Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:55 Måndagen den 4 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1990/91:55

Riksdagens protokoll

1990/91:55

Måndagen den 4 februari

Kl. 15.00-15.02

Protokoll

1990/91:55

1 § Ny riksdagsledamot

Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden
inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-
dagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om

att Nils Fredrik Aurelius (m), Kalmar, utsetts till ny ledamot av riksdagen

fr.o.m. den 25 januari 1991 sedan Ewy Möller (m) avlidit.

Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Inga-Lill Jansson, Malmö,

och Håkan Gustavson, Löttorp (båda m).

Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit

att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Stockholm den 30 januari 1991

Stig Nordlund

Sven-Georg Grahn

2 § Avsägelse

Talmannen anmälde att organisationssekreterare Ove Holmberg avsagt

sig uppdraget som ledamot av valprövningsnämnden.

Kammaren biföll denna framställning.

3 § Anmälan om kompletteringsval till valprövningsnämnden

Talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund

av uppkommen vakans anmält organisationssekreterare Sten Olsson som ny

ledamot i valprövningsnämnden efter Ove Holmberg.

1

1 Riksdagens protokoll 1990191:55

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Talmannen förklarade utsedd till

ledamot i valprövningsnämnden
organisationssekreterare Sten Olsson

4§ Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 22, 23, och 24 januari.

5 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Proposition

1990/91:75 till skatteutskottet

Motionerna

1990/91:K32-K35 till konstitutionsutskottet

6§ Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositionerna

1990/91:70 Ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik

1990/91:74 Ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

1990/91:78 Internationellt ungdomsutbyte

1990/91:79 Avgivande av förklaring enligt artikel 46 i den europeiska kon-
ventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-
läggande friheterna

1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål

1990/91:83 Försäljning av statens aktier i Svenska Petroleum Exploration
AB, m.m.

1990/91:86 Polisens åtgärder i samband med ingripanden mot ungdomar

Motionerna

med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation

m.m.

1990/91:A8 av Anna Horn af Rantzien och Lars Norberg (mp)

1990/91 :A9 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

1990/91:A10 av Stig Gustafsson m.fl. (s)

199O/91:A11 av Sonja Rembo m.fl. (m)

1990/91:A12 av Maggi Mikaelsson och Karl-Erik Persson (v)

1990/91:A13 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

1990/91 :A14 av Barbro Westerholm (fp)

1990/91 :A15 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1990/91:71 Lag om vissa dryckesförpackningar
1990/91 :Jo34 av Åsa Domeij m.fl. (mp)

1990/91 :Jo35 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

1990/91 :Jo36 av Annika Åhnberg m.fl. (v)

1990/91 :Jo37 av Anders Castberger m.fl. (fp)
1990/91:Jo38 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

med anledning av skr. 1990/91:73 Redogörelse för tillämpningen av lagen
(1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bak-
grund (terroristlag)

1990/91 :Jul9 av Lars Werner m.fl. (v)

1990/91 :Ju20 av Göran Ericsson (m)

med anledning av prop. 1990/91:76 Socialavgifter för vissa idrottsutövare
1990/91 :Sf26 av Ulf Melin och Birgit Henriksson (m)

1990/91 :Sf27 av Stina Gustavsson och Lennart Brunander (c)

med anledning av skr. 1990/91:77 Invandrar- och flyktingpolitiken
1990/91 :Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund (s)
1990/91 :Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
1990/91:Sf22 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s)
1990/91 :Sf23 av Maria Leissner m.fl. (fp)
1990/91 :Sf24 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (mp)
1990/91 :Sf25 av Karin Söder (c)

med anledning av förs. 1990/91:13 Riksdagens revisorers förslag angående

Sveriges turistråd

1990/91 :Kr8 av Kaj Nilsson m.fl. (mp)

1990/91 :Kr9 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

7 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 28 januari

1990/91:135 av Ann-Cathrine Haglund (m) till statsrådet Göran Persson om
Waldorfskolorna i Norrköping och Umeå:

Regeringen föreslår i årets budgetproposition vissa uppräkningar av bi-
dragen för de fristående skolorna. Förslagen innebär emellertid att dessa
skolor kommer att erhålla ett bidrag som blir väsentligt lägre än statsbidra-
gen till skolor inom det offentliga skolväsendet.

Till detta kommer att regeringen i texten klart säger att den inte ser något
behov av fler fristående skolor på gymnasial nivå. Av förslaget som helhet
kan man dra slutsatsen att regeringen helst inte vill ha några fler fristående
skolor på grundskolenivå heller.

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Vår uppfattning är att de fristående skolorna skall ha samma möjligheter
som skolorna i det offentliga skolväsendet. Så blir inte fallet med regeringens
förslag.

