108 till socialförsäkringsutskottet

1990/91:109 och 110 till bostadsutskottet

1990/91:113 till arbetsmarknadsutskottet

3§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1990/91:111 Sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet m.m.
1990/91:112 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz
1990/91:114 Vissa tillsynsfrågor enligt vattenlagen

Redogörelse

1990/91:6 Styrelsens för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse
över fondens verksamhet och förvaltning under år 1990

Konstitutionsutskottets betänkanden

1990/91:24 Ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen

1 Riksdagens protokoll 1990/91:70

Prot. 1990/91:70

4 mars 1991

1990/91:25 Kungliga hov- och slottsstaterna

1990/91:26 Anslag till datainspektionen

1990/91:27 Stöd till politiska partier

1990/91:28 Anslag till allmänna val

Skatteutskottets betänkanden

1990/91:13 Återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare

1990/91:19 Tullpreferenser för Namibia

Försvarsutskottets betänkanden

1990/91:5 Vissa anslag för totalförsvaret, m.m.

1990/91:6 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1990/91:10 Socialavgifter för vissa idrottsutövare

Socialutskottets betänkanden

1990/91:10 Användning av genteknik på människa, m.m.

1990/91:11 Vissa frågor om äldre och handikappade

Kulturutskottets betänkanden

1990/91:10 Registrering och dokumentation av de statliga museernas sam-
lingar

1990/91:11 Arkeologifrågor

1990/91:12 Olympiska vinterspelen 1998

1990/91:13 Anslag till medlemskap i Unesco

Trafikutskottets betänkanden

1990/91:11 Anslag till Kommunikationsdepartementet m.m

1990/91:12 Anslag till SMHI, SGI och Statens haverikommission

1990/91:13 Vissa anslag till postverket

4 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 22 februari

1990/91:158 av Stina Eliasson (c) till utbildningsministern om socionomut-
bildningen:

Problem med ekonomin ger ofta upphov till sociala problem och omvänt.
Många människor får psykiska besvär eller missbruksproblem på grund av
en pressad ekonomisk situation. Inte sällan tvingas dessa söka hjälp hos soci-
altjänsten. Stora samhälleliga resurser tas i anspråk för utredning och utbe-
talning av bidrag. Ofta tas även vårdens resurser i anspråk. Den hjälp som
erbjuds inom socialtjänsten kommer också i ett sent skede. Problemen har
då redan blivit mycket svåra och akuta.

Allt fler svenska hushåll dras med skulder och har svårt att få vardagseko-
nomin att gå ihop. Man tar stora lån och lever på krediter, något som inte ger
överblick över den egna ekonomiska situationen. Särskilt bekymmersamt är
det stora antalet unga mellan 20 och 25 år som inte kan klara sin ekonomi
och som blir lagsökta.

För att kunna leva ett självständigt ekonomiskt liv krävs ökade kunskaper
om hushållsekonomi och budgetplanering. Ekonomisk rådgivning är en nöd-
vändig insats för att hjälpa människor att skaffa sig kontroll över sina liv.

Konsumentverket driver medvetet frågor som rör hushållsekonomi och
budgetrådgivning. Man kan konstatera att behovet av råd och stöd är stort.
I sina studier har man kunnat iaktta en ”ond cirkel” av ekonomiska, psykiska
och sociala problem till följd av dålig insikt om ekonomin. Man har kunnat
se klara behov av ökade hjälpinsatser på detta område.

Rådgivningsarbetet bör ske systematiskt. Det kan börja med en kartlägg-
ning av den sociala situationen och därefter bör en ekonomisk översikt av
nuläget göras, följt av diskussioner om hur en sanering kan ske. Det säger
sig självt att detta arbete för att vara framgångsrikt måste bygga på förtro-
ende mellan parterna och engagemang och kunskap hos rådgivaren.

Socionomer är en yrkesgrupp som har till uppgift att ge kvalificerade stöd-
insatser för människor med sociala problem. Problemet är att det inte finns
en enda timme i deras läroplan om utbildning för att råda i budgetfrågor.
Socionomer som i sin dagliga gärning har att ta ställning till en rad frågor
som rör den hjälpsökandes situation måste naturligtvis ges utbildning i bud-
getrådgivning. Det kan inte vara rimligt att medverka till att bidrag lämnas
ut till dem som inte har förmåga att hantera sin vardagsekonomi.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbild-
ningsministern.

