Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:64 Fredagen den 15 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:64

Riksdagens protokoll
1990/91:64

Fredagen den 15 februari

Kl. 13.00-13.05

Protokoll

1990/91:64

1 § Nya ersättare för riksdagsledamöter

Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden
inkomna

Berättelse om granskning av bevis för ersättare för riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om
att Gunnar Johnson, Frösön, och Stefan Fax, Krokom (båda s), utsetts till
ersättare för riksdagsledamöter med stöd av 14 kap. 14 § vallagen.

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit
att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Stockholm den 13 februari 1991

Stig Nordlund

Sven-Georg Grahn

2§ Remissdebatt

Föredrogs proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.

Anf. 1 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Denna proposition är efterlängtad, men jag vill ändå ta upp
två frågor, kanske mest av formella skäl. Riksdagen får i januari budgetpro-
positionen, där regeringen skall ta med det mesta som rör statens budget och
verksamhet. Vid en genombläddring av den proposition som vi i dag har fått
på våra bord ser jag att det finns åtskilliga frågor som borde ha tagits med
redan då, och det är litet märkligt.

Detta förfarande att flytta över frågor till propositioner som avlämnas se-
nare gör att vi som riksdagsledamöter får kortare tid på oss än normalt att
skriva bra och genomtänkta motioner i anslutning till dessa propositioner.

Under våren 1990 beslutade riksdagen om ett engångsanslag på 5 miljar-
der kronor till investeringar i järnvägar och kollektivtrafik. Riksdagen upp-
drog åt regeringen att återkomma med mer detaljerade skrivningar om hur
dessa pengar skall användas under det nu pågående budgetåret. Det har
dröjt ända tills nu innan regeringen har tillgodosett detta riksdagens beslut.

Det finns en stor principiell skillnad mellan det förslag som vi nu fått på

Remissdebatt

1 Riksdagens protokoll 1990191:64

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

Remissdebatt

våra bord och det beslut riksdagen fattade våren 1990. Det var meningen att
detta anslag på 5 miljarder kronor skulle gå till järnvägstrafik och kollektiv-
trafik, och det hade en tydlig miljöprofil. I det förslag vi nu fått har rege-
ringen lagt in väldigt mycket av storstadssatsningar och vägtrafik. Vid gårda-
gens presskonferens på Rosenbad angav regeringen att hela 70% av infra-
strukturinvesteringarna på 1990-talet skall gå till vägar. Detta innebär att re-
geringen inte har velat fullfölja den miljöprofil som riksdagen enade sig om
förra våren.

Herr talman! Nu börjar riksdagsbehandlingen av denna proposition. Jag
hoppas verkligen att riksdagen rättar till dessa brister. Vi från miljöpartiet
kommer i varje fall att kämpa för att miljön skall få en bättre chans än vad
som nu är fallet.

Överläggningen var härmed avslutad.

Propositionen hänvisades till utskott enligt följande:

avsnitt 4.2 till utbildningsutskottet

avsnitten 7.4.2, 7.5, 11.1 och bil. 1 nr 1-4 till jordbruksutskottet
avsnitten 5, 6.2-6.4 och 7.3 till trafikutskottet
avsnitt 8.8 till arbetsmarknadsutskottet
avsnitt 11.3 till bostadsutskottet
propositionen i övrigt till näringsutskottet

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1990/91:89 till skatteutskottet

1990/91:91 ändring i produktsäkerhetslagen till lagutskottet

propositionen i övrigt till näringsutskottet

1990/91:94 till konstitutionsutskottet

1990/91:95 till skatteutskottet

4§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Proposition

1990/91:105 Gränsskydd för rågvete m.m.

5 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 14 februari

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

1990/91:151 av Alf Wennerfors (m) till civilministern om Norrtälje polisdi-
strikt:

Den ökande brottsligheten drabbar också Roslagen. I Norrtälje Tidning
har man under de senaste månaderna kunnat läsa om snatteri, inbrott, bank-
rån och stora knarkproblem. Polisens resurser inom Norrtälje polisdistrikt
har under senare år blivit allt mindre i förhållande till brottslighetens omfatt-
ning samt till både en ökande permanent befolkning och en ökande fritidsbe-
folkning året runt.