Problem har åter uppstått för vissa Waldorfskolor, bl.a. den skola i Norr-
köping som var nedläggningshotad för snart ett år sedan. Även Waldorfsko-
lan i Umeå har stora svårigheter att klara sig. Dessa skolor kommer rimligen
att få ett något förhöjt bidrag med regeringens förslag. Emellertid kan det
då vara för sent, eftersom de nu har akuta problem att klara sin ekonomi.

Med anledning av det anförda vill jag fråga skolministern:

Är skolministern beredd att medverka till att ett särskilt överlevnadsbi-
drag anvisas till Waldorfskolorna i Norrköping och Umeå?

1990/91:136 av Nic Grönvall (m) till jordbruksministern om svensk jord-
brukspolitik:

Jordbrukspolitiken har i internationella sammanhang fått en alltmer fram-
skjuten betydelse. Detta finner sin grund i två tydliga omständigheter.

Uruguay-rundan hålls tillbaka i främsta rummet på grund av svårigheter
att nå överenskommelse om att fullt ut införa jordbrukshandel under GATT-
regimen och om villkoren för detta.

I de så kallade EEA-förhandlingarna mellan EG och EFTA har jord-
bruksfrågorna kommit i förgrunden genom att EG framlagt krav om tillgång
till Sveriges och andra EFTA-länders livsmedelsmarknad för ett 70-tal jord-
bruksprodukter. Vidare har förekommit antydningar i förhandlingarna om
att EFTA skulle bidra till EGs regionalpolitik av jordbrukspolitisk natur ge-
nom betalningar till en fond.

Båda dessa stora internationella frågor sätter svensk jordbrukspolitik i
centrum för intresset nu.

Vidare utgör regeringens uttalande i budgetpropositionen om en ensidig
sänkning av svenskt gränsskydd för stor osäkerhet om färdriktningen för
svensk jordbrukspolitik.

Ett misslyckande i GATT-rundan skulle få en mycket negativ betydelse
för internationell handel, som i sin tur är av utomordentligt stor betydelse
för en god ekonomisk utveckling i världen. Det finns av detta skäl all anled-
ning för alla nationer att göra sitt yttersta för att bidra till att bryta dödläget
i jordbruksförhandlingarna inom Uruguay-rundan.

Svenskt jordbruk står inför stora omställningar inte bara som en direkt
följd av det livsmedelspolitiska beslutet i juni 1990 utan även som en följd
av EEA-förhandlingarna. Senare kommer svensk jordbrukspolitik att långt-
gående påverkas av ett svenskt medlemskap i EG.

De stora förändringarna i Öst- och Centraleuropa lägger också de ut ett
helt nytt jordbrukspolitiskt perspektiv. De fem nya delstaterna i Tyskland är
stora jordbruksproducenter och infogas nu i Tysklands jordbruksproduk-
tion, som i sin tur utgör en del av den jordbruksproduktion som omfattas av
CAP.

Den alleuropeiska bilden inom jordbrukspolitiken gör alltså att en all-
europeisk jordbrukspolitik blir alltmer nödvändig - det vill säga en politik
som tar hänsyn även till den utveckling som kommer då de tidigare statshan-

delsländerna förmår etablera en effektiv jordbruksproduktion och mark-
nadsekonomi.

Det allt överskuggande målet för jordbrukspolitiken i det långa perspekti-
vet måste emellertid vara att infoga även jordbruksproduktionen och livsme-
delshandeln i de internationella frihandelssystem, som GATT utgör.

Det anförda föranleder följande frågor till jordbruksministern:

1. Är jordbruksministern beredd att medverka till att svensk jordbrukspo-
litik inriktas på en anpassning till EGs CAP och är jordbruksministern i så
fall beredd att genast ta initiativ i den riktningen?

2. Är jordbruksministern beredd att ta initiativ till att en alleuropeisk jord-
brukspolitik formuleras så att den kommande förändringen av livsmedels-
produktionen i Europa redan nu bearbetas och inarbetas i en europeisk jord-
brukspolitik?

3. Är jordbruksministern, såsom ordförande i förhandlingsgruppen inom
Uruguay-rundan för jordbruksfrågor och såsom svensk jordbruksminister i
Sverige beredd att ta initiativ inom förhandlingsgruppen för att åtadkomma
en omstart av förhandlingarna även inom det jordbrukspolitiska området?

den 31 januari

1990/91:137 av Krister Skånberg (mp) till justitieministern om opartisk rätte-
gång inför opartisk domstol:

Enligt artikel 6 i Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rät-
tigheterna skall var och en vara berättigad till opartisk rättegång inför en
oavhängig och opartisk domstol både i civila saker, när det gäller att pröva
hans civila rättigheter och skyldigheter, och i straffsaker, när det gäller att
pröva anklagelser för brott.