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att ge socionomer utbildning i
budgetrådgivning och ekonomistyrning?

den 27 februari

1990/91:159 av Jan Hyttring (c) till statsrådet Erik Åsbrink om samverkan
mellan tull och polis:

Ett antal försöksprojekt med samverkan mellan tull och polis i gränstrak-
terna mot Norge finns framtagna för ställningstagande. Rikspolisstyrelsen
har förklarat sig mycket intresserad av att de tillgängliga resurserna hos polis
och tull genom en samverkan skulle kunna bli mer effektiva i övervakningen
av narkotika- och spritsmugglingsverksamheten. Vidare skulle passkontroll
etc. kunna utföras effektivare. Både tull och polis har mycket begränsade
resurser i gränstrakterna, och ett utökat samarbete och arbetsbyte skulle in-
nebära att mer tid skulle kunna användas till gränskontroll.

Tulldirektionen i Karlstad har med anledning av tullutredningens förslag
till indelning av landet i nya regioner påtalat den försämrade service som
utredningsförslaget innebär för Värmlands del vid gränsen till Norge och i
Kristinehamn. Vid uppvaktningar av riksdagsledamöter och kommunala fö-

Prot. 1990/91:70

4 mars 1991

1 * Riksdagens protokoll 1990/91:70

Prot. 1990/91:70

4 mars 1991

reträdare från Värmland har ovanstående försämringar påtalats och vikten
av en effektiv gränsbevakning framhållits. Försämringar i servicen mot nä-
ringslivet och legitimt gränspasserande kan inte accepteras i en tid av utökad
handel och fritt resande i Europa.

Intresset till ökat samarbete och arbetsbyte med polisen är enligt uppgift
svagt från tullens sida och detta avspeglas i att inget av de tilltänkta försöks-
projekten har kommit till stånd ännu.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Erik Ås-
brink:

Avser statsrådet, som ansvarig för tullen, att ta initiativ till att försökspro-
jekt startas med samverkan mellan tull och polis i gränstrakterna mot
Norge?

Avser statsrådet att ta initiativ till att tullutredningens förslag om ändrad
tullregionindelning och förslag till försämrad service ej genomförs?

1990/91:160 av Lars Ulander (s) till bostadsministern om restriktionerna för
byggnadsverksamheten i Stockholm:

Vi kan se en snabb förändring av byggarbetsmarknaden i hela landet. I
januari var 6 245 byggnadsarbetare arbetslösa. Jämförelsevis var 2 490 ar-
betslösa i augusti 1990.

Fortfarande redovisas för januari 1991 förhållandevis låg arbetslöshet i
Stockholm. 355 personer saknade enligt uppgift anställning i mitten av feb-
ruari. Detta speglar dock inte nedgången i byggandet i Stockholmsregionen,
eftersom långpendlare som ställs utan arbete blir registrerade som arbetslösa
i sina hemlän.

I mitten av februari har 450 byggnadsarbetare och 50 tjänstemän i Stock-
holm varslats om uppsägning, och flera av de största byggentreprenörerna
har infört anställningsstopp. Ytterligare varsel har aviserats.

Stockholms länsarbetsnämnd bedömer i sin prognos för 1991 — 1992 att
även byggandet av bostäder kommer att minska bl.a. på grund av ökade bo-
stadskostnader.

Allt talar för att regeringen snarast måste vidta åtgärder för att undanröja
hinder för byggandet. Restriktioner för att dämpa byggverksamheten be-
hövs inte i någon del av landet. Tvärtom är det nödvändigt att ge signaler till
byggmarknaden, som får till följd ett ökat byggande.

Ett snabbt besked om borttagande av investeringsavgiften för byggandet
samt en generell dispens för den av riksdagen medgivna räntan på ROT-
arbeten är nödvändig för att inte byggandet skall komma i en djup vågdal.
Vidare är det viktigt att regeringen snarast ger besked om de återstående
frågor som hänger samman med det nya bostadsfinansieringssystenret.

Är regeringen beredd att snarast upphäva de restriktioner i form av inve-
steringsavgift, ombyggnadsramar och högre garanterad ränta vid ombyggna-
der, som i dag begränsar byggnadsverksamheten i Stockholm?

5 § Anmälan om frågor

Prot. 1990/91:70

4 mars 1991

Anmäldes att följande frågor framställts

den 27 februari

1990/91:441 av Jan Hyttring (c) till jordbruksministern om avgiften för vissa
av lantbruksnämnderna anordnade behörighetskurser:

När miljöavgiften på bekämpningsmedel infördes den 1 juli 1984 anförde
regeringen att syftet med avgiften var att uppnå från hälso- och miljösyn-
punkt nödvändig minskning av sådana medel. I syfte att uppnå denna mål-
sättning har lantbruksnämnderna anordnat behörighetskurser för tillstånd
att få använda vissa bekämpningsmedel som kemikalieinspektionen ställt
kunskapskrav på.

Vid införandet av miljöavgiften uttalade riksdagen att de influtna medlen
skulle användas till utökade insatser i fråga om forskning, rådgivning och
miljöförbättrande åtgärder. Speciellt skulle arbetsmiljön för den som hante-
rade preparaten beaktas.