Norrtälje kommun omfattar cirka 44 000 permanent bosatta invånare. De
sommarboende är 140 000—160 000, men tendensen under senare år har
alltmera blivit att fler vistas i sina fritidshus under helger, vintersemestrar
och långhelger året om. Allmänhetens krav på ordning och trygghet har
ökat. Kravet på polisiära insatser och administrativ service har således ökat.

Polisdistriktet är mycket vidsträckt. Utryckningssträckorna är långa och
tidsödande. Inom disktriktet finns dessutom ett flertal känsliga objekt och
skyddsområden som skall övervakas.

Polisdistriktet förfogar i dag över 70 polismannatjänster plus administrativ
personal. Under senare decennier har antalet polismannatjänster inte ökats
i förhållande till en utveckling som egentligen kräver fler tjänster, dvs. om
man väger in den ovan nämnda befolkningsökningen och dess ökande krav
samt minskad arbetstid och lagstadgade ledigheter av olika slag. Att den
mångåriga underbemanningen också skapar s.k. utbrändhet som inte sällan
leder till ökad sjukfrånvaro står klart.

Om polisdistrikets personalsituation har varit och fortfarande är tillfreds-
ställande under årets nio höst-, vinter- och vårmånader så har arbets- och
personalläget under de senare somrarna varit minst sagt krisartat.

Vissa disktrikt betraktas enligt uppgift av överordnade polismyndigheter
som "sommardistrikt”. Exempel på sådana är Mora, Gotland, Öland, Var-
berg och Smögen. Inom Stockholms län har tydligen Nacka, Värmdö och
Vaxholm samma ”status”. Alla dessa får förstärkningar för att klara påfrest-
ningarna under somrarna. Norrtälje polisdistrikt bedöms emellertid inte
som ett s.k. sommardistrikt. Detta är obegripligt.

Enligt uppgift är det så att distriktet kan få extra polismannatjänster under
sommaren, men de kostnader som detta medför får distriktet självt finan-
siera. Tre sådana extra sommartjänster drar exempelvis 60 000 kr. i kostna-
der. 1 en redan mycket hårt pressad budget finns inte dessa pengar.

Det märkliga är att den polisbåt som distriktet förfogar över för övervak-
ningen av den stora skärgården inom disktriktet också skall bevaka skär-
gårds- och kustområdet norr dvs. inom Upplands län utan finansiellt bidrag
från länsstyrelsen i Uppsala.

Det än mer märkliga utgör en aktuell uppgift att en man i Norrtäljedi-
striktet skall hjälpa Stockholmpolisen med gatulangningsproblemen samti-
digt som allvarliga knarkproblem uppdagats i Norrtälje.

Övertidsuttaget är mycket stort inom distriktet. Poliser är ansvarsmed-
vetna. De vägrar inte att tjänstgöra på övertid. Men det stora övertidsutta-

1* Riksdagens protokoll 1990/91:64

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

get - numera upp emot 500 timmar per år - måste oroa en ansvarsmedveten
arbetsgivare. De långsiktiga följderna av en sådan personalpolitik kan bli
utbrändhet, ökad sjukfrånvaro och förtidspensionering.

Oron för framtiden måste vara stor i polisdistriktets ledning, i den fackliga
organisationen och bland enskilda polismän. Men oron måste vara ännu
större bland allmänheten. Och det är inte bara frågan om oro. Irritationen
och missnöjet växer.

Med hänvisning till vad som ovan anförts vill jag ställa följande frågor till
civilministern:

1. På vilket sätt vill statsrådet medverka till generellt ökade resurser till
Norrtälje polisdisktikt?

2. På vilket sätt avser statsrådet att medverka till att förstärka polisresur-
serna i Norrtälje polisdistrikt under sommaren 1991?