I rätten till en opartisk rättegång inför en opartisk domstol ligger bl.a. att
ingen av parterna skall ha inflytandet på domstolens sammansättning, eller
också skall bägge parter kunna inverka på sammansättningen och i så fall på
samma sätt (jämför systemet med skiljemän). Denna princip har emellertid
inte fått genomslag i den svenska rättgångsbalken.

I varje fall i de tre största tingsrätterna, Stockholm, Göteborg och Malmö,
stämmer åklagarna in sina mål inte till domstolen som sådan utan till en viss
domare. Detta kan ske till följd av att tingsrätterna i samråd med åklagar-
myndigheterna har ordnat arbetet så att en domare som sysslar med brottmål
under en given period, i regel tre år, ”samarbetar” med en viss åklagare.

Detta system gör det också möjligt för åklagarna att med samma teknik
öka eller minska olika domares arbetsbörda. En domare som i sin rättstill-
lämpning särskilt vinnlägger sig om en korrekt behandling av tilltalade och
som kanske är särskilt sträng i sin bevisprövning kan få sina helger förstörda
genom att på sin rotel få in en mängd brådskande och arbetskrävande mål,
samtidigt som kollegerna går fria. Åklagarmyndigheten kan placera extra
åklagare att tjänstgöra hos den utsatte domaren, men domaren kan inte på-
räkna extra hjälp.

Denna företeelse har särskilt uppmärksammats i Göteborg, där den delvis
utgör ett inslag i den s.k Göteborgsandan - den anda som av vissa bedömare

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

anses prägla rättslivet i Göteborg. Göteborgsandan har ingående behandlats
i radioprogrammet Kanalen den 29 januari 1991 med anledning av att hov-
rätten helt frikände en person som av Göteborgs tingsrätt dömts till 18 års
fängelse för grova våldsbrott. I 45 kap. rättegångsbalken finns regler om all-
mänt åtal. Av tingsrättsinstruktionen som regeringen utfärdar framgår att
Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter beslutar var och en sin egen
arbetsordning.

Jag frågar härmed justitieministern om hon har uppmärksammat att reg-
lerna i 45 kap. rättegångsbalken om allmänt åtal tillämpas på ett sätt som
strider mot Europarådskonventionens krav på opartisk rättgång inför opar-
tisk domstol och om hon i så fall är beredd att föreslå behövliga ändringar i
rättegångsbalken eller vidta annan lämplig åtgärd.

1990/91:138 av Karin Israelsson (c) till statsrådet Bengt Lindqvist om tillsyn
och uppföljning av den framtida barnomsorgen:

I budgetpropositionen aviseras en ökad samverkan mellan barnomsorg
och skola. Vidare framhålls att ”de krav på helhetssyn som ställs på barnens
pedagogiska och sociala utveckling talar nu för att föra samman barnomsorg
och skola i en gemensam lokal organisation. Starka pedagogiska och sociala
skäl talar således för att låta dem växa samman”.

Något förslag finns dock inte som kan ligga till grund för ett beslut. Den
framtida organisationen i kommunerna kan utformas genom en ny nämndor-
ganisation. På länsplanet saknas tillsynsmyndighet liksom på riksplanet. Nå-
got förslag föreligger inte när det gäller vem som på riksnivå skall få tillsyns-
och uppföljningsans var för barnomsorgsverksamheten.

I dag ligger det ansvaret på socialstyrelsen som också utvecklar och samlar
ihop stor kunskap inom detta område. Andras detta förhållande borde redan
i dag detta vara beslutat för att ge möjlighet till god kompetens hos den per-
sonal som kommer att få ansvaret för verksamheten.

Den flexibla skolstarten som medges på grund av besparingskäl är också
starkt oroande. Omsorgen om barnens pedagogiska och sociala behov kan
inte ha varit anledning till detta plötsliga beslut.

Hela denna utveckling tyder på starka krafter som försöker förändra nu-
varande verksamhet, främst av ekonomiska skäl. Man kan med fog då fråga
sig på vilket sätt regeringen tänker sig att tillsynen över den nya samverkans-
formen skall ske.

Jag vill med anledning av detta fråga regeringen om socialstyrelsen fort-
sättningsvis kommer att få bibehålla sin tillsyn och uppföljning av barnom-
sorgen eller om det nya skolverket kommer att ta över dessa uppgifter.

den 4 februari

1990/91:139 av Pär Granstedt (c) till utbildningsministern om Radio Söder-
tälje:

Radio Södertälje är ett unikt exempel på en fungerande lokalradio. Statio-
nen har sänt egna dagliga sändningar under 14 år. Detta är naturligtvis en

stor tillgång för kommunens innevånare, och har samtidigt skapat erfarenhet
för en framtida decentraliserad professionell radioverksamhet. Ett unikt in-
slag i radions verksamhet är dess sändningar för den assyrisk/syrianska folk-
gruppen.