För anordnandet av behörighetskurserna har lantbruksnämnderna tagit ut
kursavgifter. Fram till i mitten av 1990 har ca 500 kursdeltagare ansökt om
att bl.a. få sina kurskostnader betalda av medel som influtit från miljöavgif-
terna. Samtliga har fått avslag på sina ansökningar trots att kostnaderna har
uppkommit i ett syfte som mycket väl motsvaras av riksdagens uttalande.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Avser statsrådet ta initiativ till en ändring av regeringens beslut så att kurs-
kostnaderna kan betalas med influtna medel från miljöavgifter för de lant-
brukare som genomgått behörighetskurser i lantbruksnämndernas regi?

•

den 28 februari

1990/91:442 av Bengt Kindbom (c) till bostadsministern om skatteomlägg-
ningen och idrottsrörelsen:

Västergötlands idrottsförbund har den 14 januari i år i brev till bostadsmi-
nister Ulf Lönnqvist bl.a. anfört att skatteomläggningen drabbar idrottsrö-
relsen hårt, och då inte minst de idrottsföreningar som driver egna anlägg-
ningar. Bostadsministern har i brev som kommit mig till kännedom den 5
februari svarat med bl.a. följande: ”Föreningar med anläggningar kan välja
att bilda t.ex. en ekonomisk förening för anläggningens drift.” Vidare: ”Om
kommunen i stället för att betala ut driftbidrag till anläggningen betalar vat-
ten, avlopp, sophämtning och annat så klarar föreningen sig från moms vil-
ket också kommunen gör eftersom kommunen har rätt att dra av all sådan
moms.”

Vid sidan om det, enligt min mening, tveksamma förfarandet att som mi-
nister föreslå skattskyldiga skatteplaneringsmetoder vill jag fråga bostadsmi-
nistern:                                                                                                 5

Prot. 1990/91:70 4 mars 1991

Står de av statsrådet föreslagna åtgärderna i överensstämmelse med gäl- lande skattelagstiftning? den 4 mars 1990/91:443 av Birgitta Rydle (m) till statsrådet Göran Persson om åtgärder mot brister i skolan: Av skolministerns förord till skriften ”SKOLAN BEHÖVER DIG” fram- går att skolministern anser att vår skola är bra men att vi ändå bör vara kri- tiska. Det finns enligt skolministern saker som vi klarar mindre väl i skolan. Det vore utomordentligt klarläggande att få en precisering av vad skolmi- nistern anser brister i skolan. Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern: Vilka åtgärder anser skolministern mest angelägna för att komma till rätta med bristerna i skolan? 1990/91:444 av Birger Hagärd (m) till statsrådet Göran Persson om åtgärder för att skapa arbetsro i skolan: I skriften ”SKOLAN BEHÖVER DIG”, som riktas till föräldrar med barn i skolan står bl.a. följande: ”Alla lärare och elever har rätt till arbetsro. Det är lärarens uppgift att försöka se till att det blir ett positivt arbetsklimat i klassen.” I broschyren anges vidare att föräldrarna kan hjälpa till att stilla oron. Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern: Vilka ytterligare åtgärder anser skolministern motiverade för att skapa ar- betsro i skolan? 1990/91:445 av Ulf Melin (m) till statsrådet Göran Persson om hemuppgifter i skolarbetet: I skriften ”SKOLAN BEHÖVER DIG”, och som riktas till föräldrar med barn i skolan, kan man läsa att ”hemuppgifterna ej får svälla ut så att de blir orimligt många” samt att föräldrarna skall bevaka att elevernas arbetsbelast- ning blir rimlig. Detta kan synas angeläget, men än viktigare torde det vara att läxor är en del i skolans strävan att bibringa eleverna en god studieteknik och goda kunskaper. Skriftens uppmaning kan leda till att hemuppgifter uppfattas vara mindre viktiga. Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern: Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att hemuppgifter skall ses som ett viktigt led i skolans arbete?

1990/91:446 av Hans Dau (m) till statsrådet Göran Persson om inackorde-
ringstillägget till vissa skolelever:

Av skriften ”SKOLAN BEHÖVER DIG” framgår att ”alla ungdomar har
efter den obligatoriska grundskolan rätt att söka till gymnasieskolan” samt
att ”Oavsett var i landet du bor, oavsett din ekonomi och kulturella bak-
grund har ditt barn samma rätt till likvärdig utbildning.”

Samtidigt som dessa högstämda ord står att läsa i en skrift där skolminis-
tern ståtar med bild föreslår samma skolminister att inackorderingstillägget
till elever, som bor långt från skolan inte skall räknas upp till den nivå som
behövs för att kompensera för pris- och skattehöjningar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern:

Varför skall föräldrar i glesbygd behöva göra större uppoffringar än andra
för att ge sina barn en bra utbildning?