6 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 14 februari

1990/91:412 av Maggi Mikaelsson (v) till industriministern om industrin i
Västerbotten och transportstödet, m.m.:

De föreslagna försämringarna av transportstödet tillsammans med lön-
samhetskraven på SJ hotar att slå ut flera företag i Västerbotten. Ålö-Maski-
ner utanför Umeå är ett exempel.

Ett slopat transportstöd innebär ett inkomstbortfall på nära 1 milj.kr.
Dessutom har SJ aviserat att man inte längre växlar järnvägsvagnar. Älö-
Maskiner har byggt upp och byggt ut sin verksamhet i anslutning till järnväg
bl.a. eftersom 80 % av produkterna går på export.

De ovan nämnda förändringarna hotar företagets överlevnad i Västerbot-
ten.

Jag vill därför fråga industriministern:

Vilka åtgärder är industriministern beredd att vidta för att garantera förut-
sättningarna för industriell överlevnad och utveckling i Västerbotten?

1990/91:413 av Annika Åhnberg (v) till utrikesministern om USA och de
mänskliga rättigheterna:

Sverige har ett år kvar av sitt medlemskap i FNs kommission för de mänsk-
liga rättigheterna. Det är viktigt att utnyttja detta år på bästa sätt och stå i
främsta ledet vad gäller försvaret av de mänskliga rättigheterna.

Brott mot de mänskliga rättigheterna måste påtalas och kritiseras oavsett
var de sker på jorden och oavsett vilka ekonomiska eller politiska relationer
Sverige har till det land där brottet skett eller sker.

I USA sitter sedan några år den amerikanske medborgaren Mark Curtis i

fängelse i Iowa dömd till 25 års fängelse för påstått inbrott och sexuellt över-
grepp. Hans oskuld till det påstådda brottet kan tydligt påvisas.

Den verkliga orsaken till anklagelserna till det påstådda brottet är i stället
att Mark Curtis var fackligt och politiskt aktiv och starkt engagerat sig för de
spanskspråkiga immigranternas rättigheter. Mark Curtis utgör en i raden av
personer som utsatts för justitiemord i USA, där den bakomliggande orsa-
ken till dom och straff är politisk aktivitet.

Min fråga är:

Avser Sverige att resa frågan om Mark Curtis fall i FNs MR-kommission?

1990/91:414 av Barbro Sandberg (fp) till statsrådet Erik Åsbrink om mom-
sen på färdtjänst:

Färdtjänst är en social omsorg som genom socialtjänstlagen är obligatorisk
för alla kommuner. Till skillnad från övrig omsorgsverksamhet utförs färd-
tjänsten huvudsakligen på entreprenad av privata trafikföretag.

I det reformerade momssystemet som trädde i kraft vid årsskiftet undantas
social omsorg från beskattning. I propositionen sägs att skattefrihet bör gälla
oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi, alltså vara kon-
kurrensneutral.

Riksskatteverket har nu beslutat att de färdtjänstberättigades serviceav-
gift skall beläggas med moms om avgiften tas ut i samband med resan. Om
kommunen fakturerar i efterhand så skall ingen moms tas ut.

RSV framtvingar med sitt beslut en ökad byråkrati och administration i
kommunerna, eftersom de av kostnadsskäl tvingas ta över administration av
färdtjänstavgifterna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsbrink:

Vad avser regeringen göra för att momsplikten skall vara oberoende av
vilket system kommunerna använder för betalning?

1990/91:415 av Jan Jennehag (v) till utrikesministern om de baltiska staterna
och de mänskliga rättigheterna:

I Sverige finns ett stort intresse av att bygga ut och stärka kontakterna med
Baltikum inom de mest skilda områden. De baltiska republikerna behandlas
ofta som en enhet, även om det finns stora historiska, kulturella och politiska
olikheter.

En gemensam och övergripande fråga gäller dock hävdandet av mänskliga
rättigheter, bl.a. genom stärkandet av demokratiska institutioner, facklig
verksamhet och organiserat folkrörelsearbete. Sådant arbete behöver sam-
hällets stöd för att bli effektivt och varaktigt.