Ekonomiskt är inte Radio Södertälje någon dyr lösning. Lokalradion kos-
tar ca 50 kr. per svensk. Radio Södertälje kostar 12 kr. per Södertäljebo. Det
innebär inte att Södertäljeborna är missgynnande, eftersom de också har
glädje av en del av Radio Stockholms sändningar. Men en lokal radiostation
av Radio Södertäljes typ innebär uppenbarligen inget resursslöseri.

Ett organisatoriskt problem utgör Radio Södertäljes knytning till Radio
Stockholm. Det är svårt för den centrala administrationen att bedöma Radio
Södertäljes behov och förutsättningar. Ett uppseendeväckande resultat av
detta är ledningens förslag att inkassera hela Radio Stockholms sparbeting
genom att föreslå nedläggning av Radio Södertälje. Det bottnar i en oförstå-
else av de speciella behov Södertälje som regionalt centrum utanför Stor-
stockholm har. En sådan lösning skulle antingen mycket hårt drabba bevak-
ningen av Södertälje, eller gå ut över övriga kommuner i länet.

Däremot är det lätt att konstatera att Radio Stockholms resurser inte står i
rimlig proportion till bevakningsansvaret för 25 kommuner med 1,6 miljoner
invånare. I förhållande till invånare- och kommunantal har Radio Stock-
holm bara hälften av de resurser som övriga lokalradiostationer har.

Det vore en fördel både för Radio Stockholm och Radio Södertälje om
den senare organisatoriskt skulle kunna bli en egen enhet inom SLRAB.
Detta bör i princip vara möjligt inom nuvarande budgetramar, men det fram-
står som rimligt att radiostationerna i Stockholms län får en ekonomisk till-
delning som är mer i proportion med regionens befolkningsstorlek och
kommunantal.

Jag vill därför ställa följande frågor till kulturministern:

Är statsrådet beredd att ta initiativ till att ge Radio Södertälje ställning
som självständig lokalradiostation inom SLRAB?

Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att de ekonomiska ramarna till
lokalradion i Stockholms län bättre anpassas till regionens befolkningsstor-
lek och antalet kommuner?

1990/91:140 av Sigge Godin (fp) till statsrådet Erik Åsbrink om sekretessen
i den nya folkbokföringslagen:

Riksdagen beslutade i december 1990 om lag om folkbokföringsregister.
En stor del av riksdagen var motståndare till att fatta beslut om en registerlag
innan de materiella reglerna för den framtida folkbokföringen var kända.
Bland annat var folkpartiet liberalerna av den uppfattningen.

När insamlingsarbetet nu tar sin början ute i resp, skattemyndigheter och
församlingar tonar problemen med integritetsfrågorna fram. Svenska kyr-
kan har i århundraden varit mycket varsam med de uppgifter som kyrkböck-
erna innehåller. Inte ens resp, kyrkofullmäktigeordförande har haft tillträde
till böckerna. Detta är självklart en trygghet för alla de människor som velat
ha uppgifter skyddade för insyn eller offentlighet. Inte minst för att inte
skada de relationer som de lever i.

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Sekretessfrågorna vid överförande av folkbokföringsmaterialet till skatte-
myndigheterna är olösta. Detta har medfört att kyrkoherden i Tuna försam-
ling i Västernorrland med enhälligt stöd av kyrkoråd och kyrkofullmäktige
vägrar att lämna över uppgifterna till skattemyndigheten. Detta förfarings-
sätt är inte ett medvetet försvårande för skattemyndigheten på grund av mot-
stånd mot reformen som sådan. Kyrkoherden grundar sig helt och fullt på
omtanke och hänsynstagande till de egna församlingsmedlemmarnas integri-
tet. Deras uppgifter skall inte lämnas ut under nuvarande brist på sekretess
anser präst och kyrkopolitiker. Ett stort antal kyrkoherdar delar denna upp-
fattning.

Datainspektionen har framhållit svårigheterna med att ta ställning till lag-
regleringen av registerfrågorna först och den materiella regleringen av folk-
bokföringen senare.

Med hänvisning till riksdagens tveksamhet och de uppenbara svårigheter
som uppstått i den praktiska hanteringen vill jag ställa följande frågor till
statsrådet:

1. På vilket sätt avser regeringen att skapa ett fullgott sekretesskydd vid
överförandet av folkbokföringsmaterialet till skattemyndigheterna?

2. Är regeringen beredd att successivt genomföra ikrafträdandet av refor-
men så att den materiella regleringen kan ske och integritetsfrågorna kan få
en fullgod lösning?