1990/91:447 av Ann-Cathrine Haglund (m) till statsrådet Göran Persson om
fördjupade studier i skolan:

I skriften ”SKOLAN BEHÖVER DIG”, producerad på uppdrag av ut-
bildningsdepartementet, anges som viktiga kunskapsfrågor bl.a.:

- olika sätt att se på livet

- vad som är viktigt när människor lever tillsammans

- jämställdhet mellan kvinnor och män

- samarbete mellan länder, t.ex. i FN

- fredssträvanden och krigshot, flyktingfrågor

- varför människor flyttar mellan orter och länder

Dessa frågor är viktiga. Det ligger dock en betydande risk för ytliga studier
när kunskapsfrågor preciseras så som sker i denna skrift. Utan gedigna kun-
skaper i ämnena är det mycket svårt att förstå fredssträvanden och krigshot,
hot mot miljön eller ekonomiska förhållanden.

Av SÖs nationella utvärdering framgår också att vissa ämnen helt eller
delvis skjuts åt sidan.

Vilka åtgärder vill skolministern vidta för att skapa förutsättningar för ge-
digna studier i olika ämnen så att inte arbetet i skolan begränsas till en ytlig
orientering?

1990/91:448 av Birgit Henriksson (m) till statsrådet Göran Persson om skol-
betyg:

Av skriften ”SKOLAN BEHÖVER DIG”, som riktas till föräldrar med
barn i skolan framgår att eleverna får betyg i årskurs 8 och 9 samt att lärarna
skall informera föräldrarna om hur det går för eleven. Sammanfattningsvis
konstateras att ”den kontakten, som skall vara fortlöpande och tät, är vikti-
gare än betygen”.

Skolministern och även den socialdemokratiska kongressen har emellertid
i höstas uttalat sig positivt om betyg.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga skolministern:

Prot. 1990/91:70

4 mars 1991

Prot. 1990/91:70 4 mars 1991

Har skolministern nu övergivit sin och den socialdemokratiska kongres- sens ståndpunkt i betygsfrågan? 1990/91:449 av Hugo Hegeland (m) till statsrådet Erik Åsbrink om återbe- talningen av tvångssparmedlen: Det s.k. tvångssparandet skall nu återbetalas tidigare än vad ursprungli- gen bestämdes. Sålunda skall en del av återbetalningen ske i maj, strax före semestrarna, dels i början av 1992. De administrativa kostnaderna för den särskilda utbetalningen i början av 1992 torde överstiga 100 milj.kr. Med an- ledning härav vill jag fråga statsrådet: Vore det inte bara billigt utan även rationellt att låta slutskattsedeln bli avräkningsnota även för tvångssparandet så att återbetalningen av medlen sker samtidigt med återbetalningen av överskjutande preliminärskatt? 6§ Kammaren åtskildes kl. 15.02. Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen. Vid protokollet TOM T:SON THYBLAD

/Barbro Karlsson

Innehållsförteckning

Prot. 1990/91:70

4 mars 1991

Måndagen den 4 mars

1 § Justering av protokoll................................. 1

2§ Hänvisning av ärenden till utskott........................ 1

3 § Bordläggning....................................... 1

4§ Anmälan om interpellationer

1990/91:158 av Stina Eliasson (c) om socionomutbildningen . .     2

1990/91:159 av Jan Hyttring (c) om samverkan mellan tull och

polis......................................... 3

1990/91:160 av Lars Ulander (s) om restriktionerna för bygg-

nadsverksamheten i Stockholm..................... 4

5 § Anmälan om frågor

1990/91:441 av Jan Hyttring (c) om avgifter för vissa av lant-
bruksnämnderna anordnade behörighetskurser......... 5

1990/91:442 av Bengt Kindbom (c) om skatteomläggningen och
idrottsrörelsen.................................. 5

1990/91:443 av Birgitta Rydle (m) om åtgärder mot brister i
skolan........................................ 6

1990/91:444 av Birger Hagård (m) om åtgärder för att skapa ar-
betsro i skolan.................................. 6

1990/91:445 av Ulf Melin (m) om hemuppgifter i skolarbetet .     6

1990/91:446 av Hans Dau (m) om inackorderingstillägget till

vissa skolelever................................. 7

1990/91:447 av Ann-Cathrine Haglund (m) om fördjupade stu-
dier i skolan.................................... 7

1990/91:448 av Birgit Henriksson (m) om skolbetyg........ 7

1990/91:449 av Hugo Hegeland (m) om återbetalningen av

tvångssparandet................................. 8

gotab 98181, Stockholm 1991