Vilka åtgärder planerar regeringen för att stödja arbete av nämnt slag?

1990/91:416 av Bertil Måbrink (v) till utrikesministern om konventionen om
barnens rätt i samhället:

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

Den 20 november 1989 antog FNs generalförsamling en konvention om

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

barnens rätt i samhället. Uppslutningen bakom konventionen har varit
mycket stor.

Den nu avgörande frågan är hur konventionen efterlevs och hur den till-
satta övervakningskommittén klarar sina uppgifter.

Aktuella rapporter som bör ligga till grund för ett svenskt agerande för
barnens rättigheter är Svenska rädda barnens rapport om den israeliska sta-
tens övergrepp mot de palestinska barnen på de ockuperade områdena och
Amnesty Internationals rapport om dödsskvadroners mördande av gatubarn
i Brasilien. Även de mycket uppmärksammade rumänska barnhemsbarnens
situation bör tas upp.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Hur avser regeringen agera för att kontrollera att konventionen efterlevs
i dessa och andra fall?

1990/91:417 av Jan Strömdahl (v) till utrikesministern om El Salvador och
de mänskliga rättigheterna:

Kriget i Mellersta Östern har medfört att många andra områden i världen
där krig och våldsamheter pågår helt kommit i skymundan.

I denna ”nyhetsskugga” finns en uppenbar risk att en rad tvivelaktiga regi-
mer intensifierar sina övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter.

I El Salvador pågår sedan 11 år ett blodigt inbördeskrig som kostat mer än
70 000 människor livet. Sedan april förra året har FN engagerat sig i med-
lingsarbete mellan FMLN och den salvadoranska regimen. Hittills har inte
särskilt många framsteg gjorts i praktiken.

Nyligen beslutade president Bush att frisläppa 42,5 miljoner dollar i mili-
tärhjälp. Pengar som tidigare varit frusna. Syftet tycks vara att FMLN skall
besegras militärt. Det råder en uppenbar risk att inbördeskriget intensifieras
och att arméns brott mot de mänskliga rättigheterna snabbt ökar.

Min fråga är:

På vilket sätt avser Sverige att agera i FNs MR-kommission för att försvara
de mänskliga rättigheterna i El Salvador?

1990/91:418 av Maggi Mikaelsson (v) till utrikesministern om Kina och de
mänskliga rättigheterna:

Massakern på Tien An Men square i juni 1989 krossade de folkliga demok-
ratiseringssträvandena i Kina. En hel värld protesterade. Kina fick också
svårare att erhålla ekonomiskt stöd och lån.

Nu knappt två år senare har uppmärksamheten avtagit. Efter att Kina i
säkerhetsrådet inte lagt in i sitt veto mot krigsresolutionen 678 har landet
belönats med att åter få tillgång till en rad olika lån och biståndsformer.

De senaste veckorna, i skuggan av Gulfkriget, har ett flertal av ledarna för
demokratirörelsen dömts till långa fängelsestraff.

I Tibet fortsätter samtidigt den kinesiska regimens diskrimineringspolitik
mot tibetanerna.

Jag skulle därför vilja fråga utrikesministern:

Hur avser Sverige agera för att Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna
ges fortsatt uppmärksamhet internationellt?

1990/91:419 av Ylva Johansson (v) till utrikesministern om de homosexuella
och arbetet för mänskliga rättigheter:

Sverige har sedan 1989 varit medlem av FNs kommission för mänskliga
rättigheter för en treårsperiod. 1991 är således det sista året av medlemskap
för den här gången.

En stor grupp människor som ofta glöms i arbetet för mänskliga rättighe-
ter är de homosexuella. I mängder av länder är de utsatta för grym förföl-
jelse.

Sverige är jämfört med många andra länder tolerant i denna fråga, även
om de homosexuella också här utsätts för olika typer av diskriminering. Men
Sverige har förutsättningar att gå i spetsen för att lyfta fram de homosexuel-
las situation som en del i arbetet för mänskliga rättigheter.