3. Är regeringen beredd att överlåta själva registreringen till vederbö-
rande församling i de fall församlingen så önskar?

8 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 25 januari

1990/91:357 av Lola Björkquist (fp) till utbildningsministern om musikstiftel-
ser och militärmusik:

Den granskning av försvarsmaktens musiktjänster som genomfördes un-
der delar av 1990 på uppdrag av regeringen tycks ha haft som syfte att se
på behov, organisation och ekonomi. Något annat kan man inte utläsa av
uppdragets innebörd. De slutsatser som utredningsgruppen kom fram till har
blivit starkt ifrågasatt. Dessutom har de kulturpolitiska aspekterna, som mi-
litärmusikens kvalitet och den svenska blåsartraditionen bevarande, nästan
helt kommit bort.

Berörda musikstiftelser och musiker ser plötsligt hur grunden för deras
möjligheter att arbeta som blåsarsymfoniker riskerar att dras undan genom
ett försvarspolitiskt beslut. Nu måste kulturpolitiska aspekter också vägas
in. Arméchefens förslag får orimliga och orättvisa konsekvenser för bl.a.
Stiftelsen Östgötamusiken, dess musiker och den mycket gamla blåsartradi-
tionen i länet. Vid regionaliseringen av Regionmusiken den 1 januari 1988
tilldelades de stiftelser som inte skulle ha tjänstemusik medel som motsva-

rade det antal musikertjänster som flyttades över från staten till stiftelserna.
Östgötamusiken, som också fick ett försvarsmusikåtagande, fick snarare en
mindre andel.

Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta så att inte den svenska blåsartradi-
tionen riskerar att gå i graven genom ett försvarspolitiskt beslut?

1990/91:358 av Elisabeth Fleetwood (m) till statsrådet Bengt Lindqvist om
åldringsvården:

Bengt Lindqvist har i Expressen uttalat följande:

”Vi måste vara självkritiska. Vi bortsåg från hur stor ensamheten kan bli
hos de riktigt gamla och vi bortsåg från att det behövs vårdformer mellan det
egna hemmet och långvården. Det är uppenbart att i Stockholm klarar inte
servicehusen sin uppgift längre. Det finns plats för uppryckning - och den
tycker jag skall komma nu.”

Med anledning av ovanstående frågar jag:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ge kommunerna möjlighet att
ge vård åt de tusentals människor som skulle ha haft plats på de ålderdoms-
hem som nedlagts enligt förslag och riktlinjer från den socialdemokratiska
regeringen?

den 29 januari

1990/91:359 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Erik Åsbrink om
kommunernas taxe- och avgiftshöjningar:

Enligt uppgift i media skall nu särskilda ”priskontrollanter” bevaka att va-
ruhus och butiker inte höjer priserna kraftigt. Tyvärr är inga ”priskontrollan-
ter” utsedda för kommunens del. Från det socialdemokratiskt styrda Malmö
kan lämnas några exempel på mycket kraftiga kommunala prishöjningar.

Sjukvård plus 100 %, fjärrvärme 60, fritidskort 50, länstrafik 38, kopiering
300, bad 37, parkering 34, djursjukhuset 25 och sotning plus 34 %.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta med tanke på kraftiga taxe- och
avgiftshöjningar i kommunerna?

1990/91:360 av Barbro Westerholm (fp) till utbildningsministern om ökade
platser på apotekar- och receptarielinjerna:

Vid 1989/90-års riksmöte beslöt riksdagen om en ökning av antalet platser
med 20 på vardera apotekarlinjen och receptarielinjen under den aktuella
treårsperioden.

I proposition 1990/91:100 fanns inga platser upptagna på grund av medels-
brist.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Vad avser regeringen göra för att få fram medel till nästa år för att finan-
siera dessa platser?

Prof. 1990/91:55

4 februari 1991

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

10

1990/91:361 av Birgit Henriksson (m) till justitieministern om Stockholms
tingsrätt:

Det har framgått av bl.a. pressartiklar att Stockholms tingsrätt överskridit
sin budget på grund av ett fåtal mycket tunga och krävande mål. Därför
måste man nu dra ned på verksamheten. Detta innebär att såväl lokaler som
personal för närvarande och kanske för lång tid framåt kommer att utnyttjas
mycket dåligt.

För alla oss som dagligen hör talas om den långa handläggningstiden vid
vissa tingsrätter, speciellt i storstäderna, förefaller detta vara orimligt. Läget
kan icke ha undgått att komma till justitieministerns kännedom.

Vad ämnar justitieminister Freivalds vidta för åtgärder för att verksamhe-
ten inom den hårt belastade tingsrätten i Stockholm åter börjar fungera nor-
malt?