Min fråga till utrikesministern är därför:

Har Sverige, eller avser Sverige, att lyfta fram frågan om de homosexuel-
las rättigheter i FNs MR-kommission?

1990/91:420 av Lennart Brunander (c) till miljöministern om kommunala
avfallsplaner:

Riksdagen beslutade i maj 1990 om ändringar i renhållningslagen som in-
nebär att kommunerna skall ha planeringsansvaret för avfallsfrågorna. Det
kommunala ansvaret gäller fr.o.m. den 1 januari 1991. Statens naturvårds-
verk är den centrala tillsynsmyndigheten och skall meddela föreskrifter om
den kommunala avfallsplanens innehåll. Så har ännu inte skett. Jag vill mot
denna bakgrund fråga miljöministern:

Avser regeringen att vidta åtgärder så att föreskrifter utfärdas för att ”sä-
kerställa att avfallsplaneringen får en hög och enhetlig standard”.

den 15 februari

1990/91:421 av Maria Leissner (fp) till statsrådet Maj-Lis Lööw om tidpunk-
ten för beslut i asylärenden rörande sovjetiska judar:

Sedan i höstas har återigen asylansökningar från sovjetiska judar lagts på
is i väntan på nya direktiv från regeringen. Fortfarande väntar över hundra
asylsökande på besked, vissa sedan ett och ett halvt år tillbaka.

Jag vill därför fråga invandrarministern när hon är beredd att fatta beslut
i dessa ärenden.

1990/91:422 av Ulla Pettersson (s) till kommunikationsministern om prissätt-
ningen på Gotlandsresorna:

Mot bakgrund av de kraftigt ökade priserna i Gotlandstrafiken, ned-
gången av bokningar inför kommande turistsäsong samt de satsningar rege-

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

Prot. 1990/91:64 15 februari 1991

ringen säger sig vilja göra på infrastrukturen i landet, vill jag ställa följande fråga: Avser kommunikationsministern att vidta några åtgärder, och i så fall vilka, för att människor i normala inkomstlägen även i fortsättningen skall kunna resa till och från Gotland? 1990/91:423 av Birthe Sörestedt (s) till socialministern om rättspsykiatriska kliniken i Lund: Enligt uppgifter väntas regeringen besluta inom kort att den rättspsykia- triska kliniken i Lund läggs ner med början den 1 april. Jag vill fråga social- ministern: Är beslutet att upphöra med den rättspsykiatriska undersökningsverksam- heten i södra regionen förenligt med lagstiftningen och dess intentioner? 1990/91:424 av Per Gahrton (mp) till statsministern om den sovjetiska rap- porten om ubåten U 137: Häromdagen (10 februari 1991) publicerades i Dagens Nyheter en rapport om den sovjetiska ubåten U 137-s grundstötning i Blekingeskärgården 1981 enligt vilken det rörde sig om en felnavigering. Eftersom den officiella svenska inställningen har varit att det rörde sig om en avsiktlig spioneriak- tion - dessutom med en kärnvapenbestyckad ubåt! - är det angeläget att re- geringen officiellt kommenterar den i DN publicerade rapporten. Därför vill jag fråga: Vilka slutsatser drar regeringen och vilka åtgärder tänker regeringen vidta med anledning av publiceringen av den sovjetiska rapporten om U 137? 1990/91:425 av Per Gahrton (mp) till utrikesministern om Sveriges neutrali- tet och en ansökan om medlemskap i EG: Häromveckan presenterades ett fransk-tyskt förslag till EG-rådet om att utveckla EG till en militär försvarsunion. EG-rådets beslut går flera steg i samma riktning som detta förslag. Som bekant har riksdagen beslutat att an- sökan om EG-medlemskap kan inlämnas förutsatt att EG-medlemskap kan förenas med fortsatt neutralitet. Trots detta har utrikesministern enligt mass- media flera gånger under senare tid uttalat att neutralitetsförbehåll icke skall ske i samband med svensk EG-ansökan. Mot den bakgrunden vill jag fråga utrikesministern: Hur tolkar utrikesministern EG-rådets senaste beslut och diskussion angå- ende EGs militära samarbete, och vilka slutsatser drar regeringen beträf- fande möjligheterna för och utformningen av en svensk ansökan om EG- medlemskap?