1990/91:362 av Birgit Henriksson (m) till justitieministern om irakiska am-
bassadens videoövervakning:

På den irakiska ambassaden har man monterat flera rörliga videokameror.
Alla som passerar på gatan skall filmas. Svensk polis kan visserligen inte in-
gripa mot diplomater som åtnjuter immunitet eller mot främmande lands
territorium - exempelvis en ambassad. Sveriges regering måste dock på nå-
got sätt kunna ingripa mot otillbörlig, integritetskränkande och enligt svensk
lag otillåten övervakning. Övervakningen sker i detta fall mitt i vår huvud-
stad på en gata, där vanliga svenskar måste passera varje dag.

Vad ämnar justitieministern vidta för åtgärder för att förhindra den up-
penbara och mot svensk lag stridande kränkningen som denna videoöver-
vakning innebär?

1990/91:363 av Margo Ingvardsson (v) till justitieministern om våldtäkts-
brott:

Med anledning av den diskussion som förekommit i massmedia om en
hovrätts bedömning i ett våldtäktsmål vill jag fråga justitieministern föl-
jande:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att en kvinnas uppträdande
före en våldtäkt inte skall avgöra om brottet betecknas som grovt eller ej?

den 31 januari

1990/91:364 av Lennart Brunander (c) till socialministern om åtgärder mot
doping:

Alla tillgängliga uppgifter tyder på att missbruket av dopingmedel ökar i
Sverige. För mer än ett halvår sedan lades ett förslag om skärpning av straf-
fet mot dopinghandel och utökning av det kriminaliserade området. Alla in-
stanser var positiva till utredningens förslag. Trots detta har regeringen inte
lagt något förslag om en skärpt anti-dopinglagstiftning. Det är svårt att förstå

regeringens ointresse för denna viktiga fråga. Idrottsrörelsen i Sverige är kri-
tisk till regeringens senfärdighet. Idrotten gör stora ansträngningar för att
stoppa dopingen och behöver det stöd som en skärpt lagstiftning skulle ge.
Jag anser att det är oförsvarligt att vänta med beslut i en så här viktig fråga.

Min fråga till socialministern är:

När kommer regeringens proposition om skärpt lagstiftning mot doping-
handel och utökning av det kriminaliserade området?

1990/91:365 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om en utred-
ning om trädgårdsnäringen:

Trädgårdsnäringen har i dag likviditetsproblem, utsätts för en osund kon-
kurrens från EG och har många frågetecken inför ett närmande till EG. Cen-
terpartiet har under flera år krävt en utredning om trädgårdsnäringens fram-
tid. Kravet har varje gång avslagits av riksdagsmajoriteten. Men i höstas var
utskottet enigt om att det fanns behov av en utredning. Det gjordes inget
tillkännagivande, men socialdemokraterna i utskottet gav ett löfte om att en
utredning skulle komma. I en tidningsintervju strax före jul uttalade jord-
bruksministern tveksamhet till en utredning. Jag anser att det är bråttom att
få en utredning och ett förslag om trädgårdsnäringspolitiken. En utredning
bör tillsättas snarast.

Mot denna bakgrund ställer jag frågan till jordbruksministern:

När får vi en trädgårdsnäringsutredning?

1990/91:366 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till finansministern om slutdag
för inlämning av självdeklarationer:

Enligt 34 § 1 mom. i taxeringslagen skall självdeklaration vara inlämnad
senast den 15 februari under taxeringsåret. Om så inte sker kan deklaranten
drabbas av förseningsavgift.

I år inträffar den 15 februari på en fredag. Eftersom taxeringsmyndighe-
terna ändå inte har öppet lördag/söndag vore det praktiskt för deklaranterna
om de fick lämna in sina deklarationer senast söndag den 17 februari
kl. 24.00 utan att därför behöva riskera att drabbas av förseningsavgift.
Detta förfaringssätt skulle på intet sätt fördröja taxeringsmyndigheternas ar-
bete. Däremot skulle det ge deklaranterna, som i de allra flesta fall måste
använda helgerna för att skriva sina deklarationer, ytterligare två värdefulla
dagar för att utföra sitt deklarationsarbete.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga finansministern:

Avser finansministern vidta några åtgärder för att möjliggöra för årets
deklaranter att inlämna sina självdeklarationer senast söndag den 17 feb-
ruari?

1990/91:367 av Anita Persson (s) till statsrådet Lena Hjelm-Wallén om fa-
miljeplanering inom det bilaterala biståndet:

Befolkningsfrågan är av avgörande betydelse för utvecklingen i u-län-

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

11

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

12

derna. Jag har noterat att Sverige under flera år har ökat det multilaterala
biståndet till familjeplanering.