1990/91:426 av Bengt Hurtig (y) till utrikesministern om de mänskliga rättig-
heterna i Peru och Filippinerna:

Sverige är också under 1991 medlem i FNs kommission för mänskliga rät-
tigheter, som nu sammanträder i Geneve. Det är betydelsefullt att Sverige
aktivt arbetar för att uppmärksamma brott mot de mänskliga rättigheterna
oavsett var de sker.

Gällande stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna, men som av
ett eller annat skäl sällan tas upp av kommissionen, har Sverige ett särskilt
ansvar att uppmärksamma övergreppen.

I ett flertal stater råder en s.k. lågintensiv konflikt som innebär en formell
demokrati, med flerpartisystem som visas upp mot omvärlden. Men bakom
detta ansikte döljer sig ett oerhört brutalt förtryck och ren terror.

Peru och Filippinerna utgör tydliga exempel. I Peru har 18 000 människor
dödats i politiska mord sedan 1980. I Filippinerna innebar de tre första åren
av Aquinos demokrati bi.a. 12 000 politiska fångar - att jämföra med 20 000
fångar under 20 år av Marcos diktatur.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Avser Sverige att ta upp brotten mot mänskliga rättigheter i Peru och Fi-
lippinerna i FNs MR-kommission?

7 § Kammaren åtskildes kl. 13.05.

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SOM THYBLAD

/Barbro Karlsson

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

Prot. 1990/91:64

15 februari 1991

Innehållsförteckning

Fredagen den 15 februari

1 S Nya ersättare för riksdagsledamöter...................... 1

2 § Remissdebatt....................................... 1

Roy Ottosson (mp)

3§ Hänvisning av ärenden till utskott........................ 2

4§ Bordläggning....................................... 2

5 S Anmälan om interpellation

1990/91:151 av Alf Wennerfors (m) om Norrtälje polisdistrikt 3
6S Anmälan om frågor

1990/91:412 av Maggi Mikaelsson (v) om industrin i Västerbot-
ten och transportstödet, m.m....................... 4

1990/91:413 av Annika Åhnberg (v) om USA och de mänskliga
rättigheterna................................... 4

1990/91:414 av Barbro Sandberg (fp) om momsen på färdtjänst 5

1990/91:415 av Jan Jennehag (v) om de baltiska staterna och de
mänskliga rättigheterna........................... 5

1990/91:416 av Bertil Måbrink (v) om konventionen om bar-
nens rätt i samhället.............................. 5

1990/91:417 av Jan Strömdahl (v) om El Salvador och de
mänskliga rättigheterna........................... 6

1990/91:418 av Maggi Mikaelsson (v) om Kina och de mänsk-
liga rättigheterna................................ 6

1990/91:419 av Ylva Johansson (v) om de homosexuella och ar-
betet för mänskliga rättigheter...................... 7

1990/91:420 av Lennart Brunander (c) om kommunala avfalls-
planer ........................................ 7

1990/91:421 av Maria Leissner (fp) om tidpunkten för beslut i
asylärenden rörande sovjetiska judar................. 7

1990/91:422 av Ulla Pettersson (s) om prissättningen på Got-
landsresorna...................................

1990/91:423 av Birthe Sörestedt (s) om rättspsykiatriska klini-
ken i Lund..................................... 8

1990/91:424 av Per Gahrton (mp) om den sovjetiska rapporten
om ubåten U 137................................ 8

1990/91:425 av Per Gahrton (mp) om Sveriges neutralitet och
en ansökan om medlemskap i EG................... 8

1990/91:426 av Bengt Hurtig (v) om de mänskliga rättigheterna

i Peru och Filippinerna........................... 9

10

gotab 98117, Stockholm 1991