Vilka åtgärder avseende familjeplanering kommer biståndsministern att
vidta inom det bilaterala biståndet?

den 1 februari

1990/91:368 av Lars Sundin (fp) till kommunikationsministern om postens
prishöjningar på paket:

Företrädare för regeringen har vid flera tillfällen uppmanat allmänheten
att uppmärksamma och reagera mot kraftiga och - som det förefaller - obe-
rättigade prishöjningar.

Den 2 januari 1991 genomfördes avsevärda prishöjningar på bl.a. paket -
enligt uppgift upp till ca 50 %. Höjningarna innebär stora kostnadsökningar
för postorderföretagen. Företrädare för branschen har i massmedia uttryckt
oro för att höjningarna ökat risken för varsel och permitteringar.

Mot den bakgrunden vill jag fråga civilministern:

Avser regeringen att vidta några åtgärder mot bakgrund av de prishöj-
ningar posten nu genomfört och som postorderföretagen har reagerat så
starkt emot?

1990/91:369 av Birger Andersson (c) till kommunikationsministern om
Bergslagspendeln:

Regeringen har genom att anvisa medel i den s.k. Bergslagspropositionen
klart tagit ställning för projektet Bergslagspendeln, som innebär en nödvän-
dig upprustning av järnvägssträckningen Kolbäck-Ramnäs-Fagersta-Lud-
vika. Upprustningen av järnvägssträckningen är i full gång. Utbyggnaden av
Bergslagspendeln är en viktig utvecklingsfråga för Bergslagen. Anvisade
medel räcker emellertid inte.

Jag vill fråga kommunikationsministern:

Avser regeringen att medverka till att projektet Bergslagspendeln kan
fullföljas enligt ursprungliga planer?

1990/91:370 av Gudrun Schyman (v) till statsrådet Bengt Lindqvist om rätten
till kommunal barnomsorg:

Enligt riksdagsbeslut år 1985 skall alla barn ha rätt till kommunal barnom-
sorg senast år 1991. En lagstiftning för att garantera att beslutet verkligen
genomförs har inte regeringen ansett nödvändig. Kommunerna skall själva
ansvara för att beslutet genomförs.

Idag är situationen sådan att varannan kommun i Storstockholm inte
längre tar emot barn under 1,5 år i barnomsorgen. Att höja åldersgränsen
har blivit ett sätt att uppnå målet om full behovstäckning. Flera av kommu-
nerna har haft den planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen i åtanke
när de fattade beslutet. Den skulle ha förlängts till 18 månader. Att rege-
ringen sedan drog tillbaka förslaget om förlängning anser inte kommunerna

att de kan ta ansvar för. Glappet på tre månader, då man varken får föräldra-
penning eller barnomsorg, blir föräldrarnas ensak.

Min fråga är:

Tänker statsrådet vidta åtgärder för att riksdagsbeslutet om full behovs-
täckning skall genomföras?

1990/91:371 av Börje Hörnlund (c) till jordbruksministern om statsbidrag till
fiskevårdsföreningar:

I budgetpropositionen föreslår regeringen att bidrag till bildande av fiske-
vårdsområden slopas. Kostnaderna skall istället täckas av bl.a. fiskekortsin-
komster.

I föregående budgetproposition (1989/90:100) föreslog regeringen att de
föreningar som har ansökt om ombildning av fiskevårdsföreningar till fiske-
vårdsområden före den 1 september 1990 skulle medges statsbidrag även om
förrättningen inte var avslutad vid utgången av 1990. Detta beslutade även
riksdagen.

Årets förslag från regeringen innebär ett löftesbrott. 11.ex. Västerbotten
har ca 90 områden ansökt om bidrag före den 1 september 1990. Förrätt-
ningskostnaderna uppgår till 3-4 milj. kr. Regeringens förslag innebär att
många områden kommer att bli utan bidrag, trots att de sökt bidrag i utsatt
tid.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:

Kan statsrådet redogöra för motiven till förslaget att slopa bidragen till
fiskevårdsområden i strid mot riksdagens tidigare beslut?

1990/91:372 av Oskar Lindkvist (s) till socialministern om kompensation till
pensionärer för pris- och hyreshöjningar:

Under de senaste dagarna har uppgifter kommit fram som visar att pen-
sionärer - speciellt sådana utan ATP - blivit missgynnade i skattereformen
samtidigt som de kommunala bostadstilläggen endast i mycket begränsad ut-
sträckning täcker de kraftigt ökade boendekostnaderna. I vissa kommuner
har KBT t.o.m. minskat. Det framstår som helt klart att åtgärder måste vid-
tas för att förbättra situationen för de nu diskuterade pensionärerna. Lös-
ningar måste snabbt sökas och genomföras för att eliminera det orättfärdiga
förhållande som i många fall nu snarare tycks ha blivit regel än undantag.

Med hänvisning till det nu anförda vill jag ställa följande fråga till socialmi-
nistern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att kompensera dessa pensionä-
rer för pris- och hyreshöjningarna?

1990/91:373 av Oskar Lindkvist (s) till justitieministern om tidpunkten för
förslag om ändrade panträttsregler:

Riksdagen har beslutat om att ett nytt bostadsfinansieringssystem skall in-
föras. Regeringens uppfattning är att systemet skall införas den 1 januari
1992 för nya hus och ett år senare för de befintliga bostäder som då omfattas
av dagens bostadsfinansieringssystem och för vilka räntebidrag utgår.

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

I proposition om ny bostadsfinansiering m.m. (prop. 1990/91:34) anförde
bostadsministern (s. 34) att förslaget aktualiserade om vissa förändringar
borde göras i systemet med panträtt i fast egendom. Bostadsministern an-
förde också att behovet av sådana förändringar kommer att övervägas inom
justitiedepartementet.

Det torde inte råda någon tvekan om att ändrade panträttsregler kommer
att behövas för att det nya bostadsfinansieringssystemet skall kunna tilläm-
pas. Det är nödvändigt att de ändrade reglerna träder i kraft senast när rän-
telånesystemet beräknas införas, dvs. den 1 januari 1992.

Min fråga till justitieministern är:

När kommer riksdagen att föreläggas förslag om de ändrade panträttsreg-
ler m.m. som behövs i det nya bostadsfinansieringssystemet?

9§ Kammaren åtskildes kl. 15.02.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Vid protokollet

TOM T:SON THYBLAD

IGunborg Apelgren

14

Innehållsförteckning

Prot. 1990/91:55

4 februari 1991

Måndagen den 4 februari

1 § Ny riksdagsledamot.................................. 1

2 § Avsägelse.......................................... 1

3 § Anmälan om kompletteringsavtal till valprövningsnämnden ....     1

4 § Justering av protokoll................................. 2

5 § Hänvisning av ärenden till utskott........................ 2

6§ Bordläggning....................................... 2

7 § Anmälan om interpellationer

1990/91:135 av Ann-Cathrine Haglund (m) om Waldorfsko-
lorna i Norrköping och Umeå...................... 3

1990/91:136 av Nic Grönvall (m) om svensk jordbrukspolitik .     4

1990/91:137 av Krister Skånberg (mp) om opartisk rättegång
inför opartisk domstol............................ 5

1990/91:138 av Karin Israelsson (c) om tillsyn och uppföljning
av den framtida barnomsorgen ................... 6

1990/91:139 av Pär Granstedt (c) om Radio Södertälje......     6

1990/91:140 av Sigge Godin (fp) om sekretessen i den nya folk-
bokföringslagen ................................. 7

8 § Anmälan om frågor

1990/91:357 av Lola Björkquist (fp) om musikstiftelser och mi-
litärmusik ..................................... 8

1990/91:358 av Elisabeth Fleetwood (m) om åldringsvården . .     9

1990/91:359 av Sten Andersson i Malmö (m) om kommunernas
taxe- och avgiftshöjningar......................... 9

1990/91:360 av Barbro Westerholm (fp) om ökade platser på
apotekar- och receptarielinjerna.................... 9

1990/91:361 av Birgit Henriksson (m) om Stockholms tingsrätt 10
1990/91:362 av Birgit Henriksson (m) om irakiska ambassadens
videoövervakning............................... 10

1990/91:363 av Margö Ingvardsson (v) om våldtäktsbrott ....    10

1990/91:364 av Lennart Brunander (c) om åtgärder mot doping 10
1990/91:365 av Lennar Brunander (c) om en utredning om träd-
gårdsnäringen .................................. 11

1990/91:366 av Karl-Göran Biörsmark (fp) om slutdag för in-
lämning av självdeklarationer...................... 11

1990/91:367 av Anita Persson (s) om familjeplanering inom det
bilaterala biståndet.............................. 11

1990/91:368 av Lars Sundin (fp) om postens prishöjningar på
paket......................................... 12

1990/91:369 av Birger Andersson (c) om Bergslagspendeln. . .    12

15

Prot. 1990/91:55           1990/91:370 av Gudrun Schyman (v) om rätten till kommunal

4 februari 1991               barnomsorg.................................... 12

1990/91:371 av Börje Hörnlund (c) om statsbidrag till fiske-
vårdsföreningar ................................. 13

1990/91:372 av Oskar Lindkvist (s) om kompensation till pen-
sionärer för pris- och hyreshöjningar................. 13

1990/91:373 av Oskar Lindkvist (s) om tidpunkten för förslag
om ändrade panträttsregler........................ 13

16

gotab 97866. Stockholm 